Inkomster och försörjningsmöjligheter – Resultat för uppföljningen av folkhälsopolitikens målområde 4

  • Publicerad: 30 mars 2023
  • Uppdaterad: 9 juni 2023
  • Artikelnummer: 23155
  • Folkhälsomyndigheten

Sammanfattning

Ekonomisk standard

Ekonomisk standard möjliggör jämförelser av disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll där hänsyn tas till den samlade inkomsten och hushållets sammansättning (se Metod för definition). Befolkningens medianvärde för ekonomisk standard var 266 000 kronor 2020. Under perioden 2011–2020 ökade den ekonomiska standarden generellt sett med 16 procent, mätt i fasta priser i 2020 års prisnivå. Samtidigt ökade skillnaderna mellan grupper med olika utbildningsnivå, och för kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå sjönk den ekonomiska standarden under perioden.

Varaktigt låg ekonomisk standard, vuxna

Varaktigt låg ekonomisk standard har personer som under det senaste året samt minst två av de tre föregående åren haft en låg ekonomisk standard relativt andra. År 2020 levde ungefär var tolfte (8,1 procent) vuxen i Sverige med varaktigt låg ekonomisk standard. I åldersgruppen 85 år eller äldre var det var fjärde kvinna. Höga andelar med varaktigt låg ekonomisk standard sågs även bland personer födda utanför Europa. Under perioden 2014–2020 steg andelen med varaktigt låg ekonomisk standard bland kvinnor med 16 procent och bland män med 3 procent. Kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå, och personer över 65 år, var grupper där det under sjuårsperioden blev vanligare att leva med varaktigt låg ekonomisk standard. Sjunkande andelar under perioden sågs bland unga vuxna (20–29 år), bland män med eftergymnasial utbildningsnivå och bland män med födelseländer utanför Norden.

Varaktigt låg ekonomisk standard, barn

År 2020 levde 12 procent av alla barn 0–19 år i Sverige med varaktigt låg ekonomisk standard. Bland barn med föräldrar med förgymnasial utbildningsnivå som högsta utbildningsnivå var andelen 56 procent. Det var ungefär fyra gånger så vanligt för barn födda utanför Europa att leva med varaktigt låg ekonomisk standard jämfört med barn födda i Sverige. Under perioden 2014–2020 steg andelen som lever med varaktigt låg ekonomisk standard bland barn i alla grupper efter föräldrarnas utbildningsnivå, men andelen steg mest bland barn till föräldrar med förgymnasial utbildningsnivå. Minskande andelar sågs bland äldre barn (15–19 år), bland barn födda i övriga Norden och bland barn födda utanför Europa.

Varaktigt låg inkomststandard, vuxna

En inkomststandard som är varaktigt låg innebär att inkomsterna det senaste året och minst två av de tre föregående åren inte räcker till de nödvändigaste utgifterna (se Metod för definition). År 2020 levde 1,7 procent av vuxna i Sverige med varaktigt låg inkomststandard. Särskilt vanligt var det bland män och kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå samt personer födda utanför Norden. Under perioden 2014–2020 sjönk andelen med varaktigt låg inkomststandard i samtliga grupper oavsett kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland. De största nedgångarna, med halverade andelar under perioden, sågs bland unga vuxna (20–29 år) samt kvinnor och män födda i de övriga nordiska länderna.

Varaktigt låg inkomststandard, barn

År 2020 levde 65 670 barn 0–19 år i Sverige med varaktigt låg inkomststandard. Det var 3,5 procent av alla barn. Barn till föräldrar med förgymnasial utbildningsnivå och barn födda utanför Europa hörde till grupper där det var särskilt vanligt att leva med varaktigt låg inkomststandard. Under perioden 2014–2020 sjönk andelen barn med låg inkomststandard i samtliga studerade grupper i befolkningen. Mest sjönk andelarna bland barn födda i övriga Norden och övriga Europa, där varaktigt låg inkomststandard blev hälften så vanligt.

Decorative

Summary

Economic standard

Economic standard allows comparisons of disposable income between different types of households taking into account the total income and the composition of the household (see Method for definition). The median economic standard of the population was SEK 266,000 in 2020. During the period 2011-2020, the economic standard in general increased by 16 per cent, measured in fixed prices at the 2020 price level. At the same time, differences between groups with different levels of education increased, and for women with a compulsory level of education, economic standards fell during the period.

Persistent risk of poverty (relative), adults

People who have a persistent risk of poverty are those who in the last year and at least two of the previous three years have had a low economic standard relative to others. In 2020, approximately one in twelve (8.1 per cent) adults in Sweden lived with a persistent risk of poverty. Among females in the age group 85 years or older, it was one in four. High proportions with a persistent risk of poverty were also seen among people born outside Europe. Between 2014 and 2020, the share of women with persistent risk of poverty rose by 16 per cent and that of men by 3 per cent. Women with compulsory level of education, and people from the age of 65, were groups where it over the seven-year period became more common to live with a persistent risk of poverty. Declining proportions during the period were seen among young adults (20-29 years old), among men with tertiary level education and men born in countries outside the Nordic region.

Persistent risk of poverty (relative), children

In 2020, 12 per cent of all children aged 0-19 in Sweden lived with a persistent risk of poverty. Among children of parents with a compulsory level of education only, the proportion was 56 per cent. It was about four times as common for children born outside Europe to live with a persistent risk of poverty compared to children born in Sweden. During the period 2014-2020, the proportion of children living with a persistent risk of poverty rose in all parental education groups, but the proportion rose most among children of parents with a compulsory level of education. Decreasing proportions were seen among older children (aged 15-19), children born in other Nordic countries and children born outside Europe.

