Denna rapport klargör syfte och bakgrund till frågorna i 2022 års omgång av den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor (HLV). Rapporten klargör även hur Folkhälsomyndigheten har valt att redovisa resultaten samt skillnader gentemot föregående undersökningsomgång ifråga om enkätfrågor och resultatredovisning. Målgruppen utgörs av aktörer på olika nivåer med verksamhet inom folkhälsoområdet. HLV omfattar frågor om bland annat fysisk och psykisk hälsa, tandhälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete och sysselsättning, trygghet och sociala relationer. Frågeformuläret omfattar 61 frågor i 2022 års undersökning.

This report describes the background and purpose of the questions in the Swedish national public health survey 2022, and how the results are presented, classified, and changes since the prior survey regarding survey questions and how results are presented.

The target group of this report is primarily organizations and people at different levels within the field of public health. The questions in the national public health survey cover physical and mental health, drug consumption, dental health, lifestyle, economic conditions, work and occupation, work environment, safety, and social relationships. The survey 2022 contains 61 questions.

Denna rapport beskriver syfte och bakgrund till frågorna i den Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor samt hur Folkhälsomyndigheten har valt att redovisa resultaten. HLV omfattar frågor om bland annat fysisk och psykisk hälsa, tandhälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete och sysselsättning, trygghet och sociala relationer.

Folkhälsomyndigheten

Enheten för folkhälsorapportering och utvärdering, Avdelningen för folkhälsoanalys och datautveckling

Genomförandet av nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV) grundar sig i Folkhälsomyndighetens instruktion där myndigheten bland annat ska verka för en god och jämlik folkhälsa, följa hälsoläget i befolkningen och faktorer som påverkar detta, samt genom kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning främja hälsa och förebygga sjukdomar.

Enligt instruktionen ansvarar Folkhälsomyndigheten för uppföljning av befolkningens hälsa och för sektorsövergripande uppföljning av utvecklingen av folkhälsans bestämningsfaktorer med utgångspunkt i folkhälsopolitikens målområden samt att utvärdera insatser och metoder inom folkhälsoarbetet.

HLV genomförs i syfte att följa hur befolkningen mår samt att följa förändringar i hälsa över tid, och är en del i uppföljning som Folkhälsomyndigheten åläggs i instruktionen. Resultaten används som underlag för analyser och beslut i en mängd olika sammanhang på både nationell och regional nivå.

De flesta frågorna i HLV har sitt ursprung i tidigare landstingsenkäter samt SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF/SILK). Enkäten innehåller frågor om hälsa och hälsans bestämningsfaktorer.

I denna rapport redogörs endast för frågorna i 2022 års undersökning samt de förändringar som gjorts sedan föregående undersökning (förändringar vis-a-vis 2021 års undersökning listas i bilaga 1). För information om historiken bakom tidigare enkäters frågor och förändringar hänvisas till undersökningens webbsida där tidigare rapporter om Syfte och bakgrund ligger (1).

Information om hur undersökningen har genomförts, rättningsinstruktioner och framtagning av kalibreringsvikter som använts vid resultatframställning finns i SCB:s ”teknisk rapport” för varje årgång av undersökningen.

Folkhälsomyndigheten ser årligen över frågorna i enkäten och reviderar dessa vid behov.

I följande text följer en beskrivning av enkätfrågorna som ingår i 2022 års undersökning. Syftet med varje fråga beskrivs kortfattat. Siffran som återfinns framför varje svarsalternativ motsvarar kodningen i datafilen. För varje fråga återges partiellt bortfall, dvs. andelen respondenter som inte har besvarat den aktuella frågan av totalt antal respondenter, i det nationella urvalet.

Självrapporterat allmänt hälsotillstånd har i flera studier visats vara en stark prediktor för dödlighet (2-4). Frågan är av central betydelse för att följa hälsoutvecklingen i olika befolkningsgrupper över tid. Allmän hälsa, mätt på en femgradig skala, är en av de frågor man enats kring inom EU.

Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?

1. Mycket bra
2. Bra
3. Någorlunda
4. Dåligt
5. Mycket dåligt

Det partiella bortfallet för frågan var 1,6 procent år 2022.

Folkhälsomyndigheten redovisar de två första svarsalternativen som bra eller mycket bra hälsa och de två sista svarsalternativen som dålig eller mycket dålig hälsa. Mittenalternativet redovisas inte.

Frågan om sjukdomar syftar till att följa prevalensen av diabetes, högt blodtryck, astma och allergi över tid.

Har du någon eller några av följande sjukdomar?

a) Högt blodtryck?

6. Nej
7. Ja, men inga besvär
8. Ja, lätta besvär
9. Ja, svåra besvär

b) Astma?

1. Nej
2. Ja, men inga besvär
3. Ja, lätta besvär
4. Ja, svåra besvär

c) Allergi?

1. Nej
2. Ja, men inga besvär
3. Ja, lätta besvär
4. Ja, svåra besvär

d) Diabetes?

1. Nej, gå vidare till fråga 19
2. Ja, men inga besvär
3. Ja, lätta besvär
4. Ja, svåra besvär

Det partiella bortfallet för frågan var 0,7–1,0 procent i 2022 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten redovisar de olika sjukdomstillstånden om respondenten fyllt i något av de tre jakande svarsalternativen (med och utan besvär). Vidare grupperas jakande svar ihop för lätta och svåra besvär vid redovisningen av besvär för den rapporterade sjukdomen. Redovisningen av sjukdom med svåra besvär inkluderar endast de som svarat jakande på frågan om svåra besvär.

Frågan om typ av diabetes inkluderades i undersökningen 2020.

Vilken typ av diabetes har du?

1. Typ 1 diabetes
2. Typ 2 diabetes
3. Annan typ av diabetes
4. Vet ej typ av diabetes

Frågan om långvarig sjukdom är central för att kunna identifiera personer med långvarig sjukdom men också som en indikator på vårdbehov. Frågan används även för att definiera begreppet funktionsnedsättning (se definition i avsnittet Funktionsnedsättning).

Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem?

1. Nej, gå vidare till fråga 3
2. Ja

Medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar besvären dig i dina andra dagliga sysselsättningar?

1. Nej, inte alls
2. Ja, i någon mån
3. Ja, i hög grad

I 2022 års undersökning var det partiella bortfallet 2,5 procent för den initierande frågan och 3,9 procent för följdfrågan.

Folkhälsomyndigheten har valt att redovisa långvarig sjukdom om respondenten svarade jakande på huvudfrågan och/eller bara svarade på följdfrågan (oavsett svar på huvudfrågan). Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga inkluderar endast de som svarade ja på huvudfrågan och ja på följdfrågan om att dessa besvär i någon mån eller hög grad påverkar eller hindrar dem i dagliga sysslor.

Frågorna om funktionsförmåga syftar till att följa prevalensen av respektive fråga, men de används också i kombination för att definiera begreppet funktionsnedsättning (se definition i avsnittet Funktionsnedsättning).

Kan du utan svårighet se och urskilja vanlig text i en dagstidning?

1. Ja, utan glasögon

2. Ja, med glasögon

3. Nej

Kan du utan svårighet höra vad som sägs i samtal mellan flera personer?

4. Ja, utan hörapparat

5. Ja, med hörapparat

6. Nej

Kan du springa en kortare sträcka (ca 100 m)?

7. Ja, gå vidare till fråga 7

8. Nej

Är du på grund av ditt hälsotillstånd begränsad i någon av följande aktiviteter?

a) Kan du gå upp ett trappsteg utan besvär? t.ex. stiga på buss eller tåg

9. Ja

10. Nej

b) Kan du ta en kortare promenad (ca 5 min) i någorlunda rask takt?

11. Ja

12. Nej

c) Behöver du hjälpmedel eller hjälp av någon annan person för att förflytta dig utomhus?

13. Ja

14. Nej

I 2022 års undersökning var det partiella bortfallet 1,6 procent för frågan om syn och 1,6 procent för frågan om hörsel. Det partiella bortfallet var 2,1 procent för den initierande frågan om rörelseförmåga 3,5–4,2 procent för följdfrågorna.

Folkhälsomyndigheten redovisar personer som har kraftigt nedsatt syn och de som har kraftigt nedsatt hörsel, dvs. när respondenten svarade nej på frågan om de utan svårighet kan se vanlig text i en dagstidning eller höra vad som sägs i samtal mellan flera personer.

Även indikatorerna "Nedsatt rörelseförmåga", "Rörelsehinder" respektive "Svåra rörelsehinder" redovisas. "Nedsatt rörelseförmåga" avser personer som inte kan springa en kortare sträcka eller inte kan gå upp ett trappsteg utan besvär eller inte kan ta en kortare promenad i rask takt eller behöver hjälpmedel för att förflytta sig utomhus. "Rörelsehinder" avser personer som inte kan springa en kortare sträcka och som därtill inte kan inte kan gå upp ett trappsteg utan besvär eller inte kan ta en kortare promenad i rask takt eller behöver hjälpmedel för att förflytta sig utomhus. "Svåra rörelsehinder" avser personer som inte kan springa en kortare sträcka och som därtill behöver hjälpmedel för att förflytta sig utomhus.

Frågorna om långvarig sjukdom, syn, hörsel och rörelseförmåga finns med i undersökningen för att Folkhälsomyndigheten ska kunna följa upp hälsan bland personer med funktionsnedsättning. Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter till en god hälsa, oavsett funktionsnedsättning eller ej.

Gruppen med funktionsnedsättning har avgränsats med hjälp av frågorna om långvarig sjukdom, syn, hörsel och rörelseförmåga. I gruppen ingår följande:

• De som svarade ja på frågan ”Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem?” och svarade ja i hög grad på följdfrågan: ”Medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar besvären dig i dina andra dagliga sysselsättningar?”
• De som svarade nej (inte ens med glasögon) på frågan ”Kan du utan svårigheter se och urskilja vanlig text i en dagstidning?”
• De som svarade nej (inte ens med hörapparat) på frågan ”Kan du utan svårighet höra vad som sägs i ett samtal mellan flera personer?”
• De som har rörelsehinder och inte kan gå upp ett trappsteg utan besvär eller inte kan ta en kortare promenad (cirka 5 minuter) i någorlunda rask takt, eller behöver hjälpmedel eller hjälp av någon annan person för att förflytta sig utomhus.

De personer som tillhör en eller flera av de här fyra kategorierna har en funktionsnedsättning enligt definition i HLV.

Frågorna om symtom och besvär syftar till att följa prevalensen av besvär som är vanligt förekommande i befolkningen över tid. Frågorna fokuserar framför allt på psykosomatiska symtom och inkluderar t.ex. besvär från rörelseorganen, ängslan, trötthet, sömnproblem och eksem.

Har du något eller några av följande besvär eller symtom?

a) Värk i skuldror, nacke eller axlar?

