År 2022 uppgav 5,8 procent av befolkningen att de röker dagligen. En något högre andel kvinnor än män uppgav att de röker dagligen. Andelen var högre bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå. En högre andel män födda i andra länder än Sverige uppgav att de röker dagligen jämfört med män födda i Sverige. Den totala dagliga tobaksrökningen minskade från 14 till 5,8 procent under perioden 2006–2022. En minskning sågs både bland kvinnor och män, i alla åldersgrupper, alla utbildningsgrupper och oberoende av födelseland.

Riskkonsumtion av alkohol visar andelen personer vars självskattade konsumtion av alkohol indikerar en förhöjd risk för alkoholrelaterade skador och sjukdomar. År 2022 uppgav 16 procent i befolkningen en riskkonsumtion av alkohol. Fler män än kvinnor uppgav en riskkonsumtion (18 respektive 14 procent). Den totala andelen med riskkonsumtion minskade något, från 17 till 16 procent, under perioden 2006– 2022. Tydligast minskade riskkonsumtionen i den yngsta åldersgruppen 16–29 år, medan den ökade i de äldre åldersgrupperna, 45–64 och 65–84 år. I den äldsta gruppen var uppgången särskilt tydlig bland kvinnor. För män var riskkonsumtionen 2022 avsevärt lägre hos personer födda utanför Europa än hos personer födda i Sverige.

År 2022 uppgav 68 procent i befolkningen en tillräcklig fysisk aktivitet, det vill säga minst 150 aktivitetsminuter under en vanlig vecka. Skillnaden var liten mellan kvinnor och män (67 respektive 69 procent) men andelen som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet varierade beroende på såväl utbildningsnivå som födelseland. En jämförelsevis låg andel som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet fanns bland personer med högst förgymnasial utbildningsnivå (50 procent) och personer födda utanför Europa (54 procent). Den totala andelen personer som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet ökade från 65 till 68 procent under perioden 2016–2022.

Barn rekommenderas vara fysiskt aktiva i genomsnitt minst en timme om dagen. Det är dock bara 19 procent av 11-åringarna, 21 procent av 13-åringarna och 16 procent av 15-åringarna som når denna mängd. Fler pojkar än flickor är fysiskt aktiva och även 13-åringar är mer fysiskt aktiva än äldre barn. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan barn födda i de olika födelseregionerna avseende fysisk aktivitet. Barn vars föräldrar har en mycket bra ekonomisk situation är mer fysiskt aktiva än barn med sämre ekonomisk situation. Den fysiska aktiviteten ökade under perioden 2005/2006–2021/2022 främst bland pojkar i de äldre åldersgrupperna samt bland pojkar födda i Sverige och bland pojkar oavsett familjens ekonomiska situation. Bland 11-åriga flickor sågs däremot en minskning av fysisk aktivitet under perioden.

Av befolkningen 16–84 år var det 34 procent som 2022 uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag. Fler kvinnor än män uppgav detta (43 respektive 26 procent). I de båda äldsta åldersgrupperna visades det lägsta intaget av grönsaker och rotfrukter. Nästan dubbelt så många uppgav intag av grönsaker eller rotfrukter minst två gånger per dag bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå än bland personer med högst förgymnasial. Däremot fanns inga tydliga skillnader beroende på födelseland. Under perioden 2006–2022 har den totala andelen som uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag ökat från 31 till 34 procent. Under denna period skedde dock ett trendbrott. Andelen bland män och kvinnor totalt, som uppgav att de äter grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag, ökade från 31 till 36 procent mellan 2006 och 2013, därefter minskade andelen till 34 procent 2022.

I de tre åldersgrupperna 11, 13 och 15 år äter ungefär en fjärdedel av barnen grönsaker dagligen. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan flickor och pojkar eller mellan de olika åldrarna och födelseregionerna avseende grönsaksintag. Dock äter en större andel barn vars familjer har det mycket bra ställt ekonomiskt grönsaker i större utsträckning jämfört med barn vars familjer har en ganska bra eller genomsnittlig eller sämre ekonomisk situation. Grönsaksintaget har ökat i nästan alla grupper, bland både flickor och pojkar samt i alla åldrar. Under perioden 2005/2006–2021/2022 sågs även en ökning bland barn födda i Sverige men inte bland barn födda i övriga Europa och övriga världen. En tydlig ökning av grönsaksintaget fanns både bland flickor och pojkar i alla grupper oavsett familjens ekonomiska situation.

In 2022, 5.8 per cent of the population stated that they smoke daily. A slightly higher percentage of women than men stated that they smoke daily. The proportion was higher among those with compulsory and upper-secondary level education compared to those with tertiary-level education. A higher proportion of men born in countries other than Sweden stated that they smoke daily compared to men born in Sweden. The overall proportion of daily tobacco smoking decreased from 14 to 5.8 per cent between 2006 and 2022. A decrease could be seen both among women and men, in all age groups, all educational groups and regardless of country of birth.

