Det finns idag flera utmaningar med att följa befolkningens livsmedelskonsumtion och faktorer som påverkar den, särskilt utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Livsmedelsförsäljningsstatistik kan vara ett värdefullt verktyg för att förstå vår matmiljö, våra kostmönster och relaterade folkhälsoproblem, samt för att kunna utvärdera interventioner och åtgärder inom livsmedelsområdet.

Vi har undersökt förutsättningarna för att använda regional försäljningsstatistik för att följa upp livsmedelskonsumtionen och faktorer som påverkar den, till exempel utbud och pris. Undersökningen är en del av ett regeringsuppdrag till Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket om att ta fram förslag på nationella mål, indikatorer och insatsområden som ska ge en inriktning för arbetet med en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.

Data som används i den här rapporten bygger på livsmedelsförsäljning i dagligvaruhandel och annan servicehandel som statistik- och kunddataföretaget Nielsen IQ tillhandahållit. Data presenteras för varje regions andel av den totala försäljningen av olika livsmedelsgrupper i volym eller värde. För att uppskatta om försäljningen kan anses vara förväntad eller inte har vi jämfört försäljningsandelen med befolkningsandelen i regionen.

Resultatet indikerar att det finns regionala skillnader i livsmedelsförsäljning för ett antal utvalda livsmedelsgrupper. Vissa regioner hade för flertalet av livsmedelsgrupperna en högre försäljning än förväntat utifrån befolkningens storlek. Detta gällde särskilt kött- och charkprodukter. Resultatet tyder därmed på att regionerna kan ha olika utmaningar i arbetet med att ställa om till en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.

Försäljningsstatistiken skulle kunna möjliggöra enklare och snabbare sätt att indikera förändringar inom livsmedelskonsumtionen. Statistiken behöver bli mer transparent och tillgänglig på olika nivåer i samhället, för att beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå ska kunna ta välgrundade beslut om åtgärder kopplat till en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.

Dagens livsmedelskonsumtion är varken hållbar eller hälsosam och det finns skillnader i konsumtionen mellan befolkningsgrupper. Det finns även flera utmaningar med att följa befolkningens livsmedelskonsumtion och faktorer som påverkar den, särskilt utifrån ett jämlikhetsperspektiv. I den här rapporten har vi analyserat förutsättningarna för att följa utvecklingen inom livsmedelskonsumtion med hjälp av regional försäljningsstatistik.

Försäljningsdata kan ses som en återspegling av både konsumenters efterfrågan på och livsmedelsaktörers utbud av livsmedel. Försäljningsstatistik från detaljhandeln kan komplettera eller ge en mer detaljerad bild samt snabbare och mer användbar information än till exempel matvaneundersökningar till individer eller livsmedelsdatabaser. Men statistiken behöver göras mer tillgänglig.

Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag om att ta fram förslag på nationella mål, indikatorer och insatsområden som ska ge en inriktning för arbetet med en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.

Målgrupper för rapporten är aktörer som på olika sätt kan påverka matmiljöns utformning.

Rapporten har tagits fram av utredare på Enheten för hälsofrämjande levnadsvanor. Ansvarig enhetschef har varit Anna Jansson.

Folkhälsomyndigheten, 2023

Josefin P Jonsson

Avdelningschef, Avdelningen för livsvillkor och levnadsvanor

En fungerande livsmedelsförsörjning är ett av samhällets grundläggande uppdrag, även vid samhällsstörningar. Det krävs omfattande insatser i ett komplext system för att livsmedel ska nå konsumenten (1). Många samhällssektorer och aktörer medverkar i detta system. För att vi ska nå hållbarhetsmålen behöver aktörer i livsmedelskedjan producera, transportera, lagra, förädla och sälja livsmedel som främjar hälsa och minskar miljöbelastningen.

Det vi konsumenter väljer att äta påverkas i stor utsträckning av vår närmaste matmiljö (2). Matmiljön är den delen av ett livsmedelssystem där människor interagerar med systemet för att välja vad de ska köpa, tillaga och äta, vilket i förlängningen påverkar människors matrelaterade hälsa. Matmiljön består av fysiska, ekonomiska, sociala och politiska faktorer som påverkar livsmedelskonsumtionen (3). Det kan handla om faktorer som inte direkt kan påverkas av eller kontrolleras av individer, till exempel tillgång till olika livsmedel, produktegenskaper hos livsmedel, säljstrategier, prissättning, marknadsföring, märkning och information om livsmedel, men även policyer eller reglering inom livsmedelsområdet. Dessa faktorer samverkar med mer personliga faktorer eller resurser, till exempel olika gruppers köpkraft, normer och preferenser eller olika ansträngning som krävs för individer att välja, köpa, tillaga och äta mat (4).