Persistent low income standard (absolute), adults

An income standard that is persistently low means that income in the last year and at least two of the previous three years is not sufficient for the most necessary expenditures (see Method for definition). In 2020, 1.7 per cent of adults in Sweden lived with a persistently low income standard. It was particularly common among men and women with a compulsory level of education, and among people born outside the Nordic countries. Over the period 2014-2020, the share of people with persistent low income standard fell in all groups regardless of gender, age, level of education and country of birth. The largest declines, with halved shares during the period, could be seen among young adults (aged 20 to 29) and women and men born in other Nordic countries.

Persistent low income standard (absolute), children

In 2020, 65,670 children aged 0-19 lived in Sweden with a persistently low income standard. This equates to 3.5 per cent of all children. Children of parents with a compulsory level of education and children born outside Europe belonged to groups where it was particularly common to live with a persistently low income standard. Between 2014 and 2020, the proportion of children with a persistently low income standard fell in all studied groups in the population. The proportions fell most among children born in the rest of the Nordic countries and the rest of Europe, where persistently low income standard became half as common.

Inledning

Decorative

Inkomst är ett vanligt mått när ojämlikhet i hälsa beskrivs, men sambandet är samtidigt komplext och kan ha flera olika förklaringar. Ohälsa och sjukdom påverkar inkomsten då individer med sämre hälsa har svårare att arbeta. Ekonomiska resurser sätter samtidigt ramarna för människors materiella standard och handlingsutrymme. Det kan till exempel handla om att ha råd med ett bra boende, möjligheter till hälsosamma levnadsvanor och deltagande i samhällslivet. Även barn och unga som växer upp i ekonomisk utsatthet drabbas. Det är faktorer som i sin tur kan påverka hälsan (1, 2). Läs mer om den vetenskapliga grunden till målområde 4 i faktabladet Folkhälsopolitikens målområden. Målområde 4: Inkomst och försörjningsmöjligheter.

Folkhälsopolitikens målområden – Målområde 4: Inkomster och försörjningsmöjligheter

Utvecklingen inom målområdet följs med ett antal så kallade kärnindikatorer. Se Faktaruta för beskrivning av kärnindikatorerna. Med indikator menar vi hälsoutfall eller en förutsättning för god hälsa som indikerar folkhälsans läge och utveckling. I denna rapport presenteras resultat för kärnindikatorerna Ekonomisk standard, Varaktigt låg ekonomisk standard (relativ) för vuxna respektive barn och Varaktigt låg inkomststandard (absolut) för vuxna respektive barn. Kärnindikatorn Överskuldsatta redovisas inte då utvecklingsarbete med indikatorn pågår.

Utöver kärnindikatorerna finns indikatorer inom målområde 4 som redovisas i Folkhälsomyndighetens statistikdatabaser Folkhälsodata och Folkhälsostudio.

Folkhälsodata och FolkhälsoStudio

Övergripande beskrivningar av folkhälsopolitikens målområden och kärnindikatorernas vetenskapliga grund finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Faktablad om folkhälsopolitikens åtta målområden

Resultaten i denna rapport avser nationell uppföljning. Regional och lokal statistik finns i Folkhälsodata och FolkhälsoStudio samt i ett webbverktyg.

Resultat på läns- och kommunnivå

Resultat

Ekonomisk standard

Ekonomisk standard definieras som en summa för hushållsmedlemmarnas samlade disponibla inkomster inklusive transfereringar och kapitalinkomster och med hänsyn tagen till hushållets storlek och sammansättning. Måttet möjliggör jämförelser av ekonomiskt utrymme mellan individer som lever i olika typer av hushåll.

Medianvärdet för ekonomisk standard för hela befolkningen 2020 var 266 000 kronor (figur 1). Figuren visar även medianerna för de 5 procent av befolkningen med högst respektive lägst ekonomisk standard.

Figur 1. Ekonomisk standard (medianvärde i tkr) och dess spridning i befolkningen 0–85+ år, 2011–2020.

Figur 1. Ekonomisk standard (medianvärde i tkr) och dess spridning i befolkningen 0–85+ år, 2011–2020 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2011–2020 steg den ekonomiska standarden, mätt i fasta priser i 2020 års prisnivå. Uppgången var något större i gruppen med högst inkomster (figur 1). För de 5 procent i befolkningen med högst ekonomisk standard sågs en uppgång med 20 procent 2020 jämfört med 2011, medan motsvarande uppgång bland de 5 procent med lägst ekonomisk standard var 16 procent.

Kön

Medianvärdet 2020 för ekonomisk standard för vuxna 25–64 år var 296 400 kronor år för män och 290 400 kronor för kvinnor (figur 2).

Figur 2. Ekonomisk standard (medianvärde i tkr), 25–64 år, fördelat på kön, 2011–2020.

Figur 2. Ekonomisk standard (medianvärde i tkr), 25–64 år, fördelat på kön, 2011–2020 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2011–2020 steg medianen för den ekonomiska standarden för både män och kvinnor. Uppgången 2020 jämfört med 2011 var procentuellt sett lika stor för kvinnor som för män, 16 procent.