1. Nej
2. Ja, lätta besvär
3. Ja, svåra besvär

b) Ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias?

1. Nej
2. Ja, lätta besvär
3. Ja, svåra besvär

c) Värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän?

1. Nej
2. Ja, lätta besvär
3. Ja, svåra besvär

d) Eksem eller hudutslag?

1. Nej
2. Ja, lätta besvär
3. Ja, svåra besvär

e) Öronsus (tinnitus)?

1. Nej
2. Ja, lätta besvär
3. Ja, svåra besvär

f) Inkontinens (urinläckage)?

1. Nej
2. Ja, lätta besvär
3. Ja, svåra besvär

g) Återkommande mag- eller tarmbesvär?

1. Nej
2. Ja, lätta besvär
3. Ja, svåra besvär

h) Ängslan, oro eller ångest?

1. Nej
2. Ja, lätta besvär
3. Ja, svåra besvär

i) Huvudvärk eller migrän?

1. Nej
2. Ja, lätta besvär
3. Ja, svåra besvär

j) Sömnsvårigheter?

1. Nej
2. Ja, lätta besvär
3. Ja, svåra besvär

k) Trötthet?

1. Nej
2. Ja, lätta besvär
3. Ja, svåra besvär

l) Yrsel?

1. Nej
2. Ja, lätta besvär
3. Ja, svåra besvär

Det partiella bortfallet för frågorna var 0,6–1,0 procent i 2022 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten redovisar personer som har lätta eller svåra besvär tillsammans, grupperat som symtom t.ex. trötthet. Vi särredovisar även de som endast rapporterat svåra besvär, t.ex. svår trötthet. För frågan rörande oro, ängslan och ångest respektive sömnsvårigheter samt trötthet redovisas även de som endast rapporterat lätta besvär, t.ex. lätt trötthet.

Stress är ett ospecifikt begrepp och olika betydelse för olika människor. I HLV definieras stress som ett tillstånd. Skadlig stress uppkommer om stressreaktionen blir mycket långvarig och individen inte får tillfälle till återhämtning (5). Denna definition av skadlig stress tangerar begreppet utbrändhet eller utmattning.

Känner du dig för närvarande stressad? Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös, nervös, orolig eller okoncentrerad.

1. Inte alls
2. I viss mån
3. Ganska mycket
4. Väldigt mycket

Det partiella bortfallet för frågan var 0,5 procent i 2022 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten redovisar andelen stressade utifrån de som rapporterade att de var ganska eller väldigt mycket stressade. Andelen mycket stressade definieras utifrån de som endast känner sig väldigt mycket stressade.

Övervikt, framför allt fetma, är ett tilltagande folkhälsoproblem globalt (6). I Sverige har andelen vuxna med fetma tredubblats sedan 1980-talet (7) och i dag har omkring hälften av befolkningen (16–84 år) övervikt (36 procent) eller fetma (15 procent) (8).

Övervikt och fetma är en betydande riskfaktor för olika sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och vissa cancerformer samt förtida död (6, 9). Personer med fetma har också betydligt oftare symtom såsom värk och nedsatt rörelseförmåga än normalviktiga (9). Om övervikten är koncentrerad som bukfetma ökar risken för högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdom, stroke och diabetes typ 2 (6, 9).

Frågorna ligger till grund för beräkningar av BMI (Body Mass Index) för att kunna följa prevalensen av framför allt övervikt och fetma.

Hur lång är du?

Svara i hela centimeter.

Hur mycket väger du?

Svara i hela kilo. Om du är gravid ange hur mycket du brukar väga.

I 2022 års undersökning var det partiella bortfallet 1,9 procent för frågan om längd och 2,6 procent för frågan om vikt.

De metoder som utarbetats för att direkt bestämma mängden kroppsfett är komplicerade och endast tillgängliga på speciallaboratorier. För kliniska och epidemiologiska undersökningar har under årens lopp en rad indirekta metoder använts som är baserade på samband mellan vikt och längd. Den metod som bäst avspeglar mängden kroppsfett är BMI, dvs. vikt (i kg) dividerat med längd i kvadrat (kvadratmeter), så kallad kroppsmasseindex. Folkhälsomyndigheten har valt att exkludera värden för längd som är mindre än 101 cm eller större än 249 cm samt värden för vikt som är mindre än 30 kg eller större än 250 kg, detta då dessa värden kan antas vara felaktigt ifyllda. BMI redovisas enligt WHO:s klassificering för undervikt, normalvikt respektive övervikt samt för fetma grad 1, grad 2 respektive grad 3 (se tabell 1).

För att mäta psykisk nedsatt välbefinnande användes 2004-2018 instrumentet General Health Questionnaire (GHQ) (10), men för 2020 års undersökning och framåt ersätts detta med instrumentet Kessler-6 (K6) och benämns även som (allvarlig) psykisk påfrestning.

Följande frågor handlar om hur du känt dig under de senaste 30 dagarna. För varje fråga, vänligen markera det som bäst beskriver hur ofta du hade denna känsla.

Under den senaste månaden, hur ofta har du känt dig...

a) …orolig?

4 Hela tiden

3 Mesta delen av tiden

2 Viss del av tiden

1 Liten del av tiden

0 Ingen del av tiden

b) …utan hopp?

4 Hela tiden

3 Mesta delen av tiden

2 Viss del av tiden

1 Liten del av tiden

0 Ingen del av tiden

c) …rastlös?

4 Hela tiden

3 Mesta delen av tiden

2 Viss del av tiden

1 Liten del av tiden

0 Ingen del av tiden

d) …så pass nedstämd att inget kunnat muntra upp dig?

4 Hela tiden

3 Mesta delen av tiden

2 Viss del av tiden

1 Liten del av tiden

0 Ingen del av tiden

e) …som att allt varit ansträngande?

4 Hela tiden

3 Mesta delen av tiden

2 Viss del av tiden

1 Liten del av tiden

0 Ingen del av tiden

f) …värdelös?

4 Hela tiden

3 Mesta delen av tiden

2 Viss del av tiden

1 Liten del av tiden

0 Ingen del av tiden

Det partiella bortfallet för frågorna var 0,9–1,5 procent i 2022 års undersökning.

Vi har här använt en skala från 0 så att Ingen del av tiden kodas som 0, i steg om ett (1) till Hela tiden som kodas som 4. Poängen för de sju delfrågorna summeras.

Närliggande dubbelmarkeringar räknas som medelvärde, och partiellt bortfall från en (1) delfråga hanteras som en uppräkning av summan av de övriga till 6/5.

Vid en summering av de sju delfrågorna kan man dela in frågan så att summan 13-24 (11) kallas Allvarlig psykisk påfrestning och summan 5-12 kallas Psykisk påfrestning, enligt en uppdatering 2021. Det som mäts i Kessler-6, Allvarlig psykisk påfrestning i nuvarande indelning är andelen av befolkningen som skulle kunna uppfylla kriterierna för en psykiatrisk diagnos.

För att mäta psykiskt välbefinnande användes 2016 instrumentet WHO-5, men 2018 och framåt ersattes med instrumentet Warwick Edinburgh Mental Well Being Scale (WEMWBS) (12). Till skillnad från frågorna i Kessler-6 belyser WEMWBS den mer positiva sidan av psykisk hälsa. Instrumentet har utvecklats för att följa psykiskt välbefinnande och finns i en kortare och en längre version. I HLV används den kortare versionen, SWEMWBS. Instrumentet innehåller nedanstående påståenden:

Ange här hur väl påståendena nedan stämmer överens med hur du upplevt din situation de senaste 2 veckorna.

a) Jag har haft en positiv syn på framtiden

5 Alltid

4 Oftast

3 Ibland

2 Sällan

1 Aldrig

b) Jag har känt att jag har varit till nytta

5 Alltid

4 Oftast

3 Ibland

2 Sällan

1 Aldrig

c) Jag har känt mig lugn

5 Alltid

4 Oftast

3 Ibland

2 Sällan

1 Aldrig

d) Jag har hanterat problem på ett bra sätt

5 Alltid

4 Oftast

3 Ibland

2 Sällan

1 Aldrig

e) Jag har tänkt på ett klart sätt

5 Alltid

4 Oftast

3 Ibland

2 Sällan

1 Aldrig

f) Jag har känt mig nära andra människor

5 Alltid

4 Oftast

3 Ibland

2 Sällan

1 Aldrig

g) Jag har själv kunnat bestämma mig om saker och ting

5 Alltid

4 Oftast

3 Ibland

2 Sällan

1 Aldrig

Det partiella bortfallet för frågorna var 0,9–1,2 procent i 2022 års undersökning.

Svarsalternativet Aldrig räknas som råpoäng 1, Oftast som 2, i steg om ett (1) till Alltid som räknas som 5. Råpoängen för de sju delfrågorna summeras.

Närliggande dubbelmarkeringar räknas som medelvärde och avrundas, och partiellt bortfall från en (1) delfråga hanteras som en uppräkning av råsumman av de övriga till 7/6 och avrundas.

Råpoängen konverteras sedan till metrisk skala, se tabell 2.

Gott psykiskt välbefinnande räknas som de cirka 85 procent i befolkningen med högre poäng i befolkningen, metrisk poäng över 21 i HLV 2018. Mycket gott psykiskt välbefinnande räknas som de cirka 15 procent i befolkningen med högst poäng i befolkningen, metrisk poäng över 30 i HLV 2018.

Indikatorerna från SWEMWBS publicerades första gången 2020 för resultat från enkäter från och med 2018.

Depression är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna i världen och den främsta orsaken till nedsatt funktionsförmåga (14, 15). Syftet med frågan om depression är att få möjlighet att studera hur många som rapporterar att de fått diagnosen depression hos läkare i Sveriges befolkning.

Har du någon gång fått diagnosen depression av läkare?

1. Nej, aldrig
2. Ja, för mer än 12 månader sedan
3. Ja, under de senaste 12 månaderna

Det partiella bortfallet för frågan var 0,8 procent i 2022 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten har valt att redovisa personer som har fått diagnosen depression konstaterad under de senaste 12 månaderna.

Självmordstankar och självmordsförsök

För att förebygga självmord är det viktigt att följa utvecklingen av suicidtankar och suicidförsök i befolkningen, eftersom självmord alltid föregås av suicidtankar och ibland av ofullbordade suicidförsök. Självmordsrisken för personer som har suicidtankar är hög (17) och ännu högre bland personer som tidigare har gjort ett suicidförsök (18).

Har du någon gång kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv?

1. Nej, aldrig
2. Ja, för mer än 12 månader sedan
3. Ja, under de senaste 12 månaderna

Har du någon gång försökt ta ditt liv?

1. Nej, aldrig
2. Ja, för mer än 12 månader sedan
3. Ja, under de senaste 12 månaderna

I 2022 års undersökning var det partiella bortfallet 0,7 procent för den första frågan och 0,6 procent för den andra frågan.

