Denna litteraturöversikt utgår från den svenska nationella strategin för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och sätter fokus på individer med erfarenhet av migration, en av de sju prioriterade grupperna enligt strategin. Målet är att stärka deras förutsättningar för en god, jämlik, och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa. Sexuell och reproduktiv hälsa är central för kvinnors allmänna hälsa och välbefinnande. Tillgång till effektiva preventivmedel för att förebygga oönskade graviditeter är centralt för att uppfylla rätten till sexuell och reproduktiv hälsa. Kvinnor med erfarenhet av migration använder preventivmedel i mindre utsträckning och har sämre hälsoresultat relaterade till sexuell och reproduktiv hälsa jämfört med kvinnor utan erfarenhet av migration.

Litteraturöversiktens syfte är att öka kunskapen om tillgång till och användning av preventivmedel bland kvinnor med erfarenhet av migration. Översikten omfattar 62 artiklar, där majoriteten kommer från USA (n=26), följt av Australien (n=10) och Sverige (n=9) och visar att den rådande forskningen i huvudsak har utgått från ett individperspektiv snarare än ett hälsosystemperspektiv.

Ur individperspektivet framgår att kvinnors användning av preventivmedel påverkas av faktorer som kunskap, språk, kulturell och social bakgrund samt mäns inflytande. Samtidigt framgår ur ett hälsosystemsperspektiv vikten av tillgänglig information om preventivmedel, kvalitet i bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal och kvalitet i rådgivning. Likt tidigare forskning visar kartläggningen att kvinnor med migrationserfarenhet undviker att söka vård på grund av erfarenheter av och/eller oro för rasism och diskriminering från hälso- och sjukvårdpersonal.

Översikten visar att majoriteten av artiklarna fokuserar på individperspektivet jämfört med hälsosystemperspektivet. Vidare finns flera kunskapsluckor när det gäller preventivmedel och kvinnor med migrationserfarenhet. Bland annat behövs studier med en intersektionell ansats, interventionsstudier och kunskap som främjar personcentrerad vård inom sexuell och reproduktiv hälsa. Framtida kunskapsframtagning kan med fördel fokusera på att identifiera möjliggörande faktorer snarare än enbart hindrande faktorer. Resultaten från sådan kunskap kan användas som grund för utvecklingsinsatser inom hälso- och sjukvården och SRHR-området.

Det är även viktigt att beakta både individuella och strukturella faktorer för att förbättra tillgång och användning av preventivmedel för kvinnor med migrationserfarenhet. Detta kan inkludera insatser för att öka kunskapen om preventivmedel, säkerställa att hälso- och sjukvårdspersonal har kunskap om vårdbehoven hos kvinnor med migrationserfarenhet och att bekämpa förekomst av rasism och diskriminering i samband med vård. Genom att hantera dessa utvecklingsområden kan förutsättningarna till ökad jämlikhet inom sexuell och reproduktiv hälsa förbättras och ge alla individer möjligheten att fatta informerade beslut om sin reproduktiva hälsa.

The foundation of this literature review is the Swedish national strategy for sexual and reproductive health and rights (SRHR) and its focus on individuals with migration experience, one of the seven priority groups according to the strategy. The goal is to enhance their conditions for good, equitable, and gender-equal sexual and reproductive health. Sexual and reproductive health is central to women's overall health and well-being. Access to effective contraceptives to prevent unwanted pregnancies is crucial to fulfilling the right to sexual and reproductive health. Women with migration experience use contraceptives to a lesser extent and have poorer health outcomes related to sexual and reproductive health compared to women without migration experience.

The purpose of this literature review is to increase knowledge about access to and the use of contraceptives among women with migration experience. The review includes 62 articles, with the majority coming from the USA (n=26), followed by Australia (n=10) and Sweden (n=9), and it shows that current research has mainly focused on an individual perspective rather than a health system perspective.

From an individual perspective, it is evident that women's use of contraceptives is influenced by factors such as knowledge, language, cultural and social background, as well as men's influence. At the same time, from a health system perspective, the importance of accessible information about contraceptives, the quality of care from healthcare personnel, and the quality of counselling is emphasized. Like previous research, the review shows that women with migration experience avoid seeking care due to experiences of and/or concerns about racism and discrimination from healthcare personnel.

The review indicates that the majority of articles focus on the individual perspective compared to the health system perspective. Furthermore, there are several knowledge gaps concerning contraceptives and women with migration experience. Among other things, there is a need for studies with an intersectional approach, intervention studies, and knowledge that promotes person-centred care in sexual and reproductive health. Future knowledge production can advantageously focus on identifying enabling factors rather than just hindering factors. The results from such knowledge can be used as a basis for development efforts in healthcare and the SRHR field.

It is also important to consider both individual and structural factors to improve access to and the use of contraceptives for women with migration experience. This may include efforts to increase knowledge about contraceptives, ensure that healthcare personnel have knowledge of the healthcare needs of women with migration experience, and combat racism and discrimination in healthcare. By addressing these areas of development, the conditions for increased equity in sexual and reproductive health can be improved, giving all individuals the opportunity to make informed decisions about their reproductive health..

Denna rapport innehåller resultaten av en kartläggande litteraturöversikt om preventivmedelsanvändning bland kvinnor med migrationserfarenhet. Utgångspunkten är den nationella strategin för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) (2020) och den nationella handlingsplanen för SRHR (2023).

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på olika nivåer, till yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården och andra myndigheter samt till civilsamhällesorganisationer. Den ger en grund för prioriteringar av hälsofrämjande och förebyggande insatser inom SRHR-området.

Litteraturstudien genomfördes som uppdragsforskning vid Karolinska Institutet. Maria Persson, Paola Gozzi och Anna Nielsen har deltagit i arbetet under ledning av Elin Larsson. Den slutliga rapporten har bearbetats av Matilda Bredell på Enheten för sexuell hälsa och hivprevention, under ledning av tillförordnad enhetschef Anna Chu-Chu Schindele.

Oktober 2023

Folkhälsomyndigheten

Johan Kaarme

Avdelningschef, Avdelningen för smittskydd och hälsoskydd

Grå litteratur: Den typ av material som inte riktigt går att placera in i de gängse publikationstyper som ges ut av vanliga förlag. Det kan t.ex. vara rapporter framtagna av myndigheter, universitet och andra organisationer.

Hälsolitteracitet: Förmågan att få tillgång till, förstå, värdera och använda hälsoinformation.

Inrikes född: En person som är född i Sverige.

Intersektionalitet:Teori som förklarar hur olika maktordningar samspelar och kan påverka jämlikhet.

Migrant:Ett begrepp som ofta inkluderar flyktingar, asylsökande, interna migranter och migranter. Det saknas dock en enhetlig definition. Enligt den internationella organisationen för migration (IOM) syftar migranter på personer som har flyttat från sin hemvist, oavsett anledning och oavsett om personen korsat en internationell gräns (1). FN:s flyktingorgan skiljer mellan migrant och flykting: En flykting är en person som tvingats fly från sitt land, korsat en internationell gräns och har juridisk status som flykting och skyddas under internationell lag (2). Migrant används i rapporten som ett paraplybegrepp och inkluderar alla människor som har flytt eller flyttat över nationsgränser.

Migrationserfarenhet: En persons erfarenhet av att själv ha flytt eller flyttat över en internationell gräns för att bosätta sig i ett annat land, oavsett tidpunkt och oavsett anledning. Begreppet inkluderar även flyktingar och asylsökande.

Rasifiering: När personer eller grupper tillskrivs egenskaper eller stereotypiseras utifrån föreställningar om etnicitet och hudfärg. Rasifiering är processen när en person eller en grupp människor utsätts för rasism.

Reproduktivt tvång: Beteenden och handlingar för att kontrollera en annan persons beslut om sin reproduktiva hälsa.

Utrikesfödd: Begrepp som används inom svensk officiell statistik och som syftar på personer som är födda i ett annat land och folkbokförda i Sverige (3).

FN – Förenta nationerna

IOM – internationella organisationen för migration

SRHR – sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

SRH – sexuell och reproduktiv hälsa

STI – sexuellt överförda infektioner (från engelskans sexually transmitted infections)

Det övergripande målet för den nationella folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation (4). Ojämlika förutsättningar för hälsa beror på systematiska skillnader i livsvillkor, levnadsförhållanden och levnadsvanor mellan grupper med olika social position (4). Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att arbeta för en god, jämlik och jämställd hälsa i hela befolkningen. Inom ramen för det ansvarar vi för att samordna det nationella arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Arbetet inkluderar även att ta fram och sprida kunskap och göra uppföljningar inom området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

Rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet, och definieras i artikel 25 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och i artikel 12 i konventionen för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (5, 6). Vidare är rätten till sexuell och reproduktiv hälsa är en central del i rätten till hälsa och berör flera av de mänskliga rättigheterna (7, 8, 9, 10). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är centralt för Sveriges arbete för en god och jämlik hälsa i befolkningen (4). Det är vidare en viktig del av hållbar utveckling och är integrerat i Agenda 2030, en universell agenda för hållbar utveckling som FN:s medlemsländer antog 2015 (11).

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är ett paraplybegrepp för flera hälsoområden. Nedan följer en definition av SRHR enligt den globala Guttmacher-Lancet kommissionen (12):

Sexuell och reproduktiv hälsa är ett tillstånd av fysiskt, känslomässigt, psykiskt och socialt välbefinnande i förhållande till alla aspekter av sexualitet och reproduktion, och inte bara avsaknad av sjukdom, dysfunktion eller skada. Därför bör ett positivt förhållningssätt till sexualitet och reproduktion bekräfta den roll som njutbara sexuella relationer, tillit och kommunikation spelar för självkänslan och det allmänna välbefinnandet. Alla människor har rätt att fatta beslut om sina egna kroppar och ha tillgång till hälso- och sjukvård och andra hälsofrämjande insatser som stödjer den rätten.

Definitionen av SRHR är bred och rättighetsbaserad, och ringar in de mest centrala delarna av SRHR-området såsom att alla människor har rätt till säkra och njutbara sexuella upplevelser, rätt att avgöra om, när och hur man vill ha barn, och i så fall hur många barn, och rätt att genom hela livet ha tillgång till information, resurser, tjänster och stöd som behövs för att uppnå det detta (13). Sexuell och reproduktiv hälsa är en viktig del av den allmänna hälsan för de flesta människor, sett ur ett livsloppsperspektiv, i likhet med de sexuella och reproduktiva rättigheterna som dessutom är en förutsättning för en god hälsa.

En viktig del i rätten till en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa är tillgång till effektiva preventivmedel (9, 14). Tillgång till preventivmedel och förebyggande av oönskade graviditeter bidrar till att kvinnor och flickor kan fortsätta att studera eller arbeta, vilket främjar deras framtida inkomster, arbetsmöjligheter och ställning i samhället (14, 15).