Ålder

Medianvärdet för ekonomisk standard var 2020 högst bland personer 45–64 år, 327 900 kronor. I åldersgruppen 30–44 år var medianen 266 000 kronor, i gruppen 15–29 år 263 400 kronor, i gruppen 65–84 år 243 300 kronor, och i gruppen 0–14 år 236 800 kronor. Lägst ekonomisk standard, 185 000 kronor, hade personer 85 år eller äldre (figur 3).

Figur 3. Ekonomisk standard (medianvärde i tkr), 0–85+ år, fördelat på ålder, 2011–2020. Möjliga val: kön.

Figur 3. Ekonomisk standard (medianvärde i tkr), 0–85+ år, fördelat på ålder, 2011–2020 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under 2011–2020 sågs en förbättring av den ekonomiska standarden i alla åldersgrupper. Uppgången 2020 jämfört med 2011 var mellan 14 och 21 procent. Störst förbättringar procentuellt sett sågs i de två åldersgrupperna 65 år och äldre samt i gruppen 15–29 år.

Utbildningsnivå

År 2020 var medianvärdet för ekonomisk standard för personer 25–64 år med eftergymnasial utbildningsnivå 322 500 kr, för personer med gymnasial utbildningsnivå 284 200 kronor och för personer med förgymnasial utbildningsnivå 221 800 kronor (figur 4).

Figur 4. Ekonomisk standard (medianvärde i tkr), 25–64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2011–2020. Möjliga val: kön.

Figur 4. Ekonomisk standard (medianvärde i tkr), 25–64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2011–2020 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under 2011–2020 skedde en förbättring av den ekonomiska standarden i alla utbildningsgrupper utom i gruppen kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå, där den ekonomiska standarden 2020 hade sjunkit med 2 procent jämfört med 2011 (figur 4, val kön). Hos män med förgymnasial utbildningsnivå hade den ekonomiska standarden 2020 stigit med 4 procent jämfört med 2011. I grupperna med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå var uppgången mellan 15 och 17 procent för både kvinnor och män.

Födelseland

År 2020 var medianvärdet för ekonomisk standard för personer 25–64 år bland personer födda i Sverige och övriga Norden 311 500 respektive 312 900 kronor. För personer födda i övriga Europa var medianen 260 100 kronor. Lägst medianvärde för ekonomisk standard hade personer födda utanför Europa, 206 000 kronor (figur 4).

Figur 5. Ekonomisk standard (medianvärde i tkr), 25–64 år, fördelat på födelseland, 2011–2020. Möjliga val: kön.

Figur 5. Ekonomisk standard (medianvärde i tkr), 25–64 år, fördelat på födelseland, 2011–2020 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2011–2020 steg den ekonomiska standarden för personer i samtliga grupper av födelseländer. Jämfört med 2011 var ökningarna 2020 mellan 18 och 28 procent. Störst förbättringar av den ekonomiska standarden sågs för personer födda i övriga Norden och i övriga Europa, med 26 procent i båda grupper. För män födda i övriga Norden steg medianvärdet för ekonomisk standard med 28 procent under perioden.

Varaktigt låg ekonomisk standard (relativ)

Varaktigt låg ekonomisk standard definieras som att hushållets ekonomiska standard det senaste uppmätta året samt två av de tre föregående åren varit lägre än 60 procent av medianvärdet för riket. Det mäter således andelen personer som har låg inkomst relativt andra, inte absolut fattigdom.

Kön

År 2020 levde 8,1 procent av Sveriges befolkning 20 år och äldre med varaktigt låg ekonomisk standard. Den åldersstandardiserade andelen bland kvinnor var 8,8 procent och bland män 7,1 procent (figur 6). Andelen var större bland kvinnor under hela perioden 2014‒2020. Skillnaden mellan kvinnor och män 2020 var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 6, val ej åldersstandardiserat).

Figur 6. Varaktigt låg ekonomisk standard (andel i procent), 20 år och äldre, fördelat på kön, 2014‒2020. Möjliga val: ej åldersstandardiserat.

Figur 6. Varaktigt låg ekonomisk standard (andel i procent), 20 år och äldre, fördelat på kön, 2014‒2020 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014‒2020 steg andelen som levde med varaktigt låg ekonomisk standard såväl bland kvinnor som bland män. När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 3 procent bland män och med 16 procent bland kvinnor. Totalt i befolkningen 20 år och äldre steg andelen med varaktigt låg ekonomisk standard med 10 procent under perioden.

Ålder

År 2020 var andelen i åldersgruppen 85 år och äldre som levde med varaktigt låg ekonomisk standard 20 procent (figur 7). Bland kvinnor i den åldersgruppen hade en av fyra varaktigt låg ekonomisk standard (figur 7, val kön). Motsvarande andel bland män var en av tio. I åldersgruppen 65‒84 år (kvinnor och män sammantaget) var andelen 8,3 procent, i gruppen 30–44 år 8,2 procent, i gruppen 20–29 år 7,8 procent och i gruppen 45‒64 år 6,7 procent. Jämfört med referensgruppen 30‒44 år var skillnaden, med lägre andel i åldersgruppen 45–64 år och högre andel i gruppen 85 år och äldre, statistiskt säkerställd. Skillnaden i gruppen 85 år och äldre minskade när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län, men det var ändå ungefär dubbelt så vanligt bland kvinnor 85 år eller äldre att leva med varaktigt låg ekonomisk standard jämfört med kvinnor i referensgruppen 30‒44 år. Detta förklaras till stor del av att utbildningsnivån i gruppen 85 år och äldre generellt sett är lägre än i referensgruppen.

