Denna rapport sammanfattar resultaten från covid-19-relaterade tilläggsfrågor i 2021 års nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor, som besvarades under februari till maj år 2021. Frågorna handlade om problem eller besvär under covid-19-pandemin, exempelvis om man undvikit att söka vård, oro för allvarlig sjukdom, ensamhet och isolering och tid spenderad utomhus.

I alla åldersgrupper har en högre andel oroat sig för att närstående ska drabbas av allvarlig sjukdom i covid-19 än för att själva drabbas. Generellt angav en högre andel kvinnor att de under covid-19-pandemin varit ganska eller väldigt mycket oroliga, både när det gäller att själv drabbas av allvarlig sjukdom i covid-19 och att närstående ska drabbas.

Ungefär en tredjedel (32 procent) angav att de någon gång under covid-19-pandemin undvikit att söka vård, och ungefär en femtedel (22 procent) uppgav att de fått vårdbesök inställda av vårdgivare.

När det gäller ensamhet och isolering angav en högre andel kvinnor ganska mycket och väldigt mycket besvär av ensamhet och isolering. Personer 16–29 år och 85 år och äldre angav besvär av ensamhet i störst utsträckning.

Fler kvinnor än män angav att de vistats ute regelbundet. Det gäller i alla åldersgrupper förutom 65–84 år, som också är den åldersgrupp som i störst utsträckning angav att de vistats utomhus varje dag eller flera gånger per vecka.

This report summarizes the results of COVID-19-related questions included in the supplementary 2021 national public health survey Health on Equal Terms (“Hälsa på lika villkor” in Swedish). The questions addressed issues arising during the pandemic including if one has avoided seeking healthcare, concern about serious illness, loneliness and isolation, and time spent outdoors.

In all age groups, a higher proportion reported being worried that close relatives would suffer from a serious illness during the pandemic than that they themselves would suffer. In general, a higher proportion of women than men reported being quite worried or very worried about either themselves or their relatives suffering during the COVID-19 pandemic.

About one-third of the participants (32 percent) stated that they had avoided seeking healthcare at some point during the COVID-19 pandemic, and about one-fifth (22 percent) stated that they had had healthcare visits cancelled by caregivers.

A higher proportion of women reported being bothered to a greater extent by loneliness and isolation during the pandemic than men. Individuals aged 16-29 years and 85 years and older reported problems with loneliness and isolation to the greatest extent.

More women than men reported being outside regularly. This applies to all age groups except those aged 65-84 years of age, which is also the age group that reported being outdoors every day or several times a week to the greatest extent.

Denna rapport kompletterar Folkhälsomyndighetens arbete med uppföljning av covid-19, utifrån vårt övergripande uppdrag om att verka för en god hälsa, följa hälsoläget i befolkningen och faktorer som påverkar detta samt främja hälsa och förbygga sjukdomar och skador.

Resultaten i rapporten baseras på 2021 års nationella folkhälsoenkät, Hälsa på lika villkor, som genomfördes som en extra omgång mellan de ordinarie undersökningsåren 2020 och 2022. Rapporten är ett komplement till den ordinarie resultatredovisningen som sker via verktygen Folkhälsodata och Folkhälsostudio. Resultaten i denna rapport publiceras inte i dessa verktyg.

Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Folkhälsomyndigheten

Anders Tegnell
Avdelningschef, avdelningen för folkhälsoanalys och datautveckling

Folkhälsomyndigheten följer covid-19-pandemin genom analyser och riskbedömningar och utreder pandemins utveckling i Sverige. Förutom virusets konsekvenser på sjuklighet och dödlighet påverkar smittskyddsåtgärderna samhällets funktioner, vilket kan leda till indirekta hälsokonsekvenser. Folkhälsomyndigheten har ett övergripande uppdrag att verka för en god folkhälsa, följa hälsoläget i befolkningen och faktorer som påverkar detta samt främja hälsa och förebygga sjukdomar och skador med betoning på grupper som löper störst risk att drabbas av ohälsa.

Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV) är en nationell undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Från och med 2016 genomförs undersökningen vartannat år och urvalet fördubblades år 2018 till 40 000 personer. Undersökningen är frivillig och görs i syfte att kartlägga hur Sveriges befolkning mår samt följa förändringar i hälsa över tid som en del i uppföljningen av Sveriges folkhälsopolitik. För mer information om undersökningen se ”Syfte och bakgrund nationella folkhälsoenkäten 2021” [1]. Resultat från undersökningen publiceras i verktygen Folkhälsodataoch Folkhälsostudio på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Den senaste ordinarie HLV-undersökningen genomfördes våren 2020. Med anledning av covid-19-pandemin fanns ett behov av datainsamling vid ytterligare ett tillfälle för att möjliggöra jämförelser före och under pandemin. Därför genomfördes en tilläggsundersökning under våren 2021 mitt under pågående pandemi.

Målet med tilläggsundersökningen var att möjliggöra fler analyser för att bättre förstå hur hälsa och hälsans bestämningsfaktorer ser ut i relation till mer covid-19-specifika aspekter. I samband med genomförandet av tilläggsundersökningen HLV år 2021 (HLV2021) adderades särskilda covid-19-relaterade frågor (se appendix I). Dessutom gjordes ett kompletterande urval på 10 000 personer 85 år och äldre.

Syftet med denna rapport är att belysa befolkningens erfarenheter under covid-19-pandemin genom att redovisa resultat från covid-19-relaterade tilläggsfrågor i HLV2021.

Denna rapport baseras på data som samlats in genom HLV2021. Registeruppgifter om juridiskt kön och ålder har tillförts från SCB.

Datainsamlingen för HLV2021 pågick under februari till maj år 2021 och består av ett obundet slumpmässigt urval från Sveriges befolkning. Svarspersonerna i de ordinarie HLV-undersökningarna är 16-84 år. I och med äldre personers ökade risk för allvarlig sjukdom och död i covid-19 och följaktligen särskilda smittskyddsåtgärder för den äldre befolkningen gjordes ett tilläggsurval om 10 000 personer i åldrarna 85 år och äldre. Urvalet för denna rapport består således av totalt 50 000 personer 16 år och äldre (tabell 1). För ytterligare information om genomförande och metoder, se tekniska rapporter för nationellt urval samt tilläggsurval 85 år och äldre HLV2021 [2]. Svarsfrekvensen var 44,1 procent för det nationella urvalet 16-84 år respektive 51,8 för tilläggsurvalet 85 år och äldre. Tilläggsfrågorna i HLV2021 omfattar 13 frågor (appendix I).

Bortfallet består av dels objektsbortfall, som innebär att frågeblanketten inte är besvarad alls, dels av partiellt bortfall som innebär att vissa frågor i blanketten inte är besvarade. När svar saknas från urvalspersoner kan skevhet i resultaten uppstå. För att reducera bortfallsskevhet har kalibrerade vikter beräknats av SCB. För mer information om bortfall och kalibrering se tekniska rapporter [2].

Resultaten från undersökningen är skattningar, som har en viss osäkerhet. För att få en uppfattning om osäkerheten redovisas även 95 procents konfidensintervall (KI). Beskrivande statistik presenteras i form av andelar med tillhörande konfidensintervall och beskrivs i text och i figurer. Statistiken redovisas efter kön och åldersgrupperna 16-29 år, 30-44 år, 45-64 år, 65-84 år och 85 år och äldre. I vissa fall är åldersgrupperna indelade enligt följande 16-19 år, 20-64 år och 65 år och äldre.

För att få säkrare skattningar har några svarsalternativ dikotomiserats i redovisningen, vilket innebär att svarsalternativ redovisas tillsammans. Till exempel har svarsalternativen ”ganska mycket” och ”väldigt mycket” slagits ihop vid redovisningen för frågorna om oro för sjukdom. Se appendix I för specifikation kring dikotomisering av samtliga tilläggsfrågor.

Bedömning av statistisk signifikans har gjorts utifrån analys av konfidensintervall (överlapp eller inte). Alla resultat som beskrivs i texten är statistiskt signifikanta om inte annat anges.

Fördelning över antal svarande per kön och åldersgrupp redovisas i tabell 2.

