I den här publikationen sammanfattar vi resultat från en kartläggande litteraturöversikt som redogör för forskningen om kulturens betydelse för hälsa och välbefinnande.

Kulturens betydelse för hälsa och välbefinnande har studerats inom många olika arenor och på olika nivåer, och att det kan handla om allt från förutsättningar för hälsa och välbefinnande på samhällsnivå till vård och behandling av personer med olika sjukdomstillstånd. Forskningens omfattning skiljer sig åt beroende på vilken aktivitet det handlar om. Det finns mest forskning om musik, dans, skapande konst och teater, och mindre om andra kulturformer såsom läsande, skrivande, film, fotografering och arkitektur.

Resultaten tyder på att musik och sång kan förbättra både den fysiska och den psykiska hälsan samt främja social inkludering och samhörighet. Körsång kan lindra smärta och främja välbefinnande bland personer med olika somatiska och psykiatriska sjukdomstillstånd. Skapande konst, exempelvis att måla och teckna, kan bland annat minska psykiska besvär och förbättra välbefinnandet bland vuxna med psykiatriska tillstånd. Dans kan ha flera positiva hälsoeffekter, såsom bättre funktionsförmåga och ökad livskvalitet, framför allt för äldre och personer med olika sjukdomar. Även teater och dramabaserade aktiviteter tycks kunna främja hälsa och välbefinnande.

Folkhälsan i Sverige är generellt god, men nya hälsoutmaningar uppstår med bland annat en åldrande befolkning. Litteraturöversikten visar att kulturaktiviteter kan gynna både den fysiska och den psykiska hälsan, och därmed stärka folkhälsan.

I den här publikationen sammanfattar vi resultat från en kartläggande litteraturöversikt som redogör för forskningen om kulturens betydelse för hälsa och välbefinnande (1). Litteraturöversikten beskriver den forskning som finns inom området, belyser olika begrepp, lyfter fram kunskapsluckor och beskriver de positiva effekter som kulturdeltagande kan ha på hälsa och välbefinnande. Översikten genomfördes inom ramen för det europeiska projektet ”Culture for Health” som är medfinansierat av EU-kommissionen med samarbetspartner inom EU (2).

Det finns ett ökat intresse för kulturens betydelse för hälsa och välbefinnande, både på individnivå och samhällsnivå (3). Kunskapen om hur kulturella aktiviteter och upplevelser kan påverka hälsa och välbefinnande har också ökat under de senaste åren. Till exempel har vikten av kultur för äldre lyfts i takt med att andelen äldre blir större i befolkningen. Kulturen kan även bidra till att motverka den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga (4). EU-kommissionen lyfter vikten av att öka medvetenheten om att kulturell och konstnärlig verksamhet kan förbättra den psykiska hälsan och det allmänna välbefinnandet (3).

Folkhälsopolitiken i Sverige syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen (5). Den omfattas av åtta målområden som återspeglar olika faktorer som påverkar hälsan (figur 1).

Figur 1. Illustration över det nationella folkhälsomålet och de åtta målområdena som tillsammans utgör det nationella ramverket för folkhälsopolitiken

Folkhälsopolitiken är tvärsektoriell och arbetet för en god och jämlik hälsa behöver involvera alla sektorer som har betydelse för folkhälsans utveckling. Kulturen spelar här en viktig roll, till exempel för barns och ungas uppväxtvillkor och människors delaktighet i samhället (6). Detta perspektiv är i linje med den nationella kulturpolitiken som ska ge alla möjlighet att delta i kulturlivet, med särskild uppmärksamhet mot barns och ungas rätt till kultur (7).

Här sammanfattar vi forskningen som beskrivs i den kartläggande litteraturöversikten. Vi börjar med att presentera de kulturformer och de aspekter av hälsa och välbefinnande på individ- och samhällsnivå som har studerats. Därefter beskriver vi subjektivt välbefinnande, som är ett centralt mått för att utvärdera effekter av kulturdeltagande. Vi ger sedan exempel på positiva effekter av olika kulturformer, och avslutar med att beskriva kunskapsluckor och metodologiska utmaningar som har identifierats i litteraturöversikten.

Kulturbegreppet har tolkats brett i litteraturöversikten och omfattar aktiviteter såsom musik, sång, dans, läsning, skrivande, film, konst och arkitektur. Det är även vanligt att kombinera flera kulturformer. Kulturdeltagande kan vara aktivt, så att deltagarna involveras i den kreativa processen, men de kan även vara mottagare genom att till exempel lyssna på musik och betrakta konst.