Figur 7. Varaktigt låg ekonomisk standard (andel i procent), 20 år och äldre, fördelat på ålder, 2011‒2020. Möjliga val: kön.

Figur 7. Varaktigt låg ekonomisk standard (andel i procent), 20 år och äldre, fördelat på ålder, 2011‒2020 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014‒2020 såg utvecklingen av andelen personer med varaktigt låg ekonomisk standard olika ut i åldersgrupperna. När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer 20‒29 år med 11 procent, nedgången var lika stor för kvinnor och män. Bland personer 45‒64 år och 65–84 år sågs en uppgång med 13 respektive 36 procent. Uppgången under perioden var särskilt markant bland kvinnor trots en nedgång det senaste året (figur 7, val kön). Bland kvinnor 30–44 år sågs också en uppgång i varaktigt låg inkomststandard, med 5 procent. I gruppen 85 år eller äldre sågs en uppgång med 25 procent sett till hela perioden trots nedgången 2019–2020.

Utbildningsnivå

År 2020 var den åldersstandardiserade andelen 25 år eller äldre som levde med varaktigt låg ekonomisk standard 20 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 7,4 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 4,2 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 8). Bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå var andelen 25 procent och bland män 15 procent (figur 8, val kön). Bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå däremot var andelen nästan lika mellan könen, 4,1 procent bland kvinnor och 4,2 procent bland män. Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och gruppen med gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och kvarstod för gruppen med gymnasial utbildningsnivå, men minskade för gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Att skillnaden minskade kan förklaras av skillnader mellan för- och eftergymnasial utbildningsnivå i både ålders-, födelselands- och länssammansättning, men det var med hänsyn tagen till dessa faktorer ändå fyra gånger vanligare för kvinnor, och 2,8 gånger vanligare bland män, med förgymnasial utbildningsnivå att leva med varaktigt låg ekonomisk standard.

Figur 8. Varaktigt låg ekonomisk standard (andel i procent), 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2014‒2020. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Figur 8. Varaktigt låg ekonomisk standard (andel i procent), 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2014‒2020 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014‒2020 såg utvecklingen för varaktigt låg ekonomisk standard olika ut i de olika utbildningsgrupperna. När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång i grupperna med gymnasial och förgymnasial utbildningsnivå på 14 respektive 21 procent. Uppgångarna över tid i dessa grupper var särskilt tydliga bland kvinnor. Bland män med eftergymnasial utbildningsnivå sågs istället en nedgång med 5 procent i andelen med varaktigt låg ekonomisk standard.

Figur 9. Två grupper i befolkningen där varaktigt låg ekonomisk standard blev vanligare 2014‒2020 är kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå och personer 65–84 år.

Varaktigt låg ekonomisk standard blev vanligare bland kvinnor utan gymnasial utbildning och bland personer 65–84 år 2014‒2020

Födelseland

År 2020 var den åldersstandardiserade andelen som levde med varaktigt låg ekonomisk standard 27 procent bland personer födda utanför Europa, 14 procent bland personer födda i Europa utanför Norden, 8,5 procent bland personer födda i övriga Norden och 5,8 procent bland personer födda i Sverige (figur 10). Den lägre andelen med varaktigt låg ekonomisk standard för gruppen födda i Sverige jämfört med grupperna födda i övriga Europa respektive utanför Europa var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Bland män födda utanför Europa var det då cirka fyra gånger vanligare att leva med varaktigt låg ekonomisk standard än bland män födda i Sverige. För gruppen födda i övriga Norden minskade skillnaden mot födda i Sverige när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Det kan förklaras framför allt av skillnader i utbildningsnivå mellan personer födda i Sverige och personer födda i övriga Norden.

Figur 10. Varaktigt låg ekonomisk standard (andel i procent), 20 år och äldre, fördelat på födelseland, 2014‒2020. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Figur 10. Varaktigt låg ekonomisk standard (andel i procent), 20 år och äldre, fördelat på födelseland, 2014‒2020 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014‒2020 såg utvecklingen av andelen med varaktigt låg ekonomisk standard olika ut i grupperna av födelseländer. När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland personer födda i Sverige med 19 procent och bland kvinnor födda i övriga Norden med 13 procent, medan en nedgång sågs bland män födda i övriga Europa och män födda utanför Europa, där nedgången var 9 respektive 10 procent.

Varaktigt låg ekonomisk standard (relativ), barn

Denna indikator redovisas inte uppdelat på kön då det inte är relevant. I de statistiska analyserna tas dock hänsyn till barnets kön.

Ålder

År 2020 levde 12 procent av alla barn i Sverige med varaktigt låg ekonomisk standard (figur 11). Bland barn 0–4 år var andelen 14 procent, bland barn 5–9 år var den 13 procent, bland barn 10–14 år 12 procent och bland barn 15–19 år 9,6 procent. De lägre andelarna i de två äldsta åldersgrupperna jämfört med referensgruppen 0–4 år var statistiskt säkerställd och skillnaden ökade när hänsyn togs till föräldrarnas utbildningsnivå, barnets födelseland och län. Det framkom då även en statistiskt säkerställd lägre andel bland barn 5–9 år jämfört med referensgruppen 0–4 år. Att andelarna med låg ekonomisk standard är lägre bland barn i de äldre åldersgrupperna jämfört med de yngre kan förklaras av skillnader mellan åldersgrupperna i både föräldrarnas utbildningsnivå och barnets födelseland.

Figur 11. Varaktigt låg ekonomisk standard, barn (andel i procent), fördelat på ålder, 2014–2020.