Förutom att förebygga oönskade graviditeter, används preventivmedel för att reglera blödning vid menstruation och skydda mot sexuellt överförbara infektioner, och de klassificeras ofta utifrån verkningsmekanism och effektivitet (16). Effektiviteten av ett preventivmedel mäts genom antal graviditeter per 100 kvinnor som använder det preventivmedlet per år (17). Långtidsverkande metoder såsom spiral (hormonspiral eller kopparspiral), p-stav och permanenta metoder såsom sterilisering är effektiva för att förebygga oönskad graviditet eftersom de inte är beroende av ett aktivt ställningstagande och agerande i den enskilda situationen. Korttidsverkande metoder, bland annat p-piller, plåster, p-ring och kondom, är användarberoende och därmed mindre effektiva för att förebygga oönskade graviditeter (16, 18). Bland kvinnor i fertil ålder i Sverige är kombinerade hormonella p-piller det vanligaste preventivmedlet (19). Användning av långtidsverkande metoder är det som ökat mest över tid.

Cirka 15 procent av kvinnor i fertil ålder i Sverige beräknas ha ett ouppfyllt behov av preventivmedel, vilket gör att de inte är tillräckligt skyddade mot bland annat oönskad graviditet och hiv och andra sexuellt överförbara infektioner (20). En del undviker preventivmedel av rädsla för hormoner, och andelen kvinnor 30–39 år som inte använder preventivmedel av det skälet har ökat, från 9 procent 2013 till 20 procent 2020 (20). En systematisk litteraturöversikt om preventivmedelsrådgivning i höginkomstländer visar att kvinnor efterfrågar individanpassad och omfattande preventivmedelsrådgivning som inkluderar information om effektivitet och biverkningar (21).

Folkhälsomyndighetens främjande och förebyggande SRHR-arbete utgår från den nationella SRHR-strategin från 2020 (13) och den nationella handlingsplanen för SRHR från 2023 (22). Båda styrdokumenten tar avstamp i Guttmacher-Lancet-kommissionens definition av SRHR (23), och det övergripande målet är att uppnå en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa för hela befolkningen. Dessutom lyfter strategin och handlingsplanen sex prioriterade grupper vars hälsa och rättigheter särskilt behöver stärkas:

• äldre
• hbtqi-personer
• unga och unga vuxna
• personer med funktionsnedsättning
• personer med bristande socioekonomiska förutsättningar
• personer med erfarenhet av migration och/eller rasism.

En viktig del av arbetet med att lyfta och stärka de prioriterade grupperna är att få fram ny och fördjupad kunskap om deras sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter.

Förenta nationernas (FN) princip om icke-diskriminering och jämlikhet förutsätter bland annat att stater säkerställer rätten till hälsa, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa, för alla oavsett nationalitet eller juridisk status, inklusive bland annat migranter, flyktingar och asylsökande (24). Migrant används ofta som ett paraplybegrepp för flyktingar, asylsökande och internmigranter. Det saknas en enhetlig definition av begreppet, men enligt den internationella organisationen för migration (IOM) syftar migrant på ”en person som flyttar från sin vanliga vistelseort, antingen inom ett land eller över en internationell gräns, tillfälligt eller permanent, och av olika skäl” (1). FN:s flyktingorgan (UNHCR) skiljer mellan begreppen migrant och flykting. En flykting är en person som tvingas fly från sitt land, korsat en internationell gräns och har en juridisk status som flykting och skyddas under internationell lag (2). Utrikes födda används inom den svenska officiella statistiken och syftar på personer som är födda i ett annat land och folkbokförda i Sverige (3).

Migrant och migrationserfarenhet används synonymt i rapporten och inkluderar alla människor som har flytt eller flyttat över en internationell gräns för att bosätta sig i ett annat land, oavsett när i tiden det skedde och oavsett anledning.

Migranters hälsa påverkas av faktorer i födelselandet, faktorer under transitperioden och faktorer i landet som man bosätter sig i. När det gäller SRHR visar forskning att kvinnor med migrationserfarenhet som bor i höginkomstländer har sämre hälsoutfall än kvinnor utan migrationserfarenhet, bland annat högre dödlighet och sjuklighet vid graviditet och förlossning (25, 26, 27). Kvinnor med migrationserfarenhet har högre mödradödlighet (25), högre andel oönskade graviditeter (28) och högre andel aborter (29, 30). Liknande resultat går att finna i Sverige. Även kvinnor med migrationserfarenhet i Sverige, speciellt från låginkomstländer, löper större risk för att drabbas av graviditets- och förlossningskomplikationer och har högre mödradödlighet jämfört med övriga kvinnor i befolkningen (26, 31). Därtill rapporteras en högre perinatal dödlighet (31, 32).

Skillnaden i utfall mellan migranter som bor i höginkomstländer och personer som är födda och uppvuxna i höginkomstländer kan bland annat bero på strukturella hinder och marginalisering som skapar ojämlik tillgång till sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård för personer med migrationserfarenhet. Forskning visar att personer med migrationserfarenhet som bor i höginkomstländer i större utsträckning utsätts för diskriminering och rasism i mötet med hälso- och sjukvården (33, 34, 35), och rädsla för detta kan göra att man avstår från att söka vård (33, 34). Kvinnor med migrationserfarenhets låga användning av tjänster som är kopplade till SRHR kan bero på låg kunskap hos gruppen om rättigheter och vilka hälsotjänster som finns tillgängliga. Det kan även bero på svårigheter att förstå hälsosystemet i det nya landet (34, 35, 36).

En systematisk översikt om migrantkvinnors erfarenhet av mödrahälsovård i Europa visar att kvinnorna inte hade fått information om sina rättigheter och att de som befann sig i förvar hade svårt att få tillgång till vård (35). En studie från Nederländerna visar att migrantkvinnor som saknar uppehållstillstånd avstod från att söka vård av rädsla för att bli deporterade (36). Språkbarriärer och bristande tillgång till professionell tolk ger också sämre tillgång till vård för kvinnor med migrationserfarenhet (35).

Även i Sverige avstår en del kvinnor med migrationserfarenhet från att söka vård för besvär som är kopplade till SRHR, trots behov, eftersom de inte vet vart de ska vända sig, väntetiderna är för långa och det finns språkbarriärer (37). Fattigdom och utsatthet leder också till mindre tillgång till och användning av SRHR-relaterad hälso- och sjukvård (35, 36). En annan delförklaring kan vara låg utbildningsnivå och arbetslöshet bland kvinnor med migrationserfarenhet (29), vilket indikerar att social position och tillgång till arbetsmarknad och utbildning påverkar gruppens sexuella och reproduktiva hälsa.

För att säkerställa rätten till en god reproduktiv hälsa för hela befolkningen behövs kunskap om faktorer som påverkar tillgången till och användningen av preventivmedel hos marginaliserade grupper såsom kvinnor med erfarenhet av migration. Det saknas i dag en sammanställning av kunskapsläget när det gäller sådana faktorer. Denna litteraturöversikt syftar till att höja kunskapsnivån.

Syftet med denna studie är att genom en översikt över forskning i höginkomstländer i Europa, Nordamerika och Australasien kartlägga kunskapen om tillgång till och användning av preventivmedel bland kvinnor med migrationserfarenhet, samt att identifiera kunskapsluckor.

Detta är de frågeställningar som ska besvaras:

• Hur ser kunskapsläget ut när det gäller faktorer som påverkar tillgången till och användningen av preventivmedel bland kvinnor med migrationserfarenhet?
• Hur ser kunskapsläget ut när det gäller preventivmedelsrådgivning till kvinnor med migrationserfarenhet?
• Hur ser kunskapsläget ut när det gäller interventioner för ökad tillgång till och användning av preventivmedel bland kvinnor med migrationserfarenhet?

Denna litteraturstudie utgår från det teoretiska ramverk för tillgång till hälso- och sjukvård som Levesque med flera har utvecklat (2013).

Levesque med fleras (2013) ramverk för att konceptualisera tillgången till hälso- och sjukvård (figur 1) har använts för att kategorisera resultaten (38). Ramverket tar hänsyn till ett hälsosystemperspektiv och faktorer som påverkar organiseringen och utbudet av hälso- och sjukvård, men också ett individperspektiv och faktorer som påverkar möjligheten att få lämplig vård (38).

Ramverket inkluderar fem dimensioner av tillgänglighet till hälso- och sjukvårdstjänster. Varje dimension inkluderar ett hälsosystemperspektiv och ett individperspektiv som samverkar och påverkar tillgången till hälso-och sjukvård.

De fem dimensionerna är:

1. Kännedom (eng. approachability) handlar om att individer som är i behov av vård och behandling har kännedom om eller kan identifiera att det finns hälso-och sjukvård som kan påverka deras hälsa. Det handlar även om att det finns information om tillgängliga tjänster att tillgå och individers möjlighet att uppfatta behov av vård som bland annat påverkas av tillgång till kunskap, hälsolitteracitet och uppfattningar om hälsa.
2. Godtagbarhet och acceptans (”acceptability”) berör sociala och kulturella faktorer som påverkar människor möjlighet att godta/ acceptera vård och behandling. Det handlar bland annat om hälso- och sjukvårdpersonals normer och värderingar samt hälsosystemets organisering och förmåga att tillhandahålla vård för alla grupper i samhället. Vidare handlar det om människors möjlighet att söka hälso- och sjukvårdstjänster som kan påverkas av självbestämmande och egenmakt samt kunskap om valmöjligheter och rättigheter.
3. Tillgänglighet (”availability and accommodation”) handlar om att hälso- och sjukvården kan nås fysiskt och inom rimlig tid samt att det finns hälso- och sjukvårdsresurser att tillgå. Tillgängligheten beror bland annat på geografiskt avstånd mellan individer och hälso- och sjukvårdsinstanser, instansers öppettider och bokningssystem samt schemaläggning. Att kunna nå hälso- och sjukvårdstjänster handlar om hur en person kan ta sig till hälso- och sjukvårdsinstanser, om de har möjlighet att ta sig dit med transport, om de kan anpassa sina arbetstider för att ta sig till vårdinstanser och om de vet vilka sjukvårdstjänster som finns tillgängliga.
4. Kostnad (”affordability”) handlar om direkta kostnader såsom patientavgifter och pris på läkemedel men även om indirekta och alternativa kostnader såsom utebliven inkomst på grund av hälso- och sjukvårdsbesök. Det handlar även om individens möjlighet att betala som bland annat påverkas av inkomst och hälso- och sjukvårdsförsäkring.
5. Ändamålsenlighet (”appropriateness”) handlar om att den vård och behandling som erbjuds är adekvat, ändamålsenlig och motsvarar individers behov och preferenser. Det handlar också om individers möjlighet till delaktighet som bland annat påverkas av möjligheten att kommunicera med och få stöd från hälso- och sjukvårdspersonal.

Figur 1. Fri översättning till svenska av Levesque med fleras ramverk för konceptualisering av tillgång till hälso- och sjukvård.

För att besvara syfte och frågeställningarna genomfördes en kartläggande litteraturöversikt (eng. ”scoping review”) i enlighet med Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter (39). Denna typ av litteraturöversikt passar väl när det saknas omfattande granskningar och sammanställningar av forskning inom ett område. Den passar även väl när frågeställningarna är breda och när syftet är att identifiera kunskapsluckor inom ett forskningsområde (40).

För att analysera och sammanställa data användes granskningsmallen Preferred Reporting Items for Systemic Reviews and Meta-Analyses – Extension for Scoping Reviews ( PRSIMA-ScR) (41). Granskningsprotokoller registerades på Open Science Framework den 22 mars 2023 (https://doi.org/10.17605/OSF.IO/BNSXG).

