Den här vägledningen om hälsoskydd i skolor och förskolor utgör ett hjälpmedel för miljö- och hälsoskyddsnämnderna i deras tillsyn enligt miljöbalken (1998:808). Den kan också användas av verksamhetsutövare och andra intresserade. Vägledningen kan tillämpas för alla sorters grundskolor, förskolor, gymnasieskolor, fritidshem, samt även öppna förskolor och öppen fritidsverksamhet.

Vägledningen tar upp relevant miljölagstiftning och framför allt miljöfaktorer såsom städning och rengöring, luftkvalitet och ventilation, allergener, smittskydd och hygien. I vägledningen framgår exempel på vad som kan ingå i verksamhetsutövarens egenkontroll inom hälsoskydd och vad som kan kontrolleras vid tillsyn. I texten finns hänvisningar till Folkhälsomyndighetens allmänna råd om inomhusmiljö.

Folkhälsomyndigheten är tillsynsvägledande myndighet i frågor som gäller hälsoskydd enligt miljöbalken, och har sedan tidigare gett vägledning i form av webbtexter om tillsyn av skolor och förskolor. Denna vägledning ersätter de tidigare publicerade webbtexterna.

Projektledare på Folkhälsomyndigheten har varit utredare Lina Boström. I den slutliga handläggningen har enhetschefen Karin Ljung Björklund medverkat.

Folkhälsomyndigheten

Agneta Falk Filipsson

Avdelningschef Smittskydd och hälsoskydd

Barns miljöer, både inomhus och utomhus, har stor betydelse för deras välbefinnande och hälsa. Barn och unga tillbringar huvuddelen av sin tid inomhus, och skolbarn tillbringar uppskattningsvis 1 000 timmar (27 veckor) per år i skolan (1). Många barn uppger hälsorelaterade besvär som beror på inomhusmiljön i skolan och detta har ökat med åren (1, 2). Inomhusmiljön i dessa verksamheter skiljer sig från många andra inomhusmiljöer genom att många personer vistas samtidigt på en relativt liten yta. Detta ställer höga krav på bland annat ventilation och städning för att undvika dålig luftkvalitet och höga halter av partiklar som kan påverka hälsan negativt.

Skolor och förskolor omfattas av miljöbalken, vars övergripande syfte är att skydda människors hälsa och miljön mot risk för olägenheter. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska i sin tillsyn ägna särskild uppmärksamhet åt skolor och förskolor, enligt 45 § i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Skolor och förskolor är anmälningspliktiga till den kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnden i den kommun där verksamheten ska drivas, enligt 38 § i samma förordning.

Vägledningen kan tillämpas vid hälsoskyddstillsyn av skolor, förskolor och fritidshem som är anmälningspliktiga enligt 38 § punkt 3 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Vägledningen kan också tillämpas vid hälsoskyddstillsyn av pedagogisk omsorg som drivs i särskild lokal i förskoleliknande form. Dock omfattas dessa verksamheter inte av förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll (FVE) eftersom de inte är anmälningspliktiga enligt miljöbalken. Vägledningen omfattar inte tillsyn av lokaler för utbildning av vuxna, till exempel universitet och högskolor.

Utsläpp och störningar från skolor och förskolor som kan påverka människors hälsa och miljön i omgivningen, såsom avfall, luftföroreningar och buller utomhus och avlopp regleras också i miljöbalken. Naturvårdsverket ger tillsynsvägledning i dessa frågor. Havs- och vattenmyndigheten vägleder om små enskilda avlopp.

Vägledning och stöd (naturvardsverket.se)

Små avloppsanläggningar (havochvatten.se)

Skolor och förskolor omfattas också av annan lagstiftning som innebär att någon form av anmälan eller tillstånd krävs. Här följer några exempel på andra lagar och tillsynsmyndigheter:

• Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) reglerar fysiska risker i skolor, till exempel ventilation, buller och städning. Lagen gäller för både elever och skolpersonal i grund- och gymnasieskolan, från och med förskoleklass, men inte för barn på förskola och fritids. Arbetsmiljöverket ger vägledning och utövar tillsyn.
  Arbetsmiljöverkets webbplats (av.se)
• Lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter reglerar rökförbudet på till exempel skolgårdar. Kommunen ansvarar för tillsyn av rökfria miljöer och Folkhälsomyndigheten ger tillsynsvägledning.
  Vägledning för tillsyn över rökfria miljöer
• Livsmedelslagstiftningen reglerar hanteringen av dricksvatten och mat. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för tillsyn och Livsmedelverket ger tillsynsvägledning.
  Livsmedelsverkets webbplats (livsmedelsverket.se)
• Plan- och bygglagstiftningen reglerar lekplatser när de anläggs, när de ändras och under deras brukstid. Krav på säkerhet finns även i produktsäkerhetslagen (2004:451) när det gäller lekredskap på lekplatser. Byggnadsnämnden har tillsyn över kraven i plan- och bygglagstiftningen och Konsumentverket över kraven i produktsäkerhetslagen. Boverket ger vägledning. Boverket och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har gemensamt tagit fram en skrift om regler för lekplatser och lekredskap.
  Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap (boverket.se)
  Lekplatser (boverket.se)
• Strålskyddslagen (2018:396) reglerar vilka radonvärden som kan tillåtas. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för tillsyn och Strålsäkerhetsmyndigheten ger tillsynsvägledning.
  Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats (stralsakerhetsmyndigheten.se)

Vägledningens första kapitel handlar om miljöbalkens regler och tillsyn av skolor och förskolor. Efter det kommer ett kapitel om städning och rengöring som är mer omfattande eftersom denna vägledning kompletterar Folkhälsomyndighetens allmänna råd (FoHMFS 2014:19) om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. Sedan följer ett antal kapitel om inomhusmiljöfaktorer i bokstavsordning. Dessa har lite olika längd och innehåll beroende på hur mycket kompletterande vägledning som redan finns på Folkhälsohälsomyndighetens webbplats. Sist kommer ett kapitel som handlar om utemiljön på skol- och förskolegårdar och vilka faktorer som enligt miljöbalken är viktiga att beakta vid till exempel lokalisering av en skola eller förskola.

I miljöbalkens nionde kapitel finns särskilda bestämmelser om hälsoskydd som gäller för skolor och förskolor. Olägenhet för människors hälsa är ett grundläggande begrepp i hälsoskyddstillsynen som definieras i 9 kap 3 § miljöbalken. I miljöbalken anges att bostäder och lokaler för allmänna ändamål ska brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer, och de ska också hållas fria från ohyra och andra skadedjur (9 kap. 9 §). Skolor och förskolor är exempel på lokaler för allmänna ändamål.

Mer information om miljöbalken och hälsoskyddsreglerna

Skolor och förskolor är anmälningspliktiga verksamheter enligt 38 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Den som vill driva en skola eller förskola ska göra en anmälan till kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd eller motsvarande minst sex veckor innan verksamheten startar. Kommunen ska i sin tillsyn, förutom att ta emot anmälan, också kontrollera att verksamheten följer kraven i miljöbalken.

Anmälningsplikt

Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola eller fritidshem. Det kan vara verksamhet där personal tar hand om barnen i sitt eget hem, alltså ett traditionellt familjedaghem. Det kan också vara olika flerfamiljslösningar. Pedagogisk omsorg kan också bedrivas i en särskild lokal.

Ingen form av pedagogisk omsorg omfattas av anmälningsplikten i 38 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Pedagogisk omsorg som bedrivs i en särskild lokal, i förskoleliknande form, kan dock räknas som en lokal för allmänna ändamål och omfattas då av miljö- och hälsoskyddsnämndens tillsyn. De omfattas också av Folkhälsomyndighetens allmänna råd (FoHMFS 2014:19) om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet, med undantag för de delar som rör förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll.

Tillsyn utförs vanligtvis inte av pedagogisk omsorg som bedrivs i ett enskilt hem. Men miljöbalken gäller och miljö- och hälsoskyddsnämnden kan behöva utreda eventuella klagomål.

Pedagogisk omsorg (skolverket.se)

Verksamhetsutövaren är ansvarig för att verksamheten och inomhusmiljön i lokalerna är så bra att barnens hälsa inte påverkas negativt. Det är verksamhetsutövarens ansvar att känna till miljöbalken och tillhörande författningar som berör verksamheten, men även andra lagar som berör verksamheten, till exempel strålskyddslagen, smittskyddslagen och livsmedelslagen. Miljöbalken ställer krav på att en verksamhetsutövare ska ha egenkontroll. Verksamhetsutövaren ska därmed ha rutiner för att identifiera, upptäcka, förebygga och åtgärda brister i sin verksamhet.

