Den här vägledningen vänder sig till kommunala handläggare som bedriver tillsyn över den unika identitetsmärkningen och säkerhetsmärkningen gentemot detaljhandlare.

Du måste alltid känna till vad som gäller enligt lag. Informationen i den här vägledningen är en hjälp för dig, och ersätter inte det som står i lagen. Det kan också finnas andra lagar eller andra myndigheters föreskrifter som du måste känna till. Folkhälsomyndigheten uppdaterar kontinuerligt innehållet men vi kan inte garantera att informationen i vägledningen alltid är helt aktuell.

I slutet av vägledningen finns ett avsnitt där du hittar länkar till lagar, förordningar och föreskrifter samt mer information om systemet för spårbarhet och om säkerhetsmärkningen.

Sverige har ratificerat WHO:s ramkonvention om tobakskontroll (FCTC) som utgör en bas för det globala arbetet med tobakskontroll. Sverige har också ratificerat WHO:s protokoll för att eliminera olaglig handel med tobaksvaror.

Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU av den 3 april 2014 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG (TPD), har EU infört lagstiftningsåtgärder på unionsnivå för att genomföra FCTC:s regler om tobakskontroll.

Reglerna om spårbarhet och säkerhetsmärkning utgår från TPD och är de EU-gemensamma bestämmelserna för att kunna spåra tobaksvaror och för att kunna kontrollera deras äkthet. Reglerna har implementerats i svensk lagstiftning genom lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter (LTLP), förordning (2019:223) om tobak och liknande produkter (FTLP) samt genom Folkhälsomyndighetens föreskrifter om säkerhetsmärkning på styckförpackningar med tobaksvaror (HSLF-FS 2019:4).

Syftet med att införa spårbarhet av tobaksvaror inom EU är att motverka illegal handel med tobaksvaror i EU:s medlemsstater. Spårbarheten innebär att varje styckförpackning av en tobaksvara ska ha en unik identitetsmärkning som möjliggör spårning av varan från fabrik till detaljhandel. Säkerhetsmärkningen är till för att kunna kontrollera om en tobaksvara är äkta eller inte.

Av 3 kap. 7 § LTLP framgår att styckförpackningar till tobaksvaror ska förses med en unik identitetsmärkning och en säkerhetsmärkning.

Tillverkare och importörer ansvarar för att styckförpackningar till tobaksvaror förses med sådan märkning. Tobaksvaror får inte tillhandahållas konsumenter eller detaljhandlare på marknaden, om märkningen saknas.

Den som bedriver detaljhandel med tobaksvaror får endast sälja tobaksvaror som har en unik identitetsmärkning och en säkerhetsmärkning. Saknas denna märkning får produkten inte säljas.

Den som bedriver partihandel med tobaksvaror får endast sälja tobaksvaror med en unik identitetsmärkning och en säkerhetsmärkning till detaljhandeln. Saknas dessa märkningar får produkten inte säljas.

Strukturen för hur spårbarheten ska vara framgår av Kommissionens genomförandeförordning (EU/2018/574) av den 15 december 2017 om tekniska standarder för inrättande och drift av ett spårbarhetssystem för tobaksvaror. Ändringar har genomförts i genomförandeförordning som nu har trätt ikraft. Ändringarna framgår av KOMMISSIONENS GENOFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/448 av den 1 mars 2023 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2018/574 om tekniska standarder för inrättande och drift av ett spårbarhetssystem för tobaksvaror.

I Folkhälsomyndighetens föreskrifter framgår vilka äkthetsdetaljer säkerhetsmärkningen ska bestå av.

Styckförpackningar av cigaretter och rulltobak får inte säljas utan unik identitetsmärkning och säkerhetsmärkning.

För andra tobaksvaror än cigaretter och rulltobak, tillverkade inom unionen eller importerade till unionen före den 20 maj 2024 får fortsätta säljas utan unik identitetsmärkning eller säkerhetsmärkning fram till den 20 maj 2026.

Från den 20 maj 2026 får endast tobaksvaror med unik identitetsmärkning och säkerhetsmärkning säljas.

Av 7 kap. 3 § LTLP framgår att kommunen utövar tillsyn över att lagen och anslutande föreskrifter följs bland annat när det gäller identitetsmärkning och säkerhetsmärkning enligt 3 kap. 7 § LTLP på fysiska försäljningsställen. Fysiskt försäljningsställe definieras enligt 1 kap. 3 § LTLP som en viss lokal eller ett annat avgränsat utrymme för detaljhandel. När det gäller andra fall än tillsyn på fysiska försäljningsställen är det Folkhälsomyndigheten som utövar tillsynen. Detta framgår av 7 kap. 6 § LTLP och 6 kap. 1 § förordning om tobak och liknande produkter. Folkhälsomyndighetens tillsyn inkluderar 3 kap. 7-11 §§ i LTLP.