Hazardous consumption of alcohol shows the proportion of people whose self-rated consumption of alcohol indicates an increased risk of alcohol-related injuries and diseases. In 2022, 16 per cent of the population reported a hazardous consumption of alcohol. More men than women reported hazardous consumption (18 per cent and 14 per cent respectively). The total proportion with a hazardous consumption decreased slightly from 17 to 16 per cent between 2006 and 2022. Hazardous consumption decreased most clearly in the youngest age group 16 to 29 years, while it increased in the older age groups, aged 45 to 64 and 65 to 84 years. In the oldest group, the increase was particularly evident among women. For men, hazardous consumption in 2022 was significantly lower in people born outside Europe than in people born in Sweden

In 2022, 68 per cent of the population reported sufficient physical activity, that is, at least 150 activity minutes in a typical week. The difference was small between women and men (67 per cent and 69 per cent respectively), but the proportion of those reporting sufficient physical activity varied depending on both the level of education and the country of birth. A comparatively low proportion of those who reported sufficient physical activity was found among people with the highest compulsory level of education (50 per cent) and people born outside Europe (54 per cent). There was an increase in the overall proportion of people who reported sufficient physical activity from 65 to 68 per cent in the period 2016–2022.

The level of at least 60 minutes of daily physical activity was 19 percent among 11-year-olds, 21 percent among 13-year-olds and 16 percent among 15-year-olds. More boys than girls are physically active and 13-year-olds are also more physically active than 15-year-olds. There is no statistically significant difference between the different regions of birth regarding physical activity. Children whose families have a very good economic situation are more physically active than children with families with a worse economic situation. Physical activity increased during the period 2005/2006–2021/2022, mainly among boys in the older age groups as well as among boys born in Sweden and among boys regardless of their families’ economic situation. Among 11-year-old girls, a decrease in physical activity was seen during the period.

In 2022, 34 per cent of the population aged 16–84 years reported an intake of vegetables at least twice a day. More women than men reported this (43 per cent and 26 per cent respectively). In the two oldest age groups, the lowest intake of vegetables could be seen. Almost twice as many people report the intake of vegetables at least twice a day among people with tertiary-level education than among people with at most, compulsory-level education. However, no clear differences are seen depending on the country of birth. During the period 2006-2022, the total proportion indicating an intake of vegetables at least twice a day increased from 31 to 34 per cent. During this period, however, a trend beak occurred. The proportion among men and women in total, who reported an intake of vegetables at least twice a day increased from 31 per cent to 36 per cent between 2006 and 2013, then the proportion decreased to 34 per cent in 2022.

In the three age groups 11, 13 and 15 year old children, about a quarter eat vegetables daily. There is no statistically significant difference between girls and boys or between the different ages and regions of birth regarding vegetable intake. However, more children whose families have a very good financial situation eat vegetables to a greater extent compared to children who have a fairly good or average or worse financial situation. Vegetable intake has increased in almost all groups, among both girls and boys and in all ages. During the period 2005/2006–2021/2022, an increase was also seen among children born in Sweden, but not among children born in the rest of Europe and the world. There was a clear increase in vegetable intake among both girls and boys in all groups regardless of economic situation.

Våra levnadsvanor påverkar risken att insjukna i icke smittsamma sjukdomar som t.ex. hjärt-kärlsjukdom, cancer, diabetes och kronisk lungsjukdom (1, 2). De levnadsvanor som framför allt bidrar till sjukdomsbördan i Sverige är rökning, ohälsosamma matvanor, alkohol och otillräcklig fysisk aktivitet, men även andra levnadsvanor har betydelse (3). Levnadsvanorna i befolkningen skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället, till exempel mellan kvinnor och män, yngre och äldre eller olika socioekonomiska grupper (4). Handlingsutrymmet att välja hälsosamma levnadsvanor påverkas av våra livsvillkor och levnadsförhållanden. Därför är de övriga målområdena nära sammankopplade med området levnadsvanor. För att bidra till en god och jämlik hälsa behöver insatserna inom området levnadsvanor vara både främjande och förebyggande. Läs mer om målområde 6 i Folkhälsopolitikens målområden. Målområde 6: Levnadsvanor.

Folkhälsopolitikens målområden – Målområde 6: Levnadsvanor

Utvecklingen inom målområdet följs med ett antal så kallade kärnindikatorer. Se faktaruta för beskrivning av kärnindikatorerna. Med indikator menar vi hälsoutfall eller en förutsättning för god hälsa som indikerar folkhälsans läge och utveckling. I denna rapport presenteras resultat för kärnindikatorerna: Daglig Tobaksrökning, Riskkonsumtion av alkohol, Fysisk aktivitet, Fysisk aktivitet, barn, Dagligt grönsaks- och rotfruktsintag och Grönsaksintag, barn.