Litteraturöversikten är gjord i följande steg:

• Urvalskriterier
• Litteratursökning och sökstrategi
• Relevansbedömning
• Analys

För att beskriva urvalskriterierna för kartläggningen användes ”PCC” som står för population, koncept och kontext, vilka guidade framtagandet av inklusions- och exklusionskriterier (40). Nedan beskrivs inklusionskriterierna för kartläggningen.

Populationen är kvinnor och flickor i reproduktiv ålder (15–49 år) med migrationserfarenhet. Kvinnor och flickor avser individer som kan bli gravida och har reproduktionsorgan. Migrationserfarenhet används i rapporten som ett paraplybegrepp och inkluderar alla människor som har flytt eller flyttat över nationsgränser.

Koncept handlar om studiens huvudsakliga fokusområden: preventivmedelsanvändning som metod för att förhindra oönskad graviditet, tillgång till och användning av preventivmedel, tillgång till information om preventivmedel, kunskap om preventivmedel, tillgång till preventivmedelsrådgivning, attityder till preventivmedel och rådgivning, och interventioner kopplade till preventivmedelsanvändning, rådgivning och tillhandahållande av preventivmedel.

Kontexten är höginkomstländer i Europa, Nordamerika och Australasien (Australien och Nya Zeeland) med delvis liknande hälsosystem, tillgång till preventivmedel och/eller migrationsmönster.

Följande inklusionskriterier användes också:

• Publiceringsår 2000–2022
• Artiklar som är författade på engelska
• Originalartiklar som är förhandsgranskade av experter (”peer-reviewed”)
• Full text finns tillgänglig
• Studiedesign: alla originalartiklar oavsett design inkluderas
• För att fånga preventivmedelsrådgivning och tillhandahållandet av preventivmedel inkluderas även artiklar som innefattar hälso- och sjukvårdpersonal

Följande exklusionskriterier användes:

• Artiklar som är författade på andra språk än engelska
• Översiktsartiklar
• Grå litteratur och rapporter
• Artiklar vars data inte är disaggregerad utifrån kön och migrationsstatus
• Artiklar som endast rapporterar preventivmedelsprevalens

Litteratursökningen genomfördes i tre databaser: Pubmed, Cinahl och Web of Science. Sökstrategin arbetades fram i Medline (Ovid) tillsammans med en informationsspecialist vid Karolinska Institutets bibliotek som sedan översatte sökstrategin till de andra två databaserna. Under processen med att fastställa sökstrategi diskuterades söktermer och sökord för respektive sökblock utifrån syfte och frågeställningar. Flera testsökningar genomfördes innan den slutgiltiga sökstrategin fastställdes. Den slutgiltiga sökningen genomfördes den 21 februari 2023 och resulterade i 3 845 artiklar. Exkludering av dubbletter resulterade i 2 190 artiklar.

Alla artiklar från den slutgiltiga sökningen importerades till Rayyan (42), ett webbaserat program som används för att granska sökträffar vid litteraturöversikter. Relevansbedömningen genomfördes i flera steg med utgångspunkt i frågeställningarna och urvalskriterierna. Först granskades titlar av samtliga artiklar av en forskare (PG), därefter granskades sammanfattningarna av två forskare (PG och MP) och slutligen granskades artiklarna i fulltext av två forskare (PG och MP). Granskningen av sammanfattningar och fulltext genomfördes oberoende av varandra. Vid oenigheter granskades artiklarna av en annan forskare (ECL eller AN) i forskargruppen. Efter titelgranskning kvarstod 436 artiklar för granskning av sammanfattning, och efter det kvarstod 170 artiklar för fulltextgranskning. Därtill identifierades 45 artiklar för fulltextgranskning efter referenssökning genom användning av Citation Chaser (43). Granskning av fulltext resulterade i 62 artiklar som har inkluderats i litteraturöversikten.

Analysen av de inkluderade artiklarna genomfördes som en narrativ sammanställning vilket lämpar sig när artiklarna är mycket heterogena (44). Analysen byggdes runt författare, årtal, land, studiedesign och intervention, studiepopulation och resultat relaterat till Levesques med fleras ramverk för tillgång till hälso- och sjukvård.

Totalt 62 artiklar ingår i litteraturöversikten. Av dem var 28 artiklar från Nordamerika, 24 från Europa och 10 från Australasien. Ingen av de inkluderade artiklarna var från Nya Zeeland, så Australasien inkluderar därför endast Australien. Medparten av artiklarna var från USA (n = 26), följt av Australien (n = 10) och Sverige (n = 9). När det gäller metod byggde 31 artiklar på kvalitativa artiklar och 27 på kvantitativa, och i 4 artiklar användes ”mixed methods”.

I en majoritet av artiklarna (n = 52) var studiepopulationen kvinnor med migrationserfarenhet, som flytt eller migrerat från Somalia (n = 8), Mexiko (n = 5), Kina (n = 3), Thailand (n = 2), Bolivia eller Ecuador (n = 1), Japan (n = 1), Korea (n = 1), Afghanistan (n = 1), Bhutan/Nepal, Burma eller Irak (n = 1). Studiepopulationen beskrevs även som ”födda utanför Europa” (n = 2), ”latinamerikansk” (engelska hispanic, latino, latin american) (n = 9) och ”kvinnor från Afrika” (n = 3). I 7 av artiklarna var studiepopulationen hälso- och sjukvårdspersonal, och 3 artiklar inkluderade både kvinnor med migrationserfarenhet och hälso- och sjukvårdspersonal. En majoritet av artiklarna med hälso- och sjukvårdpersonalen inkluderade barnmorskor (n = 5). Endast 2 artiklar inkluderade interventioner.

Analysen av artiklarna visar att de flesta artiklar behandlar individperspektivet, medan hälsosystemet behandlas i mindre utsträckning. Mer specifikt handlar det om migrantkvinnors möjlighet att uppfatta sina behov av preventivmedel (n = 36) och möjlighet att söka vård kopplat till preventivmedel (n = 37). De artiklar vars resultat berör hälsosystemperspektivet fokuserar mestadels på dimensionerna ändamålsenlighet (n = 34), kännedom (n = 17) och godtagbarhet och acceptans (n = 11) när det gäller preventivmedel. Nedan följer en presentation av resultaten utifrån de fem dimensioner som ingår i Levesque et al.s’ ramverk. I slutet av resultatdelen presenteras även temat ’socioekonomiska och övriga faktorer som påverkar tillgång till preventivmedel’. Temat faller inte inom ramverkets dimensioner, men relaterar till tillgång till preventivmedel och preventivmedelsanvändning.

Figur 2: Antal artiklar som rör hälsosystemperspektivet inklusive dimensioner, utifrån ramverket enligt Levesque et al. (38)

Figur 3: Antal artiklar som rör individperspektivet inklusive dimensioner, utifrån ramverket enligt Levesque et al. (38)

Kännedom om och möjlighet att identifiera behov kopplat till preventivmedel handlar om att kvinnor som behöver preventivmedel och preventivmedelsrådgivning vet att dessa tjänster finns tillgängliga samt har möjlighet att uppfatta sådana vårdbehov, vilket bland annat påverkas av tillgången till kunskap om preventivmedel. Ur ett hälsosystemperspektiv fokuserar resultaten från de inkluderade artiklarna på ifall migrantkvinnor har tillgång till information om tjänster för preventivmedel. Ur ett individperspektiv rör artiklarna mestadels migrantkvinnors kunskap om preventivmedel.

Sexton artiklar visar att kvinnor med migrationserfarenhet saknar information om eller har begränsad kunskap om vart de ska vända sig för att få preventivmedel och preventivmedelsrådgivning (45, 46, 47, 48, 49, 50, 51, 52, 53, 54, 55, 56, 57, 58, 59, 60). En tvärsnittsstudie från Sverige visar att närmare två femtedelar (37,5 procent) av de thailändska kvinnor som ingick i studien inte visste vart de skulle vända sig för råd om preventivmedel (45). Bristen på kunskap om var man skaffar preventivmedel kan leda till att kvinnor inte alls använder preventivmedel (48) eller skaffar sig preventivmedel i hemlandet (47, 61). En artikel från Kanada visar att kvinnor med migrationserfarenhet i större utsträckning inte vet vart de ska vända sig för tillgång till preventivmedel jämfört med kvinnor som är födda i Kanada (56). Endast en artikel rapporterar att kvinnor med migrationserfarenhet generellt vet var de kan få preventivmedelsrådgivning (62).

Några artiklar beskriver att kvinnor med migrationserfarenhet har svårt att förstå hälsosystemet i landet som de migrerat till (53, 57). En artikel från USA visar att kvinnor får information om tillgängliga tjänster via sociala nätverk eller i samband med graviditet och förlossning i USA (55). Uppsökande verksamhet beskrivs av barnmorskor i Sverige som ett sätt att nå ut med information om tillgänglig preventivmedelsrådgivning till grupper av kvinnor som annars kan vara svåra att nå (49).

Trettio artiklar rapporterar att kvinnor med migrationserfarenhet har låg eller bristande kunskap om olika preventivmedel, deras biverkningar och/eller deras verkningsmekanismer (49, 50, 52, 53, 54, 55, 56, 57, 58, 59, 63, 64, 65, 66, 67, 68, 69, 70, 71, 72, 73, 74, 75, 76, 77, 78, 79, 80, 81, 82). Fyra artiklar jämför kunskap om preventivmedel och visar att kvinnor med migrationserfarenhet har mindre kunskap om preventivmedel jämfört med övriga kvinnor (65, 67, 71, 81).

Flera artiklar rapporterar att kvinnor med migrationserfarenhet felaktigt tror att preventivmedel kan leda till infertilitet (55, 57, 58, 64, 66, 76, 79, 82, 83), cancer (55, 58, 64) och komplikationer under graviditet (75), samt tror att avsaknad av menstruation leder till övervikt (53) och att framtida barn kommer att födas med en funktionsnedsättning (66, 76). En artikel specificerar inte vilka missuppfattningar kvinnor har (81). Andra rapporterar om bristande kunskap om preventivmedel och deras verkningsmekanismer (57, 68, 70, 72). Det framgår också att kunskapsbrist är en anledning till att kvinnor inte använder preventivmedel (59, 64, 74).

Däremot rapporterar fem artiklar att kvinnor med migrationserfarenhet har någon eller relativt hög kunskap om preventivmedel (45, 52, 62, 73, 83). Kunskap om hur man skyddar sig mot oönskad graviditet är associerat med att använda SRHR-tjänster såsom preventivmedelsrådgivning (45). Kvinnor med migrationserfarenhet får kunskap om preventivmedel från vänner (53, 64), medier (64) och hälso- och sjukvårdspersonal (53, 64). Kvinnor har även fått mer kunskap om preventivmedel genom migrationsprocessen (52, 53, 54, 64, 73), från flyktingläger (52, 73) och/eller efter bosättningen i det nya landet (53, 54, 60, 64). Migrationsprocessen kan även innebära en mer positiv inställning till preventivmedel då ny en får ny kunskap och nya möjligheter (83).

Några artiklar tar upp kvinnors uppfattningar om hälsa (49, 51, 53, 64, 77, 78, 79, 84, 85), och mer specifikt att menstruation är ett tecken på god hälsa och något som renar kroppen, vilket bidrar till att kvinnor inte vill använda preventivmedel som påverkar deras menstruationscykel (49, 53, 77, 78, 79, 84). Två artiklar visar att hälso- och sjukvårdspersonal uppfattar att kvinnor med migrationserfarenhet har låg kunskap om vikten av förebyggande hälso- och sjukvårdstjänster, vilket leder till att de inte söker vård (51, 77). En artikel som utgår från kvinnors perspektiv visar samma resultat (84).

