Rapporten visar att användning av ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar) har stor påverkan på hälsan i befolkningen. En av fem som dör i förtid har minst en dödsorsak som kan kopplas till alkohol, narkotika eller tobaksrökning.

I den här rapporten beskriver vi utvecklingen inom målen för ”En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025”. Utvecklingen speglas från 2011, då den första gemensamma strategin på området antogs. Beskrivningen bygger på ett urval av indikatorer och nedan beskriver vi resultaten i korthet.

Tillgången till ANDTS har i flera fall minskat, men i andra fall har den varit oförändrad eller till och med ökat under den undersökta perioden. Anskaffningen av alkohol, och särskilt den oregistrerade anskaffningen, har minskat. Även anskaffningen av cigaretter har minskat medan den har ökat för andra tobaks- och nikotinprodukter. Priset på cigaretter har ökat, medan priset på alkoholdrycker inte har utvecklats i takt med inflationen. Omsättningen på spelmarknaden är i stort oförändrad, med högst omsättning på spelformer med hög risk för skadeverkningar.

Bland skolelever har utvecklingen inom vissa områden gått åt rätt håll, trots det använder många barn och unga fortfarande ANDTS. Andelen som dricker alkohol, berusar sig tidigt och röker cigaretter minskar. Däremot är narkotikaanvändningen relativt oförändrad medan det inte finns någon tydlig trend för spel om pengar. Användning av snus och e-cigaretter har däremot ökat kraftigt.

Användningen av ANDTS har minskat inom vissa områden, men det finns fortfarande många användare. I befolkningen 16–84 år minskar andelen som har en riskkonsumtion av alkohol, röker dagligen eller har ett riskabelt spelande. Användningen av narkotika har däremot varit relativt oförändrad, även om andelen som använder cannabis har ökat något. Användningen av snus och e-cigaretter har ökat kraftigt, särskilt bland unga. Det finns alltså skillnader mellan grupper i befolkningen. De flesta bruken är vanligare bland män än bland kvinnor, och i flera fall finns även skillnader mellan socioekonomiska grupper.

Fler barn vårdas inom hälso- och sjukvården med en narkotikadiagnos, och vi ser även en ökning i antalet äldre som vårdas för skadligt bruk och beroende av alkohol eller narkotika.

År 2022 låg diagnoser orsakade av bruk av alkohol, narkotika eller tobak (ANT) bakom ett av fem förtida dödsfall. Dödligheten i befolkningen 15 år och äldre har i de flesta fall minskat bland män, medan den varit oförändrad eller ökat bland kvinnor. Skillnaden i dödlighet mellan socioekonomiska grupper var stor under hela perioden, och 2022 var dödligheten i ANT-relaterade diagnoser mellan tre och fem gånger högre bland personer med kort utbildning än bland dem med lång utbildning.

Gruppen med lång utbildning har lägst risk för dödsorsaker kopplade till ANT. En uppskattning visar att cirka 500 dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar och cirka 1300 dödsfall till följd av alkoholdiagnoser inte inträffat om alla grupper hade samma risk som personer i gruppen med lägst risk.

Utvecklingen inom ANDTS-strategins mål har delvis gått åt rätt håll, men användningen har en stor påverkan på hälsan i befolkningen. Det finns områden som behöver förstärkas för att utvecklingen inom målen ska gå i linje med det övergripande målet för ANDTS-politiken, och därmed bidra till en bättre folkhälsa. Skyddet av barn och unga behöver stå i centrum, och förutsättningarna för en jämlik hälsa måste bli bättre. Vi ser även ett behov av nya indikatorer inom vissa områden för att stärka uppföljningen.

Barn utan trygga uppväxtvillkor har högre risk för framtida ohälsa (1). Att skydda barn och unga från eget och andras bruk av ANDTS är också en viktig grund för en jämlik hälsa. Användningen av alkohol, tobak och nikotin under graviditeten behöver fortsatt minska, särskilt i vissa grupper, och alla blivande föräldrar behöver nås av förebyggande insatser.

Det är fortsatt för många barn och unga som använder ANDTS. Att använda en substans eller spela om pengar i unga år är en riskfaktor, både för att använda andra substanser, och för att få skador senare i livet (1). Risk- och skyddsfaktorer på olika nivåer behöver beaktas i det förebyggande arbetet.

Det förebyggande arbetet inkluderar skyddsregleringar inom ANDTS-området. Folkhälsomyndigheten bedömer att regleringen av tobaks-och nikotinprodukter behöver efterlikna lagstiftningen för cigaretter, för att öka skyddet för barn och unga. Befintliga regleringar behöver även i fortsättningen leda till minskad tillgång, och det förutsätter att det ANDTS-förebyggande arbetet fortsatt kompletteras med brottsförebyggande arbete. Det kan även göras mer för att begränsa den ekonomiska tillgängligheten genom att höja skatter, särskilt för alkoholdrycker.

Bruk av ANDTS kan både påverkas av och förstärka ojämlikhet i hälsa, och vi ser stora skillnader mellan olika grupper i bruk, skador och förutsättningar för hälsa. Många av de förtida dödsfallen med ANT-koppling gäller också personer med låg socioekonomisk position. Därtill leder dagens användning av ANDTS till att det fortsatt är många som riskerar att skadas av andras bruk. Det visar vikten av att prioritera det förebyggande arbetet och anpassa det till behoven, och att öka tillgängligheten till vård och stöd för alla grupper. Detta kan också bidra till minskade kostnader för samhället.

Uppföljningssystemet som används för att följa den första samlade strategin inom ANDT togs fram 2012, och innehåller många indikatorer (2). Nya indikatorer har tillkommit i takt med att strategin har breddats men det finns luckor i uppföljningen inom vissa mål och områden. Exempelvis saknas indikatorer inom mål 2 om skydd av barn och unga, och inom områdena spel om pengar och narkotika.

Det är viktigt att regelbundet följa utvecklingen inom ANDTS-strategins mål, men vi ser ett behov av att varva den årliga rapporteringen av utvecklingen inom målen med fördjupade analyser.

I den här rapporten synliggör Folkhälsomyndigheten utvecklingen inom de mål som finns i strategin för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025 (ANDTS-strategin). Den är i första hand ett kunskapsunderlag för regeringens politik och prioriteringar, men kan även användas av aktörer med intresse för folkhälsofrågor på nationell, regional och lokal nivå. Många samhällssektorer bidrar till det ANDTS-förebyggande arbetet och rapporten kan också vara av intresse för exempelvis myndigheter och organisationer.

Rapporten visar att det finns utrymme för förbättringar inom ANDTS-området. Det övergripande målet är ”ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk samt minskade skadeverkningarna av överdrivet spelande”, och för att nå det behöver ett hälsofrämjande perspektiv genomsyra samtliga politikområden. Förebyggande arbete med syfte att minska konsekvenser av ANDTS-användning kan förbättra hälsan i befolkningen och samtidigt ge samhällsekonomiska vinster.

Inom mål 1–6 i strategin bedömer vi utvecklingen baserat på ett urval av indikatorer som speglar de långsiktiga målen. Inom mål 5 vilar bedömningen på Socialstyrelsens ”Lägesbild 2024. Uppföljning av ANDTS-strategins mål avseende vård och omsorg”. I avsnittet ”Vägen framåt” sammanfattar vi rapportens huvudbudskap baserat på bedömningarna för de respektive målen.

Rapporten utgör en del av Folkhälsomyndighetens årliga återredovisning inom uppdraget att stödja genomförandet av den förnyade strategin för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025 (ANDTS-strategin) S2021/03343.

Flera medarbetare på myndigheten arbetat med att ta fram rapporten, under ledning av Marie Risbeck, enhetschef på Enheten för alkoholprevention.

Folkhälsomyndigheten

Karin Tegmark Wisell
Generaldirektör

Folkhälsoarbete syftar till att främja hälsan och förebygga sjukdomar i hela befolkningen. Det övergripande målet för den nationella folkhälsopolitiken är att ”skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation” (3). För att nå målet krävs ett strukturerat, långsiktigt, målinriktat, tvärprofessionellt och sektorsövergripande arbete på samhällets alla nivåer med särskilt fokus på sårbara grupper.

ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak) har länge varit en viktig del av folkhälsopolitiken i Sverige. År 2011 samlades områdena för första gången i en gemensam strategi, och den nuvarande ANDTS-strategin för 2022–2025 omfattar även spel om pengar, nikotinprodukter och icke-förskrivna narkotikaklassade läkemedel (4). Det övergripande målet är ”Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk respektive att minska skadeverkningar av överdrivet spelande”, och det kompletteras med sju långsiktiga mål som anger inriktningen för ANDTS-arbetet i sin helhet.

Hälsan i befolkningen formas genom ett samspel av faktorer – allt från ärftliga faktorer som individen själv bär på, till levnadsvanor och mer övergripande faktorer såsom livsvillkor och levnadsförhållanden. Användningen av ANDTS ökar risken för ohälsa och innebär en risk för sociala problem och skador på andra. Riskerna kan vara direkta genom att användningen ökar risken för sjukdomar, och indirekta genom att påverka människors livsvillkor och levnadsförhållanden såsom arbete, inkomst, boende och relationer, vilket i sin tur påverkar hälsan (5). Det är till exempel vanligare att barn som växer upp i hushåll med lägre socioekonomisk position, utvecklar alkohol-, narkotika- eller tobaksrelaterade problem under barndomen eller som unga vuxna (1). Samtidigt påverkar livsvillkor och levnadsförhållanden brukets omfattning och dess konsekvenser för hälsan (1, 6).

Användning av tobak, alkohol och narkotika hör till de tio största riskerna för den samlade sjukdomsbördan i Sverige (7). ANDTS-relaterad ohälsa och skador leder till höga kostnader för individen, anhöriga och samhället genom rättsväsende, vård och behandling (direkta kostnader), genom produktionsbortfall på grund av sjukskrivningar och förtida dödsfall (indirekta kostnader) och genom förlorad livskvalitet och hälsoförluster (immateriella kostnader). Beräkningar av samhällets årliga kostnader, som har gjorts vid olika tidpunkter och med olika metoder, visar att kostnaderna för ANDTS är omfattande (8):

• 103 miljarder kronor för alkoholkonsumtion (år 2017)
• 38,5 miljarder kronor för narkotikaanvändning (år 2020)
• 31,5 miljarder kronor för rökning (år 2015)
• 9–11,5 miljarder kronor för spelproblem (år 2021).

Om samhället inte satsar på förebyggande arbete kan hälso- och sjukvården, rättsväsendet och andra samhällssektorer i framtiden behöva hantera ännu större kostnader för ohälsa och andra problem. Det kan alltså vara samhällsekonomiskt lönsamt att arbeta förebyggande med ANDTS.

