Denna publikation är en sammanställning av 2023 års mätning av vårdrelaterade infektioner (VRI), antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende för äldre och inom ramen för LSS (Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade). Svenska HALT (Healthcare-associated infections and antimicrobial use in long-term care facilities) är en del av den europeiska smittskyddsmyndighetens (ECDC) HALT-mätningar (1, 2).

Rapporten riktar sig i första hand till dig som är medicinskt ansvarig sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård, verksamhetschef eller personal på särskilt boende. Vi vänder oss också till dig som arbetar lokalt eller regionalt med kvalitetsutveckling, patientsäkerhet, Strama, vårdhygien och smittskydd, eller är beslutsfattare på kommunal nivå.

Syftet är att stödja och stimulera till ett lokalt och regionalt systematiskt kvalitetsarbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner och för en ansvarsfull antibiotikaanvändning inom kommunal hälso- och sjukvård.

I avsnittet ”Läs mer” presenterar vi några utvalda nationella dokument och e-utbildningar som kan användas i det lokala förbättringsarbetet.

I mätningen deltar 20 715 vårdtagare från 144 kommuner och 1 809 enheter. I november 2023 bodde cirka 118 000 personer i särskilt boende, Tabell 2. Denna HALT-mätning har därmed en täckningsgrad på 18 procent när det gäller individer. För deltagande kommuner är täckningen över 50 procent, medan täckningen för enheter är 19 procent.

Med enhet avses här antingen ett våningsplan, en avdelning på ett särskilt boende eller en hel verksamhet.

Årets mätning (2023), förra årets mätning (2022) inom parentes, visar att

• 1,5 (1,1) procent av vårdtagarna har en vårdrelaterad infektion.
• de senaste årens nedåtgående trend för VRI-förekomst är bruten.
• 3,1 (3,1) procent av vårdtagarna behandlas med antibiotika.
• val av antibiotika för hud- och mjukdelsinfektioner och urinvägsinfektioner (UVI) följer i stor utsträckning behandlingsrekommendationerna.
• en tredjedel av personer som behandlas för urinvägsinfektion har inte symtom som uppfyller mätningens kriterier för en sådan.
• urinkateter, trycksår och andra sår ökat signifikant vid jämförelse mellan åren 2015–2023.
• 5,0 (5,0) procent av vårdtagarna har trycksår.
• 10,0 (10,7) procent av vårdtagarna har svårläkta sår, akuta sår eller operationssår.
• 10,6 (9,9) procent av vårdtagarna har urinkateter.
• 2,1 (2,0) procent av vårdtagarna har genomgått ett kirurgiskt ingrepp de senaste 30 dagarna.
• riskfaktorer är vanligare bland vårdtagare på korttidsplats än på permanentplats.

Riskfaktorer har stor betydelse för uppkomsten av vårdrelaterade infektioner. Om vårdtagaren dessutom har flera riskfaktorer samtidigt ökar risken avsevärt. Den beräknade risken är ungefärlig och varierar mellan mätningarna beroende på exempelvis deltagarantal och fördelningen av enhetstyper.

Den statistiska analysen av årets resultat visar att vårdtagare med

• akuta sår, operationssår eller svårläkta sår har nästan 18 gånger ökad risk att drabbas av en vårdrelaterad hud- och mjukdelsinfektion jämfört med vårdtagare utan sår.
• trycksår löper nästan fem gånger högre risk att drabbas av en vårdrelaterad hud- och mjukdelsinfektion jämfört med vårdtagare utan trycksår.
• urinkateter har över fyra gånger så hög risk för att få en vårdrelaterad urinvägsinfektion jämfört med vårdtagare utan kateter.

Alla kommuner i Sverige är inbjudna till att delta i HALT-mätningen. Årets mätning är en del av en europeisk mätning. Var 3–5 år genomförs en europeisk HALT-mätning och Sverige deltar genom att leverera data från Svenska HALT till den europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC).

Metoden är en punktprevalensmätning som mäter andelen personer med vårdrelaterad infektion (VRI), antibiotikabehandling och riskfaktorer för VRI vid en bestämd tidpunkt. Metoden baseras på journalgranskning. De enheter som deltar registrerar resultaten direkt i en webbaserad modul i det nationella kvalitetsregistret Senior alert (4). I denna mätning motsvarar begreppet enhet vanligtvis ett våningsplan eller en avdelning på ett särskilt boende. En enhet kan även motsvara en hel verksamhet.

Att förebygga vårdrelaterade infektioner och minska spridning och selektion (naturligt urval) av antibiotikaresistenta bakterier är en av de viktigaste delarna i patientsäkerhetsarbetet. En ansvarsfull antibiotikaanvändning och god vårdhygien är centrala delar i arbetet med att minska uppkomst och spridning av resistenta bakterier. Genom att strukturerat mäta riskfaktorer, förekomst av infektioner och antibiotikaanvändning skapar vi underlag för ett fortsatt förbättringsarbete. Det ger även incitament till att försöka minska och förebygga riskfaktorer hos vårdtagarna.