Dimensionen rör sociala och kulturella faktorer som kan utgöra hinder för kvinnor att söka vård som rör preventivmedel. Ur ett hälsosystemperspektiv tar de inkluderade artiklarna främst upp hur kultur och religion påverkar acceptansen av preventivmedel och preventivmedelsrådgivning, och hur hälso- och sjukvårdpersonalens kön påverkar preventivmedelsrådgivning och -användning. Ur ett individperspektiv rör artiklarna bland annat kultur och religion samt mäns inflytande över kvinnors reproduktiva hälsa och effekten av detta på preventivmedelsanvändning.

Kulturella skillnader mellan kvinnorna och hälso- och sjukvårdpersonalen rapporteras påverka patientmötet, både ur kvinnors perspektiv (66, 73, 79) och ur personalens perspektiv (49, 50). Några artiklar rapporterar om negativa upplevelser bland kvinnorna (66, 73, 79, 86) som rör rasism, diskriminering och/eller fördomar bland hälso- och sjukvårdpersonal (66, 86, 87). Enligt en artikel från Finland upplevde kvinnor från Somalia att de blev förolämpade av personalen som också var negativa till kvinnors önskan om fler barn, vilket ledde till att kvinnor använde preventivmedel trots att de inte ville det, bara för att slippa söka vård igen (66). En kvalitativ artikel från Sverige visar också att kvinnor upplevde negativa attityder till deras önskan om fler barn (79).

Hälso- och sjukvårdspersonal beskriver vikten av att förstå och ta hänsyn till kulturella och religiösa skillnader och att preventivmedelsrådgivning måste anpassas till kvinnans kulturella och religiösa kontext (49, 50). Exempelvis är det viktigt för vissa troende kvinnor att preventivmedlet inte ökar risken för mellanblödningar eftersom det påverkar möjligheten att be. Dessa kunskaper och färdigheter ökar med erfarenheten (49). En artikel från Norge visar att kvinnor önskar att hälso- och sjukvårdpersonal utbildas i multikulturell kommunikation för att bättre kunna anpassa preventivmedelsrådgivningen (58). Det kan underlätta om hälso- och sjukvårdpersonalen själva är migranter eller andra generationens migranter (50).

En del artiklar rapporterar även att personalens kön kan påverka godtagbarheten av preventivmedelsrådgivning och preventivmedelsanvändning (73, 88, 89, 90). Exempelvis visar en artikel från Australien att kvinnliga migranter från Afghanistan föredrar en kvinnlig läkare (90). En artikel från Norge visar att hälso- och sjukvårdspersonalens kön påverkar användningen av hormonella preventivmedel hos kvinnor oavsett migrationsstatus, på så sätt att en kvinnlig läkare innebar större sannolikhet för att kvinnan använder preventivmedel (88).

Elva artiklar tar upp att religion och kultur påverkar preventivmedelsanvändningen (46, 50, 52, 53, 58, 66, 69, 70, 76, 78, 83), och sex artiklar rapporterar att religion och kultur kan hindra kvinnor från att använda preventivmedel (46, 52, 69, 70, 76, 83). Enligt en artikel från Sverige uppgav en fjärdedel av migrantkvinnorna att deras kulturella övertygelser hindrade dem från att använda preventivmedel (46). Två artiklar från USA rapporterar att religion inte påverkar användandet (72, 86) och fyra artiklar rapporterar blandade resultat om huruvida religion påverkar användning av preventivmedel eller inte bland kvinnor med migrationserfarenhet (58, 66, 78, 83). En artikel från Finland om somaliska kvinnor rapporterar att kvinnor som använder preventivmedel inte påverkas av sin religion avseende preventivmedelsrådgivning, medan kvinnor som inte använder preventivmedel påverkas av religiösa normer avseende preventivmedelsanvändning (66).

Två artiklar rapporterar att naturliga preventivmetoder såsom amning kan vara kulturellt och religiöst accepterade för att förlänga intervallet mellan graviditeter (76, 83). Det framgår också att preventivmedel kan vara accepterade metoder för det (52, 78, 83), men inte för att fördröja den första graviditeten (52).

Sociala nätverk, vänner och familj rapporteras som viktiga för kvinnors beslut om preventivmedelsanvändning (54, 64, 70, 76, 77, 86, 91), och sociala nätverk beskrevs både som en möjliggörande faktor (86) och en hindrande faktor (76). Ebrahim et al. (2017) undersökte kondomanvändning bland somaliska och etiopiska kvinnor i USA och fann att normer inom deras sociala nätverk var den viktigaste bestämningsfaktorn (91).

Tjugofem artiklar visar att män har inflytande över kvinnornas reproduktiva hälsa och påverkar deras användande av preventivmedel (50, 51, 52, 54, 58, 60, 62, 64, 66, 67, 70, 71, 72, 77, 78, 79, 80, 81, 82, 83, 84, 90, 92, 93, 94). Få artiklar rapporterar om både kvinnors egenmakt och mäns inflytande (62, 77). Tre artiklar visar att preventivmedelsanvändningen inte påverkades av partnerns inställning till preventivmedel (60, 94, 95).

Kvinnor med migrationserfarenhet anses i vissa artiklar ha ansvaret för att skydda sig mot oönskad graviditet (55, 61, 62, 77, 81, 90), medan en artikel beskriver att kondomanvändning är en mans ansvar (85). När hormonella preventivmedel inte passar för kvinnan kan det vara svårt att få mannen att använda kondom (90). Däremot visar två artiklar att kvinnor använder strategier för att kunna använda preventivmedel (62, 83), såsom att prata med vän eller släkting eller att använda sådana medel i smyg (62, 83).

Ett fåtal artiklar visar även att ogifta kvinnor har svårt att få tillgång till preventivmedel (75, 76, 82). En anledning är en föreställning, inom vissa kulturer och sammanhang, om att kvinnor inte ska vara sexuellt aktiva innan de gifter sig (75).

Dimensionen handlar om huruvida preventivmedel och preventivmedelsrådgivning finns fysiskt tillgängligt och kan nås inom rimlig tid, och omfattar bland annat avstånd till vårdinrättningar, transportmöjligheter, väntetider, vårdens upplägg och vårdinrättningars öppettider. Endast fyra artiklar presenterar resultat som rör denna dimension.

Restid och fysiskt avstånd till vårdinrättningar behandlas i tre artiklar (50, 55, 61). Två rapporterar att kvinnor med migrationserfarenhet har svårt att få tillgång till preventivmedel på grund av lång restid (55, 61). Till exempel visar en artikel från USA att mexikanska kvinnor korsade gränsen till Mexiko för att köpa preventivmedel, och författarna till artikeln drog slutsatsen att kvinnorna inte var medvetna om att det finns tillgängliga tjänster i USA (61). En artikel från Kanada visar att kvinnor som bor i förorter eller mindre städer inte har tillgång till preventivmedelsrådgivning på grund av tolkbrist och på grund av att en del kliniker inte vill ge vård till icke-engelsktalande klienter, och att detta bidrar till lång väntetid på de kliniker som erbjuder tolk (50). En artikel visar att brist på transportmedel gör det svårt för latinamerikanska kvinnor i USA att ta sig till kliniker för att få preventivmedel (55).

Kilander et al. (2022) rapporterar resultat från en intervention från Sverige som ämnade öka användningen av effektiva preventivmedel bland kvinnor med migrationserfarenhet. Barnmorskorna som ingick i interventionen ändrade preventivmedelsrådgivningens upplägg så att dessa kvinnor erbjöds rådgivning vid två tillfällen, både under graviditet och efter förlossning (96). Under interventionens gång ökade valet av effektiva preventivmedel.

Dimensionen berör hur olika kostnader påverkar tillgången till preventivmedel och preventivmedelsrådgivning. Ur ett hälsosystemperspektiv rapporterar de inkluderade artiklarna om höga kostnader för preventivmedel. Ur ett individperspektiv handlar det om kvinnors möjlighet att betala för dem.

Sex artiklar tar upp priset på preventivmedel (48, 55, 58, 62, 63, 64), varav fem visar att priset påverkar kvinnors val av preventivmedel (48, 55, 58, 62, 64). Två av dessa artiklar kommer från Norge (48, 58). En artikel från Sverige visar dock att kostnader inte påverkar planerad användning av preventivmedel efter en abort (63). Däremot beskriver barnmorskor i Sverige att gratis preventivmedel eller utökade subventioner för alla åldrar kan öka användandet (49).

Nio artiklar behandlar kostnader utifrån migrantkvinnors upplevelser (56, 61, 62, 72, 74, 93, 97, 98, 99, 100), varav sju kommer från USA och mestadels fokuserar på hälso- och sjukvårdsförsäkringar. En artikel från USA rapporterar att mexikanska kvinnor oroar sig över hur de ska betala för preventivmedel och inte vet vilken hälso- och sjukvårdsförsäkring de är berättigade till (100). En annan artikel visar att kvinnor känner sig tvingade att använda preventivmedel av rädsla för att förlora statligt ekonomiskt stöd om de födde flera barn (93). Fyra andra artiklar från USA rapporterar om hur hälso- och sjukvårdsförsäkring påverkar användandet av preventivmedel (72, 97, 98, 99). En tar upp en policyförändring som innebar att preventivmedel efter förlossning inkluderades i den hälso- och sjukvårdsförsäkring som kvinnor utan medborgarskap är berättigad till, och den visar att användningen av långtidsverkande preventivmetoder bland kvinnor med migrationserfarenhet ökade efter policyförändringen (98). Enligt en artikel från Schweiz har kvinnor utan uppehållstillstånd slutat använda preventivmedel på grund av att de saknade pengar (74). Däremot rapporterar en artikel från Kanada att kvinnor med migrationserfarenhet som sökte abortvård i lägre utsträckning (10 procent) uppger brist på pengar som ett hinder för att använda preventivmedel jämfört med kvinnor födda i Kanada (63 procent) (56).

Dimensionen handlar om huruvida preventivmedel och preventivmedelsrådgivning är ändamålsenlig och motsvarar kvinnors behov och preferenser samt kvinnors möjlighet att vara delaktiga i sin vård. Ur ett hälsosystemperspektiv fokuserar resultaten på preventivmedel och preventivmedelsrådgivning utifrån kvinnans behov samt på språkbarriärer och tolkanvändning. Ur ett individperspektiv rapporteras resultat om kvinnors möjlighet till att vara delaktiga och påverka sin vård.

Flera artiklar (n = 22) rapporterar att rädsla för biverkningar är anledningen till att kvinnor med migrationserfarenhet slutat med preventivmedel eller avstått från att börja (48, 49, 53, 55, 58, 59, 63, 64, 66, 69, 71, 74, 76, 77, 78, 79, 83, 84, 90, 92, 94, 101). Några artiklar visar att det beror på tidigare erfarenheter av biverkningar bland kvinnorna själva eller andra personer (71, 76, 78, 83, 84, 90, 94, 101). Bland biverkningar nämns viktuppgång och oregelbunden blödning (49, 53, 55, 64, 76). En annan faktor är användarvänlighet, och en artikel från Australien visar att kvinnor inte använder preventivmedel för att de inte vill ta p-piller varje dag eller behöva besöka läkaren flera gånger för p-spruta (64).