Ungefär en tredjedel (32 procent, KI: 31–33 procent) angav att de någon gång under covid-19-pandemin undvikit att söka vård, och ungefär en femtedel (22 procent, KI: 21–23 procent) angav att de fått vårdbesök inställda av vårdgivare.

Generellt angav en högre andel kvinnor att de under covid-19-pandemin varit ganska eller väldigt mycket oroliga, både när det gäller att själv drabbas av allvarlig sjukdom i covid-19 (26 procent, KI: 25–27 procent) och att närstående ska drabbas (55 procent, KI: 53–56 procent), jämfört med män (17 procent, KI: 15–19 procent respektive 42 procent, KI: 41–44 procent) (figur 1). Personer i åldersgruppen 65–84 år angav i högst utsträckning att de varit ganska eller väldigt oroliga för att själva bli allvarligt sjuka i covid-19 (30 procent, KI: 27-32 procent) jämfört med övriga åldersgrupper (appendix III). Andelen som angav att de inte alls varit oroliga för att själva drabbas av allvarlig sjukdom i covid-19 är högst bland personer 16–29 år (39 procent, KI: 36-42 procent). Samtidigt är 16–29 år den åldersgrupp som oftast varit ganska eller väldigt oroliga för sina närstående (57 procent, KI: 54–60 procent) (figur 2).

Figur 1. Andel som angav att de under covid-19-pandemin varit ganska eller väldigt oroliga för att närstående ska drabbas av allvarlig sjukdom i covid-19, per kön.

Figur 2. Andel som angav att de varit ganska eller väldigt oroliga för att själva respektive närstående ska drabbas av allvarlig sjukdom i covid-19, per åldersgrupp.

När det gäller ensamhet och isolering angav högst andel kvinnor sig vara ganska eller väldigt besvärade av ensamhet och isolering (26 procent, KI: 24–27 procent, jämfört med män 19 procent, KI: 18–21 procent). Åldersgrupperna 16–29 år och 85+ år angav besvär i störst utsträckning (30 procent, KI: 26–33 procent respektive 31 procent, KI: 28–33 procent) (figur 3). Vid ytterligare detaljerad indelning av yngsta åldersgruppen ser man att personer i gymnasieåldern (16–19 år) (34 procent, KI 27–40 procent) besvärats mer av ensamhet och isolering än personer i arbetsför ålder (20–64 år) (20 procent, KI: 18–22 procent). Även personer i pensionsåldern (65+ år) (26 procent, KI: 24–28 procent) har besvärats mer än personer i arbetsför ålder (figur 4).

På en fråga om man besvärats mer än tidigare, vilket avser före pandemin angav en högre andel personer i gymnasieåldern (16–19 år) att de besvärats mer än tidigare av ensamhet och isolering än både personer i arbetsför ålder (20-64 år) och pensionsålder (65+ år).

Figur 3. Andel som angav att de varit ganska mycket eller väldigt mycket besvärade av ensamhet och isolering under covid-19-pandemin, per åldersgrupp och kön.

Figur 4. Andel som angav att de varit ganska mycket eller väldigt mycket besvärade av ensamhet och isolering under covid-19-pandemin, per gymnasieålder (16–19 år), arbetsför ålder (20–64 år) och pensionsålder (65+ år).

Att vistas utomhus i park, natur- eller grönområden regelbundet (varje dag eller flera dagar per vecka) under covid-19-pandemin var vanligast bland kvinnor 16–64 år. Bland personer i pensionsåldern (65 år och äldre) angav män 85 år och äldre att de varit utomhus regelbundet i högre utsträckning än kvinnor i samma åldersgrupp. Det finns inte någon statistisk skillnad mellan män och kvinnor i åldern 65–84 år (figur 5).

Åldersgruppen 65–84 år angav i störst utsträckning att de varit utomhus i park-, natur- eller grönområden (86 procent, KI: 85–87 procent). De yngsta svarande, 16-29 år, angav att de varit utomhus varje dag eller flera gånger per vecka i lägst utsträckning (63 procent, KI: 60–65 procent). Bland personer 85 år och äldre angav endast 5 procent (KI: 2–8 procent) att de varit ute mer än tidigare, jämfört med åldersgruppen 30–44 år i vilken 31 procent (KI: 29–34 procent) angav att de varit ute mer än tidigare.