Det ANDTS-förebyggande arbetet baseras på breda och långsiktiga insatser i samverkan mellan flera aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Det handlar bland annat om att påverka samhälleliga förutsättningar såsom miljö och normer i befolkningen, exempelvis genom skyddslagstiftning med bland annat åldersgränser, rökfria miljöer och regler om att begränsa försäljning och marknadsföring. Även internationella konventioner har varit framgångsrika inom tobaksområdet.

Uppföljningen av ANDTS-strategin ska visa hur utvecklingen inom målen ser ut på nationell nivå. Sådan kunskap behövs för prioriteringar mellan olika hälsofrämjande och förebyggande insatser på nationell, regional och lokal nivå. Det är också viktigt att följa utvecklingen i olika grupper, för att kunna sätta in åtgärder där behoven är som störst.

Ett av Folkhälsomyndighetens uppdrag är att beskriva utvecklingen inom de fastställda målen i ANDTS-strategin (9, 10). Det gör vi genom en indikatorbaserad uppföljning av strategins mål 1–6.

Mål 1 – Tillgången till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobaks- och nikotinprodukter samt skadeverkningarna av spel om pengar ska minska.

Mål 2 – Barn och unga ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar.

Mål 3 – Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel, tobaks- och nikotinprodukter eller debuterar tidigt med alkohol och spel om pengar ska minska.

Mål 4 – Antalet personer som utvecklar skadligt bruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar ska minska.

Mål 5 – Personer med skadligt bruk, eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha tillgång till vård och stöd av god kvalitet.

Mål 6 – Antalet personer som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobaks- och nikotinprodukter eller spel om pengar ska minska.

En utgångspunkt är att belysa jämlikhets- och jämställdhetsperspektiven genom separata analyser för socioekonomiska grupper och för kvinnor och män. Samtidigt betonar vi livsloppsperspektivet genom att synliggöra olika åldersgrupper.

I den här rapporten beskriver vi utvecklingen inom ANDTS-strategins mål under perioden 2011–2023. Syftet är att ge en bild av förändringen inom områdena. Vi beskriver även skillnader mellan grupper baserat på ålder, kön och utbildningsnivå.

För individer beskrivs trenden för befolkningen totalt och när data tillåtit även uppdelat på kön, ålder och utbildningsnivå. De trender som beskrivs för perioden och de skillnader som beskrivs mellan grupper är statistiskt signifikanta (signifikansnivå 5 procent). Få indikatorer har data för hela tidsperioden. Vi har analyserat trenden för perioden 2011–2023 i den mån det varit möjligt. Ett krav för trendanalys har varit att indikatorn har information för minst fem år.

Jämlikhet har undersökts genom att skatta andelen och antalet överskjutande dödsfall, det vill säga dödsfall som inte skulle ha inträffat om alla grupper hade samma risk som den grupp som har lägst dödlighet.

Trendanalysen undersöker den genomsnittliga förändringen per år under den undersökta perioden, och förändringens riktning. I vissa fall framgår emellertid inte utvecklingen under perioden till fullo av den generella trenden. Detta beskrivs i resultaten om

• de senaste årens utveckling skiljer sig betydligt från utvecklingen tidigare under perioden
• utvecklingen tydligt har gått i två olika riktningar under perioden
• ett avvikande mönster observeras för flera mått inom en indikator eller flera indikatorer inom ett område.

I rapporten beskrivs även utvecklingen under perioden för indikatorer som rör tillgång och priser.

De indikatorer som ingår har valts för att spegla de olika målen. Vi har också valt data som uppdateras regelbundet, och i första hand data med god kvalitet. De indikatorer som används i rapporten baseras dels på registerdata från exempelvis Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån (SCB), dels på urvalsundersökningar från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och Folkhälsomyndigheten. Indikatorerna rör tillgång, bruk och dödlighet.

Inom vissa mål och områden saknas underlag för indikatorer. Det kan bero på att användningen i befolkningen är väldigt låg, att det är svårt att hitta mått som visar riktningen för utvecklingen, eller att områdena är nya. Detta innebär att antalet indikatorer varierar mellan målen.

Tillgången till ANDTS 2011–2023 bedöms genom indikatorer som rör åldersgränser, anskaffning, reala priser och omsättning. Inom strategins mål 1, om att tillgången till ANDTS ska minska, gör Folkhälsomyndigheten följande bedömningar:

• Systembolaget bidrog under perioden till att begränsa ungas tillgång till alkohol genom att upprätthålla åldersgränser vid försäljning av alkoholdrycker.
• Anskaffningen av vissa tobaks- och nikotinprodukter ökade kraftigt under perioden. Det visar att alla tobaks- och nikotinprodukter kan behöva regleras på samma sätt som tobaksrökning för att skydda barn och unga.
• Uppföljningen visar att smuggling av cigaretter och alkoholdrycker fortfarande förekommer, samtidigt som tullen rapporterar stora beslag av narkotika (11). Den illegala handeln minskar effekten av ANDTS-förebyggande åtgärder såsom skyddslagstiftning och prispolitik och bidrar till den organiserade brottsligheten. Insatser inom det brottsförebyggande arbetet är mycket viktiga för att begränsa tillgången.
• Indexerad skatt har större effekt på reala priser än enstaka höjningar av punktskatten. Det visar utvecklingen av reala priser på cigaretter och alkohol.
• Priset på vissa narkotikasubstanser sjunker, och det är viktigt att utveckla fler indikatorer och fördjupa analyserna för att förstå hur tillgången påverkas av detta.
• Spelmarknaden är relativt oförändrad och det viktigt att fortsatt öka kunskapen om hur effektiva spelbolagens åtgärder är för att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande, i syfte att ha en ändamålsenlig reglering.

Systembolagsbutiker visar en god efterlevnad av åldersgränser vid provköp, och den totala anskaffningen av alkohol har minskat sedan 2011. Exempelvis minskade smuggling av alkohol markant under pandemin, men också åren efter. Även den totala anskaffningen av cigaretter minskade, men smugglingen varierade under perioden. Registrerad försäljning av tobakssnus ökade, och står för nästan hela den totala anskaffningen under perioden. Sedan 2021 finns även information om registrerad försäljning av andra nikotinhaltiga produkter, som nästan fördubblades mellan 2021 och 2022.

Skatten på cigaretter värdesäkras årligen mot inflationen, så kallad indexering. Utöver det höjdes tobaksskatten vid fyra tillfällen under perioden 2011–2023, vilket är lika många gånger som skatten på alkohol justerades. Indexeringen har gett effekt på utveckling av reala priser. Det reala priset på cigaretter ökade med 15 procent, medan priset på alkoholdrycker i stort var lägre 2023 än i början av perioden.

Tillgången till och priserna på narkotika påverkas av en mängd olika faktorer. Under perioden sjönk amfetamin och kokain i pris medan reala priser på hasch och cannabis inte förändrades i någon tydlig riktning.

Den reala omsättningen på den licensierade spelmarknaden var oförändrad under perioden. Kommersiellt onlinespel och vadhållning innefattar flera spelformer med hög risk för personer med spelproblem, och det var den enskilt största licensformen under hela perioden.

Användning av ANDTS påverkar människors hälsa, och tillgången påverkar användningen. Flera styrmedel används för att begränsa tillgången, och i förlängningen minska skadeverkningarna.

Ett detaljhandelsmonopol för alkohol begränsar tillgången genom att upprätthålla åldersgränser och reglera vinstintressen, antal butiker och försäljningstider. Försäljningen av alkohol, tobak, nikotinprodukter samt spel om pengar begränsas genom tillstånd, licenser och åldersgränser. Tullens och polisens insatser minskar tillgången till smugglade varor och den illegala försäljningen av substanser. Skatter på alkohol-, tobaks- och nikotinprodukter används för att höja priset och därmed minska den ekonomiska tillgängligheten. Mål 1, att tillgången ska minska, följs genom indikatorerna:

• efterlevnad av åldersgränser vid provköp på Systembolaget
• total alkoholanskaffning, registrerad försäljning och oregistrerad anskaffning
• total cigarettanskaffning, registrerad försäljning och oregistrerad anskaffning
• registrerad försäljning av tobakssnus (exklusive Norge)
• registrerad försäljning av andra nikotinhaltiga produkter än e-vätskor
• realt detaljhandelspris på alkoholdrycker
• reala priser på tobak (cigaretter och snus)
• reala priser på narkotika på användarnivå
• omsättning på den licensierade spelmarknaden.

Vid 2023 års provköp på Systembolaget var efterlevnaden av åldersgränser god; i 98 procent av fallen frågade personalen om legitimation. Efterlevnaden låg också på en hög nivå under hela perioden 2011–2023.

Reala priser på alkoholdrycker utvecklades åt olika håll. För vin ökade de reala priserna fram till 2020, men sjönk sedan när inflationen ökade, likt priset för starköl, och spritdrycker (diagram 1). Folköl ökade i pris under perioden 2011–2023.

Diagram 1. Priser på spritdrycker, vin och öl i detaljhandeln, justerade för konsumentprisindex (KPI) och uttryckt i index med valt basår 2011 (= 100), perioden 2011–2023.

Källa: Statistiska centralbyrån via Indikatorlabbet.

Under perioden 2011–2023 minskade den totala anskaffningen sett till liter ren alkohol. Den registrerade delen av anskaffningen ökade svagt medan den oregistrerade andelen minskade, särskilt under pandemin och de efterföljande åren med en hög inflation. År 2023 var den totala anskaffningen 8,6 liter ren alkohol per person 15 år eller äldre enligt preliminära uppgifter, varav 14 procent kom från oregistrerade källor. Även oregistrerad anskaffning i form av smuggling minskade och utgjorde 2 procent av den totala anskaffningen 2023.

Indexet för reala priser på cigaretter och tobakssnus ökade med 15 respektive 11 procent under 2011–2023 (diagram 2). För både cigaretter och snus visar data en prissänkning efter 2021.

Diagram 2. Priser på tobak (cigaretter och snus), justerat för konsumentprisindex (KPI) och uttryckt i index med valt basår 2011 (= 100), perioden 2011–2023.

Källa: Statistiska centralbyrån via Indikatorlabbet.

Cigarettanskaffningen minskade under perioden 2011–2022, sett till både registrerad försäljning och oregistrerad anskaffning. År 2022 var den totala anskaffningen 610 cigaretter per invånare 15 år eller äldre. Andelen cigaretter från oregistrerade källor varierade under perioden men minskade i samband med pandemin. Oregistrerad anskaffning i form av smugglade cigaretter stod för 1–3 procent av den totala anskaffningen under perioden.

Uppgifter om den totala anskaffningen av tobakssnus baseras i stort sett helt på den registrerade försäljningen, som ökade under perioden. År 2022 var den registrerade försäljningen 0,84 kg snus per invånare 15 år eller äldre. Från 2021 finns information om registrerad försäljning av andra nikotinhaltiga produkter, i huvudsak nikotinsnus. Data visar en ökning med 82 procent mellan 2021 och 2022 till 0,19 kg per invånare 15 år eller äldre.