Livsmedelskonsumtionen i Sverige skiljer sig åt mellan olika grupper, till exempel utifrån kön, ålder och socioekonomi, men också utifrån geografiska områden (5). Ett av de huvudsakliga problemen med konsumtionen idag är att både vuxna och barn har ett för högt energiintag (6). Utöver det har vi även ett för högt intag av bland annat rött kött och charkprodukter, sötad dryck och salt. Samtidigt äter vi mindre fullkorn, fisk, baljväxter och frukt och grönsaker än rekommenderat (7, 8). Sjukdomar som har ett starkt samband med en ohälsosam livsmedelskonsumtion är hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, cancer och fetma, men även tandhälsa och undernäring bland äldre är kopplat till livsmedelskonsumtion och kan innebära en stor sjukdomsbörda (9).

Det finns flera utmaningar med att mäta och följa livsmedelskonsumtionen i befolkningen.

Livsmedelsverket gör matvaneundersökningar som kan ge fördjupad kunskap om olika individers näringsintag och konsumtionsmönster. Dessa är både omfattande och tidskrävande och kan därför inte genomföras i en större del av befolkningen eller tillräckligt regelbundet för att studera förändringar i livsmedelskonsumtionen.

I Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor används fyra indikatorer för att följa livsmedelskonsumtionen i relation till rekommendationer och kostråd. Indikatorerna är konsumtion av grönsaker och rotfrukter, frukt och bär, fisk och skaldjur samt sötade drycker. Dessa bygger på självrapporterade frekvensfrågor om matvanor där svaren kan påverkas av exempelvis minnesfel eller vad som är socialt önskvärt. Dessutom ger de sällan tillräcklig information om typen eller mängden av livsmedel som konsumeras, eller energi- och näringsinnehåll. Fördelen är dock att det går att dela upp statistiken utifrån olika befolkningsgrupper eller geografiska områden.

Jordbruksverket ansvarar för att redovisa utvecklingen av totalkonsumtionen av olika livsmedelsgrupper, det vill säga det som är tillgängligt och godkänt att ätas av människor i Sverige. Jordbruksverket följer även direktkonsumtionen av olika livsmedelsgrupper. Den visar hur stora mängder konsumenten köper av en livsmedelsgrupp. Statistiken redovisas för hela befolkningen och per capita, men bryter i dagsläget inte ned statistiken på olika geografiska områden eller befolkningsgrupper.

Statistiska centralbyrån (SCB) samlar återkommande in försäljningsstatistik från företag verksamma inom detaljhandeln och särskilt från företagen inom svensk dagligvaruhandel. SCB redovisar löpande och fasta priser (fasta priser brukar anses indirekt beskriva volymutveckling) för ett antal livsmedelsgrupper. Statistiken redovisas för hela befolkningen och per capita.

Enligt undersökningen Hälsa på lika villkor har andelen som konsumerar frukt och bär minst två gånger per dag minskat med 10 procentenheter sedan 2004. Bara mellan 2016 och 2022 minskade andelen kvinnor som konsumerar frukt och bär minst två gånger per dag med 6 procentenheter (5). Efter att andelen som äter grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag ökade under en längre period minskade andelen kvinnor som anger detta med cirka 3 procentenheter 2016–2022. För män var konsumtionen oförändrad under samma period. Konsumtionen av fisk och skaldjur samt sötade drycker har endast följts sedan 2016 och 2022 i undersökningen och visar på en nedåtgående respektive uppåtgående trend i de flesta grupper.