Utöver kärnindikatorerna finns indikatorer inom målområde 6 som redovisas i Folkhälsomyndighetens statistikdatabaser Folkhälsodata och Folkhälsostudio.

Folkhälsodata och FolkhälsoStudio

Övergripande beskrivningar av folkhälsopolitikens målområden och kärnindikatorernas vetenskapliga grund finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Faktablad om folkhälsopolitikens åtta målområden

Resultaten avser nationell uppföljning. Regional och lokal statistik finns i Folkhälsodata och Folkhälsostudio samt i webbverktyget Folkhälsan i Sverige – Resultat på läns och kommunnivå.

Resultat på läns- och kommunnivå

Indikatorn Tobaksrökning, daglig följer andelen personer som uppger att de röker dagligen.

År 2022 uppgav 5,8 procent av befolkningen 16–84 år att de röker tobak dagligen. Den åldersstandardiserade andelen var bland män 5,3 procent och bland kvinnor 6,1 procent (figur 1). Den något högre andelen bland kvinnor än män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 1, val ej åldersstandardiserat).

Figur 1. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2022. Möjliga val: ej åldersstandardiserad.

Figur 1. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2022 sågs en nedgång i andelen personer som uppgav daglig tobaksrökning både bland kvinnor och bland män (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var nedgången statistiskt säkerställd för både män och kvinnor.

Andelen som 2022 uppgav daglig rökning var 3,8 procent bland personer 16–29 år, 4,1 procent bland personer 30–44 år, 6,9 procent bland personer 45–64 år och 7,7 procent bland personer 65–84 år (figur 2). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och de två äldsta åldersgrupperna, där andelarna var högre, var statistiskt säkerställd och kvarstod för åldersgruppen 45–64 år när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län. Det framkom en statistiskt säkerställd lägre andel bland personer 16–29 år jämfört med referensgruppen när hänsyn togs till dessa faktorer.

Figur 2. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 2. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2022 sågs en nedgång i andelen som uppgav daglig tobaksrökning i samtliga åldersgrupper (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län var nedgången statistiskt säkerställd i alla åldersgrupper.

År 2022 var den åldersstandardiserade andelen personer 25–84 år som uppgav daglig tobaksrökning 14,8 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 7,7 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 2,8 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå, där andelen var lägre, och övriga utbildningsgrupper var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 3, val ej åldersstandardiserat).

Figur 3. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Figur 3. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen som uppgav att de röker tobak dagligen sjönk i alla utbildningsgrupper under 2006–2022 (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda.

Andelen personer 16–84 år som uppgav att de röker tobak dagligen 2022 var 5,0 procent bland personer födda i Sverige, 10,4 procent bland personer födda i övriga Norden, 9,1 procent bland personer födda i övriga Europa och 7,8 procent bland personer födda utanför Europa (figur 4). Den högre andelen bland personer födda i grupperna av länder utanför Sverige jämfört med personer födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Detta gällde dock endast bland män i dessa grupper, någon statistiskt säkerställd skillnad fanns inte bland kvinnor när hänsyn togs till kön, ålder, utbildning och län (figur 4, val kön).

Figur 4. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 4. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen som uppgav daglig tobaksrökning sjönk under 2006–2022 i alla grupper av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län var nedgången statistiskt säkerställd i alla grupper av födelseländer.

Indikatorn Alkohol, riskkonsumtion följer på befolkningsnivå andelen personer vars självskattade konsumtion av alkohol indikerar en förhöjd risk för alkoholrelaterade skador och sjukdomar.

Andelen personer 16–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol var 16 procent 2022. Den åldersstandardiserade andelen var bland män 18 procent och bland kvinnor 14 procent (figur 5). Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 5, val ej åldersstandardiserat).

Figur 5. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2022. Möjliga val: ej åldersstandardiserad

Figur 5. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2022 såg utvecklingen i riskkonsumtion av alkohol något olika ut för könen (figur 5). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång i andelen med riskkonsumtion totalt och för män. Förändringen för kvinnor var dock inte statistiskt säkerställd.

Andelen personer som 2022 uppgav riskkonsumtion av alkohol var 21 procent bland personer 16–29 år, 13 procent i gruppen 30–44 år, 18 procent i gruppen 45–64 år och 10 procent i gruppen 65–84 år (figur 6). Den högre andelen med riskkonsumtion i grupperna 16–29 och 45–64 år jämfört med referensgruppen 30–44 år, och den lägre andelen i gruppen 65–84 år, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 6. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 6. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2022 såg utvecklingen olika ut i åldersgrupperna (figur 6). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång i andelen med riskkonsumtion bland personer 16–29 år, men en uppgång bland personer 45–64 år respektive 65–84 år. I gruppen 65–84 år var denna uppgång särskilt tydlig bland kvinnor.