Folkhälsomyndigheten redovisar personer som svarat att de har haft suicidtankar under de senaste 12 månaderna respektive har gjort suicidförsök under de senaste 12 månaderna.

Oral hälsa, eller munhälsa, är en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande samt frånvaro av oral sjukdom (19). Kvaliteten på tänderna kan sägas ha ett dubbelt samband med kostvanorna, dels genom att kosten påverkar tandhälsan och dels genom att tandkvaliteten påverkar kostintaget. Sedan 2008 har befolkningens tandhälsa förbättrats väsentligt, (20) som delvis kan bero på införandet av en generös allmän tandvårdsförsäkring samma år. Försäkringssystemet har dock blivit mindre generöst och sedan 1990-talet står patienterna för en allt större del av kostnaden. Trots den generella förbättringen av tandhälsan finns betydande socioekonomiska skillnader (21). Detta gör det viktigt att följa förändringar av tandhälsan och tandvårdskonsumtionen.

Allmän tandhälsa

Nedanstående fråga avser att följa hur tandhälsan upplevs och förändras över tid.

Hur tycker du att din tandhälsa är?

1. Mycket bra
2. Ganska bra
3. Varken bra eller dålig
4. Ganska dålig
5. Mycket dålig

Det partiella bortfallet för frågan var 0,5 procent i 2022 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten redovisar de två första svarsalternativen som ”Bra tandhälsa” och de två sista svarsalternativen som ”Dålig tandhälsa”. Mittenalternativet redovisas inte.

Frågorna nedan avser att följa konsumtionen av tandläkarvård. Frågorna syftar framför allt till att på sikt följa eventuella socioekonomiska skillnader i konsumtionen av tandläkarvård. Frågorna återinfördes i 2018 års undersökning efter att ha exkluderats åren 2015 och 2016, men de var med tidigare år (2004–2014).

a) Har du under de senaste tre månaderna ansett dig vara i behov av tandläkarvård men ändå avstått från att söka vård?

1. Nej, gå vidare till fråga 17
2. Ja

b) Vilken var orsaken eller orsakerna till att du inte sökte tandläkarvård? Flera alternativ kan anges.

1 Besvären gick över

1 Ekonomiska skäl

1 Drar mig för att gå (tandläkarskräck)

1 Hade inte tid

1 Annan orsak

I 2022 års undersökning var det partiella bortfallet 0,9 procent för den första frågan och 2,0 procent för den andra frågan.

Folkhälsomyndigheten redovisar Ja på fråga a som ”Avstått tandläkarvård trots behov”. Andel som svarat Ekonomiska skäl på fråga b, bland alla som besvarat fråga a eller b, redovisas som ”Avstått tandläkarvård av ekonomiska skäl trots behov”.

Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Regelbunden fysisk aktivitet förebygger högt blodtryck, övervikt och fetma samt motverkar uppkomsten av en mängd sjukdomar, t.ex. hjärt- och kärlsjukdom, stroke, diabetes typ 2 och tjocktarmscancer (9, 21). Fysisk aktivitet har även stor betydelse för att främja psykisk hälsa (22, 23) och ökat välbefinnande (24) samt motverka demens (25).

I HLV mäts fysisk aktivitet med följande frågor:

a) Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli andfådd, till exempel löpning, motionsgymnastik eller bollsport?

1. 0 minuter/ingen tid
2. Mindre än 30 minuter
3. 30-59 minuter (0,5-1 timme)
4. 60-89 minuter (1-1,5 timmar)
5. 90-119 minuter (1,5-2 timmar)
6. 2 timmar eller mer

b) Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsaktiviteter, till exempel promenader, cykling eller trädgårdsarbete? Räkna samman all tid (minst 10 minuter åt gången).

1. 0 minuter/ingen tid
2. Mindre än 30 minuter
3. 30-59 minuter (0,5-1 timme)
4. 60-89 minuter (1-1,5 timmar)
5. 90-149 minuter (1,5-2,5 timmar)
6. 150-299 minuter (2,5-5 timmar)
7. 5 timmar eller mer

I 2022 års undersökning var det partiella bortfallet 2,0 procent för fråga a) och 0,8 procent för fråga b).

Ovanstående två frågor presenteras utifrån en beräkning av aktivitetsminuter där Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet tagit fram att de nationella riktlinjerna definierar otillräcklig fysisk aktivitet som mindre än 150 minuters fysisk aktivitet per vecka (28). Resultaten från fråga 1 och 2 vägs samman till ett gemensamt mått som kallas aktivitetsminuter. När resultaten vägs samman räknas tiden i den mer intensiva aktiviteten fysisk träning (fråga 1) dubbelt; 45 minuters löpning plus 45 minuters promenad blir alltså 135 aktivitetsminuter (90 + 45 = 135, fysisk träning * 2 + vardagsmotion = aktivitetsminuter). Målet är att nå upp till 150 aktivitetsminuter per vecka. På samma sätt kan man också redovisa den högre nivån på 300 aktivitetsminuter per vecka.

För frågorna med fast svarsalternativ, som är aktuella för undersökningen, föreslår GIH att antalet aktivitetsminuter beräknas genom att ta mittenvärdet i intervallet i det angivna svaret. Som exempel räknas mittenvärdet för mindre än 30 minuter som 15 minuter, mittenvärdet i intervallet 30–60 minuter som 45 minuter, mittenvärdet i intervallet 60–90 minuter som 75 minuter osv. Ingen aktivitet räknas som 0 minuter och det högsta värdet räknas som 120 respektive 300 minuter.

Vid sidan av otillräcklig fysisk aktivitet är stillasittande en egen, oberoende riskfaktor (29, 30). En stillasittande fritid innebär att man ägnar sig åt läsning, tv, bio eller annan stillasittande sysselsättning på fritiden och promenerar, cyklar eller rör sig på annat sätt i mindre än två timmar i veckan. Vi sitter dock inte bara på fritiden, och därför behöver frågor om stillasittande fånga den totala sittiden under det vakna dygnet.

I HLV mäts stillasittande med frågan: 

Hur mycket sitter du under ett normalt dygn om man räknar bort sömn?

1. Mer än 15 timmar
2. 13-15 timmar
3. 10-12 timmar
4. 7-9 timmar
5. 4-6 timmar
6. 1-3 timmar
7. Aldrig

Frågan har blivit validerad av GIH (31). Det partiella bortfallet för frågan var 0,8 procent i 2022 års undersökning

Tid som tillbringas sittande under vaken tid utgår ofta från ett antagande om att vi sover eller ligger ned 8 timmar per dygn. Således finns 16 timmar kvar av dygnet.

Folkhälsomyndigheten har valt att använda en indelning i fyra kategorier:

1. Svarsalternativ 1–3 dvs. 10 timmar eller mer
2. Svarsalternativ 4 dvs. 7–9 timmar
3. Svarsalternativ 5 dvs. 4-6 timmar
4. Svarsalternativ 6–7 dvs. 3 timmar eller mindre

I HLV mäts tid som tillbringades i grönområden med följande fråga:

Hur ofta är du utomhus i park, natur- eller grönområden (t.ex. gått promenader eller cyklat)?

1. Varje dag
2. Några gånger per vecka
3. Några gånger per månad
4. Någon eller några gånger under året
5. Aldrig

Det partiella bortfallet för frågan var 0,7 procent i 2022 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten har valt att redovisa andelen svarande som uppgett svarsalternativet ”Varje dag” eller ”Några gånger per vecka” av totalt antal svarande, samt andel andelen svarande som uppgett svarsalternativet ”Någon eller några gånger under året” eller ”Aldrig” av totalt antal svarande.

Hälsosamma matvanor och säkra livsmedel är förutsättningar för en god hälsoutveckling hos befolkningen. Intag av frukt, grönsaker och fibrer samt ett lågt intag av socker och salt har samband med exempelvis minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom och vissa cancerformer (9, 21). Kost och matvanor har även betydelse för förekomsten av diabetes typ 2, övervikt och fetma (9, 21). För att uppnå en balanserad kost bör vuxna äta minst 500 gram frukt och grönsaker per dag, fisk och skaldjur 2–3 gånger per vecka samt begränsa intaget av socker och sötade drycker (33).

I HLV används sedan många år indikatorn frukt och grönsaker: ”andelen av befolkningen som intar minst 500 gram frukt och/eller grönsaker per dag”. Frågorna om frukt och grönsaker mäter endast frekvensen av intaget, men svaren kan översättas till en ungefärlig mängd. Vanligtvis beräknas ett konsumtionstillfälle motsvara cirka 100 gram frukt eller grönsaker. Sedan 2016 ingår även två frågor om intag av läsk, saft eller andra sötade drycker respektive intag av fisk och skaldjur. De fyra frågorna om matvanor ger en möjlighet att studera kostmönster i olika befolkningsgrupper.

Frågorna om frukt- och grönsakskonsumtion syftar till att följa andelen i olika befolkningsgrupper som uppnår målet på cirka 500 gram frukt och/eller grönsaker per dag. Frågorna testades i en valideringsstudie av Livsmedelsverket (34) och analysen visade att de förenklade frågorna som användes i HLV hade ett starkt samband med mer detaljerade frågor.

För fråga 24 a-b kan det kanske variera under året, men försök ta något slags genomsnitt. Ange ett alternativ.

a) Hur ofta äter du grönsaker och rotfrukter? Gäller alla typer av grönsaker, baljväxter och rotfrukter (utom potatis). Gäller färska, frysta, konserverade, stuvade, grönsaksjuicer, grönsakssoppor m.m.

1. 3 gånger per dag eller oftare
2. 2 gånger per dag
3. 1 gång per dag
4. 5-6 gånger per vecka
5. 3-4 gånger per vecka
6. 1-2 gånger per vecka
7. Mindre än 1 gång per vecka eller aldrig

b) Hur ofta äter du frukt och bär? Gäller alla typer av frukt och bär (färska, frysta, konserverade, juicer, kompott m.m.).

1. 3 gånger per dag eller oftare
2. 2 gånger per dag
3. 1 gång per dag
4. 5-6 gånger per vecka
5. 3-4 gånger per vecka
6. 1-2 gånger per vecka
7. Mindre än 1 gång per vecka eller aldrig

I 2022 års undersökning var det partiella bortfallet 0,5 procent för fråga a) och 0,4 procent för fråga b).

Svarsalternativen har fått olika vikter för att beräkna andelen som tycks uppnå det rekommenderade intaget av frukt och/eller grönsaker (minst 5 gånger per dag), och de bägge frågornas svar sammanräknas till ett summaindex.