Kvinnor med migrationserfarenhet är även oroliga för att hälso- och sjukvårdpersonal inte berättar om biverkningar eller risker och fördelar med preventivmedel (86), eller för att sekretessen ska brytas (85, 86). En studie visade att kvinnor med migrationserfarenhet i USA vill att hälso- och sjukvårdspersonal frågar om deras preferenser och behov under preventivmedelsrådgivningen (86). En artikel från Storbritannien visar att kvinnor är besvikna på rådgivningen och upplever att den inte är tillräckligt omfattande (53). Enligt en artikel från Sverige anser dock kvinnor att deras preferenser tas i beaktning när barnmorskor fokuserar rådgivningen på längre intervall mellan graviditeter för att ge kroppen tid att läka (79).

Fyra artiklar rapporterar att hälso- och sjukvårdpersonal inte lyssnar på kvinnorna eller går emot deras önskemål (64, 73, 87, 101). Två tar upp att kvinnor med migrationserfarenhet fått preventivmedel utskrivet utan att ha blivit konsulterade eller mot deras vilja (64, 87). En artikel från USA visar att kvinnor inte får information om alla preventivmedel under rådgivningen (55). En annan visar att migrantkvinnor i USA inte får preventivmedelsrådgivning i samma utsträckning eller kvalitet som kvinnor som är födda i USA (102). Liknande resultat visar en artikel från Nederländerna och en från Sverige (63, 89). Studien från Sverige visar att andelen som någon gång fått preventivmedelsrådgivning var lägre bland kvinnor med migrationserfarenhet med kvinnor som är födda i Sverige (63). En artikel från Italien visar att kvinnor som fått preventivmedelsrådgivning i högre grad använder effektiva preventivmedel, oavsett migrationserfarenhet (103).

De två interventioner som ingår i litteraturöversikten rör ändamålsenlig preventivmedelsrådgivning (96, 104), och genomfördes i Sverige. Den ena interventionen fokuserar på strukturerad preventivmedelsrådgivning och rapporterar att kvinnor med migrationserfarenhet i hög grad är nöjda med den (104). Den andra är ett pilotprojekt av en intervention för ökad kvalitet, vilken visar ökad användning av effektiva preventivmedel bland kvinnor med migrationserfarenhet (96).

Flera artiklar (n = 11) rapporterar att språkbarriärer påverkar preventivmedelsrådgivningen (49, 50, 53, 55, 58, 61, 66, 70, 73, 77, 85). Hälso- och sjukvårdspersonal upplever tolk som en möjliggörande faktor (49), men kan vara oroliga över att tolken kanske inte har rätt kompetens (49, 50, 77) eller översätter korrekt (49, 77). Att använda en tolk tar även längre tid (49, 50, 70) och hälso- och sjukvårdpersonal har erfarenhet av att tolken har en dömande attityd mot kvinnor med migrationserfarenhet (50). En artikel från Frankrike visar även att hälso- och sjukvårdspersonal förlitar sig på att tolken ska informera kvinnor om preventivmedel (87).

Hälso- och sjukvårdspersonal föredrar att använda professionella tolkar framför kvinnornas familjemedlemmar eller vänner men är samtidigt medvetna om att en professionell tolk kan göra kvinnor obekväma (50). Tre artiklar visar också att kvinnor med migrationserfarenhet kände sig obekväma med professionell tolk (73, 79, 90) och enligt en artikel föredrog de att deras man tolkade i stället (79). En artikel rapporterar även att kvinnor saknade information om rätten till tolk (58).

Språkbarriärer kan även göra att kvinnor blir mindre delaktiga i preventivmedelsrådgivningen (58, 61, 66, 77, 85) och mindre benägna att söka vård (61). Däremot behöver språk inte vara ett hinder. I en artikel från USA rapporterar latinamerikanska kvinnor att det inte var ett hinder om deras läkare inte pratade spanska, även om några tyckte att det underlättade (86).

Tillit påverkar också delaktigheten. Förtroendet för och relationen till hälso- och sjukvårdspersonalen rapporteras som viktig för interaktionen mellan kvinnor och personal (58, 85, 86). Carvajal et al. (2017) visar att latinamerikanska kvinnor med migrationserfarenhet i USA önskar bättre kommunikation, vilket skulle öka förtroendet för hälso- och sjukvårdspersonalen (86). Carvajal et al. (2017) och Inoue et al. (2016) tar även upp att kvinnor upplever anonymitet och patientsäkerhet som viktigt i mötet med hälso- och sjukvården (85, 86). Enligt en artikel från Norge är det en fördel att personalen utbildas i multikulturell kommunikation eftersom det kan bidra till att kvinnorna känner större förtroende för dem (58).

Fem artiklar rapporterar om skamkänslor under mötet med hälso- och sjukvårdspersonal (72, 73, 76, 85, 90). Det kan till exempel vara skambelagt att fråga om p-piller (85) och därför underlättar det om personalen initierar diskussioner om preventivmedel (73).

Nedan presenteras resultat från artiklar som tar upp preventivmedelsanvändning men som inte faller inom ramen för ramverket enligt Levesque et al. med fem dimensioner för tillgång till hälso- och sjukvård.

Nio artiklar rapporterar resultat om socioekonomiska faktorer som påverkar tillgången till och användandet av preventivmedel (45, 47, 69, 73, 76, 83, 88, 99, 105). En artikel från USA undersöker preventivmedelsanvändning bland kvinnor från Mexiko kontra USA och visar att skillnaden minskade när man kontrollerade för socioekonomisk status (99). En artikel från Frankrike visar att preventivmedelsanvändningen är lägre bland kvinnor med migrationserfarenhet som inte arbetar än bland arbetande kvinnor som är födda i Frankrike (105).

Ekonomisk stabilitet och viljan att arbeta och utbilda sig kan motivera kvinnor att använda preventivmedel (55, 73, 76, 86, 95). Arbete kan även vara en anledning till att man inte längre kan använda en naturlig preventivmetod såsom amning (83). Omland et al. (2014) visar att arbete och utbildning är en bestämningsfaktor för användning av hormonella preventivmedel bland kvinnor med migrationserfarenhet i Norge och bland kvinnor som är födda i Norge (88). En artikel från Sverige visar att låg utbildningsnivå är associerat med låg kunskap om hur man skyddar sig mot en oönskad graviditet (45).

Fyra artiklar visar att civilstånd och antal barn påverkar tillgången till och användningen av preventivmedel (46, 54, 72, 106). En artikel från Sverige visar att kvinnor med barn och en partner i högre grad än andra fått preventivmedelsrådgivning, och att kvinnor utan barn i lägre utsträckning visste vart de ska vända sig för rådgivning (46). En artikel visar även att kvinnor utan barn använder effektiva preventivmedel i mindre utsträckning än kvinnor med barn (106). I en artikel är slutsatsen att kvinnor med migrationserfarenhet har begränsad tillgång till preventivmedel före första graviditeten (106). Detta rapporteras även i två andra artiklar (54, 72).

Vistelsetiden i det nya landet har betydelse för preventivmedelsanvändning och rådgivning (46, 68, 75, 88). En artikel från Tyskland visar att kvinnor som använder preventivmedel varit i Tyskland under något längre tid (median 16 månader) jämfört med kvinnor som inte använder preventivmedel (median 13 månader) (68). En artikel från Norge visar att sannolikheten för att använda hormonella preventivmedel ökar under de första 5 åren i Norge, och därefter mattas ökningen av eller minskar förutom för kvinnor i åldern 16–25 år vars användning ökar under de första 14 åren i Norge (88). En artikel från Sverige visar att kvinnor som bott här i över fem år i högre utsträckning (50,7 procent) har fått preventivmedelsrådgivning jämfört med kvinnor med kortare vistelsetid (< 2 år: 18 procent och 3–4 år: 32,5 procent)>(46).

Syftet med denna kartläggande litteraturöversikt har varit att kartlägga tillgång till och användning av preventivmedel bland kvinnor med migrationserfarenhet samt att identifiera eventuella kunskapsluckor. Kartläggningen är en av de första som sammanställer kunskapsläget vad gäller faktorer som hindrar och möjliggör preventivmedelsanvändning för migrantkvinnor i höginkomstländer.

Utifrån Levesque med fleras ramverk framgår att artiklarna som ingår i den här litteraturöversikten främst berör dimensionen ändamålsenlig vård och migrantkvinnors möjlighet att identifiera vårdbehov, och därefter dimensionen kännedom om vård och migrantkvinnors möjlighet att söka vård. De dimensioner som berördes i minst utsträckning är de som rör tillgänglighet och migrantkvinnors möjlighet att få vård samt vårdkostnad och deras möjlighet att betala för vård, särskilt ur ett svenskt perspektiv. Få artiklar undersökte hur geografiska avstånd till vårdinrättningar påverkar tillgången till preventivmedel. Därtill hittades inga artiklar om hur preventivmedelsanvändningen påverkas av indirekta kostnader, såsom inkomstbortfall vid vårdbesök. Inkomstbortfall och kostnad för preventivmedel är två aspekter som kan tänkas påverka kvinnor med migrationserfarenhet i högre utsträckning eftersom de ofta har sämre ekonomiska förutsättningar än majoritetsbefolkningen.

Sammanställningen visar att de inkluderade artiklarna till stor del fokuserar på kvinnors bristande kunskap om preventivmedel, som ett hinder för tillgången och användningen. Många artiklar rör också kulturell, religiös och/eller social bakgrund som förklaring till skillnader mellan kvinnor med kontra utan migrationserfarenhet. Resultatet visar även att forskningen fokuserar på personliga egenskaper och förmågor, snarare än institutionella och samhälleliga faktorer, vilket är i linje med resultaten i tidigare forskning (107). Sammantaget är det få artiklar som rör möjliggörande faktorer. Därtill är det få som undersöker skillnaden i kulturell förståelse eller medvetenhet bland vårdpersonal och kommunikation om den vård som tillhandahålls, samt hur vårdens utformning kan påverka tillgång till och användning av preventivmedel.

Kvinnor med migrationserfarenhet är en heterogen grupp med olika behov. Många artiklar tar upp olika behov, men få fokuserar på hur vården kan anpassas till individen Därtill är det få av de inkluderade artiklarna som undersöker hur stor skillnaden är i kulturell förståelse eller medvetenhet och kommunikation gällande den vård som tillhandahålls, och hur vården påverkar tillgång till och användning av preventivmedel. Detta är intressant ur ett jämlikhetsperspektiv där hälso- och sjukvården har till uppgift att bedriva vård på lika villkor, det vill säga att vården ska anpassas så att den passar hela befolkningen (4).

Språkbarriärer och utmaningar med att arbeta med tolk påverkar preventivmedelsrådgivningen och migrantkvinnors delaktighet i sin vård, vilket också bekräftar resultat från tidigare forskning om SRHR (35, 107, 108). Kvinnor med migrationserfarenhets språkkunskaper, utbildning och socioekonomiska förutsättningar påverkar deras hälsolitteracitet och därmed deras möjlighet att förstå, värdera och använda information (109). Det är av stor betydelse att hälso- och sjukvården kan möta personer oavsett språkkunskaper och hälsolitteracitetsnivå. Ett exempel är SRHR-tolkar med utbildning om bland annat normer, hbtqi-frågor och våld i nära relation (110) som används i några regioner i Sverige.