SCB visar i sin senaste statistik att försäljningen av livsmedel och drycker totalt sett ökade inom handeln mellan 2016 och 2022, och att ökningen mellan 2021 och 2022 främst berodde på ökade priser jämfört med tidigare år (10). Om vi studerar fasta priser, som brukar beskrivas som volymförsäljning, ökade den totala försäljningen av livsmedel och dryck mellan 2016 och 2022 med cirka 10 procent. Den största volymökningen sågs för livsmedelskategorin där till exempel läskedrycker ingår, som ökade med 28 procent. Livsmedelskategorin socker, sylt, honung, choklad och konfektyr ökade med 23 procent, medan volymförsäljningen av fisk sjönk med 12 procent under samma period. Försäljningen av frukt minskade med 4,5 procent medan försäljningen av grönsaker och kött ökade med 2,3 respektive 2,2 procent. Detta mönster stämmer relativt väl överens med resultatet från Hälsa på lika villkor.

Statistik om försäljning och köp av livsmedel kan ofta ge mer detaljerade uppgifter om till exempel pris på livsmedel, vilka varumärken som säljs eller vilket näringsinnehåll som finns i livsmedel (11). Den kan också ge en uppfattning om volymer av mat och dryck som säljs. Den kan även presenteras årligen, kvartalsvis, månadsvis eller veckovis och brytas ned på regional och lokal nivå eller utifrån olika försäljare, butikstyper, lokalisering av butiker, produktkategori, företag eller varumärke. Försäljningsdata kan även ge information om förpacknings- och portionsstorlekar eller framsidesmärkning som nyckelhålet. Statistik om konsumenters köp till exempel genom användning av skannrar eller appar möjliggör att undersöka påverkan av sociodemografiska faktorer.

Data från försäljning och köp är dock inte detsamma som konsumtionsdata. Men även om mycket kan hända mellan köp av en vara till dess att den konsumeras, så kan den här typen av data ge en god bild av åtminstone konsumtion på hushållsnivå, samt ge en indikation på livsmedelsaktörers utbud av livsmedel.

De återkommande datainsamlingarna som idag görs av olika myndigheter är i dagsläget inte tillräckligt detaljerade eller nedbrytbara. Svensk dagligvaruhandel och servicehandelns medlemmar rapporterar kontinuerligt in försäljningsstatistik till det globala statistik- och kunddataföretaget Nielsen IQ Nielsen. Där finns statistiken på produktnivå och kan även brytas ned på geografiskt område. Denna typ av data skulle utgöra ett viktigt komplement.

Det är möjligt att främja hållbara och hälsosamma matvanor, men insatserna behöver vara långsiktiga och riktas till både individer och deras fysiska, ekonomiska, sociala och politiska miljö. En avgörande del handlar om behovet av att kontinuerligt kunna följa utvecklingen i livsmedelskonsumtionen för att kunna fatta beslut om framtida insatser eller följa upp om olika insatser eller policyer inom livsmedelsområdet har fått avsedd effekt. Här skulle försäljningsstatistik innebära en möjlighet till att följa ”real world data” fortlöpande.

Försäljningsdata kan utgöra ett viktigt verktyg till exempel när man inför olika policyer inom livsmedelsområdet. Det kan handla om att följa upp

• produktrelaterade policyer, som reformulering eller märkning
• prisrelaterade policyer, som skatt eller subventioner
• marknadsföringsrelaterade policyer, som reglering av reklam eller sponsring
• följsamheten till kostråd eller rekommendationer inom livsmedelskonsumtion.

Avsaknaden av en ändamålsenlig uppföljning begränsar möjligheterna att bedriva ett långsiktigt främjande och förebyggande arbete inom livsmedelskonsumtion som en del av folkhälsoarbetet. En mer ändamålsenlig uppföljning är också en förutsättning för att berörda målgrupper, som kommuner eller regioner, ska få kunskap som kan utgöra underlag för att planera och rikta in åtgärder, samt möjliggöra att följa upp och utvärdera åtgärder som har genomförts.

Syftet med denna rapport är att undersöka förutsättningarna för att använda regional försäljningsstatistik för att följa upp livsmedelskonsumtionen och faktorer som påverkar den, till exempel utbud och pris.

Ett sekundärt syfte är att utifrån aggregerade data undersöka sambandet mellan regional försäljning av vissa livsmedelsgrupper och matrelaterad hälsa, som fetma.