Figur 5. Andel som angav att de regelbundet (varje dag eller flera dagar per vecka) vistats utomhus i park, natur- eller grönområden under covid-19-pandemin, per åldersgrupp och kön.

Syftet med denna rapport är att belysa erfarenheter under covid-19-pandemin hos ett urval av Sveriges befolkning, genom en beskrivande analys av de covid-19-relaterade frågor i HLV2021 som bland annat handlar om oro, ensamhet och isolering, utevistelse och undvikna och inställda vårdbesök.

Våra resultat visar att andelen som upplever ensamhet och isolering var störst bland unga och unga vuxna (16–29 år) samt de allra äldsta (85 år och äldre). Smittskyddsåtgärder har tillkommit vid olika tidpunkter under pandemins gång. Undervisning på distans i grundskolans högstadium och i gymnasieskolan liksom begränsningar av fritidsaktiviteter har lett till att många ungdomar mist tillgången till arenor för socialt umgänge. Äldre personer har under pandemin påverkats i högre utsträckning i och med ökad risk för allvarlig sjukdom och död i covid-19, något som följdes av särskilda smittskyddsåtgärder för den äldre befolkningen. I mitten av mars 2020 uppmanades personer över 70 år att begränsa sina kontakter så långt som möjligt, något som följdes av besöksförbud på landets samtliga äldreboenden i slutet av samma månad [3,4].

För att minska smittspridning och främja välmående har svenska befolkningen uppmuntrats till aktiviteter och umgänge i utomhusmiljöer [5, 6]. Våra resultat visat att personer i åldrarna 65–84 år är de som i störst utsträckning angett att de varit ute varje dag eller flera gånger i veckan. Enkätfrågans formulering innehåller exempel på utomhusaktiviteter i park-, natur- och grönområden i form av promenader, cykling eller arbete i trädgård. Vardagsaktiviteter som att exempelvis under en promenad träffa en vän tolkas eventuellt inte som att vara i naturen och kan vara en förklaring till varför de i åldersgruppen 16-29 år har rapporterat utevistelse i lägre utsträckning. Det har dessutom funnits en naturlig säsongsvariation som kan ha påverkat resultaten beroende på när under datainsamlingsperioden enkäten besvarades (februari–maj 2021).

HLV2021 genomfördes mellan februari och maj 2021, det vill säga cirka ett år efter att WHO deklarerade covid-19-utbrotten som en pandemi den 11 mars 2020. Tilläggsfrågorna i HLV2021 uppmanar de svarande att besvara frågor relaterade till covid-19-pandemin. Det kan vara en svårighet på grund av att tidsperioden är lång och att mycket har hänt under pandemins gång, både för individen och i samhället. Det kan också vara svårt att svara på frågor om jämförelse under respektive före covid-19-pandemin.

Enkäten har besvarats under en tremånadersperiod då vaccinationsarbetet pågick i Sverige. Prioritetsordningen för vaccinationen innebar att många personer 65 år och äldre hade erbjudits vaccin vid genomförandet av HLV2021. Vecka 20 år 2021 då enkäten stängdes hade cirka 40 procent av den svenska befolkningen fått minst en dos vaccin mot covid-19, och drygt 12 procent hade fått två doser [7]. Detta kan ha påverkat resultaten, i synnerhet när det gäller resultaten bland äldre om oro för att själv drabbas av allvarlig sjukdom, men också bland alla åldersgrupper om oro att närstående ska drabbas av allvarlig sjukdom i covid-19.

Fördjupade analyser som bland annat tar hänsyn till bakgrundsfaktorer, exempelvis socioekonomisk status, samt analyser av frågor i relation till varandra har inte ingått i denna rapport. Ytterligare fördjupade analyser föreslås framåt och skulle då också kunna innefatta jämförelser mellan olika tidsperioder, till exempel före, under och efter covid-19-pandemin.