År 2022 var den åldersstandardiserade andelen personer 25–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol 17 procent i gruppen med gymnasial utbildningsnivå och 14 procent både i gruppen med eftergymnasial och förgymnasial utbildningsnivå (figur 7). Den högre andelen i gruppen med gymnasial utbildningsnivå jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd endast bland män och kvarstod när hänsyn togs till ålder, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 7, val ej åldersstandardiserat).

Figur 7. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Figur 7. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav riskkonsumtion av alkohol varierade över tid i samtliga utbildningsgrupper under perioden 2006–2022 (figur 7). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå.

Andelen som uppgav riskkonsumtion av alkohol 2022 var 17 procent bland personer födda i Sverige, 14 procent bland personer födda i övriga Norden, 10 procent bland personer födda i övriga Europa och 6,1 procent bland personer födda i övriga världen (figur 8). Den lägre andelen bland personer födda i övriga Europa respektive övriga världen jämfört med referensgruppen födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Bland män födda utanför Europa var andelen med riskkonsumtion 2022 avsevärt mindre än bland män födda i Sverige.

Figur 8. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 8. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav riskkonsumtion varierade över tid i samtliga grupper av födelseländer under perioden 2006–2022 (figur 8). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer födda i Sverige och en uppgång bland kvinnor födda i övriga Norden.

Indikatorn Fysisk aktivitet följer andelen personer på befolkningsnivå som uppgett minst 150 aktivitetsminuter under en vanlig vecka, vilket här benämns ”tillräcklig fysisk aktivitet”.

År 2022 uppgav 68 procent av befolkningen 16–84 år tillräcklig fysisk aktivitet. Den åldersstandardiserade andelen var bland kvinnor 67 procent och bland män 69 procent (figur 9). Den högre andelen bland män än kvinnor var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 9, val ej åldersstandardiserat).

Figur 9. Fysisk aktivitet (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2016–2022. Möjliga val: ej åldersstandardiserat.

Figur 9. Fysisk aktivitet (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2016–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2016–2022 sågs en uppgång i andelen personer som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet (figur 9). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var den uppgående trenden statistiskt säkerställd både totalt och för kvinnor och män separat.

Andelen personer som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet 2022 var 74 procent bland personer 16–29 år, 71 procent bland personer 30–44 år, 68 procent bland personer 45–64 år och 58 procent bland personer 65–84 år (figur 10). Den lägre andelen med tillräcklig fysisk aktivitet i gruppen 65–84 år jämfört med referensgruppen 30–44 år var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län. Det framkom också en statistiskt säkerställd högre andel med tillräcklig fysisk aktivitet bland personer 16–29 år jämfört med referensgruppen när hänsyn togs till dessa faktorer. Förändringen förklaras till stor del av skillnader i utbildningsnivå mellan gruppen 16–29 år jämfört med gruppen 30–44 år.

Figur 10. Fysisk aktivitet (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2016–2022. Möjliga val: kön.

Figur 10. Fysisk aktivitet (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2016–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2016–2022 såg utvecklingen av andelen personer som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet olika ut i åldersgrupperna (figur 10). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång i åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år.

År 2022 var den åldersstandardiserade andelen personer 25–84 år som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet 75 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, 64 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 50 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå (figur 11). Den lägre andelen med tillräcklig fysisk aktivitet bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå jämfört med bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 11, val ej åldersstandardiserat).

Figur 11. Fysisk aktivitet (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2016–2022. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Figur 11. Fysisk aktivitet (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2016–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet varierade över tid i samtliga utbildningsgrupper under perioden 2016–2022 (figur 11). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland personer med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå.

Andelen som 2022 uppgav tillräcklig fysisk aktivitet var 71 procent bland personer födda i Sverige, 62 procent bland personer födda i övriga Norden, 58 procent bland personer födda i övriga Europa och 54 procent bland personer födda utanför Europa (figur 12). Den lägre andelen bland personer födda i övriga Europa respektive födda utanför Europa än i referensgruppen födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Skillnaden mellan personer födda i övriga Norden och personer födda i Sverige var inte statistiskt säkerställd när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 12. Fysisk aktivitet (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2016–2022. Möjliga val: kön.

Figur 12. Fysisk aktivitet (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2016–2022(app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav tillräcklig fysisk aktivitet ökade i nästan alla grupper av födelseländer under perioden 2016–2022 (figur 12). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län var ökningen statistiskt säkerställd i grupperna födda i Sverige, födda i övriga norden och födda utanför Europa.

Indikatorn Fysisk aktivitet, barn följer andelen barn i åldrarna 11, 13 och 15 år som uppgett att de varit fysiskt aktiva i sammanlagt minst en timme om dagen under de senaste sju dagarna. Procent.

År 2021/2022 var 19 procent av barnen i åldrarna 11, 13 och 15 år fysiskt aktiva minst en timme om dagen. Andelen var 14 procent bland flickor och 24 procent bland pojkar (figur 13). Den högre andelen bland pojkar jämfört med flickor var statistiskt säkerställd när hänsyn togs när hänsyn togs till ålder, ekonomisk situation och födelseland.