Det reala prisindexet för gatupriser på hasch och marijuana varierade under perioden och kan inte beskrivas med en övergripande trend (diagram 3). För amfetamin och kokain minskade dock; 2022 var priset 33 respektive 16 procent lägre än 2011.

Diagram 3. Priser på narkotika på användarnivå justerat för konsumentprisindex (KPI) och uttryckt i index med valt basår 2011 (= 100), perioden 2011–2022.

Källa: CAN:s rapporteringssystem om droger.

Den totala omsättningen på den licensierade spelmarknaden ökade med 9 procent 2019–2023 från 24,8 till 27,1 miljarder kronor (nominellt värde), medan den reala omsättningen var oförändrad. Under hela perioden var kommersiellt onlinespel och vadhållning den största spelformen, och stod för 63 procent av spelmarknaden 2023 (diagram 4).

Diagram 4. Andel (%) av den totala omsättningen på den licensierade spelmarknaden, uppdelat på olika spelformer, år 2023.

Källa: Spelinspektionen

Skyddet av barn och unga bedöms genom information från inskrivning på mödravårdscentraler (MVC). Riskbruk av alkohol följs under perioden 2014–2022, medan användning av cigaretter och snus följs under perioden 2011–2022. Inom strategins mål 2, att barn och unga ska skyddas mot skadliga effekter av ANDTS, gör Folkhälsomyndigheten följande bedömningar:

• Användningen under graviditeten har minskat, men denna minskning behöver fortsätta och då särskilt i vissa grupper av befolkningen. ANDTS-användning bör uppmärksammas och förebyggande åtgärder behöver nå alla blivande föräldrar och vid behov målgruppsanpassas.
• Det behövs fler indikatorer för mål 2. Det gäller både för de olika ANDTS-områdena och för flera stadier under barnets uppväxttid.

Kvinnors riskbruk av alkohol, rökning och användning av snus undersöks vid inskrivning på MVC. Resultaten visar en minskad andel som uppger ett riskbruk av alkohol under de senaste tolv månaderna. Även andelen som röker minskade under perioden. I båda fallen är minskningen störst bland yngre kvinnor, men trots det är andelen som röker eller uppger ett riskbruk av alkohol högst bland de yngsta kvinnorna. Användningen av snus har ökat sedan 2011. Tobaks- och nikotinanvändningen var 2022 högre bland kvinnor med kortare utbildning än bland kvinnor med längre utbildning.

Att skydda barn och unga mot skadliga effekter av ANDTS är ett prioriterat område i strategin. Barn och unga är särskilt utsatta för omgivningens användning av ANDTS. I Sverige lever omkring 400 000 barn i ett hushåll med minst en vuxen som har en riskkonsumtion av alkohol och cirka 40 000 barn delar hushåll med någon som har spelproblem. Frånvaro av trygga uppväxtvillkor, till exempel genom att föräldrarna har en alkohol- eller narkotikadiagnos eller spelproblem, ökar risken för att ungdomar ska använda eller skadas av ANDTS eller drabbas av andra former av ohälsa. Barn och unga ska växa upp i en miljö som skyddar dem mot skadliga effekter av andras ANDTS-användning.

Barn behöver skyddas från skador redan som foster. Fostret är särskilt känsligt, och exponering för substanser under fostertiden kan leda till olika former av ohälsa och funktionsnedsättningar som påverkar hälsan under resten av livet. Beskrivningen av utvecklingen inom mål 2 är avgränsad till exponering för alkohol, cigaretter och snus före och under graviditeten och baseras på uppgifter från inskrivningen vid mödrahälsovården. Mål 2 om att barn och unga ska skyddas från skadliga effekter följs genom indikatorerna:

• riskbruk av alkohol vid inskrivning på mödrahälsovården
• tobaksanvändning (cigaretter och snus) vid inskrivning på mödrahälsovården.

År 2022 hade 3 procent av kvinnorna vid inskrivningen på MVC haft ett riskbruk av alkohol under de senaste tolv månaderna. Andelen var dock högre i början av perioden och minskade i alla utbildnings- och åldersgrupper. Särskilt stor var minskningen bland yngre i åldern 15–24 år, från nästan 10 procent till 5 procent (diagram 5). Högst förekomst av riskbruk fanns bland kvinnor med gymnasial utbildning (3 procent 2021) och kvinnor 15–24 år (5 procent 2022).

Diagram 5. Andel (%) gravida med riskbruk av alkohol under de senaste 12 månaderna vid inskrivningen på MVC. Åldersgrupper, perioden 2014–2022.

Källa: Graviditetsregistret.

Andelen som röker vid inskrivningen på MVC minskade under perioden 2011–2022, i alla utbildningsgrupper och åldersgrupper. Vid inskrivningen uppgav 4 procent av kvinnorna 15 år eller äldre att de rökte, enligt data för 2022. Förekomsten var högst bland personer med förgymnasial utbildning (10 procent) och i åldersgruppen 15–24 år (8 procent) (diagram 6). Den lägsta förekomsten fanns i gruppen med eftergymnasial utbildning (1 procent) och bland kvinnor 35 år eller äldre (2 procent).

Diagram 6. Andel (%) som röker vid inskrivningen på MVC bland kvinnor 25 år eller äldre. Utbildningsnivå, perioden 2011–2022.

Källa: Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen.

År 2022 uppgav 2 procent av kvinnorna vid inskrivningen på MVC att de snusade. Andelen ökade under perioden 2011–2022. År 2022 var den högsta förekomsten 3 procent, och den gällde kvinnor med förgymnasial och gymnasial utbildning, och unga i åldern 15–24 år. Lägst förekomst fanns i gruppen med eftergymnasial utbildning (1 procent) och bland kvinnor 35 år eller äldre (1 procent).

Mål 3 följs genom uppgifter om elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 under perioden 2012–2023. Inom strategins mål 3, att användningen av ANDTS bland barn och unga ska minska, gör Folkhälsomyndigheten följande bedömningar:

• Utvecklingen går i flera fall åt rätt håll för barn och unga. Trots detta är det många som använder ANDTS, vilket visar att det förebyggande arbetet behöver stärkas ytterligare.
• Alltför många barn och unga har börjat använda tobaks- och nikotinprodukter. Regleringen av tobaks- och nikotinprodukter behöver efterlikna lagstiftningen för cigaretter, för att stärka skyddet för barn och unga och minska användningen av dessa produkter.

Andelen skolelever som berusat sig före 14 års ålder minskade under perioden. Andelen som har använt narkotika under de senaste tolv månaderna var totalt sett relativt oförändrad, men minskade i enstaka elevgrupper. Rökningen minskade bland skolelever, medan bruket av nikotinsnus och e-cigaretter däremot ökade kraftigt under de senaste åren. För andelen som spelar om pengar ses ingen tydlig trend under perioden 2012–2023, men den var som lägst 2019.

Genom att förebygga ANDTS-användning bland barn och unga kan samhället förhindra skador och bidra till en långsiktig och hållbar samhällsutveckling. Det finns samband mellan användning av alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar på så sätt att den som använder en substans, eller spelar om pengar, har ökad risk för att använda andra ANDTS. Utöver detta finns samband mellan ANDTS-användning och hälsa såsom sämre allmän hälsa, psykiska besvär och suicidtankar. Dessutom är risk- och skyddsfaktorer i flera fall gemensamma och ett brett förebyggande arbete kan därmed ge resultat på flera områden. Mål 3, att förebygga användning av ANDTS bland barn och unga, följs genom följande indikatorer från CAN:s nationella skolundersökning:

• berusningsdebut vid 13 års ålder eller tidigare
• alkoholkonsumtion under de senaste tolv månaderna
• användning av narkotika under de senaste tolv månaderna
• användning av narkotika och/eller narkotikaklassade läkemedel utan läkares ordination under de senaste tolv månaderna
• användning av AAS (anabola androgena steroider) under de senaste tolv månaderna
• användning av cigaretter, har rökt under de senaste tolv månaderna och fortfarande röker
• användning av snus (tobaks- eller nikotinsnus), har snusat under de senaste 12 månaderna och fortfarande snusar
• användning av e-cigaretter under de senaste tolv månaderna
• användning av e-cigaretter, rökt under de senaste tolv månaderna och fortfarande röker
• användning av nikotinsnus under de senaste tolv månaderna
• användning av nikotinsnus, har snusat under de senaste tolv månaderna och fortfarande snusar
• spelat om pengar under de senaste tolv månaderna.

Andelen elever som berusat sig före 14 års ålder minskade bland flickor och pojkar i både årskurs 9 och gymnasiets år 2 under perioden 2012–2023, liksom andelen som druckit alkohol under de senaste tolv månaderna. Andelen som berusat sig tidigt minskade fram till 2016 men har sedan avstannat bland pojkar och ökat bland flickor (diagram 7). År 2023 var det en högre andel flickor än pojkar som druckit alkohol, och som berusat sig tidigt. Att ha druckit alkohol under senaste året var 2023 mindre vanligt bland elever i skolor med låg socioekonomisk position jämfört med övriga skolor, men berusning före 14 års ålder visade ingen tydlig skillnad mellan skolor med olika socioekonomisk position (totalt 5 procent 2023).

Diagram 7. Andel (%) elever som varit berusade vid 13 års ålder eller tidigare, årskurs 9. Flickor, pojkar och totalt perioden 2012–2023.

Källa: CAN:s nationella skolundersökning.

Andelen som använt narkotika under de senaste tolv månaderna var ungefär densamma bland elever i årskurs 9 under perioden 2012–2023, medan den minskade bland elever i gymnasiets år 2 (diagram 8). Bland gymnasieleverna minskade användningen endast bland pojkar och elever från skolor med låg socioekonomisk position. Minskningen bland pojkar var tydligast efter 2019.

Användningen av narkotika bland flickor och pojkar låg på samma nivå 2023, i både årskurs 9 (5,5 procent) och gymnasiets år 2 (10 procent).

Diagram 8. Andel (%) elever som använt narkotika under de senaste 12 månaderna, år 2 gymnasiet. Flickor, pojkar och totalt perioden 2012–2023.

Källa: CAN:s nationella skolundersökning. Prevalens år 2020 avser ett uppskattat värde som är beräknat av CAN.

Under perioden 2019–2023 ses inga förändringar i andelen som använt narkotika eller icke-förskrivna narkotikaklassade läkemedel under de senaste tolv månaderna, förutom en minskning bland pojkar i gymnasiets år 2. År 2023 var andelen 11 procent bland elever i årskurs 9 och 15 procent bland gymnasieelever år 2.

Att ha använt AAS under det senaste året utan läkares ordination var ovanligt i båda årskurserna under hela perioden; 2023 uppgav 0,8 procent av eleverna i årskurs 9 och 0,4 procent i gymnasiets år 2 att de använt AAS. Användningen var högre bland pojkar än flickor i gymnasiets år 2 2023.