Figur 11. Varaktigt låg ekonomisk standard, barn (andel i procent), fördelat på ålder, 2014–2020 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014–2020 steg andelen barn med varaktigt låg ekonomisk standard i alla åldersgrupper utom i den äldsta. Totalt steg andelen från 10,7 procent 2014 till 11,8 procent 2020. När hänsyn togs till föräldrarnas utbildningsnivå, barnets födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång i åldersgrupperna 0–4 år, 5–9 år och 10–14 år med 5, 11 respektive 6 procent. Bland barn 15–19 år sjönk andelen med 7 procent. Totalt bland barn sågs en uppgång med 5 procent.

Föräldrarnas utbildningsnivå

Andelen som levde med varaktigt låg ekonomisk standard 2020 var 56 procent bland barn till föräldrar med förgymnasial utbildningsnivå, 16 procent bland barn till föräldrar med gymnasial utbildningsnivå och 6,5 procent bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 12). Den högre andelen med varaktigt låg ekonomisk standard bland barn till föräldrar med förgymnasial utbildningsnivå jämfört med referensgruppen barn till föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd men skillnaden minskade när hänsyn togs till barnens ålder, födelseland och län. Dock var det ändå fem gånger vanligare bland barn till föräldrar med förgymnasial utbildningsnivå att leva med låg ekonomisk standard än bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå. Den minskade skillnaden vid justering kan förklaras framför allt av skillnader i utbildningsgrupperna vad gäller barnens ålder och födelseländer. Den högre andelen bland barn till föräldrar med gymnasial utbildningsnivå jämfört med referensgruppen var också statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till barnens ålder, födelseland och län.

Figur 12. Varaktigt låg ekonomisk standard, barn (andel i procent), fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå. Utbildningsnivån för den förälder som har högst utbildning används här som ett mått på barnets socioekonomiska position. Utbildningsnivå avser barnets biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar, 2014–2020.

Figur 12. Varaktigt låg ekonomisk standard, barn (andel i procent), fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå, 2014–2020 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014–2020 steg andelen barn med varaktigt låg ekonomisk standard i alla utbildningsgrupper. När hänsyn togs till barnens ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 4, 9 och 2 procent bland barn till föräldrar med förgymnasial, gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå.

Födelseland

Andelen som levde med låg ekonomisk standard 2020 var 51 procent bland barn födda utanför Europa, 19 procent bland barn födda i Europa utanför Norden, 18 procent bland barn födda i Norden utanför Sverige och 9,4 procent bland barn födda i Sverige (figur 13). Den högre andelen bland barn födda i övriga Norden och i övriga Europa jämfört med barn födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till barnens ålder, föräldrarnas utbildningsnivå och län. Det var ungefär dubbelt så vanligt att leva med varaktigt låg ekonomisk standard bland barn i dessa två grupper. För barn födda utanför Europa minskade skillnaden mot barn födda i Sverige när hänsyn togs till ålder, föräldrarnas utbildningsnivå och län, men det var ändå nästan fyra gånger vanligare att leva med låg ekonomisk standard bland barn födda utanför Europa. Den minskade skillnaden vid justering förklaras framför allt av skillnader i föräldrarnas utbildningsnivå mellan barn födda utanför Europa och barn födda i Sverige.

Figur 13. Varaktigt låg ekonomisk standard, barn (andel i procent), fördelat på födelseland, 2014–2020.

Figur 13. Varaktigt låg ekonomisk standard, barn (andel i procent), fördelat på födelseland, 2014–2020 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014–2020 såg utvecklingen av andelen barn med varaktigt låg ekonomisk standard olika ut i grupperna av födelseländer. När hänsyn togs till barnens ålder, föräldrarnas utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång i andelen bland barn födda i Norden utanför Sverige med 26 procent och bland barn födda i Europa utanför Norden med 29 procent. Bland barn födda i Sverige eller utanför Europa sågs i stället en uppgång under perioden, med 5 respektive 14 procent när hänsyn togs till barnens ålder, föräldrarnas utbildningsnivå och län.

Varaktigt låg inkomststandard (absolut)

Varaktigt låg inkomststandard definieras som att individens ekvivalerade disponibla inkomst, det vill säga den disponibla inkomsten omräknad utifrån hushållets storlek och sammansättning, det senaste uppmätta året samt två av de föregående tre åren varit lägre än de nödvändiga utgifterna (den så kallade baskonsumtionen, där bland annat mat, boende, hemförsäkring och barnomsorg ingår). Låg inkomststandard är ett absolut mått på inkomstfattigdom.

Kön

År 2020 levde 1,7 procent av Sveriges befolkning 20 år och äldre med varaktigt låg inkomststandard. Kvinnors och mäns åldersstandardiserade andel var densamma, 1,7 procent (figur 14). Inte heller när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län sågs några könsskillnader i andelen med varaktigt låg inkomststandard. Se även ej åldersstandardiserade siffror (figur 14, val ej åldersstandardiserat).

Figur 14. Varaktigt låg inkomststandard (andel i procent), 20 år och äldre, fördelat på kön, 2014‒2020. Möjliga val: Ej åldersstandardiserat.

Figur 14. Varaktigt låg inkomststandard (andel i procent), 20 år och äldre, fördelat på kön, 2014‒2020 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014‒2020 sågs en nedgång i andelen med varaktigt låg inkomststandard såväl bland kvinnor som bland män. När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var nedgången statistiskt säkerställd. Totalt i befolkningen 20 år och äldre sjönk andelen med 35 procent under perioden.