Figur 13. Fysisk aktivitet, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på kön, 2005/2006–2021/2022.

Figur 13. Fysisk aktivitet, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på kön, 2005/2006–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2005/2006–2021/2022 sågs en uppgång i andelen barn som har varit fysiskt aktiva minst en timme om dagen (figur 13). När hänsyn togs till ålder, ekonomisk situation och födelseland var trenden statistiskt säkerställd totalt och för pojkar men inte för flickor. En särskilt stor ökning syntes bland 13- och 15-åringa pojkar under perioden.

År 2021/22 uppgav en större andel av pojkarna i alla tre åldrarna, 11, 13 och 15 år att de varit fysiskt aktiva minst en timme om dagen jämfört med flickorna (figur 14). Den lägre andelen i referensgruppen 15-åringar jämfört med 13-åringar var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs när hänsyn togs till kön, ekonomisk situation och födelseland.

Figur 14. Fysisk aktivitet, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på ålder, 2005/2006–2021/2022. Möjliga val: kön.

Figur 14. Fysisk aktivitet, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på ålder, 2005/2006–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2005/2006–2021/2022 var utvecklingen av andelen barn som är fysiskt aktiva minst en timme om dagen olika i åldersgrupperna (figur 14). När hänsyn togs till kön, ekonomisk situation och födelseland var trenden statistiskt säkerställd i de två äldsta åldersgrupperna bland pojkar men inte bland flickor. Särskilt stor ökning sågs bland 15-åriga pojkar. Bland 11-åriga flickor minskade den fysiska aktiviteten.

År 2021/2022 var det 23 procent som var fysiskt aktiva minst en timme om dagen bland de barn i åldrarna 11, 13 och 15 år som tyckte att deras familj har det mycket bra ställt ekonomiskt. Motsvarande andel bland de som tyckte att familjens ekonomiska situation är genomsnittlig eller sämre var 17 procent. Bland barn som tyckte att familjens ekonomiska situation är ganska bra var andelen 15 procent. (figur 15). Den högre andelen bland barn som uppgav att familjens ekonomiska situation var mycket eller ganska bra jämfört med övriga grupper var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder och födelseland.

Figur 15. Fysisk aktivitet, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på ekonomisk situation, 2005/2006–2021/2022. Möjliga val: kön.

Figur 15. Fysisk aktivitet, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på ekonomisk situation, 2005/2006–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2005/2006–2021/2022 såg utvecklingen av fysisk aktivitet minst en timme om dagen i de olika grupperna olika ut (figur 15). När hänsyn togs till kön, ålder och födelseland ökade trenden statistiskt säkerställd i alla grupper bland pojkar men inte bland flickor.

År 2021/2022 uppgav 19 procent av barn i åldrarna 11, 13 och 15 år födda i Sverige att de varit fysiskt aktiva minst en timme om dagen. Andelen var 15 bland barn födda i övriga Europa och 18 procent bland barn födda i övriga världen (figur 16). Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan barn födda i Sverige barn födda i övriga Europa respektive födda i övriga världen när hänsyn togs när hänsyn togs till kön, ålder och ekonomisk situation.

Figur 16. Fysisk aktivitet, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på födelseland, 2005/2006–2021/2022. Möjliga val: kön.

Figur 16. Fysisk aktivitet, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på födelseland, 2005/2006–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2005/2006–2021/2022 såg utvecklingen av andelen barn som är fysiskt aktiva minst en timme om dagen olika ut i de olika grupperna av födelseländer (figur 16). När hänsyn togs till ålder och ekonomisk situation var trenden statistiskt säkerställd bland pojkar födda i Sverige och pojkar födda i övriga världen utanför Europa.

Indikatorn Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt följer andelen personer på befolkningsnivå som uppgett att de äter grönsaker- och rotfrukter minst två gånger per dag. Frågan avser alla typer av grönsaker, baljväxter och rotfrukter (utom potatis).

År 2022 uppgav 34 procent av befolkningen 16–84 år ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag. Den åldersstandardiserade andelen var bland kvinnor 43 procent och bland män 26 procent (figur 17). Den lägre andelen bland män jämfört med kvinnor var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 17, val ej åldersstandardiserat).

Figur 17. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2022. Möjliga val: ej åldersstandardiserad.

Figur 17. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2022 sågs en uppgång i andelen personer som uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag (figur 17). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var trenden statistiskt säkerställd totalt och för män men inte för kvinnor. Under denna period skedde dock ett trendbrott. Andelen bland män och kvinnor totalt, som uppgav att de äter grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag, ökade från 31 till 36 procent mellan 2006 och 2013, därefter minskade andelen till 34 procent 2022.