Det innebär att kommunen ska utöva tillsyn på fysiska försäljningsställen över förbudet att i näringsverksamhet tillhandahålla styckförpackningar av tobaksvaror som saknar identitetsmärkning och säkerhetsmärkning.

Folkhälsomyndigheten ska i andra fall utöva tillsyn över att bestämmelserna om spårbarhet och säkerhetsmärkning följs. Folkhälsomyndigheten ska också ansvara för tillsynsvägledning när det gäller kommunens tillsynsansvar över bestämmelserna om identitetsmärkning och säkerhetsmärkning.

Märkningen för systemet för spårbarhet består av en unik identitetsmärkning som ska finnas på varje styckförpackning av tobaksvaror.

Styckförpackningar av tobaksvaror som säljs till konsumenter i Sverige ska vara försedd med en unik identitetsmärkning som bland annat gör det möjligt att identifiera, spåra och söka varorna genom hela leveranskedjan fram till detaljistledet. En liknelse kan göras med det system som används vid näthandel där man kan följa ett paket från avsändaren till butiken.

Systemet för spårbarhet innebär i korthet att alla aktörer som ingår i leveranskedjan av tobaksvaror har en unik identifieringskod. Även anläggningar (till exempel produktionsanläggningar, lager, terminaler, partihandlare och detaljhandlare) och maskiner har identifieringskoder. När styckförpackningen hanteras och transporteras ska händelserna registreras och informationen föras över till en central databas. Även de ekonomiska transaktionerna kopplade till tobaksvaran registreras i databassystemet.

Identifieringskoder och unika identitetsmärkningar genereras och utfärdas av den behöriga id-utfärdaren.

Folkhälsomyndigheten är nationell id-utfärdare med rätt att överlämna uppgiften till en privat aktör. Myndigheten har skrivit avtal med det slovakiska företaget All Soft Corp s.r.o. om uppgiften som behörig id-utfärdare.

För produkter som ska säljas i Sverige är behörig id-utfärdare företaget All Soft Corp s.r.o. som har den unika identifieringskoden QCALL. Alla identifieringskoder och unika identitetsmärkningar som All Soft Corp s.r.o. utfärdar börjar med denna kod.

Identitetsmärkningen består av fyra delar och är totalt 26 tecken lång.

• De första fem tecknen är id-utfärdarens identitetskod – QCALL är den svenska id-utfärdaren – All Soft Corp s.r.o.:s kod.
• Därefter kommer 9 tecken som är ett unikt serienummer som är slumpmässigt genererat och består av a-z; A-Z; 0-9.
• De två sista delarna, består av en produktkod på 4 tecken och en tidsstämpel på 8 tecken.

Av produktkoden kan man utläsa – var tobaksvaran är tillverkad, vilken anläggning, vilken maskin, vilken marknad produkten är avsedd för, tänkt transportväg, varumärke mm. Den mänskligt läsbara koden som är tryckt på styckförpackningen innehåller de tre första delarna, det vill säga QCALL+ unika serienumret (9 tecken) + produktkod (4 tecken).

Exempel på identitetsmärkningens fyra delar.

Varje paket och förpackning ska ha en databärare i form av Data Matrix, QR-kod eller DotCode som innehåller information om den unika identitetsmärkningen. Koden är läsbar genom teknisk utrustning. På paketen måste det också finnas en kod som kan läsas av människor. Den mänskligt läsbara koden ska bestå av de tre första delarna i identitetsmärkningen, det vill säga id-utfärdarens kod (QCALL) och det unika serienumret (9 tecken) samt produktkod (4 tecken).

Kommunerna har inte tillgång till de system som behövs för att kunna läsa av den unika identitetsmärkningen och se exakt vad koden innehåller för information. Kommunen har möjlighet att kontrollera att id-utfärdaren All Soft Corp s.r.o.:s unika identifieringskod, QCALL, finns på styckförpackningen. Kommunen kan även kontrollera om den mänskligt läsbara koden har rätt kodlängd, det vill säga att det unika serienumret är på nio tecken samt att produktkoden är 4 tecken. Därutöver finns inte möjlighet för kommunen att kontrollera övriga tecken, i sådana fall skulle det krävas tillgång till databasen eller annan teknisk utrustning. Observera att fram till den 20 maj 2026 kan den läsbara koden på förpackningen bestå av id-utfärdarens kod (QCALL) samt serienumret (9 tecken).