Data för livsmedelsförsäljning i dagligvaruhandel och annan servicehandel har beställts från statistik- och kunddataföretaget Nielsen IQ. Data som vi har fått tillgång till, för att kunna presentera data på regional nivå, avser förändring i eller andel av livsmedelsförsäljningen i volym eller värde. Skälet till denna begränsning är att Nielsen IQ inte hade tillstånd från alla företag att lämna ut information om den absoluta försäljningen av olika livsmedel per region.

Data om försäljningen rör perioden vecka 45 år 2018 till och med vecka 44 år 2021. Data inkluderar inte onlinehandeln. I rapporten använder vi genomgående andel av den totala volymförsäljningen av olika livsmedelsgrupper per region för perioden vecka 45 år 2018 till och med vecka 44 år 2019. Perioden valdes för att undvika eventuella effekter av covidpandemin och smittskyddsåtgärder på livsmedelsförsäljningen.

Följande företag inom dagligvaruhandeln ingick: Ica (Ica Maxi, Ica Kvantum, Ica Supermarket, Ica Nära), Coop (Stora Coop, Coop), Axfood (Willys, Willys Hemma, Hemköp) och Bergendahls (City Gross). Följande företag inom servicehandeln ingick: Pressbyrån, 7 Eleven, Time, Direkten och Handlarn (convenience stores) och Circle K, Preem, OKQ8 och Shell (bensinbolag).

Kategorierna av livsmedel som Nielsen IQ levererat är förbestämda utifrån dagligvaruhandelns sortiment (bilaga 1). Majoriteten av färsk frukt och grönsaker ingår inte eftersom sådana ofta inte är förpackade. Folkhälsomyndigheten bad sedan Nielsen IQ att föra samman vissa kategorier till följande övergripande kategorier: kött- och charkprodukter; växtbaserade produkter/proteiner; fisk och skaldjur; energitäta och näringsfattiga livsmedel.

Livsmedelskategorierna inkluderade följande livsmedelstyper (se bilaga 1 för en detaljerad beskrivning).

• kött- och charkprodukter
• växtbaserade produkter/proteiner
• fisk och skaldjur
• nötter
• energitäta och näringsfattiga livsmedel, såsom kakor, bullar, bakverk, efterrätter, konfektyr, glass, salta snacks, dryck såsom läsk, saft och öl
• läsk
• salta snacks.

I resultatdelen presenterar vi kategorierna under följande rubriker:

• Livsmedelskategorier som är proteinkällor
• Energitäta och näringsfattiga livsmedel

Vi analyserade volymförsäljningen av respektive livsmedelskategori i regionerna genom att jämföra regionens andel av den totala volymförsäljningen av livsmedelskategorin med regionens befolkningsandel.

När vi presenterar resultaten från analyserna för respektive livsmedelskategori i regionerna har vi lyft fram en skillnad mellan andelen av volymförsäljningen av livsmedelskategorin och befolkningsandelen på mer än ± 20 procent och tolkat det som att försäljningen är högre eller lägre än vad som kan förväntas utifrån befolkningsstorleken i regionen.

För att bedöma om metoden vi använde kunde ge rimliga resultat för livsmedelsförsäljningen per region i dagligvaruhandeln samlade vi även in uppgifter om försäljning av toalettpapper. Toalettpapper är en vara som alla hushåll behöver och ofta köper i samband med livsmedel. Skillnaden mellan andelen av den totala försäljningen av toalettpapper och befolkningsandelen för regionerna låg på ± 10 procent (se bilaga 2). Spridningen av försäljningsandelen av toalettpapper i regionerna antogs därför ligga inom det förväntade utifrån befolkningsstorleken.

För att analysera samband mellan livsmedelsförsäljning i dagligvaruhandel och matrelaterat utfall, såsom fetma, i regionerna använde vi aggregerade data från undersökningen Hälsa på lika villkor för den vuxna befolkningen (16–84 år). I undersökningen finns uppgifter om längd och vikt som underlag för att kategorisera andelen med fetma i respektive region. Vi använde ett glidande årsmedelvärde för åren 2017–2020. Orsaken till att vi inte använde senare års data är även här eventuella effekter av pandemin på detta utfall.