Andelen elever som röker tobak minskade bland elever i samtliga grupper i både årskurs 9 och gymnasiets år 2 under perioden 2012–2023, även om minskningen avstannade under de sista två åren, eller till och med ökade. Andelen flickor som röker var högre än andelen pojkar i årskurs 9 år 2023 (diagram 9). Resultaten visar ingen tydlig skillnad mellan skolor med olika socioekonomisk position. Totalt rökte 9 procent i årskurs 9 och 21 procent i år 2 på gymnasiet 2023.

Diagram 9. Andel (%) elever som röker, årskurs 9. Flickor, pojkar och totalt perioden 2012–2023.

Källa: CAN:s nationella skolundersökning.

Andelen elever som snusar tobaks- eller nikotinsnus ökade bland flickor och pojkar i både årskurs 9 och gymnasiets år 2 under perioden 2012–2023, och framförallt efter 2017 (diagram 10). Uppgången var större bland flickor, men det är fortfarande vanligare bland pojkar att snusa. Bland gymnasieelever uppgav 21 procent av flickorna och 30 procent av pojkarna att de snusar 2023. Andelen som snusar ökade i båda årskurserna under perioden, oberoende av skolans socioekonomiska position.

Diagram 10. Andel (%) elever som snusar tobak- eller nikotinsnus, årskurs 9. Flickor, pojkar och totalt perioden 2012–2023.

Källa: CAN:s nationella skolundersökning.

Andelen elever som använt nikotinsnus under de senaste tolv månaderna började mätas 2021, och 2023 hade den ökat till 25 procent i årskurs 9 och 39 procent i gymnasiets år 2. I årskurs 9 fanns ingen skillnad mellan flickor och pojkar 2023. I båda årskurserna var andelen högre bland elever i skolor med hög socioekonomisk position jämfört med skolor med låg socioekonomisk position.

Andelen elever som använt e-cigaretter under de senaste tolv månaderna ökade bland flickor och pojkar i både årskurs 9 och gymnasiets år 2 under perioden 2014–2023 (diagram 11). Ökningen var markant mellan 2021 och 2022 och den var störst bland flickor. År 2023 använde fler flickor än pojkar e-cigaretter, men det fanns ingen tydlig skillnad utifrån skolornas socioekonomiska position.

Diagram 11. Andel (%) elever som använt e-cigaretter under de senaste 12 månaderna, årskurs 9. Flickor, pojkar och totalt perioden 2014–2023.

Källa: CAN:s nationella skolundersökning.

Information om användning om nikotinprodukter under de senaste tolv månaderna och fortfarande gör det, finns från och med 2023 för nikotinsnus och e-cigaretter. I årskurs 9 uppgav 13 procent bland både flickor och pojkar att de snusar nikotinsnus, medan 22 procent av flickorna och 11 procent av pojkarna uppgav att de röker e-cigaretter.

Det är vanligare bland pojkar än flickor att ha spelat om pengar under det senaste året. Trenden för 2012–2023 skiljer sig åt mellan grupper av elever, men 2019 ses en gemensam lägsta nivå i båda årskurserna. I årskurs 9 minskade andelen som spelat om pengar, men nedgången var endast signifikant bland flickor och elever med låg socioekonomisk position. I årskurs 2 på gymnasiet finns ingen tydlig trend under perioden (diagram 12), men 2023 hade 40 procent av pojkarna spelat om pengar, vilket var högst under perioden.

Diagram 12. Andel (%) elever som spelat om pengar under de senaste 12 månaderna, gymnasiet år 2. Flickor, pojkar och totalt perioden 2012–2023.

Källa: CAN:s nationella skolundersökning. Prevalens år 2020 avser ett uppskattat värde som är beräknat av CAN.

Andelen elever som använt tre eller flera substanser (ANDT) eller spelat om pengar under de senaste tolv månaderna visar ingen tydlig trend i någon av årskurserna under perioden. Att ha använt flera substanser var vanligare bland pojkar jämfört med flickor, och särskilt stor var skillnaden i gymnasiets år 2, med 30 respektive 15 procent 2023.

Flera bruk avser att man under de senaste tolv månaderna har rökt eller snusat, använt narkotika, använt AAS, druckit alkohol eller spelat om pengar.

Mål 4 baseras på indikatorer om befolkningen 16–84 år under perioden 2011–2022. Inom strategins mål 4, att antalet som utvecklar beroende eller skadligt bruk ska minska, gör Folkhälsomyndigheten följande bedömningar:

• Utvecklingen går åt rätt håll inom vissa områden, men det är fortsatt många som riskerar att skadas av sitt bruk. Det är därför centralt att minska användningen.
• Det finns skillnader mellan grupper och det behövs insatser som beaktar dessa skillnader. Insatserna behöver omfatta både bruk och andra förutsättningar för hälsa för att minska antalet som skadas.
• Fler äldre riskerar att skadas av sin alkoholkonsumtion, och vården och omsorgen behöver stärka sitt förebyggande arbete med att identifiera riskkonsumtion bland äldre.
• Andelen som snusar dagligen har ökat, särskilt bland unga. Skyddsregleringar likt de för tobaksrökning kan bidra till att minska tillgängligheten och därmed andelen som använder tobaks- och nikotinprodukter i befolkningen.

Utvecklingen går i vissa fall åt rätt håll, men det är fortfarande många i Sveriges befolkning som använder ANDTS. Andelen i befolkningen 16–84 år som uppger riskkonsumtion av alkohol, tobaksrökning och spel om pengar har minskat sedan 2011, medan användningen av snus och cannabis har ökat.

Utvecklingen skiljer sig åt i flera fall mellan grupper. De flesta bruken är vanligare bland män än bland kvinnor: riskkonsumtion av alkohol, riskabelt spelande, och användning av narkotika och snus. I flera fall finns även en tydlig skillnad mellan socioekonomiska grupper. Bland annat är snusanvändning, daglig rökning och riskabelt spelande vanligare bland personer med kortare utbildning.

Att minska antalet personer som utvecklar skadligt bruk och beroende är centralt för att uppnå en god och jämlik hälsa. För att minska risken för skadligt bruk och beroende är det viktigt att fokusera på faktorer som påverkar hälsan och på grupper med förhöjd risk för ohälsa. Utöver själva bruket kan riskfaktorer vara förknippade med ålder, kön eller socioekonomisk position och andra livsvillkor. Därmed behöver förebyggande åtgärder bidra till bättre förutsättningar för en god hälsa i alla grupper. Mål 4, att antalet som utvecklar beroende eller skadligt bruk ska minska, följs genom följande indikatorer från den Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor:

• riskkonsumtion av alkohol
• användning av cannabis under de senaste tolv månaderna
• användning av narkotika under de senaste tolv månaderna (inklusive narkotikaklassade läkemedel utan läkares ordination)
• tobaksanvändning, röker dagligen
• tobaks- och nikotinanvändning, snusar dagligen
• användning av e-cigaretter, röker dagligen
• användning av nikotinsnus, snusar dagligen
• riskabelt spelande om pengar.

Analyser av utbildningsnivå är justerade för ålder och kön.

Andelen med riskkonsumtion av alkohol minskade i befolkningen 16–84 år 2011–2022. Sett till olika grupper går utvecklingen isär; andelen minskade bland män och bland unga i åldern 16–29 år (diagram 13). I åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år ökade däremot andelen under samma period. År 2022 var andelen med riskkonsumtion högre bland män jämfört med kvinnor (18 respektive 14 procent) och bland unga jämfört med övriga åldersgrupper. Totalt uppgav 16 procent i befolkningen 16–84 år att de hade en riskkonsumtion av alkohol 2022.

Diagram 13. Andel (%) i befolkningen 16–84 år med riskkonsumtion av alkohol. Åldersgrupper, perioden 2011–2022.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor.

Andelen i befolkningen 16–84 år som använt cannabis under de senaste tolv månaderna ökade under perioden 2011–2022, bland både kvinnor och män, men ökningen avstannade 2021. Användningen var högre bland män än bland kvinnor 2022 (3,2 respektive 1,8 procent). Cannabisanvändningen ökade även i åldersgrupperna 30–44 år och 45–64 år, men i den äldre gruppen från låga nivåer (0,7 procent 2022) (diagram 14). Cannabis används främst av unga 16–29 år (7,3 procent 2022).

Även bland personer med eftergymnasial och gymnasial utbildning ökade andelen som använt cannabis under perioden. Andelarna var 2,7 respektive 1,3 procent 2022. Bland personer med förgymnasial utbildning är underlaget för litet för att resultatet ska gå att tolka.

Diagram 14. Andel (%) i befolkningen 16–84 år som använt cannabis under de senaste 12 månaderna. Åldersgrupper, perioden 2011–2022.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor.

Användningen av narkotika är högre bland män än bland kvinnor. År 2022 uppgav 4,7 procent av männen och 3,1 procent av kvinnorna att de använt narkotika under de senaste tolv månaderna.

Andelen i befolkningen som röker tobak dagligen minskade i samtliga grupper under perioden 2011–2022, men nedgången planade ut i slutet av perioden. År 2022 uppgav 5,8 procent av befolkningen 16–84 år att de röker cigaretter dagligen. Skillnaden mellan kvinnor och män minskade under perioden, men 2022 var andelen åter något högre bland kvinnor. Andelen som röker var 2022 högre bland äldre än yngre och var mellan 7–8 procent i åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år jämfört med nästan 4 procent bland yngre.

Av de undersökta grupperna, var skillnaden i daglig rökning störst mellan olika utbildningsnivåer. När vi tar hänsyn till ålder och kön blir skillnaden än mer tydlig, och 2022 var det betydligt vanligare att röka bland personer med förgymnasial utbildning och bland personer med gymnasial utbildning, jämfört med eftergymnasial utbildning (diagram 15).

Diagram 15. Andel (%) i befolkningen 25–84 år som röker tobak dagligen. Utbildningsnivå, perioden 2011–2022.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor.

Andelen som snusar (tobaks- eller nikotinsnus) dagligen ökade bland män och kvinnor under 2011–2022, ökningen var signifikant i samtliga åldersgrupper, och i gruppen med gymnasial och eftergymnasial utbildning. Andelen kvinnor som snusar dagligen mer än fördubblades under perioden och ökningen var störst efter 2019 (diagram 16). Andelen var dock högre bland män än bland kvinnor 2022 (20 respektive 7 procent). Samma år uppgav 14 procent av befolkningen 16–84 år att de snusar tobaks- eller nikotinsnus dagligen. Att snusa var vanligare bland personer med för- och gymnasial utbildning jämfört med eftergymnasial utbildning. När vi tar hänsyn till ålder och kön var det nästan dubbelt så vanligt att snusa i dessa grupper.

Diagram 16. Andel (%) i befolkningen 16–84 år som snusar dagligen. Kvinnor, män och totalt perioden 2011–2022.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor.