Vikter för respektive svarsalternativ:

• 3,0 = 3 gånger per dag eller mer
• 2,0 = 2 gånger per dag
• 1,0 = 1 gång per dag
• 0,8 = 5-6 gånger per vecka
• 0,5 = 3-4 gånger per vecka
• 0,2 = 1-2 gånger per vecka
• 0,07 = Några gånger per månad eller aldrig

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en summavariabel där bortfall på den ena frågan inte betyder att det blir bortfall för summavariabeln. Summavariabeln kan ha värdena 0,07–6. Sedan skapas en dikotom variabel: Om summan är < 5 blir värdet 0 och om summan är 5 eller mer blir värdet 1. De som har värdet 1 kan anses konsumera tillräckligt mycket frukt och grönt i förhållande till det nationella målet, minst fem gånger per dag. Det är dock en liten del av befolkningen som når upp till detta, och därför skapades ytterligare variabler för frukt- och grönsakskonsumtion. De som äter frukt och grönsaker 3 gånger per dag eller oftare (75:e percentilen år 2004) anses äta mycket, de som äter mer än 1,3 gånger men högst 3 gånger per dag anses äta mittemellan och slutligen de som äter högst 1,3 gånger per dag (25:e percentilen år 2004) anses äta lite.

Nedanstående frågor har ingått i en valideringsstudie som Livsmedelsverket genomfört (35). Studien visade att dessa två frågor fungerade som indikatorer på hälsosamma matvanor.

För fråga 24 c-d kan det kanske variera under året, men försök ta något slags genomsnitt. Ange ett alternativ.

c) Hur ofta dricker du läsk, saft eller andra sötade drycker?

1. 4 gånger per vecka eller oftare
2. 2-3 gånger per vecka
3. 1 gång per vecka
4. Mindre än 1 gång per vecka
5. Aldrig

d) Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt?

1. 4 gånger per vecka eller oftare
2. 2-3 gånger per vecka
3. 1 gång per vecka
4. Mindre än 1 gång per vecka
5. Aldrig

I 2022 års undersökning var det partiella bortfallet 0,7 procent för fråga c) och 1,5 procent för fråga d).

Folkhälsomyndigheten har gjort följande indelning av svaren:

• 2 gånger per vecka eller mer (alternativ 1 och 2)
• 1 gång per vecka (alternativ 3)
• Mindre än en gång per vecka (alternativ 4 och 5).

Rökning är en av de främsta riskfaktorerna för flera sjukdomar, t.ex. cancer, lungsjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar (9).

Frågorna om rökning och snusanvändning avser att mäta prevalensen av rökning, snusning respektive tobaksanvändning (rökning och/eller snusning). De avser också att mäta om användningen är dagligen, ibland, tidigare (inte längre röker eller snusar dagligen eller ibland men tidigare rökt eller snusat dagligen under minst 6 månader). Om exempelvis en person svarat röker och snusar ibland samt tidigare rökt och snusat dagligen, kategoriseras detta till det mest aktuella alternativet som att personen röker ibland, snusar ibland respektive använder tobak ibland.

Från och med 2018 års enkät förändrades frågan om rökning och delades upp i två. En fråga handlar om icke e-cigaretter och en fråga om e-cigaretter, samt en följdfråga om e-cigaretterna innehåller nikotin eller inte. Genom att slå ihop svaren på båda dessa frågor ska svaren motsvara svaren på den tidigare frågan som inte var uppdelad.

Röker du? Omfattar tobaksvaror som cigaretter, upphettade tobaksprodukter/Heat-not-burn, cigarrer, cigariller och piptobak. E-cigaretter ingår inte.

3 Nej

2 Ja, ibland

1 Ja, dagligen. Ange stycken per dag:

Använder du e-cigaretter?

3 Nej

2 Ja, ibland

1 Ja, dagligen

Är det e-cigaretter med eller utan nikotin?

1. Ja, med nikotin
2. Ja, utan nikotin
3. Både med och utan nikotin
4. Vet inte

Det partiella bortfallet i 2022 års undersökning var 0,4 procent för frågan om tobaksrökning och 1,4 procent för frågan om e-cigaretter. För följdfrågan angående tobaksrökning (antal cigaretter) var det partiella bortfallet 1,3 procent, medan det partiella bortfallet för följdfrågan angående e-cigaretter var 0,9 procent.

Från och med 2022 års enkät delades även snusfrågan upp i två, med en fråga om snus som innehåller tobak och en fråga om tobaksfritt nikotinsnus.

Använder du snus som innehåller tobak (portion- eller baksnus)?

3 Nej

2 Ja, ibland

1 Ja, dagligen

Använder du tobaksfritt nikotinsnus (nikotinportioner/nikotinpåsar)?

3 Nej

2 Ja, ibland

1 Ja, dagligen

Det partiella bortfallet för bägge frågorna var 0,7 procent år 2022.

Tilläggsfrågan om tidigare rökning eller snusning ser ut på följande sätt:

Har du tidigare rökt eller snusat dagligen under minst 6 månader? Flera alternativ kan anges.

1 Nej

1 Ja, rökt cigaretter eller andra tobaksvaror

1 Ja, använt e-cigaretter

1 Ja, använt snus som innehåller tobak

1 Ja, använt tobaksfritt nikotinsnus

Det partiella bortfallet för frågan var 0,6 procent i 2022 års undersökning.

Frågorna om narkotika och andra preparat avser att visa prevalens och eventuella förändringar över tid i användning. Tidigare valideringsstudier (36) har visat att frågan om förstagångsanvändning av marijuana är den mest trovärdiga jämfört med frågor om användning av crack, kokain, tobak och alkohol.

Frågorna ger inte information om användning av specifika preparat men fyller andra viktiga funktioner eftersom de ger bättre möjligheter att titta på samband mellan narkotikaanvändning och övriga bestämningsfaktorer.

Har du någon gång använt cannabis (t.ex. hasch eller marijuana)?

1. Nej
2. Ja, för mer än 12 månader sedan
3. Ja, under de senaste 12 månaderna
4. Ja, under de senaste 30 dagarna

Det partiella bortfallet för frågan var 0,4 procent i 2022 års undersökning.

Har du någon gång använt någon annan narkotika än cannabis (t.ex. amfetamin, kokain, heroin, ecstacy eller LSD)?

1. Nej
2. Ja, för mer än 12 månader sedan
3. Ja, under de senaste 12 månaderna
4. Ja, under de senaste 30 dagarna

Det partiella bortfallet för frågan var 0,4 procent i 2022 års undersökning.

Har du någon gång använt receptbelagda narkotikaklassade läkemedel (t.ex. Tramadol eller bensodiazepiner) på annat sätt än läkare förskrivet? Det vill säga att du tagit sådana läkemedel utan läkares förskrivning, oftare än vad läkare förskrivet eller större mängd än vad läkare förskrivet.

1. Nej
2. Ja, för mer än 12 månader sedan
3. Ja, under de senaste 12 månaderna
4. Ja, under de senaste 30 dagarna

Det partiella bortfallet för frågan var 0,4 procent år 2022.

Har du någon gång använt anabola androgena steroider eller tillväxthormon utan förskrivning av läkare?

1. Nej
2. Ja, för mer än 12 månader sedan
3. Ja, under de senaste 12 månaderna
4. Ja, under de senaste 30 dagarna

Det partiella bortfallet för frågan var 0,4 procent i 2022 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten har valt att redovisa alla frågorna, med undantag för anabola androgena steroider pga. små siffror, utifrån om svarspersonerna använt narkotika eller andra preparat någon gång i livet, under de senaste 12 månaderna eller under de senaste 30 dagarna.

Alkohol kan orsaka eller bidra till en mängd olika negativa hälsoeffekter, t.ex. levercirros, gastrit, alkoholpsykos, alkoholförgiftning och olycksfall (9).

De tre första frågorna om alkohol har hämtats från screeningtestet Alcohol Use Disorder Identification Test (AUDIT). AUDIT utvecklades av WHO som ett verktyg för att tidigt upptäcka personer med en skadlig konsumtion av alkohol (37). De tre första frågorna utgör tillsammans en kortvariant av förlagan kallad AUDIT-C och är testade (38, 39). Frågorna reviderades 2016 och tidsperioden ”de senaste 12 månaderna” specificerades i varje fråga. De ser nu ut enligt nedan.

Med ”alkohol” menas folköl, mellan- eller starköl, alkoholstark cider, vin, starkvin och sprit. Besvara frågorna så noggrant och ärligt som möjligt.

Figur 1. Bilden visar vad som avses med ett glas. Olika antal centiliter för olika typ av alkohol.

a) Hur ofta har du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna?

1. 4 gånger/vecka eller mer
2. 2-3 gånger/vecka
3. 2-4 gånger/månad
4. 1 gång/månad eller mer sällan
5. Aldrig, gå vidare till fråga 39

b) Hur många ”glas” (se Figur 1 ovan) drack du en typisk dag då du drack alkohol under de senaste 12 månaderna?

1. 1-2
2. 3-4
3. 5-6
4. 7-9
5. 10 eller fler
6. Vet inte

c) Hur ofta drack du sex ”glas” (se Figur 1 ovan) eller fler vid ett och samma tillfälle under de senaste 12 månaderna?

1. Dagligen eller nästan varje dag
2. Varje vecka
3. Varje månad
4. Mer sällan än en gång i månaden
5. Aldrig

För att identifiera personer med riskkonsumtion av alkohol poängsätts svarsalternativen på de tre frågorna i AUDIT-C och poängen summeras. Svarsalternativen på första och tredje frågan ger 4, 3, 2, 1 eller 0 poäng och svarsalternativen på den andra frågan ger 0, 1, 2, 3 eller 4 poäng. Svaret vet inte i instrumentet räknas som internbortfall. Samtliga som svarat på minst en av frågorna ingår i beräkningen. Testet kan således ge maximalt 12 poäng. Gränsvärdet för riskkonsumtion av alkohol har satts till 5 poäng för kvinnor och 6 poäng för män. Lägre gränsvärden, t.ex. 4 poäng för kvinnor och 5 poäng för män, bedöms ge orealistiskt höga andelar med riskkonsumtion av alkohol.

I 2022 års undersökning var det partiella bortfallet 0,5 procent för fråga a), 1,0 procent för fråga b) och 0,7 procent fråga c).

Frågor som rör spel om pengar avser framför allt att mäta prevalensen av problematiskt spelande. Inom folkhälsoområdet används ofta mätinstrumentet PGSI (Problem Gambling Severity Index), som består av nio frågor, för att mäta grad av spelproblem (40, 41). I HLV används fyra av frågorna som ett kortinstrument. Få screeningsfrågor gör dock att olika kombinationer av frågor alstrar falskt positiva och falskt negativa svar i olika grad. Utifrån en riksrepresentativ prevalensstudie (42) analyserades olika kombinationer av frågorna i relation till prevalensen av problematiskt spelande. Dessa analyser ligger till grund för valet av nedanstående spelfrågor.

Har du någon gång under de 12 senaste månaderna köpt lotter eller satsat pengar på spel? Med spel menas t.ex. trisslott, bingolotto, kasinospel, tips, spel på hästar eller liknande och spel om pengar över Internet såsom poker eller vadslagning.