Analysen presenteras i ett så kallat punktdiagram, vilket är en grafisk representation av data som används för att utforska och visualisera sambandet mellan två variabler. Genom att studera mönstret av datapunkter i ett punktdiagram kan vi dra slutsatser om hur de två variablerna är kopplade. En uppåtgående linje indikerar en positiv relation där båda variablerna ökar samtidigt, medan en nedåtgående linje visar på en negativ relation där en variabel minskar när den andra ökar. En svaghet med aggregerade data för att studera samband är att de ofta är komplexa och påverkas av många faktorer, vilket gör att det inte går att isolera enskilda orsakssamband. Därför är det viktigt att resultaten tolkas med försiktighet.

Resultaten indikerar att det finns regionala skillnader i försäljningen av de studerade livsmedelskategorierna i dagligvaruhandeln.

I tabellerna för varje livsmedelskategori har vi lyft fram de regioner som har en lägre (a) eller högre (b) förväntad försäljning utifrån befolkningsandelen i regionen. Som tidigare beskrivits sattes den till ± 20 procent.

Region Stockholm hade en lägre förväntad försäljning av kött- och charkprodukter, medan det var 8 regioner som hade en högre förväntad försäljning (tabell 1).

Det var en stor andel regioner som hade en lägre förväntad försäljning av växtbaserade produkter/proteiner, Jönköping, Västernorrland, Blekinge, Norrbotten och Södermanland, jämfört med två regioner som hade en högre förväntad försäljning, Uppsala och Gotland (tabell 2). För fisk och skaldjur hade Värmland, Norrbotten, Dalarna, Jämtland och Gotland en högre förväntad försäljning, men ingen region hade en lägre förväntad försäljning (tabell 3).

Västerbotten och Gotland hade en högre förväntad försäljning av nötter (tabell 4). Gotland hade 2 gånger högre förväntad försäljning, medan Västerbotten hade mer än 2,5 gånger högre förväntad försäljning.

(a) lägre försäljning än förväntad utifrån befolkningsandelen, (b) högre försäljning än förväntad utifrån befolkningsandelen

(a) lägre försäljning än förväntad utifrån befolkningsandelen, (b) högre försäljning än förväntad utifrån befolkningsandelen

(a) lägre försäljning än förväntad utifrån befolkningsandelen, (b) högre försäljning än förväntad utifrån befolkningsandelen

(a) lägre försäljning än förväntad utifrån befolkningsandelen, (b) högre försäljning än förväntad utifrån befolkningsandelen

För försäljning av energitäta och näringsfattiga livsmedel hade Stockholm en lägre förväntad försäljning, medan Västerbotten, Gotland, Norrbotten och Jämtland hade en högre förväntad försäljning (tabell 5). Vi tittade också särskilt på försäljningen av läsk och salta snacks och ser att Stockholm hade en lägre förväntad försäljning av läsk, medan Jämtland hade en högre förväntad försäljning (tabell 6). För salta snacks var det Västerbotten, Jämtland och Gotland som hade en högre förväntad försäljning (tabell 7).

(a) lägre försäljning än förväntad utifrån befolkningsandelen, (b) högre försäljning än förväntad utifrån befolkningsandelen

(a) lägre försäljning än förväntad utifrån befolkningsandelen, (b) högre försäljning än förväntad utifrån befolkningsandelen

(a) lägre försäljning än förväntad utifrån befolkningsandelen, (b) högre försäljning än förväntad utifrån befolkningsandelen

Vi presenterar även data om försäljningen av energitäta och näringsfattiga livsmedel i annan servicehandel, så kallade convenience stores och bensinbutiker. Här ser vi en relativt stor variation i förväntad försäljning för både kategorin energitäta och näringsfattiga livsmedel (tabell 8) och underkategorin läsk (tabell 9).

(a) lägre försäljning än förväntad utifrån befolkningsandelen, (b) högre försäljning än förväntad utifrån befolkningsandelen

(a) lägre försäljning än förväntad utifrån befolkningsandelen, (b) högre försäljning än förväntad utifrån befolkningsandelen

I figur 1 visas sambandet mellan försäljning av energitäta och näringsfattiga livsmedel (den procentuella skillnaden mellan förväntad och reell försäljning) i dagligvaruhandeln och förekomsten av fetma i regionerna. Data indikerar att det finns ett positivt samband mellan försäljning av energitäta och näringsfattiga livsmedel och förekomsten av fetma. Samma gäller för läsk (figur 2).