Styrkan i HALT-mätningen är att den är strukturerad, evidensbaserad och årligt återkommande med ett stort antal deltagare.

Alla vårdtagare som inte avböjt deltagande i det nationella kvalitetsregistret Senior alert deltar i mätningen. Dessutom måste vårdtagaren

• bo i det särskilda boendet på heltid (dygnets alla 24 timmar),
• vara närvarande klockan 8 på dagen för mätningen,
• varit på det särskilda boendet minst 24 timmar.

Vårdtagare som får regelbunden behandling vid en öppenvårdsenhet på ett akutsjukhus (till exempel hemodialys, cellgiftsbehandling) deltar under förutsättning att de inte är inlagda på sjukhus under dagen för mätningen eller de senaste 24 timmarna. Vårdtagare med växelvård deltar om de två sista punkterna är uppfyllda.

Mätningen är en del av den europeiska smittskyddsmyndighetens (ECDC) HALT-mätningar, och metoden baseras på ECDC:s protokoll. En vårdrelaterad infektion definieras i HALT enligt följande:

• Första tecknen och symtomen på infektion ska ha börjat senare än 48 timmar efter tidpunkten för inflyttning eller återinflyttning.
• Alla symtom måste vara nya eller ha akut försämrats.
• Infektioner som redan förekom eller var i inkubationsstadiet vid tidpunkten för inflyttning eller återinflyttning ska inte räknas med.

För att fastställa infektion används så kallade beslutsalgoritmer som innehåller specifika tecken och symtom för varje infektion. Dessa algoritmer är baserade på falldefinitioner enligt CDC/SHEA (5) som i sin tur grundar sig på McGeer-kriterierna (6).

Covid-19 finns inte med som specifik infektion i mätningen. De flesta covid-19-infektionerna skulle däremot troligen registreras som en luftvägsinfektion.

Följande antibiotika ska registreras:

• oral, rektal, intramuskulär och intravenös behandling med
• antibakteriella (ATC-kod J01, A07AA, P01AB) och antimykotiska medel (ATC-kod J02) för systemisk användning,
• läkemedel för systemisk behandling av tuberkulos (antimykobakteriellt medel) (ATC-kod J04),
• antibiotikabehandling genom inhalation (aerosolterapi).

I sammanställningen ingår 1 809 enheter från 144 kommuner med 20 715 vårdtagare. Det är fler enheter och vårdtagare jämfört med de tre senaste mätningarna (Tabell 1), men fem färre kommuner jämfört med föregående mätning. Av deltagarna bor 20 541 på särskilt boende för äldre fördelat på enhetstyperna allmän vård och omsorg, demens, korttid och psykiatri. Övriga 174 personer bor på LSS-enheter. Inom LSS är tre av fyra personer i mätningen yngre än 65 år. Inom särskilt boende för äldre är nästan alla vårdtagare äldre än 65 år (98,6 procent). Andelen personer yngre än 65 år är något högre på korttids- och psykiatriska enheter. Resultat som presenteras för LSS och psykiatri ska tolkas med stor försiktighet eftersom de baseras på ett lågt antal personer från ett begränsat antal kommuner.

I november 2023 bodde cirka 118 000 personer i särskilt boende, se tabell 2. Denna HALT-mätning har därmed en täckningsgrad på 18 procent när det gäller individer. För deltagande kommuner är täckningen över 50 procent, medan täckningen för enheter är 19 procent.

Data som presenteras som korttidsplats innehåller dels resultat från alla personer som befinner sig på en korttidsenhet, dels från personer på korttidsplats inom övriga enhetskategorier. Övriga kategorier definieras som permanentboende.

Om inget annat anges i rapporten ingår både terapeutisk och profylaktisk behandling i begreppet antibiotikabehandling.

Totalt har 1,5 procent (314) av vårdtagarna en vårdrelaterad infektion (VRI), se figur 1. Vid de två tidigare mätningarna, 2021 och 2022, har en signifikant minskning avseende den totala andelen VRI noterats. I årets mätning ökar den totala andelen VRI igen till nivåer som sågs 2020 och tidigare. De två vanligaste VRI är hud- och mjukdelsinfektion och luftvägsvägsinfektion. Det är första gången sedan HALT-mätningen startade som vårdrelaterade luftvägsinfektioner är vanligare än vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Antalet vårdrelaterade luftvägsinfektioner har dubblerats jämfört med förra årets mätning.

Figur 1. Andel vårdtagare med vårdrelaterad infektion på vård- och omsorgsboende för äldre på dagen för HALT-mätning 2015–2023.

Totalt samt per infektionstyp. n anger antalet vårdtagare. Vertikala streck på staplarna visar 95-procentigt konfidensintervall.