Läs mer om egenkontroll i kapitlet Egenkontroll i skolor och förskolor.

För dig som ansvarar för eller driver en skola eller förskola har Folkhälsomyndigheten tagit fram en sammanfattande broschyr om egenkontroll av inomhusmiljön: Till dig som driver en skola eller förskola – Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan och förskolan

Miljöbalken innehåller ingen klar definition av begreppet verksamhetsutövare, men enligt rättspraxis är verksamhetsutövaren den som har de faktiska och rättsliga möjligheterna att vidta en åtgärd. Både fastighetsägare och nyttjanderättshavare kan vara verksamhetsutövare. Verksamhetsutövare brukar vanligtvis definieras som de juridiska företag, organisationer eller fysiska personer som ansvarar för en verksamhet eller del av en sådan.

När det gäller skolor och förskolor finns flera potentiella aktörer som kan ses som verksamhetsutövare. Inom skolväsendet kallas den som ansvarar för skolan eller förskolan för huvudman. Huvudman för offentliga skolor och förskolor är oftast kommunen. En kommunal nämnd är dock inte en juridisk person och kan därmed inte betraktas som en verksamhetsutövare. Detta enligt ett avgörande i Mark- och miljööverdomstolen (M 7937-19) (3). Domstolen har utgått från tidigare praxis, nämligen att ett eventuellt föreläggande ska riktas mot kommunen men genom den kommunala nämnd som är berörd.

Även regioner och staten kan vara huvudman för vissa skolor och förskolor, enligt skollagen. Också enskilda fysiska eller juridiska personer får driva fristående skolor och förskolor. Huvudman för fristående skolor och förskolor kan vara en fysisk person, men vanligast är juridiska personer i form av organisationer av olika slag, till exempel olika förenings- och företagsformer såsom ekonomisk eller ideell förening, handelsbolag, aktiebolag eller stiftelse. Utöver offentliga och enskilda huvudmän kan också de fastighetsägare som ansvarar för skötsel och underhåll av skol- och förskolebyggnader vara verksamhetsutövare.

På Folkhälsomyndighetens webbplats hittar du mer information om begreppet verksamhetsutövare: Tillsyn och tillsynsvägledning enligt miljöbalken

Kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder eller motsvarande är tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Tillsynsmyndigheten ska kontrollera att skolor och förskolor följer miljöbalkens regler för inomhusmiljö. Tillsynen kan utövas genom att miljö- och hälsoskyddskontoret gör inspektioner samt ger information och råd. Om det finns brister i en verksamhet, kan tillsynsmyndigheten ställa krav på att bristerna åtgärdas. Det kan göras i form av förelägganden eller förbud att driva verksamhet och åtalsanmälan.

På Folkhälsomyndighetens webbplats hittar du mer information om sanktioner: Sanktioner

Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolor och förskolor och en hel del av verksamheterna har problem med inomhusmiljön, till exempel fuktskador (1). Skolor och förskolor har också ofta högre halter av damm än andra arbetsmiljöer (4). Risken för vanliga folksjukdomar och besvär såsom astma och allergi kan påverkas av den miljö som barnen vistas i. Många barn uppger också hälsorelaterade besvär som beror på inomhusmiljön i skolan och detta har ökat med åren (1, 2).

Barn är ofta känsligare än vuxna för påverkan av fysiska och kemiska faktorer i den omgivande miljön och har också svårt att påverka vilka miljöer de vistas i. Känsligheten beror bland annat på att deras organ och organsystem kan vara under utveckling. Exponering för till exempel kemiska ämnen tidigt i livet kan ge bestående effekter som ibland visar sig först i vuxen ålder. Barn riskerar också att exponeras mer för olika miljöfaktorer än vuxna, eftersom de till exempel andas mer i förhållande till sin kroppsstorlek. Dessutom har barn andra sätt att bete sig och interagera med omgivningen än vuxna, vilket kan innebära en högre exponering för vissa miljöfaktorer. I det förebyggande arbetet med barns miljörelaterade hälsa behöver alla dessa faktorer beaktas – fysiologi, beteende och möjlighet att påverka sin vistelsemiljö – för att skapa miljöer som inte har negativ inverkan på barns hälsa utan i stället främjar deras hälsa.

Barn och unga är en prioriterad grupp inom folkhälsopolitiken, och baserat på ovanstående bör inomhusmiljöer för barn och unga prioriteras vid tillsyn.

Tillsynsmyndigheten väljer själva hur tillsynen av skolor och förskolor ska genomföras. Vanligtvis inspekteras lokalerna visuellt. I mindre verksamheter kan inspektören kontrollera samtliga utrymmen där barnen vistas. I större verksamheter kan inspektören göra stickprov i olika delar av verksamheten, till exempel klassrum, grupprum, uppehållsrum, toaletter, duschar och gymnastiksalar. Vid tillsyn på plats kan inspektören kontrollera exempelvis städning och städbarhet, hygien, ventilation och underhåll. Vid tillsyn på plats kan inspektören tala med personal och elever (på skolor) om hur de upplever inomhusmiljön. I skolor kan man också kontakta elevrådet. Om det finns ett allergiombud eller arbetsmiljöombud kan det vara bra att tala även med dem. Vid arbetsmiljöronder eller skyddsronder kan klagomål ha kommit fram som är viktiga att känna till vid inspektionen.

Vid tillsyn av egenkontroll, så kallad systemtillsyn, går inspektören igenom verksamhetens rutiner i egenkontrollprogrammet samt tillhörande dokumentation. Det är viktigt att kontrollera att rutinerna inte enbart finns på pappret utan även följs i verkligheten. Exempel på rutiner som kan kontrolleras är städning och rengöring, drift och underhåll av ventilation, buller, hygien och smitta och rutiner för att ta emot och hantera klagomål.

Läs mer om egenkontroll i kapitlet Egenkontroll i skolor och förskolor.

Vid konstaterade brister behöver miljö- och hälsoskyddsnämnden ställa krav på åtgärder. Detta kan ske genom att verksamhetsutövaren får ett förbud eller föreläggande. Inför dessa beslut behöver tillsynsmyndigheten alltid väga risken för olägenheter för människors hälsa mot andra konsekvenser av beslutet, enligt rimlighetsavvägningen i miljöbalken 2 kap. 7 §.

Egenkontroll enligt miljöbalken är ett förebyggande arbete där verksamhetsutövaren fortlöpande ska planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka och förebygga hälsoproblem och skador på miljön.

Miljöbalkens bestämmelser om egenkontroll finns i 26 kap. 19 §, och tillsammans med de allmänna hänsynsreglerna utgör de grunden för verksamhetsutövarens egenkontroll. Eftersom skolor och förskolor är anmälningspliktiga verksamheter, omfattas de även av kraven på egenkontroll enligt förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll (FVE). Pedagogisk omsorg som bedrivs i lokal i förskoleliknande form omfattas enbart av bestämmelsen om egenkontroll i 29 kap. 19 § eftersom de inte är anmälningspliktiga. Egenkontroll ska vara ett ständigt pågående arbete som ska planeras, genomföras, följas upp och kontinuerligt förbättras.

Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll (riksdagen.se)

Ansvaret för egenkontrollen ligger hos den som driver skolan eller förskolan, verksamhetsutövaren, men kan även vara delat mellan den som driver verksamheten och fastighetsägaren. I verksamhetsutövarens egenkontroll ska det framgå vem som är ansvarig för vad när det gäller de åtgärder som behöver utföras.

För den som ansvarar för eller driver en skola eller förskola har Folkhälsomyndigheten tagit fram en sammanfattande broschyr om egenkontroll: Till dig som driver en skola eller förskola – Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan och förskolan

Enligt förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll (FVE) ska egenkontrollen i en skola eller förskola innehålla följande:

• en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret (FVE § 4)
• rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning med mera för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön (FVE § 5)
• att fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt, och dokumentera resultatet (FVE § 6)
• en förteckning över kemiska produkter som kan innebära risker från hälso- och miljösynpunkt (FVE §7) (Naturvårdsverket ger vägledning om detta).