1. Ja
2. Nej, gå vidare till fråga 36

Har du under de senaste 12 månaderna …

a) … spelat för mer än du verkligen haft råd att förlora?

1. Aldrig
2. Ibland
3. Ofta
4. Nästan alltid

b) … behövt spela med större summor för att få samma känsla av spänning?

1. Aldrig
2. Ibland
3. Ofta
4. Nästan alltid

c) … återvänt en annan dag för att försöka vinna tillbaka pengarna du förlorat?

1. Aldrig
2. Ibland
3. Ofta
4. Nästan alltid

d) … lånat pengar eller sålt något för att ha pengar att spela för?

1. Aldrig
2. Ibland
3. Ofta
4. Nästan alltid

För att få fram ett mått på spelproblem och spelberoende enligt kortinstrumentet beräknas ett summaindex utifrån de fyra delfrågorna. Det första svarsalternativet ”aldrig” ger värdet 0, det andra ”Ibland” ger värdet 1, det tredje ”Ofta” ger värdet 2 och det fjärde alternativet ”nästan alltid” ger värdet 3. De fyra frågorna kan därmed maximalt ge 12 poäng. Om summan överstiger 0 anses personen ha riskabla spelvanor.

Det partiella bortfallet för frågorna var 0,1–2,3 procent år i 2022 års undersökning.

Omgivningsbuller är den typ av störning i miljön som berör flest människor i Sverige och den vanligaste källan är trafik. Uppskattningar visar att nästan 20 procent av befolkningen (motsvarande 2 miljoner människor) är utsatt för trafikbuller över riktvärdena. Buller i omgivningsmiljön påverkar hälsan på många sätt, allt från en allmän störning till påverkan på både inlärning och prestation och en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom (43).

Naturvårdsverket såg 2013–2015 över riktvärdena för trafikbuller med det uttalade målet att underlätta bostadsbyggande i bullriga områden. En ny förordning trädde i kraft den 1 juni 2015 (43) som bland annat innebär att det är viktigt att följa hur hälsan påverkas och befolkningen störs. Frågans formulering är hämtad från Miljöhälsoenkätens (44) bullerfrågor för jämförbarhet.

Medför trafikbuller (väg-, tåg- eller flygtrafik), i eller i närheten av din bostad, några av följande störningar? Med ”i eller i närheten av din bostad” menas inomhus samt utomhus alldeles i närheten, som t.ex. på balkong, på innergård, i trädgård eller vid entrén.

a) Svårt att vistas på balkong eller uteplats

1. Ja, dagligen
2. Ja, varje vecka året runt
3. Ja, varje vecka vissa delar av året
4. Ja, men mer sällan
5. Nej, aldrig

b) Svårt att föra ett vanligt samtal

1. Ja, dagligen
2. Ja, varje vecka året runt
3. Ja, varje vecka vissa delar av året
4. Ja, men mer sällan
5. Nej, aldrig

c) Svårt att somna

1. Ja, dagligen
2. Ja, varje vecka året runt
3. Ja, varje vecka vissa delar av året
4. Ja, men mer sällan
5. Nej, aldrig

d) Blir väckt

1. Ja, dagligen
2. Ja, varje vecka året runt
3. Ja, varje vecka vissa delar av året
4. Ja, men mer sällan
5. Nej, aldrig

e) Svårt att ha fönster öppet på dagtid

1. Ja, dagligen
2. Ja, varje vecka året runt
3. Ja, varje vecka vissa delar av året
4. Ja, men mer sällan
5. Nej, aldrig

f) Svårt att sova med öppet fönster

1. Ja, dagligen
2. Ja, varje vecka året runt
3. Ja, varje vecka vissa delar av året
4. Ja, men mer sällan
5. Nej, aldrig

Det partiella bortfallet för frågorna var 1,1–1,5 procent år i 2022 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten redovisar en indikator som kallas ”sömnstörda av buller” som består av andelen som minst en gång per vecka uppgav att de har svårt att somna eller blir väckta av trafikbuller. Dit räknas de som svarade ja (alternativ 1 eller 2) på minst en av frågorna om att bli väckt respektive ha svårt att somna.

För de övriga frågorna redovisas andelen som svarade ja på svarsalternativ 1 eller 2.

Frågorna om ekonomiska förhållanden avser att mäta ekonomisk marginal och ekonomisk kris.

Följande fråga ställs för att se vilken kontantmarginal svarspersonerna har; den speglar svårigheten att få tag på pengar vid en oförutsedd händelse om man inte får låna pengar från vänner eller ta enkla sms-lån eller liknande.

Skulle du eller ditt hushåll inom en månad klara av att betala en oväntad utgift på 13 000 kronor utan att låna eller be om hjälp?

1. Ja
2. Nej

Det partiella bortfallet för frågan var 0,7 procent i 2022 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten har valt att redovisa de som inte klarar en oväntad utgift, dvs. de som svarade nej på frågan.

Nedanstående fråga handlar om ifall svarspersonerna lever i ekonomisk kris, dvs. om de har svårt att klara löpande utgifter.

Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.?

1. Nej
2. Ja, vid ett tillfälle
3. Ja, vid flera tillfällen

Det partiella bortfallet för frågan var 0,5 procent i 2022 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten räknar det som ekonomisk kris om respondenten svarade ja, vid ett tillfälle eller ja, vid flera tillfällen.

Frågorna om sysselsättning, yrke och arbetsuppgifter avser att mäta sysselsättningsstatus och socioekonomisk tillhörighet.

Frågan om sysselsättning syftar till att identifiera framför allt grupperna förvärvsarbetande, arbetslösa och sjukskrivna.

Vilken är din nuvarande sysselsättning? Flera alternativ kan anges.

1 Arbetar som anställd. Ange % av heltid.

1 Egen företagare

1 Tjänstledig eller föräldraledig

1 Studerar, praktiserar

1 Arbetsmarknadsåtgärd

1 Arbetslös

1 Ålderspensionär

1 Sjuk- eller aktivitetsersättning (förtids-, sjukpensionerad)

1 Långtidssjukskriven (mer än 3 månader)

1 Sköter eget hushåll

1 Annat, skriv här:

I och med att flera svarsalternativ kan väljas klassificerar Folkhälsomyndigheten svarsalternativen enligt följande.

Det partiella bortfallet för frågan var 0,7 procent i 2022 års undersökning.

Redovisningsgruppen yrkesarbetande innefattar personer i åldern 16–64 år som uppgett något av följande svarsalternativ: arbetar som anställd; egen företagare; tjänstledig eller föräldraledig. Redovisningsgruppen arbetslös innefattar personer 16–64 år som uppgett något av följande svarsalternativ: arbetslös; arbetsmarknadsåtgärd. Redovisningsgruppen sjukpenning/ersättning innefattar personer 16–64 år som uppgett något av följande svarsalternativ: sjuk- eller aktivitetsersättning (förtids-, sjukpensionerad); långtidssjukskriven (mer än 3 månader). Redovisningsgruppen studerande/praktiserande innefattar personer 16–64 år som uppgett svarsalternativet: studerar, praktiserar.

Övriga svarsalternativ exkluderas i resultatredovisningen. Personer 65 år eller äldre räknas som ålderspensionärer.

Sedan 2021 års undersökning har frågor om yrke och arbetsuppgifter tagits bort. Detta innebär att det inte går att koda in yrket enligt SEI (46).

Frågan om oro för att förlora arbetet ska mäta upplevd anställningstrygghet och det beräknas för dem som är sysselsatta. Svaret på frågan är en relativt stark bestämningsfaktor för hälsa (47, 48). De som var mycket oroliga för att förlora sitt arbete angav i minst omfattning att de mår bra.

Frågan besvaras endast av dig som yrkesarbetar (även du som är sjukskriven eller föräldra- eller tjänstledig ska svara). Du som inte yrkesarbetar går vidare till fråga 47.

Är du orolig för att förlora ditt arbete inom det närmaste året?

1. Ja
2. Nej

Partiellt bortfall för frågan går inte att beräkna.

Folkhälsomyndigheten redovisar de som svarade ja på frågan.

Sjukfrånvaron varierar mellan olika grupper i samhället och över tid (49, 50). I Sverige kan människor med svag ställning på arbetsmarknaden få ersättning för inkomstbortfall på flera olika sätt. Frånvaro i mer än 7 dagar kräver ett läkarintyg. Frågan om frånvaro från arbetet på grund av dålig hälsa avser att mäta korta, medellånga och långa sjukfall och beräknas för dem som är sysselsatta.

Hur många dagar har du under de senaste 12 månaderna varit borta från arbetet på grund av dålig hälsa?

1. Inga dagar
2. 1-7 dagar
3. 8-30 dagar
4. Fler än 30 dagar

Partiellt bortfall för frågan går inte att beräkna.

Folkhälsomyndigheten redovisar andel bland dem som yrkesarbetar som hade varit borta från sitt arbete på grund av dålig hälsa, de som haft korta sjukfall (1–7 dagar), de som haft medellånga sjukfall (8–30 dagar) och de som haft långa sjukfall (fler än 30 dagar).

Vem eller vilka man bor tillsammans med är en bakgrundsvariabel och frågan syftar till att särskilja grupper, t.ex. de som är ensamstående, med eller utan barn, och de som bor tillsammans med någon annan. Det är också intressant att veta hur många barn i olika åldrar svarspersonerna bor tillsammans med.

Frågan ger inte svar på om det är egna eller sambons barn eller om man fungerar som familjehem. Inte heller går det att utläsa om barnet eller barnen bor växelvis i annat hushåll. Att döma av svaren är det också otydligt för unga vuxna som bor hemma med sina föräldrar om svarsalternativet barn eller syskon ska väljas för syskon, bonussyskon och fosterbarn.

a) Vem eller vilka bor du tillsammans med? D.v.s. som du bor med minst halva tiden. Flera alternativ kan anges.

1 Ingen

1 Föräldrar eller syskon

1 Make, maka, sambo eller partner

1 Andra vuxna

1 Barn, gå till fråga b)

b) Om du har barn: Hur många? Flera alternativ kan anges.

1 0-5 år. Ange antal här:

1 6-12 år. Ange antal här:

1 13-17 år. Ange antal här:

1 18 år eller äldre Ange antal här:

I 2022 års undersökning var det partiella bortfallet 0,5 procent för fråga a) och 0,5 procent för fråga b).

Svaren på de ovanstående två frågorna grupperas för att belysa hur många som är ensamboende, samboende, boende med respektive utan barn och boende med småbarn. Utifrån ovanstående frågor skapas två variabler, samboende och ensamboende: samboende är en person som bor med en make, maka, sambo eller partner medan ensamboende avser personer som inte bor med någon enligt den första frågan, dvs. valde det första svarsalternativet. Utifrån den andra frågan fås kategorierna för de som bor med barn respektive utan barn, och med barn avses de som är 0–17 år. Som småbarn räknas barn 0–5 år, dvs. den andra frågans första svarsalternativ.

