Syftet med den här kartläggande litteraturöversikten var att undersöka hur covid-19-pandemin och samhällets åtgärder för att minska smittspridningen har påverkat ungdomar och unga vuxnas levnadsvanor och fysiska, psykiska och sociala hälsa, med ett särskilt fokus på omställd undervisning för gymnasieungdomar och universitets- och högskolestudenter. Litteraturöversikten är underlag till rapporten Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin?.

Litteratursökningen identifierade 12 542 studier. Av dessa granskades 1 288 på fulltextnivå, och 32 studier bedömdes till sist som relevanta och blev kvalitetsgranskade. Totalt 7 studier var genomförda bland gymnasieungdomar, 3 studier bland både ungdomar och unga vuxna, och 22 studier bland universitets- och högskolestudenter. Psykisk hälsa var det utfall som undersöktes i flest studier, och därefter kom levnadsvanor, social hälsa och fysisk hälsa.

Studierna utfördes i 14 olika länder, och nästan hälften i europeiska länder. Bland resten finns flera världsdelar representerade. De flesta studierna följde upp deltagarna under mars–maj 2020, cirka 2–6 veckor efter nedstängning eller införd fjärr- eller distansundervisning.

Resultaten bland universitets- och högskolestudenter tyder på att psykiska besvär såsom symtom på depression, ångest och stress ökade, liksom sömnbesvären. Även upplevd ensamhet och långvarigt sittande verkade öka. Den fysiska aktiviteten minskade bland både gymnasieungdomar och universitets- och högskolestudenter.

Pandemin har lett till smittskyddsåtgärder som haft stor inverkan på gymnasieungdomars och studenters vardag. De här grupperna hade en negativ utveckling när det gäller fysisk aktivitet och psykisk hälsa redan före pandemin, så dessa områden behöver särskilt uppmärksammas även i fortsättningen.

Kvalitetsgranskningen visade att de flesta studier hade brister som innebär risk för snedvridning av resultaten, främst att de inte tog hänsyn till förväxlingsfaktorer. Många studier hade också stora bortfall och brister i beskrivningen av deltagarnas exponering, det vill säga vilka åtgärder som vidtagits för att minska smittspridningen och när i tid.

På grund av bristerna bör resultatet tolkas med försiktighet, trots att slutsatserna bygger på longitudinell data eller studier med upprepade mätningar. Det är alltså svårt att säkert säga att effekterna beror på pandemin och de införda åtgärderna.

Ingen av de inkluderade studierna hade genomförts i Sverige och det behövs mer kunskap från svenska studier. Vi behöver också veta mer om hur särskilt gymnasieungdomar har påverkats av pandemin och smittskyddsåtgärderna, eftersom det är en grupp som i mycket hög utsträckning fått en annan studiesituation och stora begränsningar på fritiden. Det saknas även studier om särskilt utsatta grupper, såsom ungdomar och unga vuxna som inte har någon sysselsättning, som har låg socioekonomisk bakgrund, som kommer från annat land eller som har funktionshinder. Mer kunskap behövs också generellt om effekterna på den fysiska och sociala hälsan och olika levnadsvanor.

Kunskapen om covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas kortsiktiga och långsiktiga effekter kan därför komma att ändras. Folkhälsomyndigheten följer kunskapsutvecklingen fortlöpande, men resultaten tyder redan nu på att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet behöver stärkas.

Covid-19-pandemin har lett till omfattande smittskyddsåtgärder världen över liksom i Sverige. Åtgärder som inneburit att människors vardagliga liv påverkats väsentligt. Ungdomar och unga vuxna som studerar har fått gå över till fjärr- och distansundervisning, kultur-, fritids- och idrottsverksamheter har ställts in och ungdomars och unga vuxnas sociala aktiviteter, som pub-, konsert- och klubbesök har minskat eller varit omöjliga att genomföra. Dessutom har arbetsgivare inom branscher där många unga människor arbetar behövt varsla och permittera sina anställda. Denna påtagliga förändring i ungdomars och unga vuxnas livsvillkor och levnadsförhållanden kan få konsekvenser för deras hälsa på både kort och lång sikt.

Syftet med den här kartläggande litteraturöversikten var att undersöka hur covid-19-pandemin och samhällets åtgärder för att minska smittspridningen har påverkat ungdomar och unga vuxnas levnadsvanor och fysiska, psykiska och sociala hälsa, med ett särskilt fokus på omställd undervisning för gymnasieungdomar och universitets- och högskolestudenter. Litteraturöversikten är underlag till rapporten Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin?.

Litteraturöversikten har följt Folkhälsomyndighetens ”Handledning för litteraturöversikter”. Vi har gjort mindre avsteg för att kunna göra den förhållandevis snabbt. Litteratursökningen genomfördes i åtta databaser (Coronavirus Research Database, CINAHL, ERIC, PubMed, PsycINFO, Social science Database, Sociology Collection och Web of Science).