Figur 1. Samband mellan den relativa skillnaden mellan förväntad och reell försäljning av energitäta och näringsfattiga livsmedel i dagligvaruhandeln, november 2018–oktober 2019, och förekomsten av fetma (glidande medelvärde 2017–2020) per region.

Figur 2. Samband mellan den relativa skillnaden mellan förväntad och reell försäljning av läsk i dagligvaruhandeln, november 2018–oktober 2019, och förekomsten av fetma (glidande medelvärde 2017–2020) per region.

Livsmedelsförsäljningsstatistik kan vara en viktig datakälla för att följa livsmedelskonsumtionen på regional eller lokal nivå, men det finns idag ett antal begränsningar. Skulle statistik exempelvis göras tillgänglig med den absoluta försäljningen av olika livsmedel per region skulle det innebära en stor vinst.

Resultatet i den här rapporten indikerar ändå på att det finns regionala skillnader i livsmedelsförsäljning för ett antal utvalda livsmedelsgrupper. Resultatet tyder också på att regionerna därmed kan ha olika utmaningar i arbetet med att ställa om till en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.

Vissa regioner hade för flertalet av livsmedelsgrupperna en högre försäljning än förväntat utifrån befolkningens storlek. Detta gällde särskilt kött- och charkprodukter. Region Jämtland Härjedalen hade en relativt hög volymförsäljning för flertalet livsmedelsgrupper än vad som kunde förväntas utifrån regionens befolkningsandel. Enligt Svensk Handel så har kommunerna längs den norska gränsen, i huvudsak de som ligger i Region Jämtland Härjedalen, Värmland och Västra Götaland, men även Region Norrbotten, i många fall ett högre försäljningsindex än rikssnittet (12). Det vill säga att norrmän kommer över gränsen för att handla, vilket betyder att en högre volymförsäljning är att förvänta i dessa kommuner i förhållande till befolkningsstorleken.

En möjlig utmaning med gränshandeln för svenska konsumenter i dessa regioner är att det finns en hög exponering av vissa livsmedel, såsom godis och läsk, som ofta är billigare i Sverige än Norge (12). En hög exponering av livsmedel med högt sockerinnehåll såsom sötade drycker kan leda till ökad konsumtion (13), vilket har ett starkt samband med till exempel fetma (14). Vi kan konstatera att försäljningen av energitäta och näringsfattiga livsmedel, som godis, bakverk, glass och läsk, hade ett samband med förekomsten av fetma i regionerna. Flera förklaringar kan naturligtvis ligga bakom detta samband, såsom sociodemografiska skillnader mellan regioner (se bilaga 3), men en högre exponering för vissa livsmedel kan också vara en bidragande faktor.

Denna rapport bygger på relativa och inte absoluta data, vilket medförde att det inte gick att analysera den totala försäljningen av olika livsmedelsgrupper i regionerna. Analysen är därmed gjord utifrån enkla antaganden om skillnader i försäljning mellan regionerna. Eftersom data var relativa innebar uppdelningen mellan dagligvaruhandel och annan servicehandel också att det inte gick att lägga ihop den totala försäljningen av en livsmedelsgrupp i en region. Det är troligt att fördelningen av typen av butiker skiljer sig åt i olika regioner, vilket försvårar möjligheten att få en bild av den totala försäljningen av olika livsmedelsgrupper till konsumenterna.

Resmönster under vinter och sommar förändrar populationen och påverkar därmed vår möjlighet att tolka resultaten på regional nivå. Till exempel har Jämtland Härjedalen sannolikt många besökare under vintern och Gotland sannolikt många besökare under sommaren, och därmed är den relativa försäljningen inte helt korrekt.

Det finns idag stora utmaningar med att följa den regionala och lokala utvecklingen av livsmedelskonsumtion, utifrån de data som finns tillgängliga. Försäljningsstatistik kan vara ett värdefullt verktyg för att förstå vår matmiljö och våra kostmönster, samt för att identifiera folkhälsoproblem och utvärdera interventioner och åtgärder inom livsmedelsområdet. Att kunna följa naturliga observationer, det vill säga ”real world data”, ger möjlighet till en mer detaljerad analys av mönster i försäljningsstatistik som en indikator på livsmedelskonsumtionen inom olika geografiska områden. På så vis kan beslutsfattare få insikter om kostbeteenden, näringskvalitet och hälsorisker som kan vara specifika för olika regioner. Denna information kan sedan ligga till grund för utformningen av riktade hälsofrämjande åtgärder och politiska beslut på lokal eller regional nivå inom livsmedelsområdet.