Andelen personer som 2022 uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag var 38 procent bland personer 16–29 år, 40 procent bland personer 30–44 år, 33 procent bland personer 45–64 år och 25 procent bland personer 65–84 år (figur 18). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och de två äldsta åldersgrupperna, där andelarna var lägre, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 18. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 18. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2022 såg utvecklingen av andelen personer som uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag olika ut i de olika åldersgrupperna (figur 18). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång för de två yngsta åldersgrupperna men en nedgång för åldersgrupperna 45–64 år och 65–85 år.

År 2022 var den åldersstandardiserade andelen personer 25–84 år som uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag 41 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, 27 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 25 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå (figur 19). Skillnaden mellan personer med eftergymnasial utbildningsnivå och förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 19, val ej åldersstandardiserat).

Figur 19. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Figur 19. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag varierade över tid i samtliga utbildningsgrupper under perioden 2006–2022 (figur 19). Förändringen över tid var inte statistiskt säkerställd i någon av grupperna.

Andelen personer som 2022 uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag var 33 procent bland personer födda i Sverige, 34 procent bland personer födda i övriga Norden och 36 procent bland personer födda i övriga Europa respektive i övriga världen (figur 20). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län var skillnaderna inte statistiskt säkerställda.

Figur 20. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022. Möjliga val: kön.

Figur 20. Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav ett intag av grönsaker och rotfrukter minst två gånger per dag varierade över tid i samtliga grupper under perioden 2006–2022 (figur 20). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs endast en statistisk säkerställd uppgång bland män födda i Sverige och kvinnor födda i övriga Norden.

Indikatorn Grönsaksintag, barn följer andelen barn i åldrarna 11, 13 och 15 år som uppgett att de äter grönsaker varje dag. Procent.

År 2021/2022 åt 24 procent av barnen i åldrarna 11, 13 och 15 år grönsaker dagligen. Andelen var 25 procent bland flickor och 23 procent bland pojkar (figur 21). Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan flickor och pojkar när hänsyn togs när hänsyn togs till ålder, ekonomisk situation, födelseland och län.

Figur 21. Dagligt grönsaksintag, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på kön, 2005/2006–2021/2022.

Figur 21. Dagligt grönsaksintag, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på kön, 2005/2006–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2005/2006–2021/2022 sågs en uppgång i andelen barn som äter grönsaker varje dag (figur 21). När hänsyn togs till ålder, ekonomisk situation, födelseland och län var trenden statistiskt säkerställd totalt sett för båda könen och för både flickor och pojkar. En särskilt stor ökning syntes bland 15-åringa pojkar och bland 13-åringa flickor och pojkar under perioden.

År 2021/2022 åt ungefär lika stor andel av barnen i åldrarna 11, 13 och 15 år grönsaker dagligen (figur 22). Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan 15-åringar och övriga åldersgrupper när hänsyn togs när hänsyn togs till kön, ekonomisk situation, födelseland och län.

Figur 22. Dagligt grönsaksintag, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på ålder, 2005/2006–2021/2022. Möjliga val: kön.

Figur 22. Dagligt grönsaksintag, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på ålder, 2005/2006–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2005/2006–2021/2022 sågs en uppgång av det dagliga grönsaksintaget i samtliga åldersgrupper bland både flickor och pojkar (figur 22). När hänsyn togs till kön, ekonomisk situation, födelseland och län var trenden statistiskt säkerställd i samtliga åldersgrupper och för både flickor och pojkar. Ökningen var särskilt tydlig, men från lägre nivåer, bland 13- och 15 åringar.

År 2021/2022 var det 29 procent som åt grönsaker dagligen bland de barn i åldrarna 11, 13 och 15 år som tyckte att deras familj har det mycket bra ställt ekonomiskt. Motsvarande andel bland de som tyckte att familjens ekonomiska situation är ganska bra var andelen 20 procent. Bland barn som tyckte att familjens ekonomiska situation är genomsnittlig eller sämre var 19 procent (figur 23). Den högre andelen bland barn som uppgav att familjens ekonomiska situation var mycket eller ganska bra jämfört med övriga grupper var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län.

Figur 23. Dagligt grönsaksintag, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på ekonomisk situation, 2005/2006–2021/2022. Möjliga val: kön.

Figur 23. Dagligt grönsaksintag, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på ekonomisk situation, 2005/2006–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2005/2006–2021/2022 sågs en uppgång av det dagliga grönsaksintaget i samtliga grupper av barn som bedömde sin familjs ekonomiska situation (figur 23). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län var trenden statistiskt säkerställd i samtliga grupper och för både flickor och pojkar. Ökningen var särskilt tydlig, men från lägre nivåer, i gruppen av barn som uppgav att familjens ekonomiska situation var genomsnittlig eller sämre än jämnåriga kompisars.