Information om nikotinsnus finns för 2022, då nästan 3 procent i befolkningen 16–84 år uppgav att de snusade nikotinsnus dagligen. Till skillnad från den totala snusanvändningen (tobaks- och nikotinsnus) var nikotinsnuset något vanligare bland kvinnor än bland män (3,2 respektive 2,3 procent). Användningen av nikotinsnus var mer än tre gånger så hög i åldersgruppen 16–29 år jämfört med gruppen 30–44 år (7,4 respektive 2,4 procent). Precis som för snus (tobaks- och nikotinsnus) var andelen som använder nikotinssnus 2022 högre bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildning jämfört med eftergymnasial utbildning, med hänsyn till ålder och kön.

Daglig användning av e-cigaretter är ovanligt i den vuxna befolkningen. År 2022 uppgav 0,5 procent i åldern 16–84 år att de använder e-cigaretter dagligen.

År 2022 uppgav 3,3 procent i befolkningen 16–84 år att de har ett riskabelt spelade. Förekomsten minskade under perioden 2014–2022. Minskningen var statistiskt signifikant bland kvinnor och i gruppen äldre 65–84 år.

Andelen med riskabelt spelande var högre bland män än kvinnor 2022 (diagram 17). Det var även högre andel med riskabelt spelande i grupper med förgymnasial och gymnasial utbildning jämfört med eftergymnasial utbildning. Skillnaden kvarstod när hänsyn togs till ålder och kön.

Diagram 17. Andel (%) i befolkningen 16–84 år som uppger riskabelt spelande om pengar. Kvinnor, män och totalt, perioden 2014–2022.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor.

Socialstyrelsen har, likt Folkhälsomyndigheten, fått i uppdrag att årligen följa utvecklingen inom ANDTS-politiken genom att följa upp strategins mål. Socialstyrelsens uppföljning utgår från deras ansvarsområden inom hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten (12, 13). Mål 5 hamnar inom ramen för Socialstyrelsen uppdrag, och vi har därför i samverkan beslutat att bedömningarna för mål 5 grundar sig på Socialstyrelsens rapport ”Lägesbild 2024 – Uppföljning av ANDTS-strategins mål avseende vård och omsorg” (14).

För att bidra till strategins mål 5, tillgång till vård och stöd av god kvalitet, bedömer Socialstyrelsen att hälso- och sjukvården och socialtjänsten behöver

• anpassa vård och stöd utifrån förutsättningar och behov hos personer med skadligt bruk eller beroende så att fler får tillgång till vård och stöd
• behandla fler med läkemedel mot alkoholberoende
• öka antalet platser för läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO), och därmed andelen personer med opioidberoende som får sådan behandling
• öka arbetet med suicidprevention bland vårdade, särskilt avseende personer med narkotikadiagnos
• intensifiera kvalitetsarbetet inom vård och omsorg, bland annat genom att använda brukarstyrda brukarrevisioner i verksamhetsutvecklingen för att öka brukarnas inflytande.

Baserat på Socialstyrelsens lägesbild vill Folkhälsomyndigheten utifrån sitt specifika uppdrag och den nationella folkhälsopolitikens mål även uppmärksamma att

• allt fler barn vårdats inom hälso- och sjukvården med narkotikadiagnos
• allt fler äldre vårdas inom hälso- och sjukvården för skadligt bruk och beroende av alkohol och narkotika.

Tillgången till vård och stöd av god kvalitet är avgörande för hälsa och behöver anpassas till individuella förutsättningar och behov. Insatser ska vara baserade på evidens och beprövad erfarenhet samt vara säkra och utföras av personal som har lämplig kompetens och erfarenhet. Samsjuklighet med psykiatriska diagnoser innebär sämre hälsotillstånd, och behandlingen behöver samordnas mellan huvudmännen.

Mål 5, om vård och stöd av god kvalitet för skadligt bruk och beroende, följs av Socialstyrelsen genom mått på vårdade inom hälso- och sjukvården, insatser i socialtjänsten, följsamhet till riktlinjer och övergripande kvalitet inom vård och omsorg. Resultaten som presenteras nedan är en sammanfattning av Socialstyrelsens Lägesbild 2024 (14).

Andelen som vårdas inom slutenvård eller specialiserad öppenvård med alkoholdiagnos har minskat 2011–2022, medan andelen som vårdas med narkotikadiagnoser eller med speldiagnos har ökat. Bland barn och unga 10–17 år fördubblades andelen som vårdas med narkotikadiagnoser medan vård med alkoholdiagnoser i den åldersgruppen minskade 2011–2022. Bland personer äldre än 64 år ökade andelen som vårdades med alkoholdiagnos och narkotikadiagnos under samma period.

Diagnoserna klassificeras enligt International Classification of Diseases (ICD-10). ICD koderna som ingår är: för alkohol F10, för narkotika F11–16 och F18–19, och för spel om pengar F63.0.

År 2018 infördes en ändring i Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) som innebar att socialtjänsten ska erbjuda stöd till personer med allvarliga spelproblem. Från och med införandet ses en ökning i antalet personer får insatser från socialtjänsten på grund av spelproblem.

Under 2022 fick fler män än kvinnor insatser inom socialtjänstens missbruks- och beroendevård för problem relaterade till missbruk av alkohol, narkotika, läkemedel, lösningsmedel eller spel om pengar. Antalet personer som fick individuellt behovsprövade öppna insatser ökade 2015–2021, för både kvinnor och män. Detta mönster bröts 2022 då antalet minskade, men det är oklart om det är början på en ny trend.

I de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende rekommenderas läkemedelsbehandling vid skadligt bruk eller beroende. Av de personer som vårdats för skadligt bruk eller beroende av alkohol får cirka 40 procent läkemedelsbehandling, och denna andel var konstant under perioden. Av de som vårdats för opioidberoende är det ungefär hälften som hämtar ut rekommenderade läkemedel inom tolv månader från vårdtillfället. Bland kvinnor ökade andelen under samma period, medan den bland män inledningsvis ökade för att sedan stanna på samma nivå. Uppföljningen omfattar inte läkemedel på recept för opioidberoende som lämnas ut av hälso- och sjukvården vid LARO-mottagningarna, så kallade rekvisitionsläkemedel.

Totalt 94 procent av kommunerna erbjuder minst en manualbaserad insats enligt öppna jämförelser av missbruks- och beroendevård 2023. De mest förekommande insatserna är Community Reinforcement Approach (CRA) och tolvstegsbehandling. Få kommuner erbjuder stödinsatserna Case management och Bostad först eller individanpassat stöd till arbete (IPS). För stödinsatserna har det inte skett någon större förändring sedan 2017.

Hög kvalitet i vården och omsorgen bidrar till att personer med skadligt bruk och beroende kan minska eller sluta med sin användning av ANDTS. Socialstyrelsens lägesbild fångar några kvalitetsaspekter men ger ingen fullständig bild av vårdens och omsorgens kvalitet. Det finns dock tecken på bristande tillgänglighet och kvalitet i vård och behandling av alkohol- och narkotikarelaterade problem eftersom andelen som begår suicid eller gör suicidförsök efter vård med narkotikadiagnos ökade i alla åldersgrupper 2013–2021, liksom generellt bland kvinnor. Bland personer som vårdats med alkoholdiagnos minskade andelen som begår suicid, eller gör suicidförsök, för både kvinnor och män. Undantaget är barn 10–17 år, där andelen ökade.

Få kommuner erbjuder ett personligt besök hos socialtjänsten inom tre dagar från kontakt, även om antalet ökar. Det är också få kommuner som har en aktuell rutin om att erbjuda enskilda att ta med en stödperson till möten och antalet har bara ökat svagt under perioden. Andelen kommuner och stadsdelar som gör brukarstyrda brukarrevisioner är också liten, men de som gör en sådan använder den som underlag för verksamhetsutveckling.

Mål 6 följs genom indikatorer om dödlighet i ANT (alkohol, narkotika och tobaksrökning) under perioden 2011–2022. Inom strategins mål 6, att skador och död på grund av eget eller andras bruk ska minska, gör Folkhälsomyndigheten följande bedömningar:

• Alkohol, narkotika och tobaksrökning bidrar till en stor del av den förtida dödligheten, och det är därmed viktigt att prioritera det förebyggande arbetet.
• Dödligheten i ANT skiljer sig åt mellan grupper och bidrar till ojämlikhet i hälsa. Därför bör det förebyggande arbetet inriktas på att skapa stöttande strukturer i samhället. Vård och stöd behöver vara tillgängligt för alla och anpassas till individens behov.

Dödligheten i ANT utvecklas på olika sätt mellan grupper i befolkningen. Kvinnor och mäns utveckling skiljer mellan områden, men dödligheten i ANT bland kvinnor har varit oförändrad eller ökat under perioden. Alkohol- och narkotikadödligheten är högre bland män än bland kvinnor, men för dödlighet i lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (kol) finns inte längre någon skillnad mellan könen.

Skillnaden i dödlighet mellan socioekonomiska grupper är stor under hela perioden. År 2022 var dödligheten i ANT mellan tre och fem gånger högre bland personer med kort utbildning än bland dem med längst utbildning.

Samma år registrerades ett av fem förtida dödsfall med en dödsorsak som har koppling till ANT. Sedan 2011 ses dock en minskning i den sammantagna andelen som avlider i förtid av alkoholrelaterade orsaker, läkemedels- och narkotikaförgiftningar, lungcancer eller kol.

ANDTS-användningen bidrar till en stor del av den förtida dödligheten och sjukdomsbördan i Sverige genom att öka risken för olika typer av skador och sjukdomar, däribland olyckor, psykisk ohälsa, förgiftningar, beroende och cancer. Den leder också till sociala problem och skador, för både användare och de som spelar om pengar, men också för personer i deras omgivning. Sammantaget leder ANDTS-användningen till stora kostnader för samhället.

Mål 6, att skador och död på grund av eget eller andras bruk ska minska, följs genom indikatorerna:

• dödlighet i alkoholindex, underliggande eller bidragande dödsorsak bland personer 15 år eller äldre
• dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar, underliggande dödsorsak bland personer 15 år eller äldre
• dödlighet i lungcancer, underliggande eller bidragande dödsorsak bland personer 30 år eller äldre
• dödlighet i kol, underliggande eller bidragande dödsorsak bland personer 45 år eller äldre.

Samtliga resultat för utbildning presenteras med åldersstandardiserade data, och analyserna är justerade för ålder och kön.

Andelen som avlider med alkoholdiagnoser i befolkningen 15 år eller äldre låg på liknande nivåer under perioden 2011–2022. Bland kvinnor ökade dödligheten något, medan den var oförändrad bland män. År 2022 var dödligheten trots det tre gånger högre bland män än bland kvinnor (36 respektive 12 fall per 100 000 invånare 15 år eller äldre).