I årets mätning behandlas 3,1 procent (644) av vårdtagarna med antibiotika, se figur 2. Här ingår både behandling av samhällsförvärvade och vårdrelaterade infektioner samt behandling som ges i förebyggande syfte (profylax). Andelen personer som antibiotikabehandlas är den högsta andelen noterad sedan 2015, och ligger på samma nivå som förra året.

Tre av fyra förskrivningar av antibiotika avser infektionsbehandling. Övriga används i förebyggande syfte. Antalet antibiotikaordinationer är totalt 673 stycken, fördelade på 644 vårdtagare.

Hos personer boende inom LSS rapporteras en person med bekräftad vårdrelaterad infektion och två personer antibiotikabehandlades.

Figur 2. Andel vårdtagare med antibiotikabehandling på vård- och omsorgsboende för äldre på dagen för HALT-mätning 2015–2023.

Totalt samt per infektion som antibiotikan var ordinerad för. n anger antalet vårdtagare. Vertikala streck på staplarna visar 95-procentigt konfidensintervall.

Under april och maj 2023 genomfördes en punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning på svenska akutsjukhus (7). Likt HALT 2023 genomfördes mätningen i hela Europa och koordinerades av ECDC. Sverige deltog med 54 sjukhus och 13 588 svenska patienter, med representation från alla 21 regioner. Mätningen visade att en av tio patienter hade minst en pågående vårdrelaterad infektion. Fyra av fem vårdrelaterade infektioner uppstod under tiden som patienten var inlagd på sjukhus. I sjukhusmätningen registrerades även de vårdrelaterade infektioner som bedömdes att ha en koppling till särskilda boenden. Totalt 18 procent av de vårdrelaterade infektionerna som hittades på sjukhus bedömdes ha ett ursprung från SÄBO. För den gruppen varierade andelen VRI mellan vilken typ av sjukhus som rapporterade – 31,7 procent av alla VRI för länsdelssjukhus, 18,7 procent för länssjukhus och 11,7 procent för universitetssjukhus.

Av de 272 VRI med koppling till SÄBO var luftvägsinfektion den vanligaste (45 procent), se figur 3. Till skillnad från HALT-mätningen, ingick Covid-19 som en egen diagnos. Urinvägsinfektion stod för drygt 20 procent och systemisk infektion för 16 procent av de vårdrelaterade infektionerna med koppling till SÄBO.

Figur 3. Fördelning av infektionstyper för de 272 vårdrelaterade infektioner som bedömts tillhöra särskilda boenden i ECDC PPM 2023.

Den vanligaste riskfaktorn hos de äldre vårdtagarna är någon form av sår, se figur 4. Trycksår förkommer i lägre utsträckning jämfört med andra sår. Personer boende på LSS har i jämförelse färre riskfaktorer.

Figur 4. Förekomst av riskfaktorer hos vårdtagare på särskilt boende per typ av plats på dagen för HALT-mätning 2023.

n anger antalet vårdtagare. Akuta sår, svårläkta sår, operationssår och insticksställen ingår i kategorin andra sår.

I årets mätning är urinkateter den riskfaktorn som är enskilt vanligast. Totalt 2 177 personer har en urinkateter på vård- och omsorgsboende för äldre på dagen för HALT-mätning, se figur 5. I år har även strax över 2 000 personer förekomst av andra sår. Förra året sågs en signifikant ökning av andra sår. Även om personer med andra sår har minskat ligger andelen fortfarande högre jämfört med mätningar 2016–2021.

En trendanalys av förekomst av riskfaktorerna 2015–2023 visar att vi har en signifikant ökning av urinkateter, trycksår och andra sår. För de övriga två riskfaktorerna, kirurgi de senaste 30 dagarna och kärlkateter, ses inga signifikanta förändringar över tid.

Figur 5. Förekomst av riskfaktorer hos vårdtagare på vård- och omsorgsboende för äldre på dagen för HALT-mätning 2015–2023. n anger antalet vårdtagare som deltog i mätning.

Vårdtagare på korttidsplatser har en högre andel sår och urinkateter jämfört med personer på ett permanentboende (Figur 4). Även andelen personer med trycksår är högre. På korttidsplats har även en större andel genomgått ett kirurgiskt ingrepp.

Vårdtagare som har sår, har i högre utsträckning en vårdrelaterad infektion i hud- och mjukdelar samt antibiotikabehandling, se figur 6.

Figur 6. Andel vårdtagare med en vårdrelaterad hud- och mjukdelsinfektion samt antibiotikabehandling för hud och mjukdelar uppdelad på förekomst av sår på dagen för HALT-mätning 2023.

n anger antalet vårdtagare. Akuta sår, svårläkta sår, operationssår och insticksställen ingår i andra sår. Vertikala streck på staplarna visar 95-procentigt konfidensintervall.

