I den här publikationen redovisar vi översiktligt hur psykisk hälsa har utvecklats, både före och under covid-19-pandemin, bland arbetslösa och sysselsatta. Resultaten baseras på den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, samt uppgifter från patient- och läkemedelsregistren för deltagare i SCB:s Arbetskraftsundersökningar. Vi summerar även resultat från den internationella forskningen om hur förändringar i sysselsättningen under pandemin påverkat psykisk hälsa.

Publikationen är en del av Folkhälsomyndighetens arbete med att följa pandemins konsekvenser för folkhälsan. Den vänder sig till aktörer som har uppdrag inom folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå. En central utgångspunkt är det folkhälsopolitiska målområdet Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö, som utgör ett av åtta målområden i det folkhälsopolitiska ramverket.

Arbetslösheten ökade hastigt under pandemins första månader 2020 och varseltalen var rekordhöga (1). Arbetsmarknaden återhämtade sig delvis under andra halvan av 2020 och arbetslösheten fortsatte minska under 2021 (2, 3). Långtidsarbetslösheten ökade redan tidigare, men utvecklingen förstärktes under pandemin (1). Andelen personer som var långtidsarbetslösa har därefter legat kvar på höga nivåer under 2021 (3).

Det var framförallt grupper som redan före pandemin hade en svagare ställning på arbetsmarknaden som blev arbetslösa under pandemins inledningsskede, som till exempel unga och utrikesfödda (4). Bland utrikesfödda ökade långtidsarbetslösheten från en redan hög nivå (5). Under 2021 ökade andelen unga som gick från arbetslöshet till arbete, men det gällde främst unga som stod nära arbetsmarknaden (6). För unga generellt har arbetsmarknadsutsikterna förbättrats 2021 (7).

Det finns flera förklaringar till att det är viktigt för hälsan att ha ett arbete. För de flesta är arbetet den primära källan till inkomster och en god levnadsstandard, vilket i sin tur har betydelse för hälsan. Arbete kan också öka möjligheterna till delaktighet i samhället och sociala relationer till andra människor. Att bli arbetslös kan i sig vara en påfrestande händelse och även leda till ohälsosamma levnadsvanor (8).

Sambandet mellan arbete och hälsa går samtidigt åt båda hållen: Arbetslöshet kan påverka hälsan negativt, men ohälsa kan också öka risken för arbetslöshet. Arbetslöshet kan kopplas samman med flera olika hälsoutfall. Några exempel är sämre självskattad hälsa (9), olika typer av psykisk ohälsa (10) och högre dödlighet (11).

Enligt resultat från den nationella folkhälsoenkäten uppger arbetslösa oftare en sämre psykisk hälsa än sysselsatta. Det gäller både psykiskt välbefinnande, såsom att se ljust på framtiden, och förekomst av olika typer av psykiska besvär. Till exempel uppger 6 av 10 arbetslösa besvär med ängslan, oro eller ångest jämfört med 4 av 10 sysselsatta 2021 (figur 1). Andelen med upplevda besvär har ökat under åren 2015–2021 och skillnaden mellan grupperna var lika stor under pandemin som före. Av de som uppger besvär av ängslan, oro eller ångest har de flesta lätta besvär, men att uppge svåra besvär är mer än tre gånger vanligare bland de som är arbetslösa (18 procent) än bland de som är sysselsatta (5 procent) 2021.

Figur 1. Andel med besvär av ängslan, oro, ångest bland personer 16–64 år som är sysselsatta respektive arbetslösa 2015–2021.

Måttet allvarlig psykisk påfrestning syftar till att uppskatta hur stor andel av befolkningen som skulle kunna uppfylla kriterierna för ett psykiatriskt tillstånd. Denna andel är högre bland arbetslösa än bland sysselsatta, 26 respektive 7 procent 2021. Skillnaden var lika stor mellan grupperna 2020.

Skillnaderna mellan arbetslösa och sysselsatta kan inte förklaras av skillnader i åldersfördelning, kön, utbildning eller födelseland.

Analyser av deltagare i SCB:s Arbetskraftsundersökningar visar att det är vanligare med psykiatrisk vård eller läkemedel för depression, ångest och stress bland arbetslösa jämfört med sysselsatta. Vård och uttag av läkemedel för dessa psykiatriska tillstånd har ökat under åren 2014–2021 både bland sysselsatta och arbetslösa, men ökningen avstannade bland deltagare i båda grupperna under pandemin. En möjlig förklaring är att fler avstod från att söka vård. Det var till exempel färre som sökte vård inom den akuta psykiatrin under pandemin (13). Våra resultat visade också att med längre perioder av arbetslöshet blir det vanligare att en person får vård eller hämtar ut läkemedel. Även denna undersökning indikerar att arbetslösa har sämre psykisk hälsa än sysselsatta.

I en kartläggning av den internationella forskningen som publicerats till och med 2021 identifierade vi fem longitudinella studier som undersökt hur psykisk hälsa påverkats av förändringar i sysselsättning under pandemin (14-19). Studierna genomfördes i Storbritannien, Schweiz, Tyskland och Finland under pandemins första månader och speglar alltså utvecklingen tidigt i pandemin.