Frågan om trygghet avser att indikera känsla av trygghet och säkerhet i bostadsområdet. Studier från Boverket m.fl. har visat att utformningen av den fysiska miljön kan påverka känslan av trygghet i stads- och tätortsmiljöer, bland kvinnor och män, flickor och pojkar (51).

Händer det att du avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad?

1. Nej
2. Ja, ibland
3. Ja, ofta

Det partiella bortfallet för frågan var 1,2 procent i 2022 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten redovisar ja, ibland och ja, ofta hopslaget.

Frågorna om våld och hot om våld avser att visa hur vanligt det är med hot och våld, men också om det sker några förändringar över tid.

a) Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för fysiskt våld?

1. Ja
2. Nej, gå vidare till fråga 49

b) Var skedde våldet? Flera alternativ kan anges.

1 På arbetsplatsen, i arbetet eller i skolan

1 I hemmet

1 I annans bostad eller i bostadsområdet

1 På allmän plats eller på nöjesställe

1 På eller i anslutning till tåg, buss, tunnelbana

1 Någon annanstans

I 2022 års undersökning var det partiella bortfallet 0,8 procent för fråga a) och 20,3 procent för fråga b).

Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för hot eller hotelser om våld så att du blev rädd?

1. Ja
2. Nej

Det partiella bortfallet för frågan var 0,8 procent i 2022 års undersökning.

Det finns många termer som kan användas för att belysa olika sociala relationers hälsofrämjande effekt, t.ex. sociala nätverk, socialt stöd, socialt deltagande, tillit, socialt sammanhang, integrering och socialt kapital. Kawachi m.fl. har visat att det finns starka samband mellan indikatorer på socialt kapital (t.ex. tillit och delaktighet) och mortalitet (52). Vidare har Cannuscio m.fl. definierat socialt kapital som de resurser, för individen och gruppen, som finns tillgängliga genom sociala kontakter och sociala relationer med andra (53). Dessutom finns det studier som visar att socialt deltagande kan ha en indirekt påverkan på hälsan, genom dess inverkan på olika levnadsvanor som i sin tur har betydelse för hälsan (54).

I HLV finns frågor som indikerar förekomsten av socialt stöd, socialt deltagande och tillit samt kränkning (upplevd diskriminering).

Det finns en positiv relation mellan socialt stöd och hälsa (55). Socialt stöd har olika dimensioner varav de mest använda är: emotionellt stöd, instrumentellt stöd, informativt stöd och uppskattning (56). Två frågor avser att indikera emotionellt stöd och en tredje gäller instrumentellt stöd.

Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt?

1. Ja
2. Nej

Det partiella bortfallet för frågan var 0,9 procent i 2022 års undersökning.

Upplever du besvär av ensamhet och isolering?

1. Nej
2. Ja, lätta besvär
3. Ja, svåra besvär

Det partiella bortfallet för frågan var 0,7 i 2022 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten har valt att redovisa andelen svarande som uppgav att de har lätta respektive svåra besvär separat.

Kan du få hjälp av någon eller några personer om du har praktiska problem eller är sjuk? T.ex. få råd, låna saker, hjälp med matinköp, reparationer etc.

1. Ja, alltid
2. Ja, för det mesta
3. Nej, för det mesta inte
4. Nej, aldrig

Det partiella bortfallet för frågan var 0,7 procent i 2022 års undersökning.

Folkhälsomyndigheten har valt att redovisa andelen svarande som saknar praktiskt stöd baserat på de två sista svarsalternativen

Det finns många begrepp som rör social delaktighet, t.ex. social integration, socialt sammanhang, socialt kapital och social kvalitet. Ibland ses social delaktighet, i form av sociala relationer eller det omvända social isolering, som kärnan i begreppet socialt utanförskap. Social isolering är en accepterad riskfaktor för sjuklighet och dödlighet men den har liten påverkan (57). Vilka mekanismer som ligger bakom sambanden mellan social isolering och hälsa är inte klarlagt, och det gäller även för socialt deltagande.

Frågan nedan avser att mäta socialt deltagande.

Har du deltagit i någon av följande aktiviteter under de senaste 12 månaderna? Flera alternativ kan anges.

1 Studiecirkel eller kurs på din arbetsplats och fritid

1 Fackföreningsmöte eller annat föreningsmöte

1 Teater eller bio

1 Konstutställning eller museum

1 Religiös sammankomst

1 Sporttillställning

1 Skrivit i blogg eller insändare i tidning eller tidskrift

1 Demonstration av något slag

1 Offentlig tillställning t.ex. danstillställning, marknadsbesök eller liknande

1 Större släktsammankomst

1 Privat fest

1 Följt sociala nätverkssajter på internet

1 Skrivit inlägg, deltagit i diskussioner eller spelat med andra på internet

1 Inget av ovanstående

Det partiella bortfallet för frågan var 1,6 procent i 2022 års undersökning.

Socialt deltagande beräknas genom att summera antalet aktiviteter som respondenterna deltagit i. Brytpunkten för ett lågt socialt deltagande läggs vanligtvis vid en (1) aktivitet. De som har deltagit i två eller fler aktiviteter anses vara socialt deltagande medan de som inte deltar i någon eller endast en aktivitet anses ha ett lågt socialt deltagande.

Tillit har samband med exempelvis självskattad hälsa, tillfredsställelse med livet, funktionell hälsa och mortalitet (58). Wilkinson (59) har visat att i områden med stora inkomstskillnader är individer mindre benägna att lita på varandra, samtidigt som det är mer vanligt med våld och de sociala relationerna är svagare. Låg social status kan t.ex. medföra känslor av underlägsenhet och otrygghet, vilka interagerar med andra viktiga hälsovariabler.

Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?

1. Ja
2. Nej

Det partiella bortfallet för frågan var 1,1 procent i 2022 års undersökning.

Frågan nedan ska belysa om man känt sig kränkt och om den kränkande behandlingen hade samband med några av nedanstående aspekter. Syftet är att se hur pass vanligt det är att bli behandlad eller bemött på ett kränkande sätt.

a) Har du under de senaste 3 månaderna blivit behandlad eller bemött

på ett sätt så att du känt dig kränkt?

1. Nej, gå vidare till fråga 51
2. Ja, någon gång
3. Ja, flera gånger

b) Hade den kränkande behandlingen eller bemötandet samband med något av följande? Flera alternativ kan anges.

1 Etnisk tillhörighet

1 Kön

1 Sexuell identitet

1 Ålder

1 Funktionsnedsättning

1 Religion

1 Hudfärg

1 Utseende

1 Könsidentitet eller/och könsuttryck

1 Annat

1 Vet inte

I 2022 års undersökning var det partiella bortfallet 0,9 procent för fråga a) och 2,2 procent för fråga b).

Folkhälsomyndigheten har valt att redovisa andelen som svarade ”Ja, någon gång” eller ”Ja, flera gånger” på första frågan.

Frågan om ålder är ställd utifrån födelseår, så det spelar ingen roll vilken tid på året personen är född. En öppen fråga om ålder är att föredra framför fasta svarsalternativ, eftersom man i efterhand kan utföra önskade åldersgrupperingar och jämföra med andra undersökningar. Frågan kan också användas för att avgöra om fel person besvarar frågeformuläret genom att jämföra med registerdata från urvalsdragningen.

Vilket år är du född?

Ange år:

Det partiella bortfallet för frågan var 0,7 procent i 2022 års undersökning.

Frågorna om könsidentitet och eventuell transerfarenhet finns med i undersökningen för att Folkhälsomyndigheten ska kunna följa upp hälsan i olika grupper. Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter till en god hälsa, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck.

Hur definierar du din könsidentitet?

1. Kvinna
2. Man
3. Annan
4. Jag vet inte

Det partiella bortfallet för frågan var 0,8 procent i 2022 års undersökning.

Är du eller har du varit transperson? Transperson är ett samlingsbegrepp som vanligtvis avser individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerades för dem vid födseln.

1. Ja
2. Nej
3. Vet inte

Det partiella bortfallet för frågan var 0,9 procent i 2022 års undersökning.

Frågan om sexuell identitet finns med i undersökningen för att Folkhälsomyndigheten ska kunna följa upp hälsan i olika grupper. Alla ska ha samma möjligheter och rättigheter till en god hälsa, oavsett om man är hetero-, homo- eller bisexuell eller definierar sin sexuella identitet på annat sätt.

Hur definierar du din sexuella identitet?

1. Heterosexuell
2. Bisexuell
3. Homosexuell
4. Annat, skriv här:
5. Jag vet inte

Det partiella bortfallet för frågan var 2,2 procent i 2022 års undersökning.

Från 2020 års undersökning ställs en fråga om man tillhör någon nationell minoritet eller urfolk. På Folkhälsomyndigheten ligger uppdrag kring uppföljning av hälsa i olika grupper där även nationella minoriteter och urfolk ingår.

Sverige har fem erkända nationella minoriteter och urfolk: judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och samer. Identifierar du dig till någon av dessa nationella minoriteter eller urfolk? Flera alternativ kan anges.

1. Nej
2. Ja, judar
3. Ja, romer
4. Ja, sverigefinnar
5. Ja, tornedalingar
6. Ja, samer

Det partiella bortfallet för frågan var 1,3 procent i 2022 års undersökning.

I HLV ställs en fråga om högsta uppnådda utbildningsnivå. Frågan fokuserar på antalet år av utbildning för att möta EU-standard för utbildning.. Utbildning är en bestämningsfaktor för hälsa.

Personer som inte finns i utbildningsregistret fångas upp genom frågan eftersom det finns risk för underrapportering eller försenad rapportering till registret.

Vilken är din högsta genomförda utbildning?

1. Grundskola, folkskola, realskola eller liknande
2. 2-årigt gymnasium eller yrkesskola
3. 3–4 årigt gymnasium
4. Folkhögskola eller liknande
5. Universitet eller högskola kortare än 3 år
6. Universitet eller högskola, 3 år eller längre

Det partiella bortfallet för frågan var 1,0 procent i 2022 års undersökning.

I 2022 års enkät ställdes två frågor om covid-19.

I vilken utsträckning har du under de senaste 12 månaderna varit orolig för att själv bli allvarligt sjuk i covid-19?

1. Inte alls
2. I viss mån
3. Ganska mycket
4. Väldigt mycket

Det partiella bortfallet för frågan var 0,4 procent i 2022 års undersökning.

I vilken utsträckning har du under de senaste 12 månaderna varit orolig för att någon närstående ska bli allvarligt sjuk i covid-19?