För en skola eller förskola kan detta innebära att det finns en dokumenterad ansvarsfördelning för till exempel fastighetsfrågor och städning och att det i egenkontrollen finns rutiner för

• undersökning, uppföljning, utvärdering och kontroll av faktorer som ventilation och luftkvalitet, städning, rengöring, hygien, legionella, temperatur, radon och buller
• kommunikation med fastighetsägaren, till exempel felanmälan av fastighetsfrågor
• drift och underhåll av byggnader och inredning, till exempel ventilation, system för uppvärmning och vatten
• att ta emot och hantera klagomål på till exempel luftkvalitet, städning, buller eller temperatur
• att ta reda på hur barn och personal upplever inomhusmiljön i skolan eller förskolan
• allergiförebyggande arbete och regelbundna allergironder
• åtgärder vid driftstörningar, till exempel vädringsrutiner vid driftstörning av ventilationssystemet
• kontakt med miljö- och hälsoskyddsnämnden vid driftstörningar.

Mer om egenkontroll enligt miljöbalken

Städning och rengöring är viktigt för att inomhusmiljön ska vara bra och människor inte ska drabbas av besvär eller bli sjuka. Denna vägledning kompletterar Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. I råden finns riktvärden för frekvens och omfattning av städning med mera.

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet FoHMFS 2014:19

Ändamålet med städning är att minska förekomsten av partiklar och föroreningar från inomhusmiljön. Skol- och förskolemiljöer har ofta högre halter av damm än andra arbetsmiljöer (4). Bristfällig städning kan ge upphov till kliande ögon, irriterade slemhinnor och allmän trötthet. Personer med astma, allergi och annan överkänslighet kan få förvärrade besvär i lokaler med dålig städning.

Damm kan, förutom att vara irriterande i sig, även innehålla många olika ämnen som kan påverka människors hälsa negativt, som mögel, kvalster, bakterier och virus, pollen, pälsdjursallergener med mera.

Även olika kemiska ämnen som kan vara negativa för hälsan kan finnas bundna till dammpartiklar. Det kan till exempel finnas hormonstörande ämnen som mjukgörare från plaster och flamskyddsmedel från elektronik och textilier. Både det luftburna dammet och det som finns på golv, väggar, hyllor, armaturer med mera har betydelse för luftkvaliteten. Det är viktigt med regelbunden städning, eftersom luftburet damm som inte ventileras bort samlas på ytor och kan virvla upp och bli inandningsbart igen vid aktiviteter i rummet. Exponering för kemikalier genom damm kan även ske via huden och munnen, vilket kan vara en viktig exponeringsväg för särskilt mindre barn.

Du kan läsa mer om astma och allergi i skola och förskola i kapitlet Astma och allergi.

En välstädad miljö har också betydelse för smittspridningen. För att bryta smittvägar och minska risken för smittspridning är det särskilt viktigt att rengöra till exempel toaletter, hygienutrymmen, tagytor och leksaker.

Du kan läsa mer om vad som är särskilt viktigt att rengöra för att bryta smittvägar i kapitlet Hygien och smitta.

Vägledning finns också i Tillsynsvägledning om hygien och objektburen smitta – förebyggande hälsoskyddstillsyn.

En städrutin kan till exempel beskriva vilken städmetod som ska användas och hur ofta man ska städa olika delar av lokalerna. Detta måste bedömas utifrån bland annat lokalens utformning och hur man använder lokalerna. En utgångspunkt är att lokaler som används stadigvarande i skolor och förskolor behöver städas dagligen, och att hygienutrymmen och andra särskilt belastade miljöer kan behöva städas flera gånger dagligen.

Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning bör en lokal planeras så att den blir så lättstädad som möjligt. Golvytor ska kunna rengöras med moppar eller städmaskiner. Det är bra om prång och vinklar undviks, eller är avrundade, för att underlätta städning. Elkablar kan med fördel dras bakom lister, och det är bra om toaletter och handfat är vägghängda.

Entréer bör utformas så att smutsen stängs ute och hindras att komma in i byggnaden.

Entrén kan till exempel delas in i tre zoner:

• en zon för avskrapning av smuts från skorna (avskrapningsgaller utanför dörren)
• en zon för avtorkning (gummilamellmatta, turfmatta eller liknade innanför dörren)
• en matta för uppsugning av vatten (textilmatta innerst), där man kan ta två till tre steg.

Enligt det allmänna rådet om städning bör lokalerna vara utformade så att städning underlättas. Det innebär att ytskikt bör vara släta och enkla att rengöra. Ytskikt på golv, bänkar, bord och hyllor med mera ska kunna tåla daglig rengöring utan att försämras. Städningen underlättas om antalet olika golvmaterial begränsas, eftersom olika golv kan kräva olika städmetod.

Ytskikt av textil på till exempel bullerabsorbenter, anslagstavlor, väggar med mera bör undvikas, eftersom dessa samlar damm och är svåra att rengöra. Det finns effektiva absorbenter för att dämpa buller och förbättra akustik som inte har textila ytor. Väggar av tegel och horisontellt liggande paneler samlar också damm och bör undvikas vid nyproduktion och ombyggnad av skolor och förskolor. Rutiner för att rengöra ytor som samlar damm bör finnas i städschemat och i skolans eller förskolans egenkontrollprogram.

Skåp med luckor är att föredra framför öppna hyllor som samlar damm och som dessutom kan vara svåra att rengöra. Bäst är skåp som går från golv till tak för att undvika horisontella ytor ovanpå skåpen och springor under där dammet kan samlas. Ju färre saker, stolar och bord med mera som finns i en lokal, desto enklare och effektivare blir städningen. I hygienutrymmen och på toaletter bör inredningen vara slät och lätt att rengöra. Det är bra om installationer och inredning är monterade på väggen.

Heltäckningsmattor och andra textila golv bör undvikas i skolor och förskolor, enligt det allmänna rådet om städning. En heltäckningsmatta kan i början ha en dammsamlande effekt som gör att mängden uppvirvlat damm minskar. Heltäckningsmattor kan dock vara en grogrund för kvalster och samla allergiframkallande ämnen och damm som kan vara svåra att avlägsna. Textil inredning som mattor, stoppade möbler, kuddar och gardiner samlar damm och bör användas så sparsamt som möjligt. Det är bäst om textila mattor (med undantag för entrémattor) och textila golv begränsas till miljöer med måttlig nedsmutsning och som rengörs ofta och grundligt.

Städutrustning som förvaras i skolan eller förskolan kan med fördel förvaras i ett särskilt utrymme, ett städförråd. Det bör finnas rutiner för att städa städförråden i skolans eller förskolans egenkontrollprogram. Läs mer om förvaring och hantering av städutrustning i Folkhälsomyndighetens vägledning om hygien och objektburen smitta.

Tillsynsvägledning om hygien och objektburen smitta – förebyggande hälsoskyddstillsyn

Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning bör lokaler som används stadigvarande städas dagligen. Det kan handla om lokaler som lekrum, klassrum, grupprum, korridorer, fritidslokaler, gymnastiklokaler, omklädningsrum och duschrum. Det som bör städas dagligen i lokalerna är lättåtkomliga ytor, till exempel golv, bord, bänkar och stolar. Även ytor man tar i ofta, såsom dörrhandtag och lysknappar, bör rengöras varje dag. Hygienutrymmen som toaletter och skötrum bör städas minst en gång per dag, och oftare om belastningen är hög. Skötbord, pottor och andra ytor där risken för smittspridning är särskilt hög bör rengöras efter varje användning. Om det finns stoppade möbler, textila mattor med mera, bör dessa dammsugas dagligen för att motverka att damm och allergener från pälsdjur och pollen samlas.

Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning bör storstädning ske regelbundet. Det kan vara lämpligt att vissa moment av storstädningen utförs två till tre gånger per år. Andra moment kan behöva utföras mer löpande under året, beroende på vilken belastning verksamheten utsätts för. I skolor och även förskolor kan det vara lämpligt att storstäda under loven, då verksamheten håller stängt eller antalet barn ofta är färre. I verksamhetens egenkontroll och städschema bör det finnas rutiner för hur och när storstädning ska utföras i skolans samtliga lokaler.