År 2021/2022 åt 24 procent av barnen i åldrarna 11, 13 och 15 år och som är födda i Sverige grönsaker dagligen. Andelen var 25 procent bland barn födda i övriga Europa och 23 procent bland barn födda i övriga världen (figur 24). Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan barn födda i Sverige barn och barn födda i övriga Europa respektive födda i övriga världen när hänsyn togs när hänsyn togs till kön, ålder, ekonomisk situation och län.

Figur 24. Dagligt grönsaksintag, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på födelseland, 2005/2006–2021/2022. Möjliga val: kön.

Figur 24. Dagligt grönsaksintag, barn (andel i procent), 11, 13, 15 år, fördelat på födelseland, 2005/2006–2021/2022 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2005/2006–2021/2022 sågs en uppgång av det dagliga grönsaksintaget ibland barn födda i Sverige (figur 24). När hänsyn togs till kön, ålder, ekonomisk situation och län var trenden statistiskt säkerställd ibland både flickor och pojkar födda i Sverige.

Fler av kärnindikatorerna i Målområde 6 visade tydliga skillnader mellan de olika utbildningsgrupperna.

Figur 25. Färre personer med förgymnasial utbildning uppgav 2022 tillräcklig fysisk aktivitet samt grönsaks- och rotfruktsintsintag jämfört med personer med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå, och fler uppgav dagligrökning.

Uppgifterna om vuxna kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor" (HLV) och avser perioden 2006–2022. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Från och med 2016 genomförs den vartannat år och för 2018 och framåt har det nationella urvalet fördubblats till 40 000. År 2021 genomfördes en extra omgång av enkäten med anledning av covid-19-pandemin. År 2022 ingick 44 800 personer i urvalet. Svarsfrekvensen har minskat från 60 procent 2006 till 38 procent 2022. Resultaten räknas upp till befolkningsnivå via kalibreringsviktning, vilket reducerar en del av den skevhet som svarsbortfallet medför. Ett visst bortfallsfel kvarstår troligtvis ändå i vissa resultat, särskilt inom grupper där svarsfrekvensen är låg.

Indikatorn Tobaksrökning, daglig bygger på frågan "Röker du?". Svarsalternativen är "Ja, dagligen", "Ja, ibland" samt "Nej". Här redovisas andelen som svarat "Ja, dagligen" och visar andelen personer i åldern 16–84 år som röker tobak dagligen.

Indikatorn Alkohol, riskkonsumtion visar andelen personer vars självskattade konsumtion av alkohol indikerar en förhöjd risk för alkoholrelaterade skador och sjukdomar. Screeningtestet AUDIT-C används, som är en kortvariant av förlagan AUDIT (5). AUDIT utvecklades av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett verktyg att tidigt kunna upptäcka personer med riskkonsumtion av alkohol (6). AUDIT-C består av tre frågor om hur ofta man dricker, hur mycket man dricker en typisk dag då man dricker, samt hur ofta man dricker mer än sex glas vid ett och samma dryckestillfälle, och mäter risken för såväl kroniska som akuta skadeverkningar. Utifrån svaren på de tre frågorna skapas en summapoäng; män med 6 poäng eller fler och kvinnor med 5 poäng eller fler är i riskzon för att få, eller har redan fått, negativa fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser av sin konsumtion. Frågorna i HLV enligt AUDIT-C ändrades 2016 (mindre ändringar gjordes även 2021), vilket kan ha påverkat svarsfördelningen. Ändringarna 2016 innebar ett tillägg av tidsangivelsen "under de senaste 12 månaderna" i fråga 2 och 3 och en hänvisning till illustrationerna av glas i fråga 3 i AUDIT-C (tidigare angavs tidsangivelsen endast i fråga 1 och en hänvisning till illustrationerna av glas gavs endast i fråga 2).

Indikatorn Fysisk aktivitet för vuxna visar andelen personer i åldern 16–84 år som uppger minst 150 så kallade aktivitetsminuter under en vanlig vecka (7). Indikatorn härrör från två frågor där den första frågan handlar om regelbunden motion och träningsaktiviteter som gör att man blir andfådd och svettas och den andra frågan handlar om måttligt ansträngande fysisk aktivitet som får en att andas något kraftigare än normalt, t.ex. promenader i rask takt, trädgårdsarbete, cykling eller simning. De två frågorna har 6 respektive 7 svarsalternativ med stigande antal minutintervall. Mittenvärdet för intervallet i respektive svarsalternativ på de två frågorna vägs samman till ett gemensamt mått på aktivitetsminuter per vecka. Tiden i den mer intensiva aktiviteten (motions- och träningsaktiviteter) räknas dubbelt jämfört med tiden i måttlig fysisk aktivitet.