Följande kulturformer beskrivs i litteraturöversikten:

• Musik och sång inkluderar att delta i körsång eller solosång, skapa musik, gå i musikterapi eller klangskålsterapi, spela instrument, lyssna på musik och gå på konsert.
• Teater innefattar att delta i teaterskapande dramaterapi och gå på teater.
• Dans och rörelse involverar att delta i dansklasser såsom modern dans, tango, improvisation och hiphop, dansa som träningsform och gå i dans- och rörelseterapi.
• Läsande, skrivande och berättande omfattar att delta i läsgrupper, poesiläsning och skrivargrupper, läsa som fritidssyssla, skriva kreativt och skriva poesi. Berättande inkluderar både traditionell berättarform och digitalt berättande.
• Fotografi och film innefattar fotografibaserat berättande och fotografering som stöd i terapi samt att delta i fotoaktiviteter, skapa film och se på film och tv.
• Skapande konst, bildkonst och visuell konst inkluderar att dreja, måla, skulptera, teckna och betrakta konst av olika slag.
• Arkitektur och design handlar om utformning och design av sjukvårdsmiljöer och offentliga miljöer, stadsdesign och installationer i stadsmiljöer.
• Clowner i sjukhusmiljöer är en del av insatser för patienter, framför allt barn och unga.
• Museibesök och kulturarv innefattar guidade visningar, diskussioner och gruppbesök med kreativa workshoppar.

Litteraturöversikten visar att kulturens betydelse för hälsa och välbefinnande har studerats inom många olika arenor och på olika nivåer, från att skapa förutsättningar för hälsa och välbefinnande på samhällsnivå till vård och behandling av personer med olika sjukdomstillstånd.

Forskningen inom detta område undersöker hur kulturdeltagande kan skapa förutsättningar för hälsa och välbefinnande på samhällsnivå. Särskilt fokus ligger på att främja social delaktighet och minska isolering bland personer som lever i olika typer av utsatthet. Dessutom har man studerat hur kulturdeltagande kan bidra till lärande, sociala färdigheter och välbefinnande hos elever och studenter. Vidare undersöks hur arkitektur och design på offentliga platser kan skapa förutsättningar för ett aktivt liv och bidra till människors trygghet och välbefinnande.

En annan viktig del av forskningen fokuserar på hur kulturdeltagande kan främja hälsa och förebygga ohälsa hos människor i olika åldrar, till exempel hur musik, sång och dans påverkar äldre personers fysiska funktioner och deras välbefinnande och sociala relationer. Det har även forskats på hur kulturdeltagande kan främja hälsosamma levnadsvanor och psykisk hälsa hos barn och unga. Ett annat forskningsområde handlar om hur olika kulturformer, exempelvis teaterföreställningar, kan användas för att förmedla hälsoinformation.

Inom vård och behandling har forskningen fokuserat på hur kulturdeltagande används för att främja hälsa och välbefinnande hos personer med olika sjukdomar, exempelvis program inom vård och omsorg för att bibehålla eller främja äldre personers hälsa. Forskningen har även utvärderat konstnärliga terapiformer såsom musik- och bildterapi som ges i behandlande eller rehabiliterande syfte samt vårdmiljöns betydelse för att patienter, anhöriga och personal ska känna sig välkomna, sedda och delaktiga.

I översikten beskrivs måttet subjektivt välbefinnande, definierat som att en person upplever sitt liv som önskvärt, behagligt och gott (8). Därutöver breddas och operationaliseras konceptet utifrån Das fyra kategorier om subjektivt välbefinnande (9), som beskrivs nedan.

Personlig uppfyllelse och personligt engagemang handlar om hur människors mål, behov och aktiviteter påverkar deras subjektiva välbefinnande. Studier har bland annat undersökt hur kulturdeltagande kan hjälpa människor att samarbeta och kommunicera bättre samt stödja deras personliga utveckling och förmåga att hantera livet. Det finns också forskning som studerat hur kreativt skapande kan öka känslan av mening och delaktighet, och samtidigt minska känslan av isolering och utanförskap.

Personlig orientering handlar om hur temperament och sinnelag påverkar människors välbefinnande. Forskningen fokuserar till exempel på hur kulturdeltagande kan ge bättre självförtroende, självkänsla och empatiförmåga samt hjälpa människor att fatta bättre beslut och ta färre risker.