Exempel på moment som kan behöva utföras två till tre gånger per år:

• Grundlig städning, rengöring och behandling av golv. Golv av linoleum, plast och sten kan behöva ytbehandlas med till exempel vax eller polish. Generellt bör golvtillverkarens rekommendationer för vård av golv följas.
• Djuprengöring av textila mattor. Detta kan göras på plats eller så kan mattorna skickas på tvätt.
• Tvätt eller byte av gardiner.
• Rengöring av möbler och inredning med stoppad klädsel. Avtagbar klädsel tvättas.

Beroende på belastning och därmed mängden ansamlat damm kan vissa moment behöva utföras flera gånger per år. Exempel på moment:

• Dammtorkning av ytor på hög höjd, till exempel på ovansidor av skåp och höga hyllor, belysningsarmaturer och ventilationsrör.
• Rengöring av till- och frånluftsdon för ventilation.

Regelbunden rengöring av gymnastikredskap bör ingå i verksamheten egenkontroll, enligt det allmänna rådet om städning. Det är lämpligt att anpassa rengöringen efter både hur ofta de används (belastning) och hur de används. Till exempel kan det behövas rengöring av ytor som barnens kropp kommer i kontakt med, såsom gymnastikmattor. Det är också bra om ytor som många tar i, exempelvis handtag på racketar och romerska ringar, rengörs efter behov. Om det finns synlig ingrodd smuts på redskapen rengörs de för sällan.

Regelbunden rengöring av leksaker bör, enligt det allmänna rådet, ingå i verksamhetens egenkontroll. Hur ofta leksaker bör rengöras beror på hur mycket de används och barnens ålder. Små barn stoppar ofta leksaker i munnen, vilket ökar risken för smittspridning. Vid utbrott av vissa smittor kan leksaker behöva rengöras oftare eller plockas bort en tid. Läs mer om rengöring av leksaker i Folkhälsomyndighetens vägledning om hygien och objektburen smitta.

Tillsynsvägledning om hygien och objektburen smitta – förebyggande hälsoskyddstillsyn

Städmetoderna bör, enligt det allmänna rådet, vara effektiva när det gäller att minska förekomsten av damm, mikroorganismer och andra föroreningar. Val av städmetod bör även anpassas till olika materials och ytskikts egenskaper och tålighet. Till exempel är golv av linoleum speciellt känsliga för vatten, och våttorkning bör i möjligaste mån undvikas. Städmetoderna bör se till att så lite damm som möjligt virvlas upp och vid dammsugning av stoppade möbler och mattor bör dammsugare med effektiva filter eller centraldammsugare användas. I övrigt ska verksamhetsutövaren följa leverantörens anvisningar för att rengöra textila mattor och heltäckningsmattor.

Läs mer om städmetoder, rengöringsmedel och eventuell desinfektion av ytor i Folkhälsomyndighetens vägledning om hygien och objektburen smitta.

Tillsynsvägledning om hygien och objektburen smitta – förebyggande hälsoskyddstillsyn

I tillsynen av städning i skolor och förskolor bör man utgå från Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning. Frekvensen för städning behöver anpassas till den belastning som lokalerna utsätts för av elever, barn, personal och verksamhet.

Tillsynen av städningen bygger huvudsakligen på systemtillsyn, på kontroll av vilka rutiner för städning som finns i verksamhetsutövarens egenkontroll och på faktiska inspektioner i lokalerna. Det är viktigt att inte bara stämma av med rektor eller ansvariga utan även tala med personal, elever och elevråd (i skolor) och eventuella arbetsmiljö- och allergiombud om hur de upplever städning och förekomst av damm.

För att avgöra om städningen är tillfredsställande behöver lokalerna inspekteras och visuellt bedömas. Inspektionen kan ge en allmän bild av hur städningen fungerar och om rutinerna följs. Det är lämpligt att kontrollera om städrutinerna är tillräckligt omfattande och ändamålsenliga samt om städfrekvensen är tillräckligt hög. Inför inspektionen kan man begära in städschemat för att få en bild av vilken städning som utförs i skolan. Det kan ibland vara svårt att visuellt bedöma om städningen är tillräcklig.

Här följer några indikationer:

• Lager av damm, anhopningar av smuts, ingrodd smuts på ytor som bör städas dagligen.
• Tjocka lager av damm på högt belägna ytor.
• Lager av damm under soffor och låga möbler som är svåra att städa under.
• Tydlig lukt av urin, dålig lukt, ingrodd smuts och damm på toaletter.
• Ingrodd smuts, gråaktig hinna på tagytor, inredning, utrustning och leksaker.

Det finns tre rättsfall från mark- och miljödomstolen i Nacka tingsrätt om städning i skolor och förskolor. De är förvisso inte vägledande på samma vis som praxis från Mark- och miljööverdomstolen, men kan ändå ge viss vägledning vid tillsyn och bedömning av städning i skolor och förskolor.

I ett rättsfall (M 1624-20) (5) från 2020 om städning av golv i en förskola ansåg domstolen att daglig städning bör vara utgångspunkt för städfrekvens, mot bakgrund av att det anges i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet.

I ett annat rättsfall (M 9379-20) (6) från 2021 ansåg domstolen att daglig städning av fönsterbrädor och hyllor skulle utföras i en skola. Domstolen utgick från skrivelsen i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om att städning bör utföras dagligen. Domstolen instämde i tillsynsmyndighetens bedömning att hyllor och fönsterbrädor får anses omfattas av begreppet ”lättåtkomliga ytor”. Grunden för bedömningen var att daglig rengöring av lättåtkomliga ytor, såsom hyllor och fönsterbrädor, ansågs vara en skälig åtgärd för att minska risken för olägenheter för människors hälsa. Vidare bedömdes nyttan med åtgärden väga över kostnaderna för densamma.

I ett rättsfall (M 1668-19) (7) från 2019 där tillsynsmyndigheten utfärdat ett generellt föreläggande om städning för flera skolor, ansåg domstolen att utredningen inte var tillräcklig för att motivera ett generellt föreläggande för flera skolor. Domstolen ansåg att tillsynsmyndighetens utredning var bristfällig och att den inte kunde styrka de brister som uppgavs i föreläggandet eller vid vilka av de inspekterade skolorna dessa fanns.

Slutsatsen av dessa rättsfall är att:

• daglig städning av till exempel golv och lättåtkomliga ytor bör vara utgångspunkten för bedömning av städfrekvens
• det alltid är viktigt att göra en ordentlig utredning och dokumentera väl, med tillsyn av både rutiner i egenkontroll och inspektion på plats.

Det här kapitlet är undantaget verksamheter med särskild djur- och lantbruksinriktning, till exempel lantbruksgymnasium, i de delar som rör allergener från pälsdjur.

I en skolklass med 30 barn har i genomsnitt tre barn astma, fyra har allergisk snuva och två har födoämnesöverkänslighet (4). Anpassningen av miljö och föda utgör viktiga delar för att förebygga besvär. Individer med allergi och annan överkänslighet utgör en känslig grupp som det ska tas särskild hänsyn till, enligt förarbeten till bestämmelserna om hälsoskydd i miljöbalken (8).

Läs mer om inomhusmiljöns betydelse för allergi hos barn i publikationen: Allergi i skola och förskola

Riskfaktorer för astma och allergi är viktiga att ta hänsyn till redan vid planering och lokalisering av en skola eller förskola, när tillsynsmyndigheten handlägger en anmälan enligt 38 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd eller deltar i ett byggsamråd. Lokalisering av en skola eller förskola kan ha betydelse ur allergisynpunkt, till exempel om den placeras nära djurhållning.

Folkhälsomyndigheten har en vägledning om hästhållning som kan användas som underlag vid bedömningen: Tillsynsvägledning hästhållning

Det kan också ha betydelse att planera gårdsmiljön när en ny verksamhet anläggs, och till exempel undvika vanliga allergiframkallande växter nära fönster eller friskluftsintag. Dock har gröna skolgårdar med träd och växtlighet många fördelar, se kapitlet Utemiljö. På Pollenrapporten listas de växtgrupper i Sverige som anses vara allergiframkallande, vilket kan användas som underlag vid planering.

Pollenrapporten.se

Vid planering av en ny skola eller förskola är det också viktigt att beakta materialval, inredning, utformning, ytskikt och ventilation.

Mer underlag för bedömning av lokaler, material och inredning och städbarhet finns i kapitlet Städning och rengöring. Läs mer om ventilation i kapitlet Ventilation och luftkvalitet.