Dödligheten i alkoholdiagnoser ökade även något bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildning (diagram 18). Risken för att en alkoholdiagnos bidrog till dödsfallet var 2022 tre gånger högre i gruppen med förgymnasial utbildning och drygt dubbelt så hög i gruppen med gymnasial utbildning jämfört med dem med eftergymnasial utbildning. Dödligheten har minskat bland personer 15–64 år och ökat bland personer 65 år eller äldre. Totalt avled 24 personer per 100 000 invånare 15 år eller äldre till följd av alkoholdiagnoser 2022.

Diagram 18. Antal dödsfall per 100 000 invånare 25 år eller äldre med alkoholdiagnoser (alkoholindex) som underliggande eller bidragande dödsorsak. Utbildningsnivåer, perioden 2011–2022. Åldersstandardiserade värden.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Dödligheten på grund av läkemedels- och narkotikaförgiftningar ökade i första halvan av perioden 2011–2022, för att i slutet ligga på liknande nivåer som i början. I åldersgruppen 15–29 år minskade dödligheten totalt sett, trots en ökning i början av perioden. Trenden för perioden visar även att dödligheten bland män minskade, även om den ökade i början av perioden och 2022. Dödligheten var nästan dubbelt så hög bland män som bland kvinnor 2022 (13 respektive 7 fall per 100 000 invånare 15 år eller äldre).

Det finns stora skillnader i dödlighet mellan utbildningsgrupper under hela perioden och 2022 var dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar fem gånger högre i gruppen med förgymnasial utbildning och dubbelt så hög i gruppen med gymnasial utbildning jämfört med dem med eftergymnasial utbildning (diagram 19).

Dödligheten i denna typ av förgiftningar var högst i åldersgrupperna 30–44 år och 45–64 år (12 fall per 100 000 invånare 2022). Totalt var dödligheten 10 fall per 100 000 invånare 15 år eller äldre 2022.

Diagram 19. Antal dödsfall per 100 000 invånare 25 år eller äldre till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar som underliggande dödsorsak. Utbildningsnivåer, perioden 2011–2022. Åldersstandardiserade värden.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Tobaksrökning är den viktigaste påverkbara riskfaktorn för kol (15). Andelen som avlider med kol har minskat bland män medan den ökat bland kvinnor, och 2022 fanns ingen signifikant skillnad mellan könen. Då var det 151 personer per 100 000 invånare 45 år eller äldre som avled i kol.

Dödligheten har även ökat i grupper med kortare utbildning. År 2022 var risken för att dö till följd av kol nästan fyra gånger högre bland personer med förgymnasial utbildning och över dubbelt så hög bland personer med gymnasial utbildning jämfört med personer med eftergymnasial utbildning, när hänsyn tagits till ålder och kön (diagram 20).

Utvecklingen varierar mellan åldersgrupper. I åldersgruppen 45–64 år har dödligheten i kol minskat medan den ökat bland de äldsta, 85 år eller äldre.

Diagram 20. Antal dödsfall per 100 000 invånare 45 år eller äldre med kol som underliggande eller bidragande dödsorsak. Utbildningsnivåer, perioden 2011–2022. Åldersstandardiserade värden.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

En majoritet av alla lungcancerfall kan kopplas till tobaksrökning (16). År 2022 avled 58 personer per 100 000 invånare 30 år eller äldre med lungcancer. Dödligheten till följd av lungcancer minskade bland män 2011–2022 medan den var relativt oförändrad bland kvinnor. Sedan 2019 har dödligheten legat på liknande nivåer bland kvinnor och män, och 2022 fanns ingen signifikant skillnad mellan könen (diagram 21).

Diagram 21. Antal dödsfall per 100 000 invånare 30 år eller äldre med lungcancer som underliggande eller bidragande dödsorsak. Kvinnor, män och totalt, perioden 2011–2022. Åldersstandardiserade värden.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen bearbetat av Folkhälsomyndigheten

Dödligheten i lungcancer är högre i gruppen med kort utbildning. År 2022 var den nästan dubbelt så hög bland personer med gymnasial utbildning, och nästan tre gånger högre bland personer med förgymnasial utbildning, jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildning.

Under perioden minskade dödligheten bland personer 30–84 år medan den ökade bland personer 85 år eller äldre.

Dödsorsaker som kan kopplas till ANT förekom i cirka 20 procent av de förtida dödsfallen 2022, vilket motsvarar drygt 2 000 fall. Av den förtida dödligheten kan

• 8,8 procent kopplas till alkoholdiagnoser
• 8,1 procent kopplas till läkemedels- och narkotikaförgiftningar
• 4,5 procent kopplas till lungcancer
• 3,4 procent kopplas till kol.

Andelen som dör i förtid till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar har ökat medan den minskat för alkoholdiagnoser (diagram 22). Under perioden minskade andelen som dör i förtid av kol med 1 procentenhet, och för lungcancer med 3,6 procentenheter.

Diagram 22. Andel (%) av förtida dödsfall (15–64 år) som kopplas till läkemedels- eller narkotikaförgiftningar eller alkoholdiagnoser (alkoholindex), perioden 2011–2022.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Bland personer med eftergymnasial utbildning ses lägst risk för att dö med ANT-relaterade diagnoser. För året 2022 beräknades att 53 procent av dödsfallen till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar inte inträffat om alla hade samma risk som dessa personer (diagram 23). Det motsvarar 519 personer. För alkoholdiagnoser var motsvarande andel 63 procent eller 1 314 personer.

Diagram 23. Andel (%) dödsfall som i teorin skulle kunna undvikas om alla hade samma risk för dödlighet som gruppen med högst utbildningsnivå (eftergymnasial). Läkemedels- och narkotikaförgiftningar, alkoholdiagnoser, lungcancer och kol. Totalt n avser antal dödsfall i respektive diagnos under 2022.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Användningen av ANDTS har en omfattande påverkan på folkhälsan. Det finns också fortfarande stora skillnader mellan grupper i befolkningen, även om vi ser förbättringar inom flera områden.

I kapitlet ”Vägen framåt” pekar vi särskilt på tre områden som behöver förstärkas:

• Skydd av barn och unga bör stå i centrum.
• Förutsättningarna för en god hälsa i alla grupper behöver förbättras.
• Det behövs nya indikatorer och fördjupade analyser.

Brist på trygga uppväxtvillkor kan påverka barns utveckling och innebär en risk för framtida ohälsa (1). För ett hållbart samhälle behöver skyddet av barn och unga stå i centrum. Därmed är det viktigt att även i fortsättningen begränsa tillgången så att barn och unga inte använder ANDTS, och se till att det finns ett starkt skydd mot skadliga effekter av andras bruk.

Bruk av ANDTS kan både påverkas av och förstärka ojämlikhet i hälsa; exempelvis visar uppföljningen att ett av fem förtida dödsfall kan kopplas till diagnoser som orsakades av ANT. Många av dessa dödsfall inträffar också i grupper med låg socioekonomisk position. Skillnader mellan grupper i bruk och skador behöver uppmärksammas, liksom skillnader i förutsättningar för hälsa. Ett hälsofrämjande perspektiv behöver genomsyra samtliga politikområden. Insatser för att minska användningen, och därmed konsekvenserna av ANDTS kan både förbättra hälsan i befolkningen och ge samhällsekonomiska vinster.

Anskaffning – Handlar om hur privatpersoner införskaffar alkohol och tobak. Total anskaffning beräknas genom summan av oregistrerad anskaffning och registrerad försäljning. Oregistrerad anskaffning mäts genom urvalsundersökningen Monitormätningarna och handlar om resandeinförsel, köp av smuggling, köp via internet och för alkohol även hemtillverkning. Registrerad försäljning av alkohol baseras på uppgifter från detaljhandeln och uppgifter från serveringar med tillstånd.

AUDIT – Alcohol Use Disorders Identification Test. Ett screeninginstrument som används för att identifiera riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion. Formuläret omfattar tio frågor om alkoholkonsumtionen och dess konsekvenser under det senaste året.

AUDIT-C – Ett screeninginstrument för riskkonsumtion av alkohol. Baseras på de tre första frågorna i AUDIT som används för att undersöka konsumtionsmönster.

CAN:s nationella skolundersökning – En årlig enkätundersökning, tidigare kallad Skolelevers drogvanor. Enkäten riktas till elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 och undersöker bland annat elevernas användning av alkohol, narkotika, dopning, och tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar.

Nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?” – En nationell undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor bland personer 16–84 år som Folkhälsomyndigheten ansvarar för. Enkäten genomfördes årligen 2004–2016, och har därefter genomförts vartannat år, med tillägg för 2021. Syftet med undersökningen är att visa hur befolkningen mår och följa förändringar i hälsa över tid.

ICD-10 (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems – 10th revision) – Aktuell upplaga av ICD som används för att klassificera sjukdomar inom hälso- och sjukvården.

Indexerade skatter – Skatter som är knutna till den ekonomiska utvecklingen för att undvika att de urholkas i takt med inflationen. Exempelvis är vissa skatter, såsom skatten på tobak, baserade på konsumentprisindex (KPI).

Indikator – En mätare, ett mätinstrument eller ett statistiskt mått som ska ge information om faktiska nivåer eller förändringar inom ett område.

Justering – En metod som används i statistiska analyser för att ta hänsyn till underliggande faktorer som kan tänkas samvariera med både en utfallsvariabel och en förklarande variabel, och därmed förklara sambandet mellan dem. Resultaten efter justering ska tolkas som sambandet mellan utfallsvariabeln och den förklarande variabeln, oberoende av de faktorer som man justerat för.

Reala priser – Varors faktiska priser, med hänsyn tagen till inflation och andra värdeförändringar.

Riskkonsumtion – Konsumtion av alkohol som indikerar en förhöjd risk för alkoholrelaterade skador och sjukdomar, och som beräknats enligt screeningsinstrumentet AUDIT-C. Frågorna undersöker hur ofta personen druckit alkohol under de senaste tolv månaderna, hur många glas personen dricker en typisk dag och hur ofta personen dricker sex glas eller fler vid samma tillfälle.

Standardisering – Innebär att grupper med en viss egenskap görs jämförbara, till exempel så att grupper med samma socioekonomiska position har liknande ålders- och könsfördelning. Syftet är att man ska kunna jämföra grupper och få fram skillnader som inte beror på de faktorer som man standardiserar för.

Trend – En trendanalys visar åt vilket håll utvecklingen går och hur snabbt en förändring sker. Trenden visar utveckling över tid.