Känsloupplevelser handlar om känslors samband med självförverkligande, engagemang och värdering. Forskningen undersöker bland annat hur kulturen kan främja positiva känslor såsom glädje, lycka och hopp samt hjälpa människor att hantera och reglera känslor på ett bättre sätt.

Personlig värdering av livet hänger samman med självförverkligande och känslor. Forskningen undersöker exempelvis hur kulturdeltagande används för att höja livskvalitet, livstillfredsställelse, motivation och känslan av mening.

De flesta aktiviteter som har studerats involverar deltagarna aktivt i den kreativa processen och inkluderar ofta musik, skapande konst, bildkonst, teater eller dans. Forskningen visar att det är viktigt att ta hänsyn till målgrupperna och deras intressen och behov i utformningen; deltagarna behöver känna att aktiviteten är relevant och meningsfull för att den ska få effekt.

Här ger vi exempel på positiva effekter som har rapporteras för de olika aktiviteterna, enligt systematiska översikter och randomiserade kontrollerade studier som ingår i litteraturöversikten.

Musik och sång har studerats mest och tycks ha flera positiva hälsoeffekter. Forskningen tyder bland annat på att körsång kan förbättra olika mått på fysisk och psykisk hälsa hos vuxna samt främja social inkludering och samhörighet. Musik och sång kan även minska depression hos vuxna, samt minska isolering hos äldre personer.

Bland personer som lever med långvariga eller kroniska sjukdomstillstånd kan körsång eller gruppsång lindra symtom såsom smärta och främja välbefinnande och livskvalitet. Dessutom kan körsång förbättra välbefinnande och psykisk hälsa hos personer med psykiatriska tillstånd. Att lyssna på musik före och efter operation kan minska oro, stress och smärta bland vuxna.

Forskning tyder på att skapande konst såsom att måla, teckna, dreja och skulptera kan minska depression hos äldre genom att främja deras fysiska, kognitiva och sociala förmågor. Sådana aktiviteter kan även minska psykiska besvär, förbättra välbefinnande och öka självförtroendet och självkänslan bland vuxna med psykiatriska sjukdomstillstånd. Skapande konst i terapeutiskt syfte kan också minska symtom på ångest, depression och smärta samt förbättra livskvaliteten hos personer med cancer.

Vidare tyder forskning på att arkitektur, design och utsmyckningar i sjukhusmiljön kan inge trygghet och vara identitetsskapande för både personal och patienter. Detta kan i sin tur förbättra deras hälsa och välbefinnande.

Dans kan ha flera positiva hälsoeffekter, framför allt för äldre och personer med olika sjukdomar. Bland annat kan dansprogram i tango leda till bättre balans och hållning hos personer med Parkinsons sjukdom, och minska sjukdomens svårighetsgrad. Att utöva traditionell dans kan öka livskvaliteten och funktionsförmågan hos personer med vissa psykiatriska tillstånd. Dessutom kan de som deltar i dansklasser förbättra sina kognitiva funktioner, med till exempel bättre minne bland äldre. Att delta i kreativa dansprogram kan även ha positiva effekter på fysisk hälsa och livskvalitet bland äldre kvinnor.

Teater och dramabaserade aktiviteter tycks kunna främja hälsa och välbefinnande. Bland annat kan skolbaserade dramaaktiviteter och teaterföreställningar öka skolbarns kunskap om hälsofrämjande levnadsvanor, och göra dem mer positiva till sådana vanor.

Litteraturöversikten har identifierat flera kunskapsluckor och begränsningar med forskningen. För det första finns mest forskning om musik, dans, skapande konst och teater, medan det finns mindre forskning om andra kulturformer såsom läsande, skrivande, film, fotografering och arkitektur.

Litteraturöversikten visar även att det finns en del metodologiska utmaningar med att studera kultur och hälsa. Exempelvis är det svårt att avgöra om sambanden mellan kulturdeltagande och hälsa är orsakssamband eller om det finns andra bakomliggande faktorer som inverkar. Till exempel är kulturdeltagande ofta sammanflätat med socioekonomiska faktorer, utbildning och andra sociala strukturer, vilket gör det svårt att isolera och analysera enbart kulturdeltagande och dess specifika påverkan på hälsa. Dessutom kan det vara svårt att mäta effekter av kulturdeltagande. Det finns inte heller ett enhetligt sätt att utvärdera kulturens effekter på hälsa, och studierna undersöker sällan negativa effekter. Detta gör det svårare att få en samlad bild av kunskapsläget.