Kartläggningen visar vidare att rädsla för biverkningar gör att migrantkvinnor tvekar att använda preventivmedel. Rädsla för biverkningar av preventivmedel påverkar dock även kvinnor utan migrationserfarenhet och är inte unikt för gruppen migrantkvinnor (111). Därför kan befolkningen som helhet behöva mer information om preventivmedel och deras verkningsmekanismer och biverkningar.

Resultatet visar att det finns strukturella hinder avseende migrantkvinnors tillgång till och använda preventivmedel, exempelvis utsatthet för rasism och diskriminering. Likt tidigare forskning (33, 34, 35, 112, 113) visar kartläggningen att kvinnor med migrationserfarenhet undviker att söka vård på grund av erfarenheter av och/eller oro för rasism och diskriminering från hälso- och sjukvårdpersonal. Tidigare forskning har visat att rasifierade kvinnor i reproduktiv ålder upplever påtryckningar från hälso- och sjukvårdspersonal att använda preventivmedel (21, 114) vilket även den här kartläggningen visar. Vidare visar en kartläggning om rasism inom hälso- och sjukvården av Hamed et al. (2022) att hälso- och sjukvårdspersonal inte diskuterar förekomsten av rasism eller känner sig bekväma att prata om det (112).

Några artiklar i kartläggningen visar att graviditeten är den period då kvinnor med migrationserfarenhet får kunskap om både preventivmedel och vård kopplat till preventivmedel. Vidare kan det betyda att migrantkvinnor i övrigt inte har tillgång till anpassad information om tillgänglig vård relaterat till preventivmedel. Det skulle dessutom i synnerhet kunna drabba migrantkvinnor som vill undvika att bli gravida. Avsaknaden av tillgång till information om tillgänglig vård kopplat till preventivmedel visar också på strukturella hinder för kvinnor med migrationserfarenhet. Resultatet visar att informationen som migrantkvinnor får om tillgängliga tjänster kopplade till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och information om hälsosystemet vid ankomst i det nya landet inte är tillräcklig eller inte är anpassad och är i linje med tidigare forskning (35, 36).

Både kartläggningen och tidigare forskning (115, 116) visar att män är involverade i kvinnors reproduktiva hälsa, på ett sätt som kan tala för patriarkala strukturer. Det behövs mer forskning i en svensk kontext för att förstå hur vanligt det är med exempelvis reproduktivt tvång. Vidare behövs mer forskning utifrån ett intersektionellt perspektiv som synliggör hur olika maktordningar såsom till exempel kön, etnicitet och socioekonomiska förutsättningar påverkar preventivmedelstillgången och användningen.

En styrka med kartläggningen är att den berör tre geografiska regioner och resultaten är i stort samstämmiga oberoende av kontext. Detta kan bero på att majoriteten av artiklarna rör ett individperspektiv snarare än ett hälsosystemperspektiv. Om fler artiklar hade fokuserat på hälsosystemet, och framför allt kostnader, skulle resultatet troligen inte vara lika samstämmigt eftersom hälso- och sjukvård finansieras på olika rätt i de tre regionerna. Ytterligare styrkor är att en bibliotekarie genomförde den slutgiltiga sökningen och att relevansbedömningen utfördes av två personer med stöd av ytterligare två seniora forskare.

Vidare inkluderar kartläggningen både ett hälsosystemperspektiv och ett individperspektiv, vilket är en styrka. Samtidigt kan det ses som en svaghet att kartläggningen inte tydligt inkluderar samhälleliga strukturer och deras påverkan på tillgången till preventivmedel, eftersom kartläggningen visar att strukturella hinder har stor betydelse.

Kartläggningen inkluderar både kvinnor med migrationsbakgrund och vårdpersonal, och det är en styrka att få med båda perspektiven. Artiklar som inkluderar män exkluderades däremot. I framtiden kan en sådan kartläggning vara intressant eftersom tidigare studier visar att mäns involvering i kvinnors preventivmedelsanvändning kan ha betydelse för deras sexuella och reproduktiva hälsa. En potentiell svaghet är inkluderingen av olika geografiska regioner med olika hälsosystem, migrantgrupper och sociala kontext. Dock var resultaten samstämmiga, men majoriteten av artiklarna bygger på data från USA.

Denna litteraturöversikt visar att den rådande forskningen om migrantkvinnors tillgång till och användning av preventivmedel i stor utsträckning fokuserar på ett individperspektiv snarare än ett hälsosystemsperspektiv. Det är viktigt att notera att den övervägande delen av tidigare forskning inom området är baserad på studier utförda i USA, vilket innebär att generalisering av resultaten till den svenska kontexten kan vara osäker.

Individperspektivet framstår som central i litteraturöversikten. Det understryker att kvinnor med migrationserfarenhets användning av preventivmedel påverkas av deras kunskap om dessa, språkkunskaper, deras kulturella, religiösa och sociala bakgrund, samt mäns inflytande. Samtidigt visar sammanställningen på hälsosystemperspektivets betydelse för att tillgodose tillgången till information om de tillgängliga tjänsterna gällande preventivmedel. Faktorer som kvaliteten på preventivmedelsrådgivningen, bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal, kostnader för preventivmedel är också betydelsefulla ur detta perspektiv. Litteraturöversikten visar även på förekomsten av strukturella hinder som påverkar kvinnors tillgång till preventivmedel, särskilt de som har migrationserfarenheter.

Denna översikt utgör en viktig grund för att bättre förstå kvinnors preventivmedelsanvändning. Resultaten visar på behovet av att integrera både individ- och hälsosystemperspektiv för att utforma effektiva insatser som främjar sexuell och reproduktiv hälsa i den svenska kontexten. Vidare tydliggörs även vikten av att lägga ett större fokus på möjliga lösningar för att övervinna de strukturella hinder som kan begränsa kvinnors tillgång till preventivmedel och därmed stärka jämlikheten inom detta område.

Utifrån den föreliggande litteraturöversikten bedömer Folkhälsomyndigheten att följande utvecklingsområden kan skapa förutsättningar för jämlik hälsa.

Det finns ett behov av ökad kunskap som utgår från ett hälsosystemperspektiv. Denna kunskap bör fokusera på hur vården kan anpassas för att möta olika individers behov, preferenser och förutsättningar. Det är även viktigt att belysa hur olika maktstrukturer i samhället kan skapa sämre förutsättningar för jämlik hälsa, genom att kunskapsutvecklingen utgår från ett intersektionellt perspektiv. Utöver det behövs fler interventionsstudier som tar hänsyn till de faktorer som hindrar migrantkvinnor från att få tillgång till och använda preventivmedel.

Det är också av betydelse att öka kunskapen om mäns involvering och roll i preventivmedelsrådgivning och användning, exempelvis avseende reproduktivt tvång. Det behövs mer kunskap om hur samhällsstrukturer, kostnader och geografiska avstånd till preventivmedelsrelaterad vård och rådgivning påverkar tillgången till och användningen av preventivmedel. Vidare kan framtida kunskapsframtagning med fördel fokusera på att identifiera möjliggörande faktorer snarare än enbart hindrande faktorer. Resultaten från sådan kunskap kan användas som grund för utvecklingsinsatser inom hälso- och sjukvården och SRHR-området.

Kunskapen behöver stärkas om hur kommuner och regioner kan arbeta mer kunskapsbaserat, förebyggande och hälsofrämjande när det gäller reproduktiv hälsa. Det finns behov av att utveckla anpassad preventivmedelsrådgivning tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonal och kvinnor med migrationserfarenhet. Det finns även behov av att ta fram utåtriktade insatser för bättre att stärka migrantkvinnors tillgång till information om SRHR, exempelvis genom att stödja civilsamhällets arbete med informationsspridning om rättigheter och. Vidare finns behov av att inkludera undervisning om SRHR i samhällsorienteringen för nyanlända, särskilt när det gäller hälso- och sjukvård.

Genom att ge hälso- och sjukvårdspersonal tid och möjlighet att ta del av kunskapshöjande insatser för att kunna anpassa vården avseende preventivmedelsrådgivning utifrån behov och preferenser, ökar möjligheten att skapa jämlika förutsättningar för en god sexuell och reproduktiv hälsa. För att synliggöra och motverka rasism och diskriminering behövs kompetenshöjande insatser för hälso-och sjukvårdpersonal samt beslutsfattare inom regioner.