Ålder

År 2020 var andelen som levde med varaktigt låg inkomststandard 2,3 procent i åldersgruppen 30–44 år (figur 15). I åldersgruppen 20–29 år var den 2,2 procent, i gruppen 45‒64 år 1,7 procent, i gruppen 85 år och äldre 1,2 procent och i gruppen 65‒84 år 0,9 procent. I gruppen 85 år och äldre var skillnaden, med lägre andel jämfört med referensgruppen 30‒44 år, statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län. Bland personer 65–84 år var det också en statistiskt säkerställd lägre andel som levde med varaktigt låg inkomststandard men skillnaden mot referensgruppen minskade när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av olika utbildningsnivå i de två åldersgrupperna. Bland män var andelen med varaktigt låg inkomststandard högre såväl i gruppen 20–29 år som i gruppen 45–64 år jämfört med referensgruppen män 30–44 år. Bland kvinnor var andelen med varaktigt låg inkomststandard lägre i de äldre åldersgrupperna jämfört med referensgruppen kvinnor 30–44 år.

Figur 15. Varaktigt låg inkomststandard (andel i procent), 20 år och äldre, fördelat på ålder, 2014‒2020. Möjliga val: kön.

Figur 15. Varaktigt låg inkomststandard (andel i procent), 20 år och äldre, fördelat på ålder, 2014‒2020 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014‒2020 sjönk andelen personer med varaktigt låg inkomststandard i samtliga åldersgrupper. När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång i gruppen 20‒29 år med 48 procent, i gruppen 30–44 år med 37 procent, i gruppen 45‒64 år med 29 procent, i gruppen 65–84 år med 12 procent och i gruppen 85 år eller äldre med 24 procent. Nedgångarna var i samma storleksordning för kvinnor och män i åldersgrupperna.

Utbildningsnivå

År 2020 var den åldersstandardiserade andelen i befolkningen 25 år eller äldre som levde med varaktigt låg inkomststandard 4,6 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 1,4 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 1,1 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 16). Bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå var andelen som levde med varaktigt låg inkomststandard 5,9 procent. Motsvarande andelen bland män var 3,7 procent (figur 16, val kön). Skillnaden mellan referensgruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övrig respektive utbildningsgrupp, där andelarna var högre, var statistiskt säkerställd och kvarstod för gruppen med förgymnasial utbildningsnivå när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Det var nästan 3,5 gånger vanligare för kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå att leva med varaktigt låg inkomststandard jämfört med kvinnor med eftergymnasial utbildningsnivå. Motsvarande för män var 2 gånger. I gruppen med gymnasial utbildningsnivå blev skillnaden mot referensgruppen eftergymnasial utbildningsnivå större när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta förklaras av skillnader i både ålder och födelseländer mellan personer med gymnasial utbildningsnivå och personer med eftergymnasial utbildningsnivå.

Figur 16. Varaktigt låg inkomststandard (andel i procent), 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2014‒2020. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Figur 16. Varaktigt låg inkomststandard (andel i procent), 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2014‒2020 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014‒2020 sjönk andelen som levde med varaktigt låg inkomststandard i alla utbildningsgrupper. När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång med 28, 31 och 36 procent i grupperna med förgymnasial, gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå.

Födelseland

År 2020 var den åldersstandardiserade andelen i befolkningen 20 år och äldre som levde med varaktigt låg inkomststandard 6,1 procent bland personer födda utanför Europa, 3,8 procent bland personer födda i Europa utanför Norden, 2,4 procent bland personer födda i Norden utanför Sverige, och 1,0 procent bland personer födda i Sverige (figur 17). Den lägre andelen i gruppen födda i Sverige jämfört med födda i övriga Norden var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. För övriga två grupper minskade skillnaden mot födda i Sverige när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Det kan förklaras av skillnader i både ålder och utbildningsnivå mellan personer födda i Europa utanför Norden respektive utanför Europa jämfört med gruppen födda i Sverige. Det var dock ändå cirka fem gånger vanligare att leva med varaktigt låg inkomststandard bland personer födda utanför Europa än bland personer födda i Sverige när hänsyn tagits till dessa faktorer.

Figur 17. Varaktigt låg inkomststandard (andel i procent), 20 år och äldre, fördelat på födelseland, 2014‒2020. Möjliga val: kön och ej åldersstandardiserat.

Figur 17. Varaktigt låg inkomststandard (andel i procent), 20 år och äldre, fördelat på födelseland, 2014‒2020 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014‒2020 sjönk andelen med varaktigt låg inkomststandard i alla grupper av födelseländer. När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer födda i övriga Norden med 49 procent, bland personer födda utanför Europa med 43 procent, bland personer födda i övriga Europa med 37 procent och bland personer födda i Sverige med 27 procent.

Varaktigt låg inkomststandard (absolut), barn

Denna indikator redovisas inte uppdelat på kön då det inte är relevant. I de statistiska analyserna tas dock hänsyn till kön.