Detsamma gäller för vårdtagare med urinkateter. Dessa personer har en högre andel VRI och antibiotikabehandling för urinvägarna jämfört med vårdtagare utan kateter, se figur 7.

Figur 7. Andel vårdtagare med en vårdrelaterad urinvägsinfektion samt antibiotikabehandling för urinvägarna uppdelad på förekomst av kateter på dagen för HALT-mätning 2023.

n anger antalet vårdtagare. Vertikala streck på staplarna visar 95-procentigt konfidensintervall.

Vid varje HALT-mätning används en statistisk modell (generalized estimating equation, GEE) för att undersöka skillnader i risker för VRI och antibiotikaanvändning. Modellen justerar för kön, ålder, sjukhusvård, rörlighet samt kirurgiskt ingrepp de senaste 30 dagarna. Modellen tar även hänsyn till risken inom varje enskild enhet. Riskerna kan variera mellan HALT-mätningarna, men skillnaderna ligger vanligtvis inom konfidensintervallen.

Analys av årets data visar att vårdtagare med svårläkta sår, akuta sår och operationssår har nästan 18 gånger ökad risk för en vårdrelaterad hud- och mjukdelsinfektion (95-procentigt konfidensintervall mellan 11 och 29).

Vårdtagare med trycksår löper nästan fem gånger högre risk att drabbas av en vårdrelaterad hud- och mjukdelsinfektion jämfört med vårdtagare utan trycksår (95-procentigt konfidensintervall mellan 2,8 och 7,8).

De med urinkateter har nästan fem gånger högre risk för att få en vårdrelaterad urinvägsinfektion jämfört med vårdtagare utan kateter (95-procentigt konfidensintervall mellan 2,8 och 6,6).

Den ökade risken för infektioner leder även till att behandling med antibiotika ökar.

Vårdtyngden är hög på särskilt boende för äldre. Här har 64 procent av alla någon form av inkontinens. Av alla vårdtagare i mätningen har nästan en tredjedel både urin- och avföringsinkontinens. Desorientering förekommer hos 65 procent av vårdtagarna. Dessutom har fyra av tio nedsatt rörlighet där 37 procent är rullstolsburna och tre procent är sängliggande.

Inom LSS-boenden är vårdtyngden lägre, men här är antalet deltagare lågt och resultaten därmed osäkra. Personerna på LSS-boenden är generellt yngre, vilket påverkar vårdtyngden. Här har drygt en av fyra någon form av inkontinens, 13 procent är desorienterade och 15 procent har nedsatt rörlighet. Vårdtyngdsindikatorerna per typ av plats som vårdtagarna bor på presenteras i figur 8.

Figur 8. Fördelning av vårdtyngd uppdelad på typ av plats för vårdtagarna på dagen för HALT-mätning 2023. n anger antalet vårdtagare.

Andelen personer med inkontinens, desorientering eller med nedsatt rörlighet på särskilt boende för äldre är relativt oförändrad sedan 2015, se figur 9.

Figur 9. Förekomst av vårdtyngdsindikatorer hos vårdtagare på vård- och omsorgsboende för äldre år på dagen för HALT-mätning 2015–2023.

n anger antalet vårdtagare som deltog i mätningen.

Vårdtagare med nedsatt rörlighet har fler riskfaktorer. Det är särskilt tydligt när det gäller sår och urinkatetrar, se figur 10.

Figur 10. Förekomst av riskfaktorer hos vårdtagare på särskilt boende för äldre uppdelad på rörlighet år 2023. n anger antalet vårdtagare.

Totalt rapporteras 109 personer ha en vårdrelaterad infektion kopplad till hud- och mjukdelar. Majoriteten har någon form av sår, och 17 personer har sår kopplade till ett kirurgiskt ingrepp (postoperativ sårinfektion). Några enstaka infektioner orsakas av svamp eller herpesvirus.

Totalt ges 227 antibiotikabehandlingar för hud- och mjukdelsinfektioner. De vårdtagare som får behandling med antibiotika för en hud- och mjukdelsinfektion kan delas in i tre grupper.

• En grupp där nästan hälften av de aktuella vårdtagarna även har en aktuell vårdrelaterad hud- och mjukdelsinfektion.
• En grupp där en fjärdedel av dem inte har någon infektionsregistrering. Infektionen har troligen bedömts som att den inte tillhör SÄBO.
• En grupp där en fjärdedel av de aktuella vårdtagarna har en infektionsregistrering, men mätningens kriterier för en infektion uppfylls inte (se avsnitt ”Registrering av en vårdrelaterad infektion”).

Sett till alla antibiotikaförskrivningar är infekterade svårläkta sår den vanligaste diagnosen, följt av postoperativa sårinfektioner och infekterade akuta sår, se figur 11. I fem procent av fallen registreras ingen diagnos och för 17 procent anges ”Annan diagnos”.

Figur 11. Indikationer för 227 antibiotikaordinationer för hud- och mjukdelar år 2023. n anger antal antibiotikapreparat.