Litteraturöversikten visar att kulturens betydelse för hälsa och välbefinnande har studerats utifrån många olika aspekter: allt från sätt att skapa förutsättningar för hälsa och välbefinnande på samhällsnivå till vård och behandling av personer med olika sjukdomar. I de flesta studerade aktiviteter är deltagarna aktiva i den kreativa processen och de inkluderar ofta musik, bildkonst, skapande konst, teater eller dans. Att delta i dessa kulturformer kan främja både psykisk och fysisk hälsa, enligt resultaten.

Översikten beskriver några utmaningar inom forskningen; bland annat är det svårt att fastställa orsakssamband på grund av studiernas design, och svårt att mäta effekter av att delta i kultur. Samtidigt kan det vara utmanande att utvärdera den här typen av komplexa insatser eftersom flera bakomliggande faktorer kan påverka resultaten. Kulturdeltagande är dessutom en personlig upplevelse som kan vara svår att fånga med traditionella forskningsmetoder, och människors upplevelse av kulturella aktiviteter kan variera betydligt mellan olika samhällen, regioner och grupper. Därför är det viktigt med en tvärvetenskaplig ansats där olika discipliner och kunskapsområden samverkar. Genom att integrera kunskap från exempelvis folkhälsa, medicin, psykologi, sociologi och konstvetenskap kan vi få en bättre förståelse för hur kultur kan påverka och främja hälsa på olika sätt.

I litteraturöversikten lyfts vikten av ett tvärsektoriellt samarbete för att kulturdeltagandet ska leda till bättre hälsa. Kultur och hälsa är en fråga som berör både kultursektor, hälso- och sjukvård, social omsorg, folkhälsa och utbildningssektor, enligt slutsatser från Kulturrådets nationella översyn av kultur och hälsa från 2018 (10). Författarna till litteraturöversikten framhåller också att det är viktigt att förankra arbetet på flera nivåer, från beslutande nationell nivå till regional och lokal nivå.

Folkhälsan i Sverige blir allt bättre samtidigt som befolkningen blir allt äldre, hälsoskillnaderna mellan grupper ökar och psykisk ohälsa är ett växande problem i vissa grupper. Dessa utmaningar understryker vikten av att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Här kan kulturen genom sina hälsofrämjande aktiviteter bidra till att stärka arbetet för en bättre folkhälsa.

1. Zbranca R, Dâmaso M, Blaga O, Kiss K, Dascăl MD, Yakobson D, et al. Culture For Health Report. Culture’s contribution to health and well-being. A report on evidence and policy recommendations for Europe. CultureForHealth. Culture Action Europe; 2022.
2. CultureForHealth. Culture For Health 2023 [Citerad 18 December 2023]. Hämtad från: https://www.cultureforhealth.eu/.
3. Europeiska kommissionen. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén samt Regionkommittén: om en övergripande strategi för psykisk hälsa: Europeiska kommissionen; 2023 [Citerad 18 December 2023]. Hämtad från: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52023DC0298.
4. Folkhälsomyndigheten. Psykisk hälsa och suicid i Sverige – Statistik om nuläge och utveckling fram till 2022. 2023 [Citerad 18 December 2023]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/p/psykisk-halsa-och-suicid-i-sverige-2022/?pub=126974.
5. Folkhälsomyndigheten. Nationella folkhälsomål och målområden 2023 [Citerad 18 December 2023]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsa-och-folkhalsoarbete/tema-folkhalsa/vad-styr-folkhalsopolitiken/nationella-mal-och-malomraden/.
6. Regeringskansliet. God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik 2018 [Citerad 18 December 2023]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/contentassets/8d6fca158ec0498491f21f7c1cb2fe6d/prop.-2017_18_249-god-och-jamlik-halsa--en-utvecklad-folkhalsopolitik.pdf.
7. Regeringskansliet. Mål för kultur 2023[Citerad 18 December 2023]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/kultur/mal-for-kultur/.
8. Diener E. Introduction—The Science of Well-Being: Reviews and Theoretical Articles by Ed Diener. In: Diener E, editor. The Science of Well-Being: The Collected Works of Ed Diener. Dordrecht: Springer Netherlands; 2009. p. 1-10.
9. Das KV, Jones-Harrell C, Fan Y, Ramaswami A, Orlove B, Botchwey N. Understanding subjective well-being: perspectives from psychology and public health. Public Health Rev. 2020;41(1):25.
10. Kulturrådet. Nationell översyn kultur och hälsa: samverkan och kunskapsutbyte mellan kultur- och hälsoområdet. 2018.