Ålder

År 2020 var andelen barn som levde i hushåll med varaktigt låg inkomststandard 3,5 procent (figur 18). Det motsvarar 65 670 barn. Andelen var lägre hos äldre barn än hos yngre. Bland barn 0–4 år var andelen 4,5 procent, bland barn 5–9 år var den 4,2 procent, bland barn 10–14 år 3,3 procent och bland barn 15–19 år 2,6 procent. Skillnaden mellan referensgruppen 0–4 år och åldersgrupperna 10–14 år och 15–19 år där andelarna var lägre, var statistiskt säkerställd och ökade när hänsyn togs till föräldrarnas utbildningsnivå, barnets födelseland och län. Det framkom då en statistiskt säkerställd lägre andel även bland barn 5–9 år jämfört med referensgruppen 0–4 år. Att andelarna med varaktigt låg inkomststandard är lägre bland barn i de äldre åldersgrupperna jämfört med de yngre förklaras framför allt av skillnader mellan åldersgrupperna både i föräldrarnas utbildningsnivå och barnets födelseland.

Figur 18. Varaktigt låg inkomststandard (andel i procent), 0–19 år, fördelat på ålder, 2014–2020.

Figur 18. Varaktigt låg inkomststandard (andel i procent), 0–19 år, fördelat på ålder, 2014–2020 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014–2020 sjönk andelen med varaktigt låg inkomststandard bland barn i alla åldersgrupper. När hänsyn togs till föräldrarnas utbildningsnivå, barnets födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång med 30 procent i gruppen 0–4 år och 5–9 år, och med 37 procent i gruppen 10–14 år. I den äldsta åldersgruppen 15–19 år sjönk andelen med 47 procent.

Föräldrarnas utbildningsnivå

Andelen barn som levde med varaktigt låg inkomststandard 2020 var 21 procent bland barn till föräldrar med förgymnasial utbildningsnivå, 4,2 procent bland barn till föräldrar med gymnasial utbildningsnivå och 1,9 procent bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 19). Den högre andelen i gruppen förgymnasial utbildningsnivå jämfört med referensgruppen eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till barnens ålder, födelseland och län. Det var dock ändå ungefär 7 gånger vanligare bland barn till föräldrar med förgymnasial utbildningsnivå att leva med varaktigt låg inkomststandard än det var bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå. Den minskade skillnaden vid justering förklaras framför allt av skillnader i utbildningsgrupperna vad gäller barnens ålder och födelseländer. Även den högre andelen i gruppen gymnasial utbildningsnivå jämfört med referensgruppen var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till barnens ålder, födelseland och län.

Figur 19. Varaktigt låg inkomststandard (andel i procent), 0–19 år, fördelat på utbildningsnivå, 2014–2020. Möjliga val: kön.

Figur 19. Varaktigt låg inkomststandard (andel i procent), 0–19 år, fördelat på utbildningsnivå, 2014–2020 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014–2020 sjönk andelen barn med varaktigt låg inkomststandard i alla utbildningsgrupper. När hänsyn togs till barnens ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång med 37, 35 och 34 procent bland barn till föräldrar med eftergymnasial, gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå.

Födelseland

Andelen som levde med varaktigt låg inkomststandard 2020 var 17 procent bland barn födda utanför Europa, 6,9 procent bland barn födda i Norden utanför Sverige, 6,7 procent bland barn födda i Europa utanför Norden och 2,7 procent bland barn födda i Sverige (figur 20). Den högre andelen bland barn födda utanför Europa jämfört med referensgruppen barn födda i Sverige var statistiskt säkerställd men skillnaden minskade när hänsyn togs till ålder, föräldrarnas utbildningsnivå och län. Detta kan förklaras framför allt av skillnader i föräldrarnas utbildningsnivå mellan barn födda utanför Europa och barn födda i Sverige. Det var dock ändå över fyra gånger vanligare att leva med låg inkomststandard bland barn födda utanför Europa när hänsyn tagits till dessa faktorer. Den högre andelen bland barn födda i övriga Norden och i övriga Europa jämfört med barn födda i Sverige var också statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till barnens ålder, föräldrarnas utbildningsnivå och län. Det var mer än dubbelt så vanligt att leva med varaktigt låg inkomststandard bland barn i dessa två grupper av födelseländer.

Figur 20. Varaktigt låg inkomststandard (andel i procent), 0–19 år, fördelat på födelseland, 2014–2020.

Figur 20. Varaktigt låg inkomststandard (andel i procent), 0–19 år, fördelat på födelseland, 2014–2020 (app.statisticsstudio.com)

Källa: Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2014–2020 sjönk andelen barn som levde med varaktigt låg inkomststandard i alla grupper av födelseländer. När hänsyn togs till barnets ålder, föräldrarnas utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång med 55 procent bland barn födda i Europa utanför Norden, 54 procent bland barn födda i Norden utanför Sverige, 36 procent bland barn födda utanför Europa och 34 procent bland barn födda i Sverige.

Metod

Uppgifterna om ekonomisk standard, Varaktigt låg ekonomisk standard (relativ) och Varaktigt låg inkomststandard (absolut) är hämtade från Statistiska centralbyråns (SCB:s) Inkomst- och taxeringsregister (IoT) och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. Uppgifterna presenteras till och med 2020 då data från IoT blir tillgängligt med en viss fördröjning på grund av deklarationsförfarandet. På grund av övergång från SCB:s urvalsbaserade inkomstfördelnings-undersökning, Hushållens ekonomi (HEK), till ny totalräknad inkomstfördelningsstatistik (TRIF), är uppgifterna före 2011 för Ekonomisk standard inte jämförbara med senare uppgifter. Av dessa anledningar presenteras här uppgifter för perioden 2011–2020.

