Frågor och svar om rotavirus och rotavirusvaccination

Rotavirusinfektion är den vanligaste mag-tarminfektionen hos små barn. Sjukdomen kan vara väldigt besvärlig för barnet som drabbas. Barn som är yngre än 2 år har störst risk att bli mycket sjuka och få komplikationer.

Barnet har kräkningar, feber och vattentunna diarréer som kommer ofta. Symtomen varar normalt mellan 5 och 8 dagar.

Ja, rotavirusinfektion är mycket vanligt. Nästan alla barn har fått sjukdomen före 5 års ålder i Sverige. Sjukdomen är vanligast hos barn som är mellan 6 och 36 månader gamla. Infektionen är vanligast i februari och mars.

Sjukdomen går över utan komplikationer hos de flesta barn. Några barn får intensiva kräkningar och diarréer som gör att barnet blir uttorkat. Enstaka barn kan få saltrubbningar, kramper eller hjärninflammation. Det är mycket ovanligt att barn dör till följd av rotavirusinfektion i Sverige. En svår rotavirusinfektion kan behöva behandlas på sjukhus.

Rotavirus sprids mellan människor och det är lätt att bli smittad. Viruset utsöndras i det smittade barnets avföring innan, under och efter sjukdomsperioden. Ett vanligt sätt att bli smittad är att barnet tagit i en leksak eller i något annat där viruset finns, och sedan stoppat handen i munnen.

Det är viktigt att tvätta händerna noga innan mat och efter blöjbyten och toalettbesök för att försöka undvika smitta. Vaccination är det mest effektiva sättet att undvika att ditt barn blir sjukt.

Man kan smittas och bli sjuk flera gånger, men man blir sjukast första gången.

Det finns två vacciner mot rotavirus, båda är godkända sedan 2006. Vaccinerna består av levande försvagat virus.

Över hälften av alla barn i världen vaccineras med något av de båda vaccinerna. 99 länder har rotavirusvaccin i sina nationella vaccinationsprogram. Cirka 300 miljoner doser har getts i världen.

Rotavirusvaccinet är effektivt. Det skyddar till över 90 procent mot allvarlig infektion. Antalet barn som får magsjuka orsakad av rotavirus har minskat rejält i länder som har rotavirusvaccin i sina vaccinationsprogram.

Vaccination mot rotavirus har visats minska risken för infektioner bland ovaccinerade personer. Till exempel skyddar rotavirusvaccination av spädbarn till viss del även föräldrar, syskon och andra personer som finns i barnets närhet. Skyddseffekten är dock övergående.

Liksom alla läkemedel kan vaccinet ge biverkningar. De flesta barn kommer inte att få några symtom alls. Några barn får övergående lös avföring och eventuellt magont. En mycket sällsynt men allvarlig biverkan är att tarmen kommer i kläm, så kallad tarminvagination. Barnet får då ofta mycket ont. Risken uppskattas till 1–6 fall per 100 000 vaccinerade barn, utöver de fall av tarminvagination som förekommer naturligt, utan vaccination.

Uppkomsten av biverkningar kan variera. Biverkningar i form av lös avföring och magont är övergående, och kan uppstå efter ett par dagar efter vaccinationen. Några studier har visat en liten riskökning för tarminvagination inom en vecka efter vaccination mot rotavirus.

Vaccination mot rotavirus ges som droppar i munnen i 2 eller 3 doser. Första dosen ges när barnet är 6 veckor, andra dosen när barnet är 3 månader och tredje när barnet är 5 månader.

Rotavirussjukdomen är svårast för barn som är 6–24 månader gamla och därför ska vaccinet ges tidigt. Från 12 veckors ålder ökar risken för tarminvagination, och därför ska vaccination inte påbörjas när barnet har fyllt 12 veckor.

Ja. Vaccinet mot rotavirus smakar lite sött och har visat sig ha smärtstillande effekt, vilket kan vara till fördel när andra vacciner ska ges.