Om det vid tillsyn visar sig att det saknas en identitetsmärkning får tobaksvaran inte tillhandahållas konsument. I det fallet kan kommunen meddela föreläggande eller förbud enligt befogenheterna i 7 kap. 9 § LTLP.

Om det vid tillsyn noteras avvikelser i märkningen, till exempel fel id-utfärdare, eller för kort eller för lång kod, ska kommunen enligt 7 kap. 21 § LTLP lämna en underrättelse till Folkhälsomyndigheten om den aktuella tobaksvaran.

Läs mer: Vägledning gällande kommunens underrättelser till Folkhälsomyndigheten

Alla styckförpackningar med tobaksvaror, som släpps ut på marknaden, ska vara försedda med en säkerhetsmärkning. Säkerhetsmärkningen ska göra det lättare att avgöra om varorna är äkta eller inte och ska inte gå att manipulera. Den ska bestå av minst fem typer av äkthetsdetaljer, både synliga och osynliga.

Av Folkhälsomyndighetens föreskrifter om säkerhetsmärkning på styckförpackningar med tobaksvaror (HSLF-FS 2019:4) framgår vilka äkthetsdetaljer i märkningen som är specifika för styckförpackningar med tobaksvaror på den svenska marknaden.

Enligt föreskrifterna ska följande äkthetsdetaljer användas i kombination med varandra:

Synliga detaljer:

• Guilloche, ett ornamentaliskt mönster bestående av två eller fler sammanflätade band tryckta i flera icke-standardiserade mönster.
• Optisk variabel tryckfärg, det vill säga färgskiftande detaljer.

Delvis synliga detaljer:

• Mikrotryck, det vill säga ett tryck som använder mycket liten text som kräver förstoring för att kunna läsas.
• Fluorescerande bläck, det vill säga UV-tryck.
• Icke-fluorescerande papper som gör att UV-trycket, fluorescerande bläck, blir tydligare.

Osynlig detalj:

• Anti-Stokes-tryckfärger, det vill säga tryck som endast kan identifieras med särskild utrustning.

I Sverige har vi bestämt vilka äkthetsdetaljer som ska finnas i märkningen. Däremot kan dessa detaljer variera i utformning och placering eftersom det inte finns någon standardisering av märkningen och tillverkarna kan använda sig av olika aktörer vid framtagandet av märkningen.

Se exempel på Folkhälsomyndighetens sida Säkerhetsmärkningar för tobaksvaror med äkthetsdetaljer

Kommunerna behöver känna till vilka äkthetsdetaljer som en säkerhetsmärkning ska bestå av för att kunna kontrollera styckförpackningar. Kommunen har möjlighet att visuellt kontrollera att de tre synliga äkthetsdetaljerna av säkerhetsmärkningen finns på styckförpackningen. Det vill säga

• guilloche
• optisk variabel tryckfärg
• mikrotryck.

Om det vid tillsyn visar sig att det saknas säkerhetsmärkning får tobaksvaran inte tillhandahållas konsument. I det fallet kan kommunen meddela föreläggande eller förbud enligt befogenheterna i 7 kap. 9 § LTLP.

Om det vid tillsyn noteras felaktigheter eller avvikelser i märkningen, till exempel att märkningen saknar en äkthetsdetalj, ska kommunen enligt 7 kap. 21 § LTLP lämna en underrättelse till Folkhälsomyndigheten om aktuell tobaksvara.

Säkerhetsmärkningen ska fästas på styckförpackningen. Om en förpackning har ett cellofanomslag och märkningen sitter på cellofanomslaget kan det vara en avvikelse och underrättelse ska ske till Folkhälsomyndigheten.

Läs mer i Vägledning gällande kommunens underrättelser till Folkhälsomyndigheten.

Lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter (riksdagen.se)

Förordning (2019:223) om tobak och liknande produkter (riksdagen.se)

Folkhälsomyndighetens föreskrifter om säkerhetsmärkning på styckförpackningar med tobaksvaror HSLF-FS 2019:4

Spårbarhetsmärkning och säkerhetsmärkning av tobaksvaror

Tobak

Vägledning gällande kommunens underrättelser till Folkhälsomyndigheten