Ekonomisk standard definieras som ekvivalerad disponibel hushållsinkomst, det vill säga summan av hushållsmedlemmarnas inkomster inklusive kapitalinkomster, efter det att skatt och andra negativa transfereringar dragits av, dividerat med en ekvivalensskala som tar hänsyn till hushållets storlek och sammansättning. Med detta mått antas alla personer inom ett hushåll ha samma ekonomiska standard. Beloppen anges i tusental med en decimal, avrundade till jämna hundratal kronor. Beloppen beräknas i fasta priser, det vill säga utifrån ett visst års värde för att kunna göra jämförelser över tid oberoende av inflationen. Här visas belopp i 2020 års priser. Medianvärden används därför att en median inte påverkas av extremvärden på samma sätt som ett medelvärde. Observera att figur 1 och 3 för Ekonomisk standard presenterar utvecklingen för hela befolkningen medan figurerna 2 (kön), 4 (utbildningsnivå) och 5 (födelseland) avser åldersgruppen 25–64 år för att bättre spegla den arbetsföra befolkningen.

Varaktigt låg ekonomisk standard (vuxna respektive barn) är ett relativt inkomstmått och definieras som att hushållets disponibla inkomst per konsumtionsenhet under det senaste mätbara året samt minst två av de tre föregående åren varit lägre än 60 procent av medianvärdet för riket. Av ovan nämnda skäl startar mätningarna med år 2011, vilket medför att varaktigheten kan mätas först med start 2014. Disponibel hushållsinkomst definieras som summan av hushållsmedlemmarnas inkomster efter det att skatt och andra negativa transfereringar dragits av, dividerat med en ekvivalensskala som tar hänsyn till hushållets storlek och sammansättning. Kapitalinkomst ingår. Även om låg ekonomisk standard visar vilka som har låg inkomst relativt andra är det inte alla i denna grupp som skulle räknas som fattiga i absoluta termer.

Låg inkomststandard är ett absolut mått på inkomstfattigdom och innebär att familjens inkomster är lägre än de nödvändiga utgifterna (den så kallade baskonsumtionen), exempelvis mat, boende, hemförsäkring och barnomsorg. För fullständig definition av låg inkomststandard hänvisas till scb.se.

Varaktigt låg inkomststandard betyder att man haft en låg inkomststandard det senaste mätbara året samt minst två av de tre föregående åren. Av ovan nämnda skäl startar mätningarna med året 2011, vilket medför att varaktigheten kan mätas först med start 2014.

För indikatorerna för vuxna redovisas utbildningsnivå för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade siffror redovisas för vuxna överallt där det är möjligt. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i de olika redovisningsgrupperna och förändras över tid. Sveriges medelbefolkning 2021 används som standardpopulation.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för alla indikatorer utom Ekonomisk standard. Syftet med dem är att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom grupper. Analyserna för vuxna är gjorda på åldrarna 20 år och äldre för kön, ålder och födelseland, och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå. För barn är analyserna gjorda på åldrarna 0–19 år och med utbildningsnivå avses då förälders högsta uppnådda utbildningsnivå. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgruppen kvinnor, 30–44 år (0–4 år för barnindikatorerna), eftergymnasial utbildningsnivå och födelseland Sverige.

En mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från webbsidan Såhär jobbar vi med folkhälsorapportering

Så här jobbar vi med folkhälsorapportering

Referenser

  1. Kommissionen för jämlik hälsa. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa: förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa. SOU 2017:47.
  2. Fritzell, J. Fattigdom, inkomst och jämlik hälsa: underlagsrapport nr 3 till Kommissionen för jämlik hälsa S 2015:02. Stockholm: Kommissionen för jämlik hälsa; 2016.

Sammanfattande tabell

Utveckling av kärnindikatorerna inom målområde 4.

Tabell 1. Ekonomisk standard i befolkningen, alla åldrar, Varaktigt låg ekonomisk standard, vuxna 20– år respektive barn 0–19 år samt Varaktigt låg inkomststandard, vuxna 20– år respektive barn 0–19 år. Ekonomisk standard visas i kronor, för övriga visas andel i procent.

Utveckling av kärnindikatorer målområde 4, ekonomisk standrad i befolkningen under perioden 2011 samt 2014 t o m 2020.
KärnindikatorUppföljningsperiodAndel startAndel slutUtveckling
Ekonomisk standard, medianvärde 2011–2020 228 500 266 000 Positiv utveckling
Varaktigt låg ekonomisk standard (relativ), vuxna 2014–2020 7,4 8,1 Negativ utveckling
Varaktigt låg ekonomisk standard (relativ), barn 2014–2020 10,7 11,8 Negativ utveckling
Varaktigt låg inkomststandard (absolut), vuxna 2014–2020 2,2 1,7 Positiv utveckling
Varaktigt låg inkomststandard (absolut), barn 2014–2020 4,7 3,5 Positiv utveckling

Inkomster och försörjningsmöjligheter – Resultat för uppföljningen av folkhälsopolitikens målområde 4

Lyssna

Publikationen ingår i en serie av resultatrapporter med analyserad och kommenterad statistik som syftar till att besvara frågan om vi närmar oss det folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Rapportserien utgör ett komplement till årsrapporten Folkhälsan i Sverige, som sammanfattar utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer med fokus på jämlik hälsa. Publikationen innehåller resultat för målområde 4 inkomster och försörjningsmöjligheter.

Publikationen riktar sig i första hand till aktörer som arbetar med folkhälsa eller är intresserade av dess utveckling över tid.

Syftet med publikationen är att ge:

  • detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 4
  • resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Relaterad läsning

Författare: Folkhälsomyndigheten
Publicerad:
Uppdaterad:
Artikelnummer: 23155