Svårläkta sår behandlas i första hand med flukloxacillin (84 procent), vilket är förstahandsvalet i behandlingsrekommendationerna, följt av klindamycin (sju procent), se tabell 3. Akuta sår behandlas i 74 procent av fallen med flukloxacillin. Detta är förstahandsvalet för att behandla stafylokocker.

Totalt 88 vårdrelaterade urinvägsinfektioner rapporteras, varav 31 fall är relaterade till urinkateter hos personen. Av de 88 med vårdrelaterad UVI behandlas 75 med antibiotika.

Antibiotikabehandling för urinvägarna är ordinerad till 288 vårdtagare där 28 procent av personerna har en profylaktisk behandling, se figur 12. Totalt 207 personer antibiotikabehandlas för en urinvägsinfektion.

För 79 personer har en registrering av UVI påbörjats, men symtomen uppfyller inte mätningens falldefinition. De behandlas ändå med urinvägsantibiotika.

För 55 personer med antibiotikabehandling för en urinvägsinfektion bedömdes infektionen inte vara förvärvad på boendet. Vid denna bedömning ska alltså inte registrering av VRI göras.

Figur 12. Schematisk bild som visar hur antibiotika ordinerad för urinvägarna fördelas på typ av behandling, samt relation till samtidig registrering av vårdrelaterade urinvägsinfektioner för HALT 2023.

Den vanligaste angivna diagnosen vid behandling av urinvägsinfektion är cystit, se figur 13. För nio procent av alla antibiotikaordinationerna registreras ingen diagnos, och för 28 procent anges ”annan diagnos”. Profylaktisk antibiotika ordinerad för urinvägarna utgör 29 procent av alla antibiotika som används.

Figur 13. Indikationer för 292 antibiotikaordinationer för urinvägarna år 2023.

Antibiotikavalet vid behandling av urinvägsinfektion följer i stor utsträckning de nationella behandlingsrekommendationerna. De två förstahandsvalen, pivmecillinam och nitrofurantoin, står för 74 procent av behandlingarna hos kvinnor, se tabell 4. Hos män är fördelningen annorlunda. I den gruppen behandlas en större andel med kinoloner och trimetoprim.

Totalt rapporteras 99 personer ha en vårdrelaterad infektion kopplad till luftvägarna. Förkylning eller halsinfektion rapporteras hos 78 procent av personerna och 19 procent har en nedre luftvägsinfektion. Tre personer rapporteras med influensa.

Totalt 74 antibiotikabehandlingar, fördelade på 71 vårdtagare, används för behandling av luftvägarna. Majoriteten av antibiotika, 88 procent, ges som infektionsbehandling och resterande är ordinerade som profylax.

De 62 vårdtagare som får behandling med antibiotika för en luftvägsinfektion kan delas in i tre grupper:

• En grupp där lite drygt var fjärde person samtidigt har en aktuell vårdrelaterad luftvägsinfektion.
• En grupp där nästan var fjärde vårdtagare som antibiotikabehandlas för en luftvägsinfektion inte har någon infektion registrerad. Infektionen som antibiotikabehandlas har troligen bedömts som att den inte har uppkommit på enheten.
• En grupp där hälften av personerna med antibiotikabehandling har en infektionsregistrering om har påbörjats, men mätningens kriterier för en luftvägsinfektion uppfylls inte (se avsnitt ”Registrering av en vårdrelaterad infektion”).

Den vanligaste angivna diagnosen vid behandling av luftvägsinfektion är pneumoni, se figur 14. Den näst vanligaste angivna diagnosen för antibiotikabehandling är kronisk obstruktiv lungsjukdom där vårdtagaren har en akut försämring av symtom. 15 procent av alla luftvägsantibiotika är ordinerade för denna diagnos.

Figur 14. Angiven diagnos för 74 antibiotikaordinationer för luftvägsinfektion år 2023.

Vanligaste antibiotikabehandlingen hos personer med pneumoni, eller där diagnosen var okänd eller angiven som någon annan, är penicillin V, se tabell 5. Den näst vanligaste behandlingen är med doxycyklin.

I årets HALT-mätning ingår följdfrågor i de fall då antibiotikabehandling registreras. Frågorna handlar om vad odlingsproven visar för resultat, vilka arter som identifierats samt frågor om eventuell antibiotikaresistens hos relevanta odlingsfynd. Dessa frågor ställs de år som Svenska HALT ingår i den europeiska HALT-mätningen.

Av de totalt 504 infektioner som behandlas med antibiotika tas ett odlingsprov vid 239 av dessa. Urinvägsinfektion är den vanligaste infektionen för provtagning. Här provtas 64 procent av vårdtagarna med infektion. För vårdtagare med hud- och mjukdelsinfektion och antibiotikabehandling är andelen provtagna 47 procent. För personer med luftvägsinfektion är andelen elva procent.