1. HLPE. Nutrition and food systems. A report by the High Level Panel of Experts on Food Security and Nutrition of the Committee on World Food Security. [Internet]. HLPE, ROME; 2017. [citerad 2023-05-29]. Hämtad från: https://www.fao.org/3/i7846e/i7846e.pdf.
2. Folkhälsomyndigheten. Matmiljöns betydelse för vår hälsa [Internet]. Stockholm; Folkhälsomyndigheten; 2021. [citerad 2023-02-13]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/m/matmiljons-betydelse-for-var-halsa/
3. Turner C, Aggarwal A, Walls H, Herforth A, Drewnowski A, Coates J, et al. Concepts and critical perspectives for food environment research: a global framework with implications for action in low-and middle-income countries. Global food security. 2018;18:93-101.
4. Folkhälsomyndigheten. Matmiljö i Sverige – En kartläggande litteraturöversikt. [Internet]. Folkhälsomyndigheten; 2023. [citerad 2023-10-01]. Stockholm. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/m/matmiljo-i-sverige/?pub=125516.
5. Folkhälsomyndigheten. Statistik om vuxnas matvanor. [Internet]. Stockholm; Folkhälsomyndigheten; 2023. [citerad 2023-08-21]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/mat-fysisk-aktivitet-overvikt-och-fetma/mat/statistik-om-mat/statistik-om-vuxnas-matvanor/.
6. Folkhälsomyndigheten. Statistik om övervikt och fetma. [Internet]. Stockholm; Folkhälsomyndigheten; 2023. [citerad 2023-08-21]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/mat-fysisk-aktivitet-overvikt-och-fetma/overvikt-och-fetma/statistik-om-overvikt-och-fetma/.
7. Livsmedelsverket. Riksmaten vuxna. [Internet] Livsmedelsverket; 2010-11. [citerad 2023-10-01]. Stockholm. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/matvanor---undersokningar/riksmaten-2010-11---vuxna.
8. Livsmedelsverket. Riksmaten ungdom. [Internet] Livsmedelsverket; 2016-17. [citerad 2023-10-01]. Stockholm. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/matvanor---undersokningar/riksmaten-ungdom.
9. Livsmedelsverket. Näringsrekommendationer. [Internet]. Livsmedelsverket; 2023. [citerad 2023-10-01]. Stockholm. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/naringsrekommendationer.
10. SCB. Livsmedelsförsäljningsstatistik 2022. [Internet]. SCB; 2023. [citerad 2023-10-01]. Stockholm. Hämtad från: https://www.scb.se/contentassets/b740ba3dc087454099bd19ef9f033df4/ha0103_2022a01_sm_haftbr2201.pdf.
11. WHO. Using third-party food sales and composition databases to monitor nutrition policies. [Internet]. Copenhagen: WHO Regional Office for Europe; 2020. Licence: CC BY-NC-SA 3.0 IGO. [citerad 2023-04-04]. Hämtad från: https://www.who.int/europe/publications/i/item/WHO-EURO-2021-1866-41617-56855.
12. Svensk handel. Framtidens gränshandel. Business as usal? [Internet]. HUI Research AB 2018. [citerad 2023-04-25]. Stockholm. Hämtad från: https://www.svenskhandel.se/api/documents/dokument/aktuellt-och-opinion/rapporter-och-foldrar/granshandel/Framtidens%20granshandel.pdf
13. Hunter JA, Hollands GJ, Couturier DL, Marteau TM. Effect of snack-food proximity on intake in general population samples with higher and lower cognitive resource. Appetite. 2018;121:337-47. DOI:10.1016/j.appet.2017.11.101.
14. Elizabeth L, Machado P, Zinocker M, Baker P, Lawrence M. Ultra-Processed Foods and Health Outcomes: A Narrative Review. Nutrients. 2020;12(7). DOI:10.3390/nu12071955.

Andelen (tabell 1) av den totala försäljningen i relation till befolkningsandelen (2019) per region. Regionerna är rangordnade från lägsta till högsta relativa skillnad.

Data har hämtats från SCB:s statistik över befolkningen.