Tydligast var resultatet för de som blev arbetslösa. Två studier från Storbritannien och en studie från Schweiz visar att personer som förlorade sitt arbete under pandemins första månader upplevde mer psykiska besvär än personer som var kvar i arbete (15-17). Att bli arbetslös påverkade däremot inte oron för pandemin och dess konsekvenser, enligt en studie från Finland (18). När det gäller permittering rapporterar studierna från Storbritannien inget samband med psykiska besvär i den yrkesverksamma befolkningen generellt (15), men däremot en ökning av psykiska besvär bland utrikes födda män som permitterades (17). För övriga förändringar i sysselsättningen redovisas mer sporadiska resultat. Det gäller till exempel sjukskrivningar eller ledighet för att ta hand om barn som var hemma på grund av stängda förskolor och skolor.

Sammanfattningsvis tyder resultaten från de två svenska undersökningarna på att självrapporterade psykiska besvär och vård för psykiatriska tillstånd är vanligare bland arbetslösa än sysselsatta. Denna skillnad kvarstod under pandemin och påverkades inte av faktorer som ålder, kön, utbildning eller födelseland.

Studier från ett fåtal europeiska länder indikerar att de som blev arbetslösa under pandemins början upplevde mer psykiska besvär än personer som var kvar i arbete. Men forskningen är fortfarande mycket begränsad och vi identifierade inga studier från Sverige.

Denna rapport fokuserar på data från den del av pandemin när smittskyddsåtgärderna var aktiva och covid-19 var klassad som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom. Jämförelserna av utvecklingen före och under pandemin är därför avgränsade till perioden 2014/15–2021.

En tidigare undersökning från Folkhälsomyndigheten visar en högre risk för suicid bland personer som blir arbetslösa (20). I de undersökningar som denna rapport bygger på har vi dock inte studerat effekten av att bli arbetslös. Därmed vet vi inte om de som blev arbetslösa under pandemin påverkades på ett annat sätt än de som drabbats av arbetslöshet tidigare år.

Kvalitativa undersökningar visar att för personer i Sverige som redan var socialt, ekonomiskt eller hälsomässigt utsatta, tycks pandemin ha samspelat med den tidigare livssituationen och i vissa fall förstärkt utmaningarna (21, 22). Företrädare för civilsamhällesorganisationer berättar i intervjuer att de såg att personer som var socioekonomiskt utsatta blev av med tidsbegränsade anställningar och behövde hjälp med boende och mat (21). Av en intervjustudie framkommer att unga som varken arbetar eller studerar upplevde att deras fysiska och psykiska hälsa blev sämre till följd av ensamhet, isolering och mindre möjligheter till sysselsättning (22). En annan intervjustudie visar att unga som bor i ett område med socioekonomiska utmaningar upplevde sämre arbetsförhållanden och ekonomi under pandemin (22). 

I och med att arbetslösheten ökade under pandemin kan den ha bidragit till en ökad psykisk ohälsa i befolkningen. Det är svårt att säga om detta påverkar hälsan på sikt, särskilt eftersom arbetslösheten har återgått till lägre nivåer. Men forskning visar att arbetslösheten under den ekonomiska krisen i Sverige på 90-talet fick långsiktiga konsekvenser för människors sysselsättning och möjligheter att försörja sig. De negativa inkomsteffekterna dröjde sig exempelvis kvar i många år efter krisen (23).

Samtidigt finns det faktorer under pandemin som skulle kunna tala för en annan utveckling. Arbetslösheten var relativt kortvarig för många och åtgärder inom välfärdssystemet, såsom ökad tillgång till och höjt tak i a-kassan, var betydelsefulla för att begränsa de negativa ekonomiska konsekvenserna för grupper som drabbades hårt på arbetsmarknaden (24). Även fler utbildningsplatser inrättades på högskolor och universitet under våren 2020 för att lindra konsekvenserna av ungas utsatta situation på arbetsmarknaden. De som sökte sig till högre studier var dock främst studenter från sociala grupper som redan tidigare var överrepresenterade i högskolan (25).

Nu ställs arbetsmarknaden inför nya utmaningar av händelser i omvärlden. Konjunkturinstitutet spår att vi under 2023 går in i en lågkonjunktur, vilket kan innebära att efterfrågan på arbetskraft blir lägre och arbetslösheten ökar (26). I ett hårdare ekonomiskt klimat blir det allt viktigare att säkerställa att alla i befolkningen har möjlighet att upprätthålla en skälig levnadsnivå. Det gäller inte minst de grupper med svag etablering på arbetsmarknaden och som återigen riskerar att drabbas extra hårt.

Inom ramen för Folkhälsomyndighetens uppdrag att samla, stödja och driva på i det nationella folkhälsoarbetet har vi särskilt fokuserat på att skapa förutsättningar för fortsatt samordning och samarbete mellan myndigheter inom det folkhälsopolitiska målområdet Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö. Det har resulterat i gemensamt erfarenhetsutbyte och kunskapsframtagning genom seminarier och fördjupad analys kring frågor om arbete, utbildning och hälsa.