Ja. Om samma vaccin inte är tillgängligt kan man fortsätta serien med det andra vaccinet.

Om barnet kräks efter vaccination behöver man inte ge en ny dos. Dosen räknas som given dos och ingen extra dos ska ges.

Nej, vaccinet skyddar bara mot rotavirusinfektion och inte mot magsjuka som kommer från andra virus eller bakterier.

Vaccinviruset kan utsöndras i avföringen efter vaccination. Vaccinviruset är försvagat och ger i regel inte sjukdomssymtom inom familjen eller andra nära kontakter. Det går bra att pussa sitt barn på munnen efter vaccination. Barnet kan även delta i babysim efter vaccinationen så länge det inte har några symtom. Ett barn som har diarré ska inte delta i babysim, oberoende av orsaken till diarrén.

Studier visar att skyddet mot allvarlig rotavirusinfektion finns kvar i minst 3 till 4 år.

Om barnet har en akut och allvarlig febersjukdom, diarré eller kräkning ska vaccinationen ges vid ett senare tillfälle.

Ja. Barn som har en känd överkänslighet mot något av ämnena i vaccinet eller som fått en allvarlig reaktion från tidigare dos av rotavirusvaccin ska inte vaccineras. Barn som har allvarlig medfödd immunbrist, barn med en obehandlad medfödd missbildning av mag-tarmkanalen eller som haft en tarminvagination tidigare ska inte heller vaccineras. Även barn till mödrar som har fått immunmodulerande behandling under graviditeten bör undvika vaccination.

Ja. Rotavirusvaccinet kan ges till för tidigt födda barn som är födda efter graviditetsvecka 25 respektive 27 beroende på vaccinet.

Ja, barn som bor med personer, till exempel syskon, som har ett nedsatt immunförsvar kan vaccineras. God hygien är viktigt, till exempel i samband med blöjbyte.

Rotavirusinfektion är en mycket smittsam magsjuka som kan vara allvarlig för små barn. Utan vaccination drabbas i stort sett alla barn av en eller flera rotavirusinfektioner före fem års ålder. Vaccination är det mest effektiva sättet att skydda små barn mot rotavirusinfektion.

Rotavirusinfektion blev en anmälningspliktig sjukdom den 1 juli 2022. Regeringen fattade beslut den 25 maj 2022 om en ändring i smittskyddsförordningen, vilket gjorde infektionen anmälningspliktig.

Smittskyddsförordning (2004:255) (riksdagen.se)

Genom anmälningsplikten kommer vi få en bättre förståelse för vilka som insjuknar trots att ett vaccinationsprogram finns på plats, t.ex. vad gäller åldersgrupper och vaccinationsstatus. Vi kommer också få möjlighet att följa och analysera antalet fall i landet i realtid, för att identifiera trender och kanske också ge sjukvården en förvarning om ett ökat antal fall. Vi kommer också kunna genomföra fördjupade analyser med hjälp av information från andra register och därigenom få bättre kunskap om hur stor sjukdomsbördan är idag och om fallen är vaccinerade eller inte – det vill säga hur effektiva vaccinerna är.

Endast läkare vid mikrobiologiska laboratorier och de som ansvarar för sådana laboratorier ska anmäla fall. De läkare som träffar patienten (behandlande läkare) behöver inte skicka in någon så kallad klinisk anmälan, eftersom Folkhälsomyndigheten har begränsat anmälningsplikten genom en särskild föreskrift.

Folkhälsomyndighetens föreskrifter om anmälan av anmälningspliktig sjukdom i vissa fall HSLF-FS 2015:7

Som stöd för anmälan har Folkhälsomyndigheten tagit fram en falldefinition, som beskriver vilka laboratoriefynd som innebär att fallet ska anmälas.

Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen

Det finns inte någon skyldighet att besöka sjukvården eller ta något prov om man tror att ett barn eller vuxen har en rotavirusinfektion. Provtagning bör även fortsättningsvis ske utifrån vad läkaren bedömer är nödvändigt.