1. International Organization for Migration. Glossary on Migration. 2019.
2. The office of the United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR). ‘Refugees’ and ‘Migrants’ – Frequently Asked Questions (FAQs) 2023 [cited 20230321. Available from: https://www.unhcr.org/en-us/news/latest/2016/3/56e95c676/refugees-migrants-frequently-asked-questions-faqs.html
3. SCB. Utrikes födda i Sverige 2023 [cited 20230320. Available from: https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/utrikes-fodda-i-sverige/#utrikes-fodda-senaste-aret
4. Proposition 2017/18:249. God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik. Available from: https://data.riksdagen.se/fil/7DFAC6CD-6BBC-476E-BB21-740C5A575867
5. United Nations (UN). International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights. 1967.
6. United Nations (UN). Universal Declaration of Human Rights [cited 20230322. Available from: https://www.un.org/en/about-us/universal-declaration-of-human-rights
7. Committee on Economic Social and Cultural Rights (CESCR). General Comment N:o 14 The right to the highest attainable standard of health (article 12 of the International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights) E/C.12/2000/4. 2000.
8. United Nations General Assembly. Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women 1979.
9. Committee on Economic Social and Cultural Rights (CESCR). General Comment No. 22 on the right to sexual and reproductive health E/C.12/GC/22. 2016.
10. United Nations Human Rights Office of the High Commissioner. Sexual and reproductive health and rights - OHCHR and women’s human rights and gender equality 2023 [cited 20230227. Available from: https://www.ohchr.org/en/women/sexual-and-reproductive-health-and-rights
11. General Assembly 70/1. Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development 2015.
12. Starrs AM, Ezeh, A C., Barker, G., Basu A., Bertrand, J T., Blum, R., ...& Ashford, L. S. Accelerate progress-sexual and reproductive health and rights for all: report of the Guttmacher-Lancet Commission. The Lancet. 2018:2642-92.
13. Folkhälsomyndigheten. Nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)- En god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen. 2020.
14. Susheela Singh, Jacqueline E. Darroch, Lori S. Ashford. Adding it up: The Cost and Benefits of Investing in Sexual and Reproductive Health Care. New York: Guttmacher Institute; 2014.
15. Bernstein A, Jones KM. The Economic Effects of Contraceptive Access: A Review of the Evidence. New York: Institute for Women’s Policy Research; 2019.
16. United Nations Department of Economic and Social Affairs: Population Division. Contraceptive Use by Method 2019: Data Booklet 2019. Available from: https://www.un.org/development/desa/pd/sites/www.un.org.development.desa.pd/files/files/documents/2020/Jan/un_2019_contraceptiveusebymethod_databooklet.pdf
17. WHO. Family planning/contraception methods 2020 [cited 20230424. Available from: https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/family-planning-contraception
18. World Health Organization Department of Reproductive Health and Research (WHO/RHR), Johns Hopkins Bloomberg School of Public Health/Center for Communication Programs (CCP), Knowledge SUCCESS. Family Planning - A global handbook for providers (2022 update). Baltimore and Geneva: CCP and WHO; 2022.
19. Lindh I, Skjeldestad FE, Gemzell-Danielsson K, Heikinheimo O, Hognert H, Milsom I, et al. Contraceptive use in the Nordic countries. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica. 2017;96(1):19-28.
20. Hellström A, Gemzell Danielsson K, Kopp Kallner H. Trends in use and attitudes towards contraception in Sweden: results of a nationwide survey. The European Journal of Contraception & Reproductive Health Care. 2019;24(2):154-60.
21. Fox E, Reyna A, Malcolm NM, Rosmarin RB, Zapata LB, Frederiksen BN, et al. Client Preferences for Contraceptive Counseling: A Systematic Review. American Journal of Preventive Medicine. 2018;55(5):691-702.
22. Folkhälsomyndigheten. Nationell handlingsplan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige 2023.
23. Starrs AM, Ezeh AC, Barker G, Basu A, Bertrand JT, Blum R, et al. Accelerate progress—sexual and reproductive health and rights for all: report of the Guttmacher–Lancet Commission. The Lancet. 2018;391(10140):2642-92.
24. Committee on Economic Social and Cultural Rights (CESCR). General comment No. 20: Non-discrimination in economic, social and cultural rights 2009.
25. Pedersen GS, Grøntved A, Mortensen LH, Andersen A-MN, Rich-Edwards J. Maternal Mortality Among Migrants in Western Europe: A Meta-Analysis. Maternal and Child Health Journal. 2014;18(7):1628-38.
26. Esscher A, Haglund B, Högberg U, Essén B. Excess mortality in women of reproductive age from low-income countries: a Swedish national register study. European Journal of Public Health. 2012;23(2):274-9.
27. van den Akker T, van Roosmalen J. Maternal mortality and severe morbidity in a migration perspective. Best Practice & Research Clinical Obstetrics & Gynaecology. 2016;32:26-38.
28. Casillas A, Bodenmann P, Epiney M, Gétaz L, Irion O, Gaspoz J-M, et al. The Border of Reproductive Control: Undocumented Immigration as a Risk Factor for Unintended Pregnancy in Switzerland. Journal of Immigrant and Minority Health. 2015;17(2):527-34.
29. Rasch V, Gammeltoft T, Knudsen LB, Tobiassen C, Ginzel A, Kempf L. Induced abortion in Denmark: effect of socio-economic situation and country of birth. European Journal of Public Health. 2007;18(2):144-9.
30. Rodriguez-Alvarez E, Borrell LN, González-Rábago Y, Martín U, Lanborena N. Induced abortion in a Southern European region: examining inequalities between native and immigrant women. International Journal of Public Health. 2016;61(7):829-36.
31. Socialstyrelsen. Socioekonomiska faktorers påverkan på kvinnors och barns hälsa efter förlossning 2016.
32. Råssjö EB, Byrskog U, Samir R, Klingberg-Allvin M. Somali women’s use of maternity health services and the outcome of their pregnancies: A descriptive study comparing Somali immigrants with native-born Swedish women. Sexual & Reproductive Healthcare. 2013;4(3):99-106.
33. Hamed S, Thapar-Björkert S, Bradby H, Ahlberg BM. Racism in European Health Care: Structural Violence and Beyond. Qualitative Health Research. 2020;30(11):1662-73.
34. Rade DA, Crawford G, Lobo R, Gray C, Brown G. Sexual Health Help-Seeking Behavior among Migrants from Sub-Saharan Africa and South East Asia living in High Income Countries: A Systematic Review. International Journal of Environmental Research and Public Health. 2018;15(7):1311.
35. Fair F, Raben L, Watson H, Vivilaki V, van den Muijsenbergh M, Soltani H, et al. Migrant women's experiences of pregnancy, childbirth and maternity care in European countries: A systematic review. PloS one. 2020;15(2):e0228378-e.
36. Schoevers MA, van den Muijsenbergh METC, Lagro-Janssen ALM. Illegal female immigrants in The Netherlands have unmet needs in sexual and reproductive health. Journal of Psychosomatic Obstetrics & Gynecology. 2010;31(4):256-64.
37. Folkhälsomyndigheten. Migration, sexuell hälsa och hiv/STI prevention - en sammanfattande rapport. 2020.
38. Levesque JF, Harris MF, Russell G. Patient-centred access to health care: conceptualising access at the interface of health systems and populations. Int J Equity Health. 2013;12:18.
39. Folkhälsomyndigheten. Handledning för litteraturöversikter. 2017.
40. Peters MDJ, Marnie C, Tricco AC, Pollock D, Munn Z, Alexander L, et al. Updated methodological guidance for the conduct of scoping reviews. JBI Evidence Implementation. 2021;19(1).
41. Tricco AC, Lillie E, Zarin W, O'Brien KK, Colquhoun H, Levac D, et al. PRISMA Extension for Scoping Reviews (PRISMA-ScR): Checklist and Explanation. Annals of Internal Medicine. 2018;169(7):467-73.
42. Mourad Ouzzani, Hossam Hammady, Zbys Fedorowicz, Elmagarmid A. Rayyan — a web and mobile app for systematic reviews. . Systematic Reviews. 2016.
43. Haddaway NR, Grainger MJ, Gray CT. citationchaser: An R package and Shiny app for forward and backward citations chasing in academic searching (0.0.3): Zenodo; 2021 [
44. SBU. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten: en metodbok. . Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2020.
45. Akerman E, Ostergren PO, Essen B, Fernbrant C, Westerling R. Knowledge and utilization of sexual and reproductive healthcare services among Thai immigrant women in Sweden. BMC International Health & Human Rights. 2016;16(1):25.
46. Akerman E, Larsson EC, Essen B, Westerling R. A missed opportunity? Lack of knowledge about sexual and reproductive health services among immigrant women in Sweden. Sexual & reproductive healthcare : official journal of the Swedish Association of Midwives. 2019;19:64-70.
47. Akerman E, Larsson EC, Essen B, Westerling R. Understanding the needs and use of sexual and reproductive health services among Thai women: a descriptive cross-sectional study in Sweden. Sexual Health. 2021;18(3):203-11.
48. Gele AA, Musse FK, Qureshi S. Unmet needs for contraception: A comparative study among Somali immigrant women in Oslo and their original population in Mogadishu, Somalia. PLoS ONE [Electronic Resource]. 2019;14(8):e0220783.
49. Kolak M, Jensen C, Johansson M. Midwives' experiences of providing contraception counselling to immigrant women. Sexual & reproductive healthcare : official journal of the Swedish Association of Midwives. 2017;12:100-6.
50. Newbold KB, Willinsky J. Providing family planning and reproductive healthcare to Canadian immigrants: perceptions of healthcare providers. Culture, Health & Sexuality. 2009;11(4):369-82.
51. Otero-Garcia L, Goicolea I, Gea-Sanchez M, Sanz-Barbero B. Access to and use of sexual and reproductive health services provided by midwives among rural immigrant women in Spain: midwives' perspectives. Glob Health Action. 2013;6:22645.
52. Royer PA, Olson LM, Jackson B, Weber LS, Gawron L, Sanders JN, et al. "In Africa, There Was No Family Planning. Every Year You Just Give Birth": Family Planning Knowledge, Attitudes, and Practices Among Somali and Congolese Refugee Women After Resettlement to the United States. Qualitative Health Research. 2020;30(3):391-408.
53. Verran A, Evans S, Lin DJ, Griffiths F. The experiences and perceptions of family planning of female Chinese asylum seekers living in the UK. Journal of Family Planning & Reproductive Health Care. 2015;41(2):122-7.
54. Watts M, McMichael C, Liamputtong P. Factors Influencing Contraception Awareness and Use: The Experiences of Young African Australian mothers. Journal of Refugee Studies. 2015;28(3):368-87.
55. White K, Ocampo M, Scarinci IC. A socio-ecological approach for examining factors related to contraceptive use among recent Latina immigrants in an emerging Latino state. Women & Health. 2017;57(7):872-89.
56. Wiebe E. Contraceptive practices and attitudes among immigrant and nonimmigrant women in Canada. Canadian Family Physician. 2013;59(10):e451-5.
57. Burchard A, Laurence CO, Stocks N. Female international students and sexual health - a qualitative study into knowledge, beliefs and attitudes. Australian family physician. 2011;40(10):817-20.
58. Gele AA, Musse FK, Shrestha M, Qureshi S. Barriers and facilitators to contraceptive use among Somali immigrant women in Oslo: A qualitative study. PLoS ONE [Electronic Resource]. 2020;15(3):e0229916.
59. Caballero TM, Bou Delgado L, Wu L, Upadhya K, Johnson SB, DeCamp LR. Mi Familia Entera: Contraceptive Use Among Spanish-Speaking Mothers of Young Children. Maternal & Child Health Journal. 2022;26(1):139-48.
60. Flippen CA, Schut RA. Migration and Contraception among Mexican Women: Assessing Selection, Disruption, and Adaptation. Population Research & Policy Review. 2022;41(2):495-520.
61. Maternowska C, Estrada F, Campero L, Herrera C, Brindis CD, Vostrejs MM. Gender, culture and reproductive decision-making among recent Mexican migrants in California. Culture, Health & Sexuality. 2010;12(1):29-43.