1. Arbetsförmedlingen. Ett år med pandemin- Arbetsförmedlingen ställde om för att klara krisen. Solna: Arbetsförmedlingen; 2021.
2. Statistiska centralbyrån. Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen 15-74 år, AKU 2020. SCB; 2021.
3. Arbetsförmedlingen. Stark återhämtning under 2021 men fortsatt hög långtidsarbetslöshet. [citerad 20 november 2022]. Hämtad från: https://arbetsformedlingen.se/om-oss/press/pressmeddelanden?id=542CB95854E2B522&pageIndex=4&year=2022&uniqueIdentifier=Riket
4. Eliason, M. Den ojämlika (?) arbetslöshetsbördan under den första vågen av covid-19-pandemin i Sverige. Uppsala: Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IAFU); 2021.
5. Arbetsförmedlingen. Långtidsarbetslöshetens utveckling i spåren av pandemin. Rekordhög långtidsarbetslöshet riskerar att bita sig fast. Solna: Arbetsförmedlingen; 2021.
6. Arbetsförmedlingen. Hur har Covid-19 påverkat arbetsmarknaden för ungdomar? Solna: Arbetsförmedlingen; 2021.
7. Arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsutsikterna våren 2022. Solna: Arbetsförmedlingen; 2021.
8. Kommissionen för jämlik hälsa. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa: förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:47). Slutbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa. Stockholm: Wolters Kluwers; 2017.
9. Norström F, Virtanen P, Hammarström A, et al. How does unemployment affect self-assessed health? A systematic review focusing on subgroup effects. BMC public health. 2014;14(1).
10. Paul KI, Moser K. Unemployment impairs mental health: meta-analyses. J Vocat Behav. 2009;74(3).
11. Vågerö D, Garcy AM. Does unemployment cause long-term mortality? Selection and causation after the 1992–96 deep Swedish recession. Eur J Public Health. 2016;26(5).
12. Folkhälsomyndigheten. Nationella folkhälsomål och målområden. [citerad 20 oktober 2022]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/en-god-och-jamlik-halsa-pa-alla-nivaer/tema-folkhalsa/vad-styr-folkhalsopolitiken/nationella-mal-och-malomraden/
13. Socialstyrelsen Färre men sjukare patienter på de psykiatriska akutmottagningarna under pandemin. Artikelnummer: 2022-5-7898. Stockholm: Socialstyrelsen;2021.
14. Folkhälsomyndigheten. Hur har förändringar i sysselsättning under pandemin påverkat hälsan? En kartläggning av den internationella forskningen (underlagsrapport). Opublicerad. [Registrerad handling Folkhälsomyndigheten, Diarienummer 02996-2021]. 2022.
15. Ferry F, Bunting B, Rosato M, Curran E, Leavey G. The impact of reduced working on mental health in the early months of the COVID-19 pandemic: results from the understanding society COVID-19 study. J. Affect. Disord. 2021; 287 (1).
16. Marmet S, Wicki M, Gmel G, Gachoud C, Daeppen J-B, Bertholet N, et al. The psychological impact of the COVID-19 crisis is higher among young Swiss men with a lower socioeconomic status: Evidence from a cohort study. PLoS ONE. 2021; 16(7).
17. Shen J, Bartram D. Fare differently, feel differently: mental well-being of UK-born and foreign-born working men during the COVID-19 pandemic. European Societies. 2020; 23(11).
18. Savolainen I, Oksa R, Savela N, Celuch M, Oksanen A. COVID-19 Anxiety—A Longitudinal Survey Study of Psychological and Situational Risks among Finnish Workers. Int. J. Environ. Res. Public Health. 2021; 18(794).
19. Zoch G, Bächmann A-C, Vicari, B. Reduced well-being during the COVID-19 pandemic – The role of working conditions. Gender, Work & Organization. 2021; 29(6).
20. Folkhälsomyndigheten Högre risk för suicid bland personer som blir sjukskrivna eller arbetslösa. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2021.
21. Folkhälsomyndigheten. Hur har folkhälsan påverkats av covid19-pandemin? Samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2021.
22. Folkhälsomyndigheten. Unga och covid-19-pandemin – ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2022.
23. Olofsson J, Kvist M. Sociala utmaningar för unga i spåren av pandemin- en kunskapsöversikt. Stockholm: Forte; 2022.
24. Adermon A, Laun L, Lind P, Olsson M, Sauermann J, Sjögren A. Coronapandemin, arbetsinkomsterna och välfärdssystemets skyddsgrad. Befolkningens inkomstutveckling under 2020. Underlagsrapport till SOU 2022:10 Sverige under pandemin.
25. Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Universitetskanslersämbetets pandemiuppdrag: Delrapportering 2. Stockholm: UKÄ; 2021.
26. Konjunkturinstitutet. Konjunkturläget, september 2022. Stockholm: Konjunkturinstitutet; 2022.