I nästan hälften av proven (47 procent) så rapporteras bakterier i provet. I 46 procent av odlingsproven är resultatet inte klart eller så är svaret inte tillgängligt för personalen på enheten. Hos sju procent av de provtagna vårdtagarna hittas inga bakterier i provet.

Totalt rapporteras 124 positiva fynd från 110 vårdtagare. Flest positiva fynd, 68 stycken, rapporteras från urinvägsodlingar. Det vanligaste fyndet i urinodlingar är E. coli, som utgör 42 procent av de positiva fynden i urinodlingar. Näst vanligast rapporterade arten är Enterococcus faecalis som utgör 12 procent av de positiva fynden.

I odlingsprov tagna från sårodlingar rapporteras 52 positiva fynd. Här hittas stafylokocker i två tredjedelar av de positiva fynden. Staphylococcus aureus är det vanligaste fyndet (22 stycken) i dessa prov.

Inga positiva fynd rapporteras från luftvägsodlingar, och några enstaka fynd från övriga delar av kroppen

I mätningen ska antibiotikakänsligheten för vissa antibiotikaklasser rapporteras för några utvalda bakteriearter. Noterbart är att mellan 40 och 80 procent av dessa resultat är rapporterade som okända för en stor andel av bakterierna. Av de få fynd som rapporterats med resultat hittas en meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) från ett svårläkt sår. En E.coli rapporteras vara resistent mot både karbapenemer (ESBL-Karba) och tredje generationens cefalosporiner (ESBL). Totalt ytterligare tre fynd efter urinodling rapporteras med resistenta mot tredje generationens cefalosporiner (ESBL).

I årets mätning ställdes frågor till deltagande enheter om verksamheternas förutsättningar gällande vårdhygieniska resurser och arbetssätt. Några frågor ställdes även till regionernas vårdhygieniska enheter och regionala stramagrupper.

På frågan om verksamheten/enheterna har möjlighet att be om experthjälp från regionens vårdhygieniska enhet svarar 90 procent av enheterna att de har den möjligheten, se figur 15. Ett trettiotal enheter svarar att de inte har denna möjlighet och totalt 139 enheter vet inte om möjligheten finns.

Alla 20 vårdhygieniska enheter (18 regioner totalt) som svarat anger att kommunerna har en formell möjlighet att be vårdhygien om experthjälp.

Figur 15. Fördelning av svar på frågan om verksamheten har möjlighet att be om hjälp från regionens vårdhygieniska enhet. Antal enheter som svarat på frågan är 1 778. LSS-enheter ingår i resultatpresentationen.

Totalt 87 procent av enheterna har ett hygienombud i verksamheten, se figur 16. Fem procent av enheterna har inte någon utsedd person som hygienombud. Av de enheter som svarar att de inte vet om det finns ett hygienombud sticker LSS-boenden procentuellt ut, även om antalet LSS enheter är lågt totalt i mätningen. Nästan två av tre LSS-enheter svarar att det är okänt om hygienombud finns i verksamheten.

Figur 16. Fördelning av svar på frågan om det finns tillgång till hygienombud på enheten. Antal enheter som svarat på frågan 1778. LSS-enheter ingår i resultatpresentationen.

Nästan alla enheter uppger att de har skrivna rutiner för basala hygienrutiner. Ett övervägande antal enheter har även skrivna rutiner för hantering av katetrar och utbrott, se figur 17.

Figur 17. Fördelning av svar på fråga om vilka skrivna rutiner verksamheten har tillgång till. n anger antalet enheter som svarat på respektive fråga. LSS-enheter ingår i resultatpresentationen.

I figur 18 presenteras vilka vårdhygieniska resurser och funktioner som finns tillgängliga på enheterna. Nästan alla, 99 procent, av enheterna svarar att de erbjuder vaccination mot influensa och covid-19 till vårdtagarna.

62 procent av enheterna har en utsedd person för utbrottshantering, 56 procent har en person med ansvar att återkoppla övervakningsresultat till vård- och omsorgspersonalen och 41 procent har en ansvarig person för desinfektion/sterilisering av materiel som används vid patientvård. Fyra enheter totalt har svarat att de inte har någon av de efterfrågade funktionerna/resurserna på plats.

Figur 18. Fördelning av svar på vilka resurser och funktioner som enheten/verksamheten har. Antal enheter som svarat på frågan 1766. LSS-enheter ingår i resultatpresentationen.

På frågan om utbildning i vårdhygien finns tillgänglig för personal, omvårdnadspersonal och legitimerad personal, svarar 91 procent respektive 82 procent av enheterna att det finns på plats (Figur 18).

Utbildning för vård- och omsorgspersonal i basala hygienrutiner genomfördes av 60 procent av enheter under föregående år, se figur 19. 15 procent av enheterna svarar nej på frågan och 25 procent svarar att det är oklart.