Det är bra om egenkontrollen i skola eller förskola omfattar ett förebyggande arbete för att minska risken för astma och allergi hos elever och barn från allergiframkallande ämnen, till exempel nötter, växter, pollen, parfymer, tobaksrök och pälsdjur.

Fungerande städrutiner och god luftkvalitet för att minimera förekomsten av till exempel damm, pollen och allergener är centralt i det förebyggande arbetet. Fördjupande avsnitt om detta finns i kapitlet Städning och rengöring och Ventilation och luftkvalitet i den här vägledningen. Pollen är säsongsbundet och förekommer vår och sommar. Det är därför också viktigt att inte fönstervädra under pollensäsong, eller de dagar när nivåerna är höga, och ha rutiner för att byta filter i ventilationen.

En annan viktig del av arbetet handlar om att regelbundet informera personal, vårdnadshavare, elever och barn för att motverka att allergener och irriterande ämnen förs in i lokalerna. Informationen kan innefatta att till exempel inte ta in livsmedel med nötter i, kvistar av sälg och björk, snittblommor och andra allergiframkallande växter i lokalerna, och att undvika parfymer och starka dofter. Eftersom en stor del av de pälsdjursallergener som finns i skolor och förskolor kommer från personalens och barnens kläder, är det bra om informationen även innefattar rutiner kring detta. Till exempel kan det handla om att ridkläder inte får tas med och förvaras i skolan eller förskolan.

När det gäller tobaksrök finns regler om rökfria miljöer (till exempel skolgårdar) i lagen om tobak och liknande produkter (2018:2088). Folkhälsomyndigheten har kunskapsstöd och vägledning på sin webbplats.

Astma- och allergiförbundet har tagit fram den digitala checklistan "Allergironden" som kan användas i arbetet med att upptäcka och åtgärda risker för elever och barn med allergi. Att göra en allergirond årligen kan vara en del av verksamhetens egenkontroll.

• Vägledning för tillsyn över rökfria miljöer
• Kunskapsstöd om rökfria skolgårdar
• Allergironden (allergironden.se)

Pälsdjur bör undvikas i skolors och förskolors ordinarie verksamhet, på grund av risken för astma- och allergisymtom. Om en skola eller förskola ändå ser ett behov av djur i verksamheten för något särskilt ändamål, exempelvis för att underlätta för ett barn med särskilda behov, behöver detta skäl ställas mot risken för att barn och personal med astma och allergi får symtom och ökat behov av medicinering. En riskanalys behöver genomföras och särskilda åtgärder kan behöva vidtas. Detta kan vara att djuret endast vistas i en väl avgränsad del av verksamheten, till exempel i en separat byggnad. En annan åtgärd är att ha rutiner för att förhindra spridning av allergener från denna del till övriga lokaler. Personer som har kontakt med djuret riskerar att föra allergener vidare genom hår och kläder, vilket behöver beaktas.

I ett rättsfall från mark- och miljödomstolen (M 8065-21) (9) 2021 ansåg domstolen att det fanns fog för att förbjuda en förskola att hålla hund i lokalerna. Detta mot bakgrund av risk för spridningen av allergener och att det inte framkommit att hållandet av hund på förskolan fyllde ett sådant behov att det trots hälsoriskerna fanns skäl att godta det. Domen är inte vägledande på samma vis som praxis från Mark- och miljööverdomstolen, men kan ändå ge viss vägledning.

Astma- och allergiförbundet har också en vägledning om hundar i skolan: Praktisk vägledning om pälsdjursallergi och arbetande hundar i skolan (astmaoallergiforbundet.se)

Störande buller i skolan eller förskolan kommer oftast från verksamheten, installationer eller omgivningen som till exempel trafik. Buller kan ge upphov till olägenheter för människors hälsa. En god ljudmiljö i skolan är viktig, eftersom buller påverkar koncentration och inlärning. Barns inlärning försämras mer av bullerstörningar än vuxnas. I synnerhet påverkas barn med hörselnedsättning, läs- och skrivsvårigheter och barn med annat modersmål än det som talas i klassrummet.

Folkhälsomyndigheten ger vägledning i allmänna råd och tre olika publikationer på webben:

• Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus FoHMFS 2014:13
• Vägledning om buller och höga ljudnivåer

Installationer som ventilation, värmepumpar och värmeelement kan orsaka buller som kan ge upphov till olägenheter för människors hälsa. Krav på utredning och åtgärd kan ställas om bullernivåerna i lokaler för undervisning överstiger 30 dBA, enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller.

Läs mer i vägledningen om buller inomhus och höga ljudnivåer, se avsnittet Buller från fasta installationer: Vägledning om buller och höga ljudnivåer

Det är en hög andel barn som besväras av buller i skolmiljön, främst av ljud från andra barn och ljud i skolmatsalen (1, 2). Det är därför bra om verksamheten har metoder i sin pedagogik för att sänka ljudnivån. Andra insatser för att sänka ljudnivån kan vara att se över möblering och lokalanvändning, använda bullerdämpande material eller dela upp eleverna i flera mindre grupper.

Om akustiken i en undervisningslokal försvårar hörförståelse och ger upphov till exempelvis huvudvärk, trötthet och stress, så kan miljö- och hälsoskyddsnämnden ställa krav på att verksamhetsutövaren utreder och åtgärdar lokalen. Folkhälsomyndigheten har inga riktvärden för akustik. Åtgärder för att anpassa lokalens akustik för den verksamhet som bedrivs där bör utföras av en fackman. Läs mer i vägledningen om buller inomhus och höga ljudnivåer, se avsnitten Buller i undervisningslokaler och Akustik i skolan.

För vägledning om buller i utemiljön, se kapitlet Utemiljö: Vägledning om buller och höga ljudnivåer

Redan vid planeringen av en skola eller förskola ska verksamhetsutövaren bedöma om det är en lämplig placering, med hänsyn till flera olika faktorer som kan innebära olägenheter för människors hälsa. En faktor är elektromagnetiska fält från kraftledningar.

Det råder fortfarande osäkerhet kring barnleukemi och exponering för magnetfält från kraftledningar. Epidemiologiska studier tyder samstämmigt på att kraftfrekventa magnetfält skulle kunna ge en något förhöjd risk för leukemi hos barn. Därför rekommenderas att försiktighetsmått vidtas i den mån det är rimligt. Man bör av denna anledning undvika att bygga skolor, förskolor och bostäder nära kraftledningar och elektriska anläggningar som ger förhöjda nivåer av elektromagnetiska fält.

Mer om kraftfrekventa elektromagnetiska fält

Trådlösa nätverk för dataöverföring är inte anmälnings- eller tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken, men kan ändå utgöra en risk för olägenheter för människors hälsa och därmed omfattas av tillsyn enligt miljöbalken. Förutsatt att trådlösa nätverk anordnas på ett korrekt sätt bedömer Folkhälsomyndigheten utifrån dagens kunskapsläge att dessa inte utgör någon risk för olägenhet för människors hälsa.

Tillsyn kan till exempel utföras om klagomål inkommit till tillsynsmyndigheten om att basstationer eller utomhusantenner är felaktigt monterade i förhållande till skolor och förskolor. Krav kan då ställas på verksamhetsutövaren att redovisa att rimliga försiktighetsmått vidtagits där exponeringsnivån avsevärt avviker från vad som vanligtvis förekommer i liknande miljöer.

Mer om radiofrekventa elektromagnetiska fält

Fuktskador och mögeltillväxt i skolor, förskolor och andra lokaler kan vara en olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken. Det är viktigt att problemen åtgärdas så fort som möjligt, eftersom fukt- och mögelskador kan innebära risk för akuta hälsoeffekter.

Fuktskador kan bero på läckage från tak och fönster, vattenledningar, avloppsstammar och toaletter eller på att duschar i gymnastiksalar med mera används på fel sätt. Det har beräknats att 40 procent av alla skolor och förskolor har fuktskador och ytterligare lika många har en konstruktion som medför förhöjd risk för fuktskador (4).

Folkhälsomyndigheten ger vägledning om fukt och mikroorganismer i allmänna råd och på webben:

• Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer FoHMFS 2014:14
• Kompletterande vägledning om fuktproblem i byggnader: Tillsynsvägledning om fukt och mikroorganismer

Verksamhetens egenkontroll bör innehålla rutiner för att kontrollera och åtgärda problem med fukt och mögel. Det är också viktigt att det finns rutiner för kommunikation mellan verksamhetsutövaren och fastighetsägaren samt rutiner för felanmälan och klagomål. Indikationer som kan tyda på problem med fukt och på att ytterligare utredningar behövs är:

• synliga fuktskador och fuktfläckar
• missfärgningar eller bubblor i golvmattor och tapeter
• omfattande kondens på fönstrens insida vid en utomhustemperatur av minus 5 grader C eller lägre.