Indikatorn Grönsaker, och rotfrukter, daglig, vilken mäter intag minst två gånger per dag baseras på frågan: Hur ofta äter du grönsaker och rotfrukter? Gäller alla typer av grönsaker, baljväxter och rotfrukter (utom potatis). Gäller färska, frysta, konserverade, stuvade, grönsaksjuicer, grönsakssoppor m.m. Svarsalternativ: 3 gånger per dag eller oftare, 2 gånger per dag, 1 gång per dag, 5–6 gånger per vecka, 3–4 gånger per vecka, 1–2 gånger per vecka, Mindre än 1 gång per vecka eller aldrig. Svarsalternativen har fått olika vikter för att beräkna andelen som uppnår det rekommenderade intaget av grönsaker och rotfrukter, och frågans svar sammanräknas till ett summaindex.

Indikatorerna om barn kommer från Skolbarns hälsovanor som är en enkätundersökning som genomförs bland skolbarn, 11-, 13- och 15-åringar. Statistiska centralbyrån (SCB) genomför undersökningen på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Skolorna väljs slumpmässigt från Skolverkets skolregister. Skolbarns hälsovanor är en del av ett internationellt samarbete som leds av Världshälsoorganisationen (WHO).

Frågan om fysisk aktivitet baseras på frågan: ”Hur många dagar har du varit fysiskt aktiv sammanlagt minst 60 minuter om dagen under de senaste 7 dagarna?” Räkna ihop all tid som du är fysiskt aktiv varje dag. 0 dagar, 1 dag, 2 dagar, 3 dagar, 4 dagar, 5 dagar, 6 dagar, 7 dagar.

Frågan om dagligt grönsaksintag baseras på frågan: ”Hur många gånger i veckan äter du vanligtvis grönsaker?”. Med svarsalternativen: Aldrig, Mindre än 1 gång i veckan, 1 gång i veckan, 2-4 dagar i veckan, 5-6 dagar i veckan, Varje dag, 1 gång om dagen, Varje dag, flera gånger om dagen.

Deskriptiv statistik för vuxna i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009 och från 2010 och framåt personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön och utbildningsnivå i figurerna. Åldersstandardiserade siffror redovisas överallt där det är möjligt och visas som förinställt val i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i de olika redovisningsgrupperna. Sveriges medelbefolkning 2021 används som standardpopulation.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper, utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper, och län för vuxna. I de statistiska analyserna för barn ingår kön, åldersgrupp, ekonomisk situation och födelseland i fyra grupper. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, till exempel utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna mellan till exempel olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna för vuxna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och rikets genomsnitt. I de statistiska analyserna för barn är referensgrupperna flickor, 15-åringar, mycket eller ganska bra för ekonomisk status och födelseland Sverige.

En mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från webbsidan. Så här jobbar vi med folkhälsorapportering

Så här jobbar vi med folkhälsorapportering

1. WHO. Noncommunicable diseases: key facts [Internet]. Geneva: WHO; 2021.
2. WHO. Action plan for the prevention and control of noncommunicable diseases in the WHO European region. Copenhagen: WHO; 2016.
3. Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME). GBD 2019. GBD Compare VizHub. Seattle, WA: IHME, University of Washington; 2022.
4. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsans utveckling: årsrapport 2022. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2022.
5. Bush K, Kivlahan DR, McDonell MB, Fihn SD, Bradley KA. The AUDIT alcohol consumption questions (AUDIT-C): an effective brief screening test for problem drinking. Arch Intern Med. 1998;158(16):1789-95. doi:10.1001/archinte.158.16.1789
6. Saunders JB, Aasland OG, Babor TF, de la Fuente JR, Grant M. Development of the Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT): WHO Collaborative Project on Early Detection of Persons with Harmful Alcohol Consumption--II. Addiction. 1993;88(6):791–804. doi:10.1111/j.1360-0443.1993.tb02093.x
7. Olsson SJG, Ekblom O, Andersson E, Börjesson M, Kallings LV. Categorical answer modes provide superior validity to open answers when asking for level of physical activity: across-sectional study. Scand J Public Health. 2016;44(1):70-6. doi:10.1177/1403494815602830.

Tabell 1 visar att dagligrökning och riskkonsumtion av alkohol har minskat. Grönsaksintag och tillräcklig fysisk aktivitet ökat, både för barn och vuxna.

Tabell 1. Utveckling av kärnindikatorerna inom målområde 6. Andelar i procent.

Kärnindikator	Uppföljningsperiod	Andel start	Andel slut	Utveckling
Tobaksrökning, daglig	2006–2022	14	6
Alkohol, riskkonsumtion	2006–2022	17	16
Fysisk aktivitet	2016–2022	65	68
Fysisk aktivitet, barn	2005/2006–2021/2022	16	19
Grönsaks- och rotfruktsintag, dagligt	2006–2022	31	34
Grönsaksintag, barn	2005/2006–2021/2022	16	24

Tabell 2 visar att gruppen förgymnasial uppgav lägre andel tillräcklig fysisk aktivitet och intag av grönsaker samt högre andel daglig rökning under 2022.