Av de 16 regionala stramagrupper som svarar på enkätfrågorna uppger sex regioner att det anordnas årliga utbildningar/seminarier i rationell antibiotikaförskrivning. I 14 regioner får förskrivande läkare återkoppling på sin antibiotikaförskrivning, individuellt eller på verksamhetsnivå.

Figur 19. Fördelning av svar på fråga om utbildning/träning i basala hygienrutiner organiserades för vård- och omsorgspersonalen förra året. Antal enheter som svarat på frågan 1 779. LSS-enheter ingår i resultatpresentationen.

Skillnader mellan olika års HALT-mätningar kan tyckas liten. Trots det, är det viktigt att följa läget avseende VRI, antibiotikaanvändning och riskfaktorer på SÄBO. Mätningen ska användas som en uppföljning av verksamheten och stimulera till förbättringsarbete. Det är framförallt viktigt att arbeta med riskfaktorer för att förebygga uppkomst av VRI och behov av antibiotika. Sambandet mellan en VRI och riskfaktorer är fortsatt starkt i våra statistiska analyser. I årets mätning har även en trendanalys genomförts för att undersöka skillnader över tid för riskfaktorer sedan HALT startade. Den visar en signifikant ökning av förekomsten av urinkatetrar, trycksår och andra sår över tid.

Andelen vårdtagare med en VRI har ökat jämfört med de två senaste mätningarna och därmed är den nedåtgående trenden bruten. I årets HALT-mätning har luftvägsinfektioner ökat, och är nu den näst vanligaste VRI:n efter hud- och mjukdelsinfektioner. I HALT genomförs mätningen på de personer som är på plats på boendet under mätdagen. De personer som bor på ett SÄBO men är inlagda på sjukhus fångas inte upp i mätningen. Under våren 2023 genomfördes en europeisk mätning av VRI på sjukhus och i den mätningen registrerades om en person från ett SÄBO hade en VRI. Det visades då att 18 procent av mätningens VRI kom från SÄBO, varav den övervägande delen var luftvägsinfektioner. Med HALT och mätningen på sjukhus får vi troligen en mer komplett bild av förekomsten av VRI på SÄBO

Andelen vårdtagare med antibiotikabehandling är den högsta noterade andelen sedan HALT-mätningen startade. Nivåerna i HALT-mätningen överensstämmer med de förändringar av antibiotikaförskrivning som setts i samhället i stort de senaste åren. Följsamheten till behandlingsrekommendationer både för UVI och hud- och mjukdelsinfektioner är i mätningen fortsatt god.

I årets HALT mätning undersöktes verksamheternas förutsättningar att arbeta med antibiotika- och vårdhygieniska frågor. De allra flesta svarade att de har tillgång till vårdhygienisk expertis, och en majoritet har utsedda hygienombud i den egna verksamheten. Många verksamheter anger att de har skrivna rutiner inom olika vårdhygieniska områden. Det som dock inte framkommer i enkäten är följsamheten till dessa, vilket skulle vara av värde att ta reda på utifrån ett förbättringsperspektiv. I enkäten uppger nio av tio enheter att de har återrapportering av resultat från mätning av basala hygienrutiner. Däremot framkommer att endast lite drygt hälften av enheterna återrapporterar resultat från andra mätningar som till exempel HALT. Återrapportering av resultat till personal ligger till grund för analys och är därmed en viktig faktor i det systematiska förbättringsarbetet.

Här finns ett urval av nationellt material om VRI och antibiotikaanvändning som är användbara i lokalt förbättringsarbete

• Läkemedelsbehandling av bakteriell hud- och mjukdelsinfektioner i öppenvård (10)
• Läkemedelsbehandling av urinvägsinfektioner i öppenvård (11)

• Antibiotikasmart Sverige webbsida (12)

• Tillgänglig data att hämta från Folkhälsodata (13)
• Folkhälsostudio: Datainsamling HALT – Särskilt boende (enkät) (14)

• Senior alert webbsida (4)

• Antibiotikasmart (15)
• Sårsmart (16)
• VRI-smart (17)

• Rena händer räddar liv. En webbplats för bättre handhygien inom vård och omsorg (18).