Man kan även mäta fukttillskottet eller luftfuktigheten inomhus. Även främmande lukt kan vara en anledning till vidare utredning eller åtgärd.

Rutiner för att hålla en god hygien och undvika smittspridning är en viktig del av en skolas eller förskolas egenkontroll, eftersom ett bra förebyggande smittskyddsarbete kan leda till att barnen drabbas av färre infektioner. Smittskyddsfrågor och arbetet med att förebygga smittspridning omfattas av både smittskyddslagen (2004:168) och miljöbalken. Smittskyddslagens regler finns för att skydda människor och hindra smitta mellan människor. Om smittan sprids via föremål, vatten eller lokaler, så kallad objektburen smitta, gäller miljöbalken. Om smitta sprids via livsmedel gäller livsmedelslagstiftningen. Det är verksamhetsutövaren som är ansvarig för att ta reda på vilken lagstiftning som är aktuell och vilka åtaganden det innebär.

I det förebyggande arbetet med smittskydd i skolor och förskolor finns flera viktiga inslag för att minska smittspridning och bryta smittvägar:

• god handhygien
• tillgång till toaletter och andra faciliteter för hygien
• städning, rengöring och vid behov desinfektion.

Fördjupad vägledning om detta finns därför i avsnitten nedan.

Folkhälsomyndigheten har en generell vägledning om förebyggande arbete med hygien och objektburen smitta.

Tillsynsvägledning om hygien och objektburen smitta – förebyggande hälsoskyddstillsyn

Folkhälsomyndigheten har också en kunskapsöversikt om hur man hanterar smittskyddsfrågor i en förskoleverksamhet. Materialet vänder sig i första hand till huvudmännen, men även personal och tillsynsmyndigheter har nytta av det:

• Smitta i förskolan – Vägledning till personal och huvudmän i förskolan för att förebygga och hantera smitta

Arbetsmiljöverket har också regler som berör smittskyddet i skolor och förskolor. Till exempel finns bestämmelser om antal toaletter i förskrifterna Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1) och regler om handtvätt och desinfektion i föreskrifterna Smittrisker (AFS 2018:4).

• Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1) (av.se)
• Smittrisker (AFS 2018:4) (av.se)

Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:889) anger att det ska finnas tillräckligt med toaletter i eller i anslutning till byggnader där människor vistas en stor del av dygnet. I skolor bör det finnas en toalett per påbörjat 15-tal barn, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). Arbetsmiljöverkets regler gäller för elever i skolor, men inte för barn i förskolor.

Hur många toaletter som ska anses som tillräckligt i en skola eller förskola kan variera eftersom förutsättningarna kan vara olika. En faktor är barnens ålder eftersom blöjbarn, små barn som pott- eller toalettränas och äldre barn har olika behov. Det är också viktigt att barnen känner sig trygga och att de ges möjlighet att besöka toaletten i fred utan insyn. Om brist på toaletter gör att barn inte kan uträtta sina behov i tid är det en olägenhet enligt miljöbalken.

Goda rutiner för rengöring av toaletter och hygienutrymmen är viktigt i det förebyggande hygienarbetet. Läs mer i kapitlet Städning och rengöring.

I förskolor förekommer också skötbord för blöjbarn. Lämpliga hygienrutiner vid blöjbyte bidrar till att förebygga och bryta smittvägar och bör finnas i egenkontrollen. Skötbord placeras lämpligen i ett hygienutrymme med närhet till rinnande varmt vatten. Skötbordets dyna behöver vara hel, avtorkningsbar och tåla desinfektionsmedel. Öppen förvaring under skötbord är inte att föredra på grund av risk för stänk och spill. Vid skötbordet behöver det finnas tillgång till engångsartiklar i form av handskar, pappersunderlägg, tvättlappar och handdukar samt desinfektionsmedel och handsprit. Om det finns en hink till blöjor behöver den ha lock för att undvika dålig lukt.

Förorenade händer kan föra över bakterier och virus från en person eller förorenad yta till en annan person. En god handhygien är därför en viktig åtgärd för att minska risken att sprida smitta mellan personer.

I verksamheternas egenkontroll bör det finnas rutiner för handhygien och handtvätt. Det är bra om rutinerna även uppmuntrar elever och barn att tvätta händerna. Verksamheten måste också ha grundläggande förutsättningar, till exempel tillräckligt många handtvättfat med rinnande varmt vatten, flytande tvål och pappershanddukar. I de sammanhang där möjligheten till handtvätt är begränsad kan engångsservetter (våtservetter) och handsprit vara ett alternativ, till exempel vid utflykter eller utevistelser.

Den generella rekommendationen i skolor och förskolor är handtvätt med flytande tvål i rinnande vatten och användning av engångshanddukar (10). Det kan också behöva finnas tillgång till handsprit och engångshandskar. Man bör tvätta händerna efter toalettbesök, när en vuxen hjälpt ett barn med toalettbesök, efter blöjbyte, efter rengöring av pottor efter snytning, innan man hanterar livsmedel och innan och efter man äter och när händerna har blivit smutsiga. Detta gäller både barn och personal. Använd gärna tvål som är skonsam för huden och parfymfri.

Handsprit (eller motsvarande handdesinfektionsmedel) används för desinfektion efter handtvätt vid särskilt smutsiga moment eller då det inte finns tvål och vatten (10). (Använd gärna handsprit med mjukgörande medel, som är skonsamt för huden.

Det finns mer att läsa om handhygien och handtvätt i Folkhälsomyndighetens kunskapsöversikt.

• Smitta i förskolan – Vägledning till personal och huvudmän i förskolan för att förebygga och hantera smitta

På Folkhälsomyndighetens webbplats finns en affisch, på svenska och flera andra språk, som visar hur händerna bör tvättas.

• Så tvättar du händerna (Affisch)

I det förebyggande smittskyddsarbetet har städning, rengöring och desinfektion också betydelse för att minska smittspridningen. På skolor och förskolor är rengöring av toaletter, hygienutrymmen, dusch- och omklädningsrum viktigt för att bryta möjliga smittvägar. Det är också viktigt att rengöra ytor som man tar i ofta, såsom dörrhandtag och lysknappar. På förskolor behöver rengöringen även omfatta saker som pottor, skötbord, textilier till sovmiljöer, leksaker och nappar. Fö rvaring av barnens personliga föremål, såsom nappar, textilier till sovmiljöer och tandborstar, behöver ordnas så att förvaringen kan ske separat och säkert ur smittskyddssynpunkt. Tandborstar bör i vanliga fall inte förekomma, men kan behövas på förskolor som har omsorg på kväll och natt (nattis).

Läs mer om städning, rengöring och frekvenser i kapitlet Städning och rengöring.

Det finns mer att läsa om städning, rengöring och desinfektion i förebyggande smittskyddsarbete i Folkhälsomyndighetens vägledning om hygien och objektburen smitta.

Tillsynsvägledning om hygien och objektburen smitta – förebyggande hälsoskyddstillsyn

Legionella är en smitta som kan utgöra en smittrisk på skolor och förskolor, till exempel i duschar i gymnastiksalar. Fastighetsägaren eller verksamhetsutövaren ska utföra egenkontroll av vattensystemen för att förebygga tillväxt av legionella. Mer vägledning om legionella finns på Folkhälsomyndighetens webbplats.

• Skötsel av vattensystem
• Kunskapssammanställning av legionella i miljön

Utbrott av smitta innebär att fler sjukdomsfall än vanligt har inträffat. Men det kan också innebära enstaka fall av en smitta med risk för stor spridning eller allvarliga konsekvenser. Beroende på smittämne kan smittskyddsenheten hos regionen och miljö- och hälsoskyddsnämnden behöva kontaktas. Olika åtgärder kan vara aktuella, till exempel utökad städning och rengöring av lokaler och inredning.

Rutiner för och kontaktuppgifter till smittskyddsenheten och kommunens miljö- och hälsoskyddskontor bör ingå i verksamhetens egenkontroll.