Litteraturöversikten omfattar:

• prospektiva eller retrospektiva originalstudier som var förhandsgranskade av experter (”peer review”)
• studier som var författade på engelska, svenska, norska eller danska
• studier som publicerades under perioden 1 januari–11 november 2020.

Översikten inkluderar bara studier med upprepad mätning av utfallet vid minst två tillfällen, det vill säga tidsseriestudier, longitudinella studier och studier med en upprepad tvärsnittsdesign.

Studiernas relevans granskades av två sakkunniga utredare. Ett stickprov av alla studier granskades oberoende av utredarna. Utredarna diskuterade sig dock fram till vilka studier som skulle inkluderas. Granskningen av risk för snedvridning i studiernas resultat gjordes med stöd av granskningsmallen för kohortstudier från Joanna Briggs Institute. Mallen ger stöd för att bedöma risk för snedvridning av resultatet utifrån aspekter såsom selektion av deltagare, exponering, utfall, förväxlingsfaktorer, bortfall och statistisk analys. Studierna delades upp mellan utredarna, men resultatet av granskningen diskuterades mellan utredarna. Extraktion av data från studierna gjordes av en av utredarna och kontrollerades av den andra genom stickprov.

Litteratursökningen identifierade 12 542 studier. Av dessa granskades 1 288 på fulltextnivå, och 32 studier bedömdes till sist som relevanta och blev kvalitetsgranskade. Totalt 7 studier var genomförda bland gymnasieungdomar, 3 studier bland både ungdomar och unga vuxna, och 22 studier bland universitets- och högskolestudenter. Psykisk hälsa var det utfall som undersöktes i flest studier, och därefter kom levnadsvanor, social hälsa och fysisk hälsa.

Studierna utfördes i 14 olika länder, och nästan hälften i europeiska länder. Bland resten finns flera världsdelar representerade. De flesta studierna följde upp deltagarna under mars–maj 2020, cirka 2–6 veckor efter nedstängning eller införd fjärr- eller distansundervisning.

Resultaten bland universitets- och högskolestudenter tyder på att psykiska besvär såsom symtom på depression, ångest och stress ökade, liksom sömnbesvären. Även upplevd ensamhet och långvarigt sittande verkade öka. Den fysiska aktiviteten minskade bland både gymnasieungdomar och universitets- och högskolestudenter.

Kvalitetsgranskningen visade att de flesta studier hade brister som innebär risk för snedvridning av resultaten, främst att de inte tog hänsyn till förväxlingsfaktorer. Många studier hade också stora bortfall och brister i beskrivningen av deltagarnas exponering, det vill säga vilka åtgärder som vidtagits för att minska smittspridningen och när i tid.

På grund av bristerna bör resultatet tolkas med försiktighet, trots att slutsatserna bygger på longitudinell data eller studier med upprepade mätningar. Det är alltså svårt att säkert säga att effekterna beror på pandemin och de införda åtgärderna.

Pandemin har lett till smittskyddsåtgärder som haft stor inverkan på gymnasieungdomars och universitets- och högskolestudenters vardag. De här grupperna hade en negativ utveckling när det gäller fysisk aktivitet och psykisk hälsa redan före pandemin, så dessa områden behöver särskilt uppmärksammas även i fortsättningen.

Ingen av de inkluderade studierna hade genomförts i Sverige och det behövs därför mer kunskap från svenska studier. Vi behöver också veta mer om hur särskilt gymnasieungdomar har påverkats av pandemin och smittskyddsåtgärderna, eftersom det är en grupp som i mycket hög utsträckning fått en annan studiesituation och stora begränsningar på fritiden. Det saknas även studier om särskilt utsatta grupper, såsom ungdomar och unga vuxna som inte har någon sysselsättning, som har låg socioekonomisk bakgrund, som kommer från annat land eller som har funktionshinder. Mer kunskap behövs också generellt om effekterna på den fysiska och sociala hälsan och olika levnadsvanor.

Kunskapen om covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas kortsiktiga och långsiktiga effekter kan därför komma att ändras. Folkhälsomyndigheten följer kunskapsutvecklingen fortlöpande, men resultaten tyder redan nu på att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet behöver stärkas.

In Sweden and around the world the COVID-19 pandemic has led to substantial measures to stop the spread of the disease. These measures have affected people’s daily lives to a large extent, and for young people education has been transferred to distance and digital learning sessions. Young people’s social lives, like leisure and sports activities, concerts, clubs, and pubs, have been drastically reduced or cancelled. Furthermore, employers have been forced to furlough or terminate positions within business areas where young people usually work. These abrupt changes in young people’s living conditions might have led to both short and long-term health consequences.