• Inga fördjupande analyser har genomförts och därmed kan analyserna inte identifiera några orsakssamband. Resultaten bör därför tolkas med försiktighet.
• Representativiteten är eventuellt begränsad på grund av att det är en urvalsundersökning. Det kan finnas skillnader mellan de som svarat på enkäten och de som inte svarat på enkäten. Åldersgruppen 85 år och äldre kan vara mindre representativ eftersom det är svårt att veta om de allra sköraste och personer på särskilda boenden är representerade bland de svarande. Svarsfrekvensen är lägst för åldersgruppen 16–29 år (28 procent) vilket innebär en osäkerhet kring representativiteten för åldersgruppen 16–29 år.
• Frågan om man har testat positivt för covid-19 redovisas inte i rapporten på grund osäkerhet i hur personer har svarat på frågan.

Konfidensintervall – Konfidensintervallet beskriver felmarginalen för populationsvärdet. Ibland kallas konfidensintervall för osäkerhetsintervall, eftersom parameterns sanna värde förväntas finnas i detta intervall. Ofta redovisas ett populationsvärde i procentuella andelar tillsammans med konfidensintervall som har konfidensgraden 95 procent.

Övertäckning – Övertäckning avser den grupp personer som ingår i rampopulationen (i det här fallet SCBs register över totalbefolkningen) och som har en chans att ingå i undersökningen, men som inte tillhör målpopulationen (i det här fallet folkbokförda personer i Sverige i åldrarna 16 år och äldre). Orsakerna till känd övertäckning i HLV2021 var att personerna emigrerat eller avlidit.

• HLV – Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor
• HLV2021 – Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, år 2021
• KI – Konfidensintervall
• N/A – Not applicable (svenska: inte tillämplig)
• SCB – Statistiska centralbyrån

1. Folkhälsomyndigheten. Nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor. Folkhälsomyndigheten; 2021 [citerad 14 november 2021]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om-vara-datainsamlingar/nationella-folkhalsoenkaten
2. Folkhälsomyndigheten. Tekniska rapporter - Nationella folkhälsoenkäten. Folkhälsomyndigheten; 2021 [citerad 14 november 2021]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om-vara-datainsamlingar/nationella-folkhalsoenkaten/tekniska-rapporter/
3. Folkhälsomyndigheten. Personer över 70 bör begränsa sociala kontakter tills vidare. Folkhälsomyndigheten; 2020 [citerad 28 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/mars/personer-over-70-bor-begransa-sociala-kontakter-tills-vidare/ (länk bortttagen 2023-03-13)
4. SFS 2020:163. Förordning om tillfälligt förbud mot besök i särskilda boendeformer för äldre för att förhindra spridningen av sjukdomen covid-19. Socialdepartementet.
5. Folkhälsomyndigheten. Tips för att må bra när allt inte är som vanligt. Folkhälsomyndigheten; 2021. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/t/tips-for-att-ma-bra-nar-allt-inte-ar-som-vanligt/
6. HSL-FS 2020:80 Föreskrifter om ändring i Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2020:12) om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m. Socialstyrelsen; 2020. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/0ac7c7d33c124428baa198728f813151/hslf-fs-2020-80u.pdf (PDF, 372 kB)
7. Folkhälsomyndigheten. Vaccinationer mot covid-19 i Sverige - data till och med föregående vecka. Folkhälsomyndigheten; 2021 [citerad 27 oktober 2021]. Hämtad från: https://experience.arcgis.com/experience/6df5491d566a44368fc721726c274301

(a) Svaret på frågan om man har testat positivt är självrapporterat och bör valideras mot annan säkrare datakälla och redovisas därför inte.

(b) Andel av de som svarat som angav minst ett av svarsalternativen permitterad, varslad, arbetslös, sjukskriven, avslutat utbildning utan komplett examen, inte råkat ut för något av ovanstående.

Figur 6. Andel som angav att de under covid-19-pandemin varit ganska mycket eller väldigt mycket oroliga för att själv drabbas av allvarlig sjukdom i covid-19, per åldersgrupp och kön.

Figur 7. Andel som angav att de under covid-19-pandemin varit ganska mycket eller väldigt mycket oroliga för att närstående ska drabbas av allvarlig sjukdom i covid-19, per åldersgrupp och kön.