• Basala hygienrutiner i vård och omsorg (19).
• Kunskapsguiden – förhindra smitta i äldreomsorgen (20)
• Kunskapsguiden – förhindra smitta i funktionshinderomsorgen (21)

• Samlade kunskapsstöd vårdhygien i urval (22)
• Vägledning för vårdhygieniskt arbete (22)

1. Suetens C, Latour K, Kärki T, Ricchizzi E, Kinross P, Moro ML, et al. Prevalence of healthcare-associated infections, estimated incidence and composite antimicrobial resistance index in acute care hospitals and long-term care facilities: results from two European point prevalence surveys, 2016 to 2017. Euro.Surveill. 2018; 23(46), 1800516, https://doi.org/10.2807/1560-7917.ES.2018.23.46.1800516
2. Ricchizzi E, Latour K, Kärki T, Buttazzi R, Jans B, Moro ML et al. Antimicrobial use in European long-term care facilities: results from the third point prevalence survey of healthcare-associated infections and antimicrobial use, 2016 to 2017. Euro. Surveill.2018;23(46), 1800394, https://doi.org/10.2807/1560-7917.ES.2018.23.46.1800394
3. Folkhälsomyndigheten. Svenska HALT [Internet]. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2023. Hämtad 2023-04-16: https://www.folkhalsomyndigheten.se/halt/
4. Senior alert. Senior alert [Internet]. Jönköping: Senior alert; 2024. Hämtad 2024-02-28: https://www.senioralert.se
5. Stone MD, Ashraf MS, Calder J, et al. Surveillance definitions of infections in long-term care facilites: Revisiting the McGeer criteria. Infect Control Hosp Epidemiol. 2012;(10):965-977
6. McGeer A, Campbell B, Emori TG, et al. Definitions of infection for surveillance in long-term care facilities. Am J Infect Control. 1991;(19):1-7
7. Folkhälsomyndigheten. Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning på akutsjukhus i Sverige [Internet]. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2024 Rapport. Hämtad 2024-05-23: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/v/vardrelaterade-infektioner-och-antibiotikaanvandning-pa-akutsjukhus-i-sverige-ecdc-ppm-2023/
8. Rikssår. Kort fakta om sårinfektion [Internet]. Jönköping: Rikssår; 2023; Hämtad 2023-02-23: https://www.rikssar.se/media/hcuf04zk/antibiotikabehandling-av-sv%C3%A5rl%C3%A4kta-s%C3%A5r.pdf
9. Folkhälsomyndigheten. Råd och fakta om antibiotika – råd till äldre och anhöriga vid bakterier i urinen [Internet]. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2023 Faktablad. Hämtad 2023-04-16: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/r/rad-och-fakta-om-antibiotika-bakterier-i-urinen/
10. Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling av bakteriell hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård [Internet]. Uppsala: Läkemedelsverket; 2018: 29(3):19–30. Hämtad 2024-02-27: https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskrivning/behandlingsrekommendationer/sok-behandlingsrekommendationer/lakemedel-vid-bakteriella-hud--och-mjukdelsinfektioner---behandlingsrekommendation
11. Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling av urinvägsinfektioner i öppenvård [Internet]. Uppsala: Läkemedelsverket; 2017;(28)5:21-36. Hämtad 2024-02-27: https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso---sjukvard/Behandlings--rekommendationer/Behandlingsrekommendation---listan/UVI---urinvagsinfektioner-i-oppenvard/
12. Folkhälsomyndigheten. Antibiotikasmart® Sverige. Folkhälsomyndigheten; Hämtad 2024-02-28: https://www.folkhalsomyndigheten.se/antibiotikasmart-sverige/
13. Folkhälsomyndigheten. Vårdrelaterade infektioner – statistik inom området folkhälsa. Folkhälsomyndigheten; Hämtad 2024-02-28: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/ovrig-statistik-a-o/vardrelaterade-infektioner/
14. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsostudio. Folkhälsomyndigheten; Hämtad 2024-02-28: https://www.folkhalsomyndigheten.se/faktablad/datavisualisering/
15. Strama. Antibiotikasmart [Internet]. Strama; Hämtad 2024-02-28: https://www.antibiotikasmart.se
16. Strama. Sårsmart [Internet]. Strama; Hämtad 2024-02-28: https://www.sarsmart.se
17. Strama. VRI-smart [Internet]. Strama; Hämtad 2024-02-28: https://www.vrismart.se
18. Folkhälsomyndigheten. Rena händer räddar liv [Internet]. Solna: Folkhälsomyndigheten: 2018. Hämtad 2024-02-28: https://www.folkhalsomyndigheten.se/rena-hander-raddar-liv/
19. Socialstyrelsen. Basala hygienrutiner i vård och omsorg [Internet]. Hämtad 2024-03-15: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/vardhygien/basala-hygienrutiner/
20. Socialstyrelsen. Kunskapsguiden. Förhindra smitta i äldreomsorgen [Internet]. Hämtad 2023-04-16: https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/aldre/forhindra-smitta-i-aldreomsorgen/
21. Socialstyrelsen. Kunskapsguiden. Förhindra smitta i funktionshinderomsorgen [Internet]. Hämtad 2023-04-16: https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/funktionshinder/forhindra-smitta-i-funktionshinderomsorgen/
22. Sveriges kommuner och regioner. Kunskapsstyrningvård. Kunskapsstöd vårdhygien [Internet]. Hämtad 2023-04-16: https://kunskapsstyrningvard.se/kunskapsstyrninghalsoochsjukvard/kunskapsstod/publiceradekunskapsstod/vardhygien.55992.html