62. Alvarez-Nieto C, Pastor-Moreno G, Grande-Gascon ML, Linares-Abad M. Sexual and reproductive health beliefs and practices of female immigrants in Spain: a qualitative study. Reproductive Health. 2015;12:79.
63. Emtell Iwarsson K, Larsson EC, Gemzell-Danielsson K, Essen B, Klingberg-Allvin M. Contraceptive use among migrant, second-generation migrant and non-migrant women seeking abortion care: a descriptive cross-sectional study conducted in Sweden. BMJ Sexual & Reproductive Health. 2019;21:21.
64. Ngum Chi Watts MC, Liamputtong P, Carolan M. Contraception knowledge and attitudes: truths and myths among African Australian teenage mothers in Greater Melbourne, Australia. Journal of Clinical Nursing. 2014;23(15):2131-41.
65. Craig AD, Dehlendorf C, Borrero S, Harper CC, Rocca CH. Exploring young adults' contraceptive knowledge and attitudes: disparities by race/ethnicity and age. Womens Health Issues. 2014;24(3):e281-9.
66. Degni F, Koivusilta L, Ojanlatva A. Attitudes towards and perceptions about contraceptive use among married refugee women of Somali descent living in Finland. European Journal of Contraception & Reproductive Health Care. 2006;11(3):190-6.
67. Garces-Palacio IC, Altarac M, Scarinci IC. Contraceptive knowledge and use among low-income Hispanic immigrant women and non-Hispanic women. Contraception. 2008;77(4):270-5.
68. Inci MG, Kutschke N, Nasser S, Alavi S, Abels I, Kurmeyer C, et al. Unmet family planning needs among female refugees and asylum seekers in Germany - is free access to family planning services enough? Results of a cross-sectional study. Reproductive Health. 2020;17(1):115.
69. Agbemenu K, Auerbach S, Ely GE, Aduloji-Ajijola N, Wang HH. Family planning trends among community-dwelling African refugee women. Public Health Nursing. 2020;37(4):478-86.
70. Larsson EC, Fried S, Essen B, Klingberg-Allvin M. Equitable abortion care - A challenge for health care providers. Experiences from abortion care encounters with immigrant women in Stockholm, Sweden. Sexual & reproductive healthcare : official journal of the Swedish Association of Midwives. 2016;10:14-8.
71. Rasch V, Knudsen LB, Gammeltoft T, Christensen JT, Erenbjerg M, Christensen JJ, et al. Contraceptive attitudes and contraceptive failure among women requesting induced abortion in Denmark. Human Reproduction. 2007;22(5):1320-6.
72. Sable MR, Havig K, Schwartz LR, Shaw A. Hispanic Immigrant Women Talk About Family Planning. Affilia-Journal of Women and Social Work. 2009;24(2):137-51.
73. Soin KS, Beldowski K, Bates E, Garcia KP, Naik S, Plumb E, et al. Attitudes Towards Family Planning among Bhutanese, Burmese, and Iraqi Refugee Women: A Qualitative Study. Hawaii Journal of Health and Social Welfare. 2020;79(6):70-7.
74. Wolff H, Epiney M, Lourenco AP, Costanza MC, Delieutraz-Marchand J, Andreoli N, et al. Undocumented migrants lack access to pregnancy care and prevention. BMC Public Health. 2008;8:93.
75. Wray A, Ussher JM, Perz J. Constructions and experiences of sexual health among young, heterosexual, unmarried Muslim women immigrants in Australia. Culture, Health & Sexuality. 2014;16(1):76-89.
76. Zhang Y, McCoy EE, Scego R, Phillips W, Godfrey E. A Qualitative Exploration of Somali Refugee Women's Experiences with Family Planning in the U.S. Journal of Immigrant & Minority Health. 2020;22(1):66-73.
77. Dolan H, Li M, Bateson D, Thompson R, Tam CWM, Bonner C, et al. Healthcare providers' perceptions of the challenges and opportunities to engage Chinese migrant women in contraceptive counselling: a qualitative interview study. Sexual Health. 2020;17(5):405-13.
78. Hawkey AJ, Ussher JM, Perz J. “If You Don’t Have a Baby, You Can’t Be in Our Culture”: Migrant and Refugee Women’s Experiences and Constructions of Fertility and Fertility Control. Women's Reproductive Health. 2018;5(2):75-98.
79. Kolak M, Lofgren C, Hansson SR, Rubertsson C, Agardh A. Immigrant women's perspectives on contraceptive counselling provided by midwives in Sweden - a qualitative study. Sexual & Reproductive Health Matters. 2022;30(1):2111796.
80. Quelopana AM, Alcalde C. Exploring knowledge, belief and experiences in sexual and reproductive health in immigrant Hispanic women. Journal of immigrant and minority health. 2013;16(5):1001-6.
81. Sangi-Haghpeykar H, Ali N, Posner S, Poindexter AN. Disparities in contraceptive knowledge, attitude and use between Hispanic and non-Hispanic whites. Contraception. 2006;74(2):125-32.
82. Ussher JM, Rhyder-Obid M, Perz JM, Rae M, Wong TWK, Newman P. Purity, Privacy and Procreation: Constructions and Experiences of Sexual and Reproductive Health in Assyrian and Karen Women Living in Australia. Sexuality & Culture. 2012;16(4):467-85.
83. Agbemenu K, Volpe EM, Dyer E. Reproductive health decision-making among US-dwelling Somali Bantu refugee women: A qualitative study. Journal of Clinical Nursing. 2018;27(17):3355-62.
84. Dolan H, Li M, Bateson D, Thompson R, Tam CWM, Bonner C, et al. 'Every medicine is part poison': a qualitative inquiry into the perceptions and experiences of choosing contraceptive methods of migrant Chinese women living in Australia. BMC Women's Health. 2021;21(1):100.
85. Inoue K, Kelly M, Bateson D, Rutherford A, Stewart M, Richters J. Contraceptive choices and sexual health of Japanese women living in Australia: A brief report from a qualitative study. Australian Family Physician. 2016;45(7):523-7.
86. Carvajal DN, Gioia D, Mudafort ER, Brown PB, Barnet B. How can Primary Care Physicians Best Support Contraceptive Decision Making? A Qualitative Study Exploring the Perspectives of Baltimore Latinas. Womens Health Issues. 2017;27(2):158-66.
87. Sargent C. Counseling contraception for Malian migrants in Paris: Global, state, and personal politics. Human Organization. 2005;64(2):147-56.
88. Omland G, Ruths S, Diaz E. Use of hormonal contraceptives among immigrant and native women in Norway: data from the Norwegian Prescription Database. BJOG: An International Journal of Obstetrics & Gynaecology. 2014;121(10):1221-8.
89. Raben LAD, van den Muijsenbergh M. Inequity in contraceptive care between refugees and other migrant women?: a retrospective study in Dutch general practice. Family Practice. 2018;35(4):468-74.
90. Russo A, Lewis B, Ali R, Abed A, Russell G, Luchters S. Family planning and Afghan refugee women and men living in Melbourne, Australia: new opportunities and transcultural tensions. Culture, Health & Sexuality. 2020;22(8):937-53.
91. Ebrahim NB, Davis S, Tomaka J. Psychosocial determinants of intention to use condoms among Somali and Ethiopian immigrants in the U.S. Psychology Health & Medicine. 2017;22(5):611-7.
92. Barona-Vilar C, Mas-Pons R, Fullana-Montoro A, Giner-Monfort J, Grau-Munoz A, Bisbal-Sanz J. Perceptions and experiences of parenthood and maternal health care among Latin American women living in Spain: a qualitative study. Midwifery. 2013;29(4):332-7.
93. Gurnah K, Khoshnood K, Bradley E, Yuan C. Lost in translation: reproductive health care experiences of Somali Bantu women in Hartford, Connecticut. Journal of Midwifery & Women's Health. 2011;56(4):340-6.
94. Lee J, Jezewski MA, Wu YW, Carvallo M. The relationship between acculturation and oral contraceptive use among Korean immigrant women. Research in Nursing & Health. 2011;34(2):91-102.
95. Carvajal DN, Zambrana RE. Challenging Stereotypes: A Counter-Narrative of the Contraceptive Experiences of Low-Income Latinas. Health Equity. 2020;4(1):10-6.
96. Kilander H, Weinryb M, Vikstrom M, Petersson K, Larsson EC. Developing contraceptive services for immigrant women postpartum - a case study of a quality improvement collaborative in Sweden. BMC Health Services Research. 2022;22(1):556.
97. Rodriguez MI, McConnell KJ, Skye M, Kaufman M, Caughey AB, Lopez-Defede A, et al. Disparities in postpartum contraceptive use among immigrant women with restricted Medicaid benefits. AJOG Global Reports. 2022;2(1):100030.
98. Rodriguez MI, Skye M, Lindner S, Caughey AB, Lopez-DeFede A, Darney BG, et al. Analysis of Contraceptive Use Among Immigrant Women Following Expansion of Medicaid Coverage for Postpartum Care. JAMA Network Open. 2021;4(12):e2138983.
99. Choi KH, Hamilton ER. Understanding patterns of contraceptive use among never married Mexican American women. Demographic Research. 2016;34:1129-60.
100. Betancourt GS, Colarossi L, Perez A. Factors associated with sexual and reproductive health care by Mexican immigrant women in New York City: a mixed method study. Journal of Immigrant & Minority Health. 2013;15(2):326-33.
101. Guerra-Reyes L, Palacios I, Ferstead A. Managing Precarity: Understanding Latinas' Sexual and Reproductive Care-Seeking in a Midwest Emergent Latino Community. Qualitative Health Research. 2021;31(5):871-86.
102. Coleman-Minahan K, Potter JE. Quality of postpartum contraceptive counseling and changes in contraceptive method preferences. Contraception. 2019;100(6):492-7.
103. Lauria L, Donati S, Spinelli A, Bonciani M, Grandolfo ME. The effect of contraceptive counselling in the pre and post-natal period on contraceptive use at three months after delivery among Italian and immigrant women. Annali Dell'Istituto Superiore di Sanita. 2014;50(1):54-61.
104. Emtell Iwarsson K, Larsson EC, Bizjak I, Envall N, Kopp Kallner H, Gemzell-Danielsson K. Long-acting reversible contraception and satisfaction with structured contraceptive counselling among non-migrant, foreign-born migrant and second-generation migrant women: evidence from a cluster randomised controlled trial (the LOWE trial) in Sweden. BMJ Sexual & Reproductive Health. 2022;48(2):128-36.
105. Poncet LC, Huang N, Rei W, Lin YC, Chen CY. Contraceptive use and method among immigrant women in France: relationship with socioeconomic status. European Journal of Contraception & Reproductive Health Care. 2013;18(6):468-79.
106. Coleman-Minahan K, Boniface ER, Fuentes-Rivera E, Saavedra-Avendano B, Riosmena F, Darney BG. Patterns in Contraceptive Use Among Women of Mexican Origin in the United States and in Mexico. Obstetrics & Gynecology. 2022;140(5):784-92.
107. Gray C, Crawford G, Maycock B, Lobo R. Socioecological Factors Influencing Sexual Health Experiences and Health Outcomes of Migrant Asian Women Living in 'Western' High-Income Countries: A Systematic Review. Int J Environ Res Public Health. 2021;18(5).
108. Davidson N, Hammarberg K, Romero L, Fisher J. Access to preventive sexual and reproductive health care for women from refugee-like backgrounds: a systematic review. BMC Public Health. 2022;22(1):403.
109. Sørensen K, Van den Broucke S, Fullam J, Doyle G, Pelikan J, Slonska Z, et al. Health literacy and public health: A systematic review and integration of definitions and models. BMC Public Health. 2012;12(1):80.
110. Västra Götalandsregionen. Så bokar du SRHR-tolk 2023 [cited 20230516. Available from: https://www.vgregion.se/halsa-och-vard/vardgivarwebben/amnesomraden/kunskapscentrum-for-sexuell-halsa/utbildningar/srhr-tolkar/
111. Le Guen M, Schantz C, Régnier-Loilier A, de La Rochebrochard E. Reasons for rejecting hormonal contraception in Western countries: A systematic review. Social Science & Medicine. 2021;284:114247.
112. Hamed S, Bradby H, Ahlberg BM, Thapar-Björkert S. Racism in healthcare: a scoping review. BMC Public Health. 2022;22(1):988.
113. Lebano A, Hamed S, Bradby H, Gil-Salmerón A, Durá-Ferrandis E, Garcés-Ferrer J, et al. Migrants’ and refugees’ health status and healthcare in Europe: a scoping literature review. BMC Public Health. 2020;20(1):1039.
114. Gomez AM, Fuentes L, Allina A. Women or LARC First? Reproductive Autonomy And the Promotion of Long-Acting Reversible Contraceptive Methods. Perspectives on Sexual and Reproductive Health. 2014;46(3):171-5.
115. Chalmiers MA, Karaki F, Muriki M, Mody SK, Chen A, Thiel de Bocanegra H. Refugee women's experiences with contraceptive care after resettlement in high-income countries: A critical interpretive synthesis. Contraception. 2022;108:7-18.
116. Suha M, Murray L, Warr D, Chen J, Block K, Murdolo A, et al. Reproductive coercion as a form of family violence against immigrant and refugee women in Australia. PLOS ONE. 2022;17(11):e0275809.