1. Inte alls
2. I viss mån
3. Ganska mycket
4. Väldigt mycket

Registeruppgifter om födelseland, invandringsår, kön, utbildning och ålder har tillförts undersökningen, bland annat för att Folkhälsomyndigheten ska kunna analysera bortfallet och beräkna kalibreringsvikter. För att skilja mellan låg- och höginkomsttagare har även uppgifter från inkomst- och förmögenhetsregistret lagts till. Det är uppgifter om disponibel inkomst och hur den fördelas på förvärvsinkomst, sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning, arbetslöshetsunderstöd och socialbidrag. Vilka registeruppgifter som tillförs varje år har varierat, se SCB:s ”tekniska rapport” för varje undersökning för mer exakta uppgifter om varje enskilt år.

Inkomster, eller ekonomiska resurser mer generellt, är centrala för människors liv och hälsa genom att de skapar ramarna för materiell standard och handlingsutrymme (60). Sambandet mellan inkomst och hälsa är väl belagt i såväl svensk som internationell forskning och betraktas som en viktig faktor för de skillnader i hälsa som manifesterar sig i den sociala gradienten i hälsa (60).

För att redovisa inkomst används hushållets disponibla inkomst. De 20 procent som har högst inkomst av de svarande kan räknas som höginkomsttagare, och de 20 procent med lägst inkomst i nationella folkhälsoenkäten kan räknas som låginkomsttagare. Negativa värden hanteras som ”missing” dvs. bortfall. Tabell 3 nedan visar gränserna för hushållets inkomst för 2004–2021 amt individens inkomst (inklusive kapitalvinst och kapitalförlust). Dessa uppgifter uppdateras inte från och med 2022.

(a) År 2017 genomfördes ingen undersökning

Från och med 2018 hämtas inkomstvariabeln , disponibel inkomst (hushållsinkomst) per konsumtionsenhet exklusive kapitalvinst och kapitalförlust. Den är som ovanstående fast utan kapitalvinst och kapitalförlust, och alltså med hänsyn också tagen till hushållets storlek och sammansättning. Inkomsten redovisas i fem grupper baserat på nationella referensvärden. De fem grupperna är inkomstkvintiler, som avgränsas vid inkomst för de 20 procent med lägst inkomst för inkomståret, respektive 40 procent, 60 procent, 80 procent och 100 procent.

Tabell 4 nedan visar gränserna för hushållets inkomst per konsumtionsenhet (exklusive kapitalvinst och kapitalförlust).

I Folkhälsodata redovisas sammanställda resultat från HLV på nationell nivå och uppdelat på redovisningsgrupper. I de fall åldersstandardiserade värden redovisas, är dessa beräknade på 10-årsåldersklasser och har standardpopulation medelbefolkning 2022. Standardpopulationen byts efter 5 år. Redovisningsgrupper för HLV i Folkhälsodata är i flera fall baserade på enkätfrågor, vilka redan beskrivits. Som komplement följer här redovisningsgrupper i Folkhälsodata baserade på registervariabler.

• Kön: Juridiskt kön från registervariabel. Kvinnor respektive män.
• Utbildningsnivå: Högst uppnådda utbildningsnivå grupperad efter SUN2020-nivå från Utbildningsregistret, med indelning 100-206 är förgymnasial, 310-337 är gymnasial, 410-640 är eftergymnasial.
• Åldersgrupp: Ålder i slutet av aktuellt årtal består av en registervariabel. Uppdelat i följande grupper 16-29 år, 30-44 år, 45-64 år, 65-84 år respektive 85 år och äldre.
• Födelseland: Är från registervariabel med följande indelning, Sverige, Övriga Norden, Övriga Europa respektive Övriga världen. Sovjetunionen räknas här in i gruppen Övriga Europa.
• Region: Län används enligt, i regel, enkätundersökningens urval. Om respondenter flyttat mellan urval och enkätutskick, räknas då den första ortens län. Indelat enligt följande, Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Blekinge, Skåne, Halland, Västra Götaland, Värmland, Örebro, Västmanland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten respektive Norrbotten. Även på motsvarande sätt redovisas vissa HLV-variabler på urvals-kommun.
• Inkomstkvintil: Se tabell 4.

1. Folkhälsomyndigheten. Syfte och bakgrund.2021. [citerad 202-10-26]. Hämtad från: Syfte och bakgrund
2. Undén, A-L. Självupplevd hälsa. Faktorer som påverkar människors egen bedömning. Stockholm: Rapport 98:7. 1998.
3. Burstrom B, Fredlund P. Self rated health: Is it as good a predictor of subsequent mortality among adults in lower as well as in higher social classes? J Epidemiol Community Health. 2001;55:836-40.
4. Idler EL, Benyamini Y. Self-rated health and mortality: a review of twenty-seven community studies. J Health Soc Behav. 1997;38(1):21-37. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/9097506/
   
5. Albus C. Psychological and social factors in coronary heart disease. Ann Med. 2010;42(7):487-94. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.3109/07853890.2010.515605
   
6. World Health Organization. Obesity and overweight. 2021. [citerad 2021-10-26]. Hämtad från: https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/obesity-and-overweight
   
7. Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket. Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Stockholm, Uppsala: 2017. [citerad 2018-11-29]. Hämtad från: Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet
8. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsans utveckling. Årsrapport 2018. 2018.
9. G. B. D. Risk Factors Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks, 1990-2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. Lancet. 2017;390(10100):1345-422. https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(17)32366-8/fulltext
   
10. Goldberg D, Williams P. User’s Guide to the General Health Questionnaire. Windsor, UK: 1988.
11. Kessler RC, Barker PR, Colpe LJ, Epstein JF, Gfroerer JC, Hiripi E, et al. Screening for serious mental illness in the general population. Arch Gen Psychiat. 2003;60(2):184-9. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12578436/
    
12. Tennant R, Hiller L, Fishwick R, Platt S, Joseph S, Weich S, et al. The Warwick-Edinburgh Mental Well-being Scale (WEMWBS): development and UK validation. Health Qual Life Outcomes. 2007;5:63. https://hqlo.biomedcentral.com/articles/10.1186/1477-7525-5-63
    
13. Warwick Medical School. The Warwick-Edingburgh Mental Wellbeing Scale – WEMWBS. 2021. [citerad 11 november 2021]. Hämtad från: https://warwick.ac.uk/fac/sci/med/research/platform/wemwbs
14. Marcus M, Taghi Yasamy M, von Ommeren M, Chisholm D, Saxena S. Depression A global public health concern: WHO Department of Mental Health and Substance Abuse; 2012. [citerad 2018-10-18]. Hämtad från: https://www.researchgate.net/publication/285075782_Depression_A_global_public_health_concern
15. Schlein L. WHO: Depression largest cause of disability worldwide: Science & Health; 2017 [citerad 2018-11-29]. Hämtad från: https://www.voanews.com/a/who-depression-statistics/3737024.html
    
16. Folkhälsomyndigheten. Statistik om suicid. 2021. [citerad 2021-11-04] Hämtad från: Statistik om suicid - suicidprevention.se
17. Hubers AAM, Moaddine S, Peersmann SHM, Stijnen T, van Duijn E, van der Mast RC, et al. Suicidal ideation and subsequent completed suicide in both psychiatric and non-psychiatric populations: a meta-analysis. Epidemiol Psych Sci. 2018;27(2):186-98. https://www.cambridge.org/core/journals/epidemiology-and-psychiatric-sciences/article/suicidal-ideation-and-subsequent-completed-suicide-in-both-psychiatric-and-nonpsychiatric-populations-a-metaanalysis/8A1D89690BA4B8A7F3613C5C54429FE6
    
18. Bostwick JM, Pabbati C, Geske JR, McKean AJ. Suicide Attempt as a Risk Factor for Completed Suicide: Even More Lethal Than We Knew. Am J Psychiat. 2016;173(11):1094-100. https://ajp.psychiatryonline.org/doi/10.1176/appi.ajp.2016.15070854
    
19. Regeringen. Ett tandvårdsstöd för alla. Fler och starkare patienter. SOU 2015:76. Stockholm: 2015.
20. Socialstyrelsen. Statistik om tandhälsa 2017. Stockholm: 2018.
21. World Cancer Research Fund. Third Expert Report. Diet, Nutrition, Physical Activity and Cancer: a Global Perspective. 2017.
22. Schuch FB, Vancampfort D, Richards J, Rosenbaum S, Ward PB, Stubbs B. Exercise as a treatment for depression: A meta-analysis adjusting for publication bias. J Psychiatr Res. 2016;77:42-51. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26978184/
    
23. Mammen G, Faulkner G. Physical activity and the prevention of depression: a systematic review of prospective studies. Am J Prev Med. 2013;45(5):649-57. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24139780/
    
24. Das P, Horton R. Rethinking our approach to physical activity. Lancet. 2012;380(9838):189-90. https://europepmc.org/article/MED/22818931
    
25. Livingston G, Sommerlad A, Orgeta V, Costafreda SG, Huntley J, Ames D, et al. Dementia prevention, intervention, and care. Lancet. 2017;390(10113):2673-734. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28735855/
    
26. Naturvårdsverket. Friluftsliv för alla. Stockholm: 2015.
27. Olsson SJG, Ekblom O, Andersson E, Borjesson M, Kallings LV. Categorical answer modes provide superior validity to open answers when asking for level of physical activity: A cross-sectional study. Scand J Public Healt. 2016;44(1):70-6. https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1403494815602830
    
28. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA). Rekommendationer om fysisk aktivitet. För vuxna.
29. Tremblay MS, Aubert S, Barnes JD, Saunders TJ, Carson V, Latimer-Cheung AE, et al. Sedentary Behavior Research Network (SBRN) - Terminology Consensus Project process and outcome. Int J Behav Nutr Phy. 2017;14:75. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28599680/
    
30. Owen N, Healy GN, Matthews CE, Dunstan DW. Too Much Sitting: The Population Health Science of Sedentary Behavior. Exerc Sport Sci Rev. 2010;38(3):105-13. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20577058/
    
31. Agerberg M. Ställ rätt fråga om fysisk aktivitet. Läkartidningen. 2014;111(C9AY).
32. Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME). Country profile, Sweden. [Internet] 2019 [citerad 26 oktober 2022]. Hämtad från: http://www.healthdata.org/sweden
    
33. Brugård Konde Å, Bjerselius R, Haglund L, Jansson A, Pearson M, Sanner Färnstrand J, et al. Råd om bra matvanor – risk- och nyttohanteringsrapport. Uppsala: Rapport 5. 2015.
34. Becker W. Enkätfrågor om kost och fysisk aktivitet bland vuxna – analys av förenklade kostfrågor. Uppsala: Livsmedelsverket; 2005.
35. Björck L, Enghardt Barbieri H, Mattisson I, Warensjö Lemming E. Att följa förändringar i befolkningens matvanor − indikatorer med målnivåer. Uppsala: Livsmedelsverket: Rapport 20: 2016.
36. Johnson TP, Mott JA. The reliability of self-reported age of onset of tobacco, alcohol and illicit drug use. Addiction. 2001;96(8):1187-98. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1046/j.1360-0443.2001.968118711.x
    