AAS – Anabola androgena steroider

ANDTS – Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar

ANT – Alkohol, narkotika och tobak

CAN – Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Kol – Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, diagnoskod ICD-10 J44

LARO – Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende

MVC – Mödravårdscentral

PAF – Population attributable factor, överskjutande andel fall i befolkningen

PIN – Population impact number, överskjutande antal fall i befolkningen

SCB – Statistiska centralbyrån

1. Folkhälsomyndigheten. Risk- och skyddsfaktorer för alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar hos barn och unga. Solna: Folkhälsomyndigheten 2022. [citerad 2024-03-06) Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/r/risk-och-skyddsfaktorer-for-alkohol-narkotika-tobak-och-spel-om-pengar-hos-barn-och-unga/
2. Socialdepartementet. Uppföljning av regeringens alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksstrategi Förslag på indikatorer avseende de långsiktiga målen i strategin. Rapport nr 2 Produktion: Socialdepartementet. regeringen.se/contentassets/17f711c9a535472badc7059c4b086628/uppfoljning-av-regeringens-alkohol--narkotika--dopnings--och-tobaksstrategi-2-forslag-pa-indikatorer-avseende-de-langsiktiga-malen-i-strategin/
3. Socialdepartementet. Regeringens proposition 2017/18:249. God och jämlik hälsa: en utvecklad folkhälsopolitik. Stockholm: Socialdepartementet; 2018. [citerad 2023-11-29]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2018/04/prop.-201718249/
4. Socialdepartementet. En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022–2025. Skr. 2021/22:213. Stockholm: Socialdepartementet 2021. [citerad 2023-11-29] Hämtad från: https://www.regeringen.se/contentassets/4e3f6172f23a4564a8f2604a206e0323/en-samlad-strategi-for-alkohol--narkotika--dopnings--och-tobakspolitiken-samt-spel-om-pengar-20222025-skr.-202122213
5. Kommissionen för jämlik hälsa. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa: förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa: slutbetänkande (SOU 2017:47). Stockholm: Wolters Kluwer; 2017. [citerad 2024-02-01]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/06/sou-201747/
6. Folkhälsomyndigheten. Narkotikaanvändningen och dess negativa konsekvenser i Sverige – Studier av socioekonomiska skillnader och hälsotillstånd hos användare och deras närstående. Solna: Folkhälsomyndigheten 2021. [citerad 2024-02-01] Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/n/narkotikaanvandningen-och-dess-negativa-konsekvenser-i-sverige/
7. Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME). Sweden profile. Seattle, WA: IHME, University of Washington, 2023. [citerad 2024-02-01] Hämtad från: https://www.healthdata.org/research-analysis/health-by-location/profiles/sweden
8. Folkhälsomyndigheten. Det samhällsekonomiska värdet av hälsofrämjande och förebyggande ANDTS-arbete. Solna: Folkhälsomyndigheten 2023. [citerad 2024-02-01] Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/5762a09dee254401a01b6ff928da20fb/det-samhallsekonomiska-vardet-av-halsoframjande-och-forebyggande-andts-arbete.pdf
9. Socialdepartementet. Uppdrag att stödja genomförandet av den förnyade strategin för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025 (ANDTS-strategin). Diarienummer: S2021/03343. Stockholm: Socialdepartementet 2021. [citerad 2024-03-06] Hämtad från: https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2021/04/uppdrag-att-stodja-genomforandet-av-den-fornyade-strategin-for-politiken-avseende-alkohol-narkotika-dopning-tobak-och-nikotin-samt-spel-om-pengar-20212025-andts-strategin/
10. Socialdepartementet. Ändring av uppdraget att stödja genomförandet av den förnyade strategin för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025 (ANDTS strategin). Stockholm: Socialdepartementet 2021. [citerad 2024-03-06] Hämtad från: https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2021/07/andring-av-uppdraget-att-stodja-genomforandet-av-den-fornyade-strategin-for-politiken-avseende-alkohol-narkotika-dopning-tobak-och-nikotin-samt-spel-om-pengar-20212025-andts-strategin/
11. Folkhälsomyndigheten. Den svenska narkotikasituationen 2023. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2023 [citerad 2024-03-06]. 22254. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/d/den-svenska-narkotikasituationen-2023/
12. Socialdepartementet. Uppdrag till Socialstyrelsen att stödja genomförandet av den förnyade strategin för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025 (ANDTS-strategin). Diarienummer: S2021/03341. Stockholm, Socialdepartementet 2021. [citerad 2024-03-06] Hämtad från: https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2021/04/uppdrag-till-socialstyrelsen-att-stodja-genomforandet-av-den-fornyade-strategin-for-politiken-avseende-alkohol-narkotika-dopning-tobak-och-nikotin-samt-spel-om-pengar-20212025-andts-strategin/
13. Socialdepartementet. Ändring av uppdraget att stödja genomförandet av den förnyade strategin för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021–2025 (ANDTS-strategin) Diarienummer: S2021/0334. Stockholm: Socialdepartementet 2021. Hämtad från: https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2021/07/andring-av-uppdraget-att-stodja-genomforandet-av-den-fornyade-strategin-for-politiken-avseende-alkohol-narkotika-dopning-tobak-och-nikotin-samt-spel-om-pengar-20212025-andts-strategin/
14. Socialstyrelsen. Lägesbild 2024 – Uppföljning av ANDTS-strategins mål avseende vård och omsorg. Stockholm, Socialstyrelsen 2024. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2024-4-9015.pdf
15. National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion (US) Office on Smoking and Health. The Health Consequences of Smoking—50 Years of Progress: A Report of the Surgeon General [Internet]. Atlanta (GA): Centers for Disease Control and Prevention (US); 2014. [citerad 20 juni 2023]. Hämtad från: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK179276/
16. Socialstyrelsen. Cancerfonden. Cancer i siffror 2023. Stockholm: Socialstyrelsen. Stockholm: Cancerfonden. Hämtad från: Cancer-i-siffror-2023.pdf (cancerfonden.se)

De indikatorer som ingår i rapporteringen har valts ut för att spegla respektive mål. Andra utgångspunkter har varit att välja data som uppdateras regelbundet och företrädesvis data med god kvalitet. Indikatorerna rör tillgång, bruk, skador och dödlighet.

Urvalet presenteras under respektive mål med information om indikatorns: namn, datakälla, definition och uppföljningsperiod.

Inom vissa områden finns endast ett fåtal indikatorer för att följa utvecklingen, det gäller särskilt inom dopning, spel om pengar och inom mål 2 ”Skydd av barn och unga”.

Datakälla: Systembolaget via Indikatorlabbet

Definition: Andelen personer under 25 år som vid provköp av alkoholdrycker tillfrågades om legitimation i Systembolagets butiker.

Uppföljningsperiod: 2011–2023

Datakälla: Statistiska Centralbyrån via Indikatorlabbet

Definition: Reala detaljhandelspriser på spritdrycker, vin och starköl på Systembolaget och på folköl i livsmedelsbutiker per år justerade för konsumentprisindex (KPI) och uttryckt i index med valt basår (2011 = 100). Övriga års index tolkas som procentuell förändring från basåret.

Uppföljningsperiod: 2011–2023

Datakälla: Monitormätningarna, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Definition: Total alkoholanskaffning i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre.

Uppföljningsperiod: 2011–2023, information för år 2023 är preliminär.

Datakälla: Monitormätningarna, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Definition: Registrerad försäljning i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre.

Uppföljningsperiod: 2011–2023

Datakälla: Monitormätningarna, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Definition: Liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Oregistrerad alkoholanskaffning består av alkohol som har tagits i in i landet i samband med resor, köp av smugglad alkohol, hemtillverkad alkohol (inklusive hembränd sprit) och köp av alkohol över internet.

Uppföljningsperiod: 2011–2023, information för år 2023 är preliminär.

Datakälla: Statistiska Centralbyrån via Indikatorlabbet

Definition: Reala priser på cigaretter och tobakssnus inom detaljhandeln per år justerade för konsumentprisindex (KPI) och uttryckt i index med valt basår 2011 (= 100). Övriga års index tolkas som procentuell förändring från basåret.

Uppföljningsperiod: 2011–2023

Datakälla: Monitormätningarna, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Definition: Antal cigaretter per invånare 15 år och äldre. Den totala anskaffningen är summan av den oregistrerade cigarettanskaffningen och den registrerade cigarettanskaffningen.

Uppföljningsperiod: 2011–2022

Datakälla: Monitormätningarna, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Definition: Antal cigaretter per invånare 15 år och äldre. Den registrerade försäljningen av beskattade cigaretter i Sverige (exklusive gränshandel till Norge).

Uppföljningsperiod: 2011–2022

Datakälla: Monitormätningarna, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Definition: Antal cigaretter per invånare 15 år och äldre. Den oregistrerade anskaffningen består av i cigaretter som tagits in i landet i samband med resor och köp av smugglade cigaretter.

Uppföljningsperiod: 2011–2022

Datakälla: Monitormätningarna, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Definition: Antal kg snus per invånare 15 år och äldre. Beräkningen är baserad på den totala försäljningen av snus i Sverige per år.

Uppföljningsperiod: 2011–2022

Datakälla: Beräkningskonventioner, Finansdepartementet

Definition: Antal kg nikotinhaltiga produkter per invånare 15 år och äldre. Beräkningen är baserad på den totala försäljningen av andra nikotinhaltiga produkter per år. Andra nikotinhaltiga produkter är nikotinhaltiga produkter avsedda att användas i mun eller näsa, som inte innehåller tobak, till exempel nikotinsnus, nikotintuggummi och nikotinnässpray. Försäljningen utgörs framför allt av nikotinsnus.

Uppföljningsperiod: 2021–2022

Datakälla: CAN:s Rapporteringssystem om droger via Indikatorlabbet

Definition: Gatupris för amfetamin, hasch, kokain och marijuana. Med termen gatupris avses prisbilden vid försäljning av mindre mängder i konsumentledet (gram- eller stycknivå). Priserna är justerade för inflation enligt SCB:s konsumentprisindex (KPI-mått) med basår 2011 (= 100). Övriga års index tolkas som procentuell förändring från basåret.

Uppföljningsperiod: 2011–2022

Datakälla: Spelinspektionen

Definition: Nettoomsättning och inflationsjusterad nettoomsättning, spelarnas insatser med avdrag för vinster, på den licenserade marknaden, i miljoner kronor.

Uppföljningsperiod: 2011–2023

Datakälla: Graviditetsregistret, Karolinska universitetssjukhuset

Definition: Andel gravida 15 år eller äldre som vid inskrivningen till mödrahälsovården har haft ett riskbruk av alkohol under de senaste 12 månaderna. Riskbruk definieras som minst 6 av 40 poäng på instrumentet AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test).

Uppföljningsperiod: 2014–2022

Datakälla: Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen

Definition: Andel gravida 15 år eller äldre som röker eller snusar vid tidpunkten för inskrivningen till mödrahälsovården.

Uppföljningsperiod: 2011–2022

Datakälla: CAN:s nationella skolundersökning

Definition: Andel elever i årskurs 9 som uppger att de druckit sig berusade vid 13 års ålder eller yngre.