I kunskapsöversikten Smitta i förskola finns mer information om utbrott av smitta i förskolor:

• Smitta i förskolan – Vägledning till personal och huvudmän i förskolan för att förebygga och hantera smitta

Vägledning om smittspårning av objektburen smitta finns på Folkhälsomyndighetens webbplats.

• Smittspårning och undanröjande av objektburen smitta – Vägledning enligt miljöbalken

Vägledning om smittspårning av livsmedels- eller dricksvattenburna smittor finns på Livsmedelverkets webbplats.

• Handbok för utredning av utbrott (kontrollwiki.livsmedelsverket.se)

För låg och för hög temperatur eller drag i en skola eller förskola kan utgöra en olägenhet för människors hälsa. Rutiner för kontroll och åtgärd av temperaturen bör ingå i verksamhetens egenkontroll. Vid problem med temperatur i en skola eller förskola är det bra att från början involvera fastighetsägaren som ofta har ansvaret för uppvärmningssystemet och andra fasta installationer.

Folkhälsomyndigheten ger vägledning om temperatur inomhus i allmänna råd och på webben:

• Folkhälsomyndighetens allmänna råd om temperatur inomhus HSLF-FS 2024:10
• Vägledning om temperatur inomhus
• Temperatur inomhus (Handbok)

Ventilationen är en viktig faktor för att inomhusluften ska vara bra och är en begränsande faktor för hur många personer som kan vistas i en lokal. Denna vägledning kompletterar Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation och den övriga vägledning om ventilation och luftkvalitet som finns på Folkhälsomyndighetens webbplats.

I Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation och kompletterande vägledning om ventilation finns riktvärden för vilka luftflöden som behövs i skolor och förskolor och annan information som är viktig att känna till vid tillsynen.

• Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation FoHMFS 2014:18
• Kompletterande vägledning om ventilation
• Vägledning om luftkvalitet

I skolor och förskolor ska obligatorisk ventilationskontroll (OVK) utföras var tredje år. Boverket har regler för OVK och de intervall som gäller.

OVK – obligatorisk ventilationskontroll (boverket.se)

Tillsyn av ventilation och luftkvalitet i skolor och förskolor bygger på:

• systemtillsyn, det vill säga kontroll av vilka rutiner för ventilationen som finns i verksamhetsutövarens egenkontrollprogram
• faktiska inspektioner i lokalerna.

Ofta ansvarar inte skolan eller förskolan själv för ventilationssystemet. Därför är det bra att även ha med fastighetsägare eller fastighetsskötare vid tillsynsbesök.

I skolans eller förskolans egenkontrollprogram bör det bland annat finnas:

• rutiner för drift och underhåll av ventilationen
• en beskrivning av vem som ansvarar för vad gällande drift och underhåll
• rutiner för felanmälan.

Vid inspektion av ventilationen på en skola eller förskola kan det vara bra att ha dokument över ventilationen med aktuella ventilationsflöden i respektive rum samt uppgifter om hur många personer som vistas i rummen. Protokoll från den senaste obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) bör också finnas.

Det är lämpligt att fråga personal och vaktmästare om det finns vissa delar i lokalerna (till exempel vissa klassrum i skolor) där luften upplevs som dålig och att speciellt undersöka dessa lokaler. I förskolor kan det vara av särskilt intresse att undersöka luftkvaliteten i rum som stängs till och används av många, till exempel vilrum. I skolor kan man också fråga eleverna om hur de upplever luftkvaliteten i lokalerna, till exempel genom att kontakta elevrådet.

Man kan enkelt kontrollera att flöden finns genom att använda ett papper, som sugs fast i frånluftdonet och fladdrar framför tilluftsdonet, eller använda ett röktest där röken visar luftens rörelser. Vid inspektion av luftkvalitet är upplevelsen inspektören får av luften viktig. Upplevs luften som instängd och kvalmig är luftkvaliteten otillfredsställande.

I Folkhälsomyndigheten allmänna råd (FoHMFS 2014:18) om ventilation anges att:

• uteluftsflödet i skolor och förskolor inte bör understiga cirka 7 l/s per person
• ett tillägg på minst 0,35 l/s per kvadratmeter golvarea bör göras så att hänsyn tas till föroreningar från andra källor än människor.

Det kan vara skillnad i hur man räknar på att det rekommenderade uteluftflödet uppfylls i skolor jämfört med förskolor.

För skolor brukar man räkna på luftflödet per klassrum eller lokal, men även för hela skolan. Detta eftersom personbelastningen per klassrum ofta är relativt konstant och eleverna inte rör sig runt mellan rummen på samma sätt som i en förskola.

På förskolor gäller uteluftflödet i större utsträckning hela förskolan eller avdelningen, alltså inte alltid för varje rum. Detta eftersom barn och personal ofta rör sig mellan rummen och personbelastningen i varje rum sällan är konstant. Men man kan inte bortse från enskilda rum i en förskola heller. Man kan behöva räkna personbelastningen för de rum som stängs till och används av många under en längre stund, till exempel vilrum och lekrum. Luftkvaliteten ska vara god i varje rum där man vistas stadigvarande.

Tillgång till en god och hälsosam utemiljö kring skolor och förskolor är betydelsefullt för barns och ungas hälsa. Skolgården och förskolegården är en del av verksamheten, och viktiga aspekter att ta hänsyn till är buller från till exempel trafik, föroreningar och partiklar i luften samt ultraviolett strålning (UV) och värme.

Miljö- och hälsoskyddsaspekter som buller och luftkvalitet i barnens utemiljö ska prövas enligt miljöbalken redan vid planering och lokalisering av en ny skola eller förskola.

Det finns ett rättsfall från Mark- och miljööverdomstolen (M 4256-10) (11) som handlar om lokaliseringen av en förskola. Lokalisering ansågs olämplig utifrån de nivåer av buller och luftföroreningar som förekom i utemiljön. Domstolen ansåg att hälsoskyddsbestämmelsen i 9 kap. 9 § miljöbalken även är tillämplig på utomhusmiljön vid en förskola, mot bakgrund av att det var fråga om lokaler som i sin normala användning innebär nyttjande av utomhusmiljön. Domstolen hänvisade till Skolverkets allmänna råd för öppen förskola (2000:1) där det framgick att det vid förskolor bör finnas tillgång till lämplig utemiljö. Domstolen slog också fast att vid en lokaliseringsbedömning enligt 2 kap. 6 § miljöbalken måste man beakta de olägenheter, i detta fall i form av buller och luftföroreningar, som sedan tidigare förekommer på platsen.

Flera studier har visat att förskolegårdars storlek och kvalitet har flera positiva effekter på barnens utveckling och hälsa. Ju högre kvalitet en gård har, i form av grönska med buskage och träd, nivåskillnader och väl planerade lekytor, desto mer tid spenderar barn utomhus (12). På svenska förskolor har utomhuslek på rymliga och gröna gårdar visat sig ha samband med bättre nattsömn, välbefinnande, viktkontroll (ökad fysisk aktivitet) och koncentrationsförmåga hos barnen (12). Rymliga gårdar med god kvalitet är därför viktigt ur ett folkhälsoperspektiv.

Det finns dock tre rättsfall från 2018 från Mark- och miljööverdomstolen som rör arean på förskolegårdar (M 3333-17, M 3334-17, M 3336-17) (13-15). I de tre domarna som gällde tre olika förskolor bedömde domstolen att det faktum att en förskolegårds area understiger ett visst antal kvadratmeter per barn inte i sig innebär en olägenhet för barnens hälsa. Domstolen påpekade också att främjad fysisk aktivitet visserligen är ett angeläget intresse i ett folkhälsoperspektiv, men inte något som regleras i miljöbalken. Om arean endast begränsar möjligheten till fysisk aktivitet kan detta inte betraktas som en sådan störning som enligt miljöbalken kan anses utgöra en olägenhet för människors hälsa.

Boverket har gjort kartläggningar och tagit fram rapporter och vägledningar om barns och ungas utemiljö, med särskilt fokus på förskolegårdar och skolgårdar. Vägledningarna riktar sig till de som arbetar med fysisk planering, utformning och förvaltning vid kommuner.

Vägledning om barns och ungas utemiljö (boverket.se)

Boverket har också tagit fram regler för friytans kvalitet och placering.

Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet (boverket.se)

En god ljudmiljö är viktigt i barnens utemiljöer på skol- och förskolegårdar, eftersom buller kan innebära en olägenhet för hälsan. Naturvårdsverket har tillsammans med Folkhälsomyndigheten tagit fram en vägledning med riktvärden som ger stöd vid tillsyn av utemiljöer på skolor, förskolor och fridshem när det gäller buller från vägar, spårtrafik och industrier.

Buller på skolgård (naturvardsverket.se)

En god luftkvalitet är inte bara viktigt inomhus i skolor och förskolor, utan också utomhus. Dels påverkas kvaliteten på luften inomhus av kvaliteten på luften utomhus, eftersom det är uteluften som tas in via ventilationen. Dels är barn extra känsliga för luftföroreningar och riskerar att exponeras mer, eftersom de andas mer i förhållande till sin kroppsstorlek än vuxna. Barn med astma och allergi är en särskilt känslig grupp. Beräkningar visar att exponering för luftföroreningar medför att cirka 600 unga per årskull växer upp med påtagligt sänkt lungfunktion (1). Det är därför angeläget att luftkvaliteten vid barns och ungas såväl inomhusmiljöer som utomhusmiljöer är så god som möjligt. Luftkvaliteten utomhus bör därför vara en miljöfaktor att bedöma vid lokaliseringen av en skola eller förskola.

Se avsnittet "Beakta miljö- och hälsoaspekter i utemiljön vid lokalisering".

På Naturvårdsverkets webbplats finns vägledning om luftkvalitet utomhus:

Miljökvalitetsnormer för utomhusluft (naturvardsverket.se)

Solljus är en viktig källa för att D-vitamin ska kunna bildas i huden, men för mycket och för stark sol kan vara skadligt. Barn är extra känsliga och små barn har mycket solkänslig hud. Allt för mycket exponering för UV-strålning i unga år kan leda till hudförändringar och hudcancer senare i livet. Små barn är även extra känsliga för höga temperaturer. Det beror på att de oftast inte fått igång sin förmåga att svettas, och de kan också sakna förmågan eller omdömet att flytta sig ifrån värmen (16).

Barns och ungas utemiljöer behöver vara välplanerade och ge skydd mot hög temperatur och skadlig exponering för UV-strålning, eftersom det kan innebära olägenheter för människors hälsa. Verksamheterna behöver också ha rutiner i sin egenkontroll för hur barnen ska skyddas mot värme och stark sol.

Folkhälsomyndigheten har ingen vägledning eller råd om utformning av skol- och förskolegårdar vad gäller tillgång till skugga. Dock är det viktigt att barns miljöer utformas så att det finns skydd mot skadlig UV-strålning och värme.

Folkhälsomyndigheten har kunskapsunderlag och målgruppsanpassade råd kopplat till värmeböljor.

Värmeböljor – vägledning till handlingsplaner

Strålsäkerhetsmyndigheten har tillsammans med länsstyrelserna tagit fram en broschyr med förslag på hur barns utemiljöer kan utformas så att barnen skyddas från skadlig UV-strålning. Broschyren är ett stöd för kommuner och andra som planerar skolgårdar, förskolegårdar och parker.

Solskyddsfaktorer – sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn (stralsakerhetsmyndigheten.se)

Naturvårdsverket har en publikation där solskydd och planering av barns miljöer ingår (se sidorna 38–41).

Luft och miljö 2017 Barns hälsa (naturvardsverket.se)

Allergen – ett ämne, ofta proteiner, som ger en allergisk reaktion.

Allergisk astma – inflammation i de nedre luftvägarnas slemhinnor orsakar svullnad, slemproduktion och hyperreaktivitet, vilket gör de nedre luftvägarna känsliga för retning. Ett astmaanfall kan utlösas av allergener, starka dofter, rök med mera.

Allergisk rinit – kallas även allergisk snuva, eller ibland hösnuva. Beror på en inflammation i näsans slemhinnor som orsakas av en allergisk reaktion på ett eller flera allergener. Den allergiska reaktionen orsakar symtom som kliande och rinnande ögon, nästäppa, nysningar och klåda i näsan.

Astma – en luftvägssjukdom som orsakas av en kronisk inflammation i luftrörens slemhinna som påverkar andningen och kan ge hosta. Andra vanliga symtom vid astma är andnöd, pipande ljud vid andning, långvarig hosta (speciellt vid förkylning) och andnöd eller hosta vid fysisk ansträngning.

Kondens – bildas till exempel när vattenånga kyls ner och övergår till vätska.

Linoleum – kemisk-tekniskt material som tillverkas av naturmaterial och används till golv. Det framställs av bland annat sågspån eller korkmjöl, linolja, harts, torkmedel och färgpigment.

Nattis – folkligt uttryck för förskolor som erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid, dvs. kvällar, nätter och tidiga morgnar.

Tagytor – ytor man tar i ofta med händerna, till exempel lysknappar och dörrhandtag.

Turfmatta – entrématta som samlar upp smuts och skrapar av skor, ofta tillverkad i plast.

Ultraviolett strålning – elektromagnetisk strålning vars våglängd är kortare än det synliga ljusets.

Uteluft/uteluftsflöde – flödet av luft som tas utifrån (från det fria) in i en lokal. En väl fungerande ventilation innebär att den förorenade luften inomhus byts ut mot frisk uteluft.

FVE – förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll

OVK – obligatorisk ventilationskontroll

UV-strålning – ultraviolett strålning

1. Folkhälsomyndigheten. Miljöhälsorapport 2021. 2021. [citerad 14 april 2022]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/m/miljohalsorapport-2021/.
2. IMM Institutet för miljömedicin. Miljöhälsorapport 2013. Mölnlycke: IMM Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet; 2013. [citerad 2022-04-14].
3. Mark- och miljööverdomstolen. Föreläggande att vidta bullerbegränsande åtgärder. M 7937-19. Stockholm: Svea Hovrätt; 2020.
4. Socialstyrelsen. Allergi i skola och förskola. Socialstyrelsen; 2013. [citerad 14 april 2022]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/a/allergi-i-skola-och-forskola/
5. Mark- och miljödomstolen. M 1624-20. Föreläggande om ökad städfrekvens på Förskolan Talento AB på fastigheten Norslundsskolan 1, Falu kommun. Nacka: Nacka Tingsrätt; 2020.
6. Mark- och miljödomstolen. M 9379-20. Föreläggande om städning av Björklinge skola på fastigheten Björklinge-Tibble 5:15 i Uppsala kommun. Nacka: Nacka Tingsrätt; 2021.
7. Mark- och miljödomstolen. M 1668-19. Föreläggande vid vite gällande städning av skolor i Enköpings kommun. Nacka: Nacka Tingsrätt; 2019.
8. 8Regeringens proposition 1997/98:45 Miljöbalk. Stockholm: Miljödepartementet. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsligadokument/proposition/1997/12/prop.-19979845-/
9. Mark- och miljödomstolen. M 8065-21. Förbud mot att hålla hund inomhus på förskola på fastigheten Rosenhill 12 i Västerås kommun. Nacka: Nacka Tingsrätt; 2022.
10. Folkhälsomyndigheten. Smitta i förskolan – Vägledning till personal och huvudmän i förskolan för att hantera och förebygga smitta. [citerad 9 april 2024]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/s/smitta-i-forskolan-vagledning/
11. Miljööverdomstolen. M 4256-10. Förbud mot bedrivande av öppen förskola. Stockholm: Svea Hovrätt; 2011.
12. Boverket. Gör plats för barn och unga! Boverket; 2015. [citerad 14 april 2022]. Hämtad från: https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikationer/2015/gor-plats-for-barn-och-unga1/.
13. Mark- och miljööverdomstolen. M 3333-17. Föreläggande om försiktighetsmått för förskoleverksamhet på fastigheten XX i Malmö kommun. Stockholm: Svea Hovrätt; 2018.
14. Mark- och miljööverdomstolen. M 3334-17. Föreläggande om försiktighetsmått för förskoleverksamhet på fastigheten XX i Malmö kommun. Stockholm: Svea Hovrätt; 2018.
15. Mark- och miljööverdomstolen. M 3336-17. Föreläggande om försiktighetsmått för förskoleverksamhet på fastigheten XX i Malmö kommun. Stockholm: Svea Hovrätt; 2018.
16. Folkhälsomyndigheten. Hälsoeffekter av höga temperaturer: En kunskapssammanställning. Folkhälsomyndigheten; 2015.