37. Saunders JB, Aasland OG, Babor TF, Delafuente JR, Grant M. Development of the Alcohol-Use Disorders Identification Test (Audit) - Who Collaborative Project on Early Detection of Persons with Harmful Alcohol-Consumption. Addiction. 1993;88(6):791-804. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/8329970/
    
38. Bush K, Kivlahan DR, McDonell MB, Fihn SD, Bradley KA, The AUDIT alcohol consumption questions (AUDIT-C) - An effective brief screening test for problem drinking. Arch Intern Med. 1998;158(16):1789-95. https://jamanetwork.com/journals/jamainternalmedicine/fullarticle/208954
    
39. Backhans M. En analys av AUDIT-frågorna i VoT (Vanor och trygghet).
40. Ferris J, Wynne H, Canadian Centre on Substance Abuse. The Canadian problem gambling index. Final report. Ottawa: Canadian Centre on Substance Abuse; 2001.
41. Folkhälsomyndigheten. PGSI Problem gambling severity index. Östersund: 2016.
42. Folkhälsomyndigheten. Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2008/2009. Huvudresultat från SWELOGS befolkningsstudie. 2016. [citerad 2018-11-29]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/s/spel-om-pengar-och-spelproblem-i-sverige-20082009-huvudresultat-fran-swelogs-befolkningsstudie/
43. Folkhälsomyndigheten. Miljöhälsorapport 2017. Stockholm: 2017. [citerad 2018-11-29]. Hämtad från: Miljöhälsorapport 2017
44. Folkhälsomyndigheten. Miljöhälsoenkäten. [citerad 2021-11-08]. Hämtad från: Miljöhälsoenkäten
45. Statistiska centralbyrån. Socioekonomisk indelning. Meddelande i Samordningsfrågor 1982:4. 1982.
46. Statistiska centralbyrån. Socioekonomisk indelning (SEI) [citerad 16 oktober 2018]. Hämtad från: https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/socioekonomisk-indelning-sei/\l :~:text=Socioekonomisk%20indelning%20%28SEI%29%20Det%20som%20kallas%20f%C3%B6r%20den,SEI%20publicerades%201982%20och%20%C3%A4r%20numera%20f%C3%B6rh%C3%A5llandevis%20omodern.
47. Andersen T, Hemmingsson O. Anställningsformers betydelse för hälsa. Mittuniversitetet Östersund: Institutionen för samhällsvetenskap, 2010.
48. Waenerlund A-K, Virtanten P, Hammarstrom A. Is temporary employment related to health status? Analysis of the Northern Swedish Cohort. Scand J Public Healt. 2011;39:533-9.
49. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Sjukskrivning - orsaker, konsekvenser och praxis. Göteborg: Rapport nr 167. 2003.
50. Arbetslivsinstitutet;. Den höga sjukfrånvaron - problem och lösningar. I: Marklund S, Bjurvald M, Hogstedt C, Palmer E, Theorell T, redaktörer. Stockholm, 2005.
51. Boverket. Plats för trygghet – Inspiration för stadsutveckling. Karlskrona: 2010.
52. Kawachi I, Kennedy BP, Lochner K, Prothrow Stith D. Social capital, income inequality, and mortality. Am J Public Health. 1997;87(9):1491-8. https://ajph.aphapublications.org/doi/abs/10.2105/AJPH.87.9.1491
    
53. Cannuscio C, Block J, Kawachi I. Social capital and successful aging: The role of senior housing. Ann Intern Med. 2003;139(5):395-9. https://www.semanticscholar.org/paper/Social-Capital-and-Successful-Aging%3A-The-Role-of-Cannuscio-Block/3cf1ec85941356af21275a30726b24d3ac62ffbc
    
54. Lindström M. Social participation, social capital and socioeconomic differences in health-related behaviours. Malmö: Lunds universitet; 2000.
55. Heinze JE, Kruger DJ, Reischl TM, Cupal S, Zimmerman MA. Relationships Among Disease, Social Support, and Perceived Health: A Lifespan Approach. Am J Commun Psychol. 2015;56(3-4):268-79. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1007/s10464-015-9758-3
    
56. Langford CPH, Bowsher J, Maloney JP, Lillis PP. Social support: A conceptual analysis. J Adv Nurs. 1997;25(1):95-100. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1046/j.1365-2648.1997.1997025095.x
    
57. Leigh-Hunt N, Bagguley D, Bash K, Turner V, Turnbull S, Valtorta N, et al. An overview of systematic reviews on the public health consequences of social isolation and loneliness. Public Health. 2017;152:157-71. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28915435/
    
58. Barefoot JC, Maynard KE, Beckham JC, Brummett BH, Hooker K, Siegler IC. Trust, health, and longevity. J Behav Med. 1998;21(6):517-26. https://link.springer.com/article/10.1023/A:1018792528008
    
59. Wilkinson RG. Health, hierarchy, and social anxiety. Ann Ny Acad Sci. 1999;896:48-63. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/10681887/
    
60. Socialdepartementet. Det handlar om jämlik hälsa: utgångspunkter för Kommissionens vidare arbete. Delbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa. Stockholm: SOU 2016:55. 2016.

EU – Europeiska unionen

HLV – Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor

SCB – Statistiska centralbyrån

SILC – Statistics on Income and Living Conditions survey

ULF – Undersökningarna av levnadsförhållanden

WHO – World Health Organization – Världshälsoorganisationen

Prediktor – En oberoende variabel som förklarar variation i en utfallsvariabel.

Prevalens – Är en epidemiologisk term som anger den andel individer i en population som har en given sjukdom eller ett givet tillstånd.

Frågeformulär behöver kontinuerligt ses över och utvecklas i takt med att kunskapsläget samt samhället förändras. En avvägning måste dock alltid göras mellan nyttan av förändringar och hur det påverkar jämförelser med tidigare år. I 2022 års enkät har det gjorts ändringar av några frågor, vilket kan vara av vikt att känna till och kan förklara förändringar i resultat som visas i Folkhälsomyndighetens databaser och visualiseringsverktyg (Folkhälsodata och FolkhälsoStudio).

Syftet med nedanstående sammanställning är att redovisa kort information om de ändringar som skett samt deras konsekvenser, bland annat kring jämförelser med tidigare resultat. Även förändring av variabler i 2022 års enkät lyfts fram.

• Hjälptexten till frågan ”Röker du?” har ändrats från ”Omfattar tobaksvaror som cigaretter, cigariller och piptobak. E-cigaretter ingår inte” till ”Omfattar tobaksvaror som cigaretter, upphettade tobaksprodukter/heat-not-burn, cigarrer, cigariller och piptobak. E-cigaretter ingår inte.”
• Frågan ”Snusar du?” har ändrats till ”Använder du snus som innehåller tobak (portion- eller baksnus)?”
• Frågan om e-cigaretter har ändrats från ”Använder du e-cigaretter eller andra elektroniska rökprodukter?” till ”Använder du e-cigaretter?”.
• Svarsalternativen till frågan ”Har du tidigare rökt eller snusat dagligen under minst 6 månader?” har ändrats enligt nedan.
• 2022 års enkät: nej; ja, rökt cigaretter eller andra tobaksvaror; ja, använt e-cigaretter; ja, använt snus som innehåller tobak; ja, använt tobaksfritt nikotinsnus
• 2021 års enkät: nej; ja, rökt cigaretter eller andra tobaksvaror; ja, använt e-cigaretter eller andra elektroniska rökprodukter; ja, snusat
• Hjälptexten till frågan ”Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsaktiviteter, till exempel promenader, cykling eller trädgårdsarbete?” har ändrats från ”Räkna samman all tid (minst 10 minuter åt gången)” till ” Räkna samman all tid”.
• Frågan ”I vilken utsträckning har du under coronapandemin varit orolig för att själv bli allvarligt sjuk i covid-19?” har ändrats till ”I vilken utsträckning har du under de senaste 12 månaderna varit orolig för att själv bli allvarligt sjuk i covid-19?”
• Frågan ”I vilken utsträckning har du under coronapandemin varit orolig för att någon närstående ska bli allvarligt sjuk i covid-19?” till ”I vilken utsträckning har du under de senaste 12 månaderna varit orolig för att någon närstående ska bli allvarligt sjuk i covid-19?”
• Folkhälsomyndigheten bedömer att ingen av ovan nämnda ändringar påverkar jämförbarheten med tidigare år på ett betydande sätt.
• Följande frågor är nya i 2022 års undersökning:
• Upplever du besvär av ensamhet och isolering?
  Svarsalternativ: nej; ja, lätta besvär; ja, svåra besvär
• Hur ofta är du utomhus i park, natur- eller grönområden (t.ex. gått promenader eller cyklat)?
  Svarsalternativ: varje dag; några gånger per vecka; några gånger per månad; någon eller några gånger under året; aldrig
• Använder du tobaksfritt nikotinsnus?
  Svarsalternativ: nej; ja, ibland; ja, dagligen
• Följande frågor var med i den extrainsatt undersökningen 2021 (pga. covid-19-pandemin) men inkluderas inte i 2022 års undersökning:
• Har du testat positivt för covid-19?
  Svarsalternativ: nej; ja
• Har du under coronapandemin undvikit att söka vård (t.ex. sjukvård, tandvård, psykolog eller mödravård)?
  Svarsalternativ: nej; ja, någon gång; ja, flera gånger
• Har du under coronapandemin fått ett inplanerat vårdbesök inställt av vårdgivaren (t.ex. sjukvården, tandvården, psykolog eller mödravården)?
  Svarsalternativ: nej; ja, någon gång; ja, flera gånger
• I vilken utsträckning har du under coronapandemin besvärats av ensamhet och isolering?
  Svarsalternativ: inte alls; i viss mån; ganska mycket; väldigt mycket
• I vilken utsträckning har du under coronapandemin besvärats av ensamhet och isolering jämfört med tidigare?
  Svarsalternativ: mindre än tidigare, ingen skillnad mot tidigare, mer än tidigare
• Under coronapandemin, har något av följande hänt dig? Flera alternativ kan anges.
  Svarsalternativ: jag har blivit permitterad; jag har blivit varslad; jag har blivit arbetslös; jag har blivit sjukskriven; jag har avslutat min utbildning utan komplett examen; jag har inte råkat ut för något av ovanstående
• Hur ofta har du under coronapandemin varit utomhus i park, natur- eller grönområden (t.ex. gått promenader, cyklat eller arbetat i trädgården)?
  Svarsalternativ: aldrig; någon eller några gånger per år; några gånger per månad; några gånger per vecka; varje dag
• Hur ofta har du under coronapandemin varit utomhus i park, natur- eller grönområden (t.ex. gått promenader, cyklat eller arbetat i trädgården) jämfört med tidigare?
  Svarsalternativ: mindre än tidigare; ingen skillnad mot tidigare; mer än tidigare