Uppföljningsperiod: 2012–2023

Datakälla: CAN:s nationella skolundersökning

Definition: Andel elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som uppger att de druckit alkohol under de senaste 12 månaderna.

Uppföljningsperiod: 2012–2023

Datakälla: CAN:s nationella skolundersökning

Definition: Andel elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som uppger att de använt narkotika under de senaste 12 månaderna. Med narkotika avses t ex hasch, marijuana, amfetamin, kokain och heroin.

Uppföljningsperiod: 2012–2023

Datakälla: CAN:s nationella skolundersökning

Definition: Andel elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som uppger att de använt narkotika och/eller icke-förskrivna narkotikaklassade utan läkarordination läkemedel under de senaste 12 månaderna.

Uppföljningsperiod: 2019–2023

Datakälla: CAN:s nationella skolundersökning

Definition: Andel elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som uppger att de använt anabola androgena steroider (AAS) utan läkarordination under de senaste 12 månaderna.

Uppföljningsperiod: 2012–2023

Datakälla: CAN:s nationella skolundersökning

Definition: Andelen elever i årskurs 9 respektive gymnasiets år 2 som uppger att de rökt under de senaste 12 månaderna och som fortfarande röker.

Uppföljningsperiod: 2012–2022

Datakälla: CAN:s nationella skolundersökning

Definition: Andelen elever i årskurs 9 respektive gymnasiets år 2 som uppger att de snusat under de senaste 12 månaderna och som fortfarande snusar.

Uppföljningsperiod: 2012–2022

Datakälla: CAN:s nationella skolundersökning

Definition: Andelen elever i årskurs 9 respektive gymnasiets år 2 som använt nikotinsnus under de senaste 12 månaderna.

Uppföljningsperiod: 2021–2023

Datakälla: CAN:s nationella skolundersökning

Definition: Andelen elever i årskurs 9 respektive gymnasiets år 2 som använt e-cigaretter under de senaste 12 månaderna.

Uppföljningsperiod: 2014–2023

Datakälla: CAN:s nationella skolundersökning

Definition: Andelen elever i årskurs 9 respektive gymnasiets år 2 som uppger att de snusat nikotinsnus under de senaste 12 månaderna och fortfarande snusar nikotinsnus.

Uppföljningsperiod: 2023

Datakälla: CAN:s nationella skolundersökning

Definition: Andelen elever i årskurs 9 respektive gymnasiets år 2 som uppger att de rökt e-cigaretter under de senaste 12 månaderna och fortfarande röker e-cigaretter.

Uppföljningsperiod: 2023

Datakälla: CAN:s nationella skolundersökning

Definition: Andelen elever i årskurs 9 respektive gymnasiets år 2 som spelat om pengar under de senaste 12 månaderna.

Uppföljningsperiod: 2012–2023

Datakälla: CAN:s nationella skolundersökning

Definition: Andelen elever i årskurs 9 respektive gymnasiets år 2 som haft tre eller flera bruk (använt tobaks- eller nikotinsnus, rökt cigaretter, använt narkotika, druckit alkohol, spelat om pengar eller använt AAS) senaste 12 månaderna.

Uppföljningsperiod: 2012–2023

Datakälla: Nationella Folkhälsoenkäten – Hälsa på Lika villkor, Folkhälsomyndigheten

Definition: Andel av befolkningen 16–84 år med riskkonsumtion av alkohol enligt AUDIT-C. Riskkonsumtion definieras som minst 5 poäng för kvinnor respektive 6 poäng för män. Testet kan ge maximalt 12 poäng.

Uppföljningsperiod: 2011–2022

Datakälla: Nationella Folkhälsoenkäten – Hälsa på Lika villkor, Folkhälsomyndigheten

Definition: Andel av befolkningen 16–84 år som använt cannabis under de senaste 12 månaderna.

Uppföljningsperiod: 2011–2022

Datakälla: Nationella Folkhälsoenkäten – Hälsa på Lika villkor, Folkhälsomyndigheten

Definition: Andel av befolkningen 16–84 år som använt narkotika och/eller icke-förskrivna narkotikaklassade läkemedel under de senaste 12 månaderna.

Uppföljningsperiod: 2018–2022

Datakälla: Nationella Folkhälsoenkäten – Hälsa på Lika villkor, Folkhälsomyndigheten

Definition: Andel av befolkningen 16–84 år som röker tobaksvaror (cigaretter, upphettade tobaksprodukter/Heat-not-burn, cigarrer, cigariller och piptobak) dagligen.

Uppföljningsperiod: 2011–2022

Datakälla: Nationella Folkhälsoenkäten – Hälsa på Lika villkor, Folkhälsomyndigheten

Definition: Andel av befolkningen 16–84 år som snusar tobaks- eller nikotinsnus dagligen.

Uppföljningsperiod: 2011–2023

Datakälla: Nationella Folkhälsoenkäten – Hälsa på Lika villkor, Folkhälsomyndigheten

Definition: Andel av befolkningen 16–84 år som snusar nikotinsnus dagligen.

Uppföljningsperiod: 2022

Datakälla: Nationella Folkhälsoenkäten – Hälsa på Lika villkor, Folkhälsomyndigheten

Definition: Andel av befolkningen 16–84 år som använder e-cigaretter dagligen.

Uppföljningsperiod: 2022

Datakälla: Nationella Folkhälsoenkäten – Hälsa på Lika villkor, Folkhälsomyndigheten

Definition: Andel i befolkningen 16–84 år som har ett spelande som medför en eller flera negativa konsekvenser. Riskabelt spelande mäts med hjälp av en kortversion av instrumentet PGSI.

Uppföljningsperiod: 2014–2022

Inom mål 5 vilar Folkhälsomyndighetens bedömning på Socialstyrelsens ”Lägesbild 2024”. De indikatorer som Socialstyrelsen skildrar för mål 5 är bland andra:

Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen

Definition: Antal personer som vårdats inom sluten- eller öppen specialiserad vård med alkoholdiagnos (ICD-10: F10) som huvud- eller bidiagnos. Öppenvård avser endast läkarbesök.

Uppföljningsperiod: 2011–2022

Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen

Definition: Antal personer som vårdats inom sluten- eller öppen specialiserad vård med narkotikadiagnos (ICD-10: F11-F16, F18-F19) som huvud- eller bidiagnos. Öppenvård avser endast läkarbesök.

Uppföljningsperiod: 2011–2022

Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen

Definition: Antal personer som vårdats inom sluten- eller öppen specialiserad vård med speldiagnos (ICD-10: F63.0) som huvud- eller bidiagnos. Öppenvård avser endast läkarbesök.

Uppföljningsperiod: 2011–2022

Källa: Mängdstatistik missbruk, Socialstyrelsen

Definition/konstruktion: Antal individuellt behovsprövade öppna insatser.

Uppföljningsperiod: 2015–2022

Källa: Läkemedelsregistret och Patientregistret, Socialstyrelsen

Definition: Andel personer 18 år och äldre som vårdats med alkoholdiagnos (ICD-10: F10.1 och F10.2 som huvud- och bidiagnos) inom sluten- och öppen specialiserad vård och som hämtat ut disulfiram, akamprosat eller naltrexon på recept inom 12 månader efter vårdtillfället. Öppenvård avser endast läkarbesök.

Uppföljningsperiod: 2011–2021

Källa: Statistikdatabasen, Socialstyrelsen

Definition: Andel personer 20 år och äldre som vårdats med opioddiagnos (ICD-10: F11.1 och F11.2 som huvud- och bidiagnos) inom sluten- och öppen specialiserad vård och som hämtat ut buprenorfin i kombination med naloxon, metadon eller buprenorfin på recept inom 12 månader efter vårdtillfället. Öppenvård avser endast läkarbesök.

Uppföljningsperiod: 2011–2022

Källa: Öppna jämförelser av missbruks- och beroendevård, Socialstyrelsen

Definition/konstruktion: Andel kommuner/stadsdelar som angett att de erbjuder minst en manualbaserad insats som rekommenderas i Nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende.

Uppföljningsperiod: 2017–2023

Källa: Dödsorsaksregistret och Patientregistret, Socialstyrelsen

Definition: Andel personer som dött i suicid eller vårdats för suicidförsök inom ett år efter vårdtillfälle med alkoholdiagnos (ICD-10: F10).

Uppföljningsperiod: 2011–2021

Källa: Dödsorsaksregistret och Patientregistret, Socialstyrelsen

Definition: Andel personer som dött i suicid eller vårdats för suicidförsök inom ett år efter vårdtillfälle med narkotikadiagnos (ICD-10: F11-F16, F18-F19).

Uppföljningsperiod: 2011–2021

Källa: Kommunenkäten, Öppna jämförelser inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård, Socialstyrelsen

Definition: Antal kommuner/stadsdelar indelade i väntetider från kontakt med socialtjänsten till första personliga besök.

Uppföljningsperiod: 2016–2023

Källa: Kommunenkäten, Öppna jämförelser inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård, Socialstyrelsen

Definition: Antal kommuner/stadsdelar som angett att de har aktuell rutin om att erbjuda enskilda att ta med sig en stödperson vid möten.

Uppföljningsperiod: 2016, 2019, 2021, 2023

Källa: Kommunenkäten, Öppna jämförelser inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård, Socialstyrelsen

Definition: Antal kommuner/stadsdelar som angett att de har genomfört en brukarstyrd brukarrevision respektive att de har använt brukarrevisionen i sin verksamhetsutveckling.

Uppföljningsperiod: 2016, 2019, 2021 och 2023

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

Definition/konstruktion: Dödlighet i alkoholrelaterade sjukdomar (alkoholindex enligt ICD-10: E24.4, F100-109, G31.2, G62.1, G72.1, I42.6, K29.2, K700-709, K85.2, K86.0, O35.4, P04.3, Q86.0, T510-519, Y90.1–Y90.9, Y91.1–Y91.9, Z50.2, Z71.4 eller Z72.1) som underliggande eller bidragande dödsorsak 15 år eller äldre.

Uppföljningsperiod: 2011–2022

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

Definition/konstruktion: Dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar (ICD-10: X40–X44, X60–X64 eller Y10–Y14) som underliggande dödsorsak 15 år eller äldre.

Uppföljningsperiod: 2011–2022

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

Definition: Dödlighet i lungcancer (ICD-10: C34) som underliggande eller bidragande dödsorsak 30 år eller äldre.

Uppföljningsperiod: 2011-2022

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

Definition: Dödlighet i kroniskt obstruktiv lungsjukdom (ICD-10: J44) som underliggande eller bidragande dödsorsak 45 år eller äldre.

Uppföljningsperiod: 2011–2022

2. Metodbilaga – beskrivning av metoden för analyser som utgör underlag till rapporten.
3. Tabellbilaga – resultat från analyserna som utgjort underlag för rapporten

Du som vill ta del av bilagor kan beställa dessa via e-post. Ange artikelnummer 24007 och publikationens titel till info@folkhalsomyndigheten.se