The aim of this scoping review was to investigate how the pandemic and societies’ measures to reduce the spread of the disease have affected young people’s physical, mental, and social health, as well as their lifestyles, with a special focus on distance and digital learning for upper secondary school and university students. This scoping review is a basis for the report Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? (in Swedish).

The literature review followed the Public Health Agency of Sweden's "Guide for Literature Overviews", with some adaptions to speed up the working process. We conducted the literature search in the Coronavirus Research Database, CINAHL, ERIC, PubMed, PsycINFO, Social Science Database, Sociology Collection, and Web of Science.

The literature review included:

• prospective or retrospective original studies reviewed by experts (peer review)
• studies written in English, Swedish, Norwegian, or Danish
• studies published between 1 January and 11 November 2020.

The review only included studies with repeated measurement of the outcome on at least two occasions, i.e. time series studies, longitudinal studies, and studies with a repeated cross-sectional design.

Two investigators reviewed the relevance of the studies. A subsample of all the retrieved studies was examined independently by the investigators, but the two investigators discussed to consensus which studies to include. The two investigators divided the included studies between them and critically appraised the quality of the studies using a template from the Joanna Briggs Institute for cohort studies in order to assess the risk of bias of the results based on aspects such as selection of participants, exposure, outcomes, confounding factors, attrition, and statistical analysis. One investigator extracted data from the studies, and the other investigator checked a subsample.

The literature search identified 12,542 studies. Of these, 1,288 were reviewed at the full-text level, and 32 studies were ultimately deemed relevant and were critically appraised. A total of 7 of the included studies were conducted among upper secondary school students, 3 studies included both youth and young adults, and 22 studies included university students. Mental health was the outcome examined in most studies, followed by lifestyles, social health, and physical health.

The studies were carried out in 14 different countries, with almost half performed in European countries. Among the rest, several continents were represented. Most studies followed up the participants during March–May 2020, after approximately 2–6 weeks of lockdown or distance or digital learning.

The results among university students suggest that mental health problems such as symptoms of depression, anxiety, and stress increased, as did sleep disorders. Even perceived loneliness and prolonged sitting seemed to increase. Physical activity decreased among both upper secondary school students and university students.

The critical appraisal showed that most studies had risks of bias in the results, especially by not taking confounding factors into account. Many studies also had problems with attrition, and there were inadequate descriptions of participants' exposures such as what exact measures were taken to reduce the spread of infection and when in time these measures were introduced or withdrawn.

Even though the basis for the conclusions came from longitudinal studies or studies with repeated measurements, methodological shortcomings of these studies mean that the results need to be interpreted with caution. It is therefore difficult to say for sure that the observed effects are due to the pandemic and the measures put in place.

The COVID-19 pandemic has led to infection control measures that have had a major impact on the everyday lives of upper secondary school and university students. These groups already had negative developments in physical activity and mental health before the pandemic, so these areas need special attention.

None of the included studies were conducted in Sweden, and more knowledge from Swedish studies is needed. We also need to know more about how upper secondary school students in particular have been affected by the pandemic and the infection control measures because they have had a very different study situation and have experienced great restrictions of their spare time. There is also a lack of studies on particularly vulnerable groups, such as youths and young adults who are unemployed, who have a low socio-economic background, who come from other countries, or who have disabilities. In general, we also need more knowledge about the effects on physical and social health and different lifestyles.

Knowledge of the short-term and long-term effects of the covid-19 pandemic and infection control measures is therefore subject to change. The Public Health Agency of Sweden is continuously monitoring how the knowledge is developing, but the results to date already suggest that health promotion and prevention need to be strengthened.

Denna kartläggande litteraturöversikt syftar till att undersöka hur covid-19-pandemin och samhällets åtgärder för att minska smittspridningen har påverkat ungdomars och unga vuxnas hälsa och levnadsvanor. Ett särskilt fokus är omställd undervisning. Litteraturöversikten är ett underlag till rapporten Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin?

Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag som är kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete för ungdomar och unga vuxna på lokal, regional och nationell nivå.

Projektledare för litteraturöversikten har varit Lena Hansson, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor. Projektgruppen har bestått av utredare från olika enheter på myndigheten. Litteraturöversikten har genomgått en extern granskning av Natalie Durbeej på Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap, forskargruppen Child Health and Parenting (CHAP), vid Uppsala universitet. Ansvarig enhetschef har varit Anna Jansson, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor.

Folkhälsomyndigheten

Anna Bessö,
Avdelningschef, avdelningen för livsvillkor och levnadsvanor

Den 11 mars 2020 deklarerade Världshälsoorganisationen (WHO) covid-19 som en pandemi. I samband med det eller strax efteråt stängde de flesta länder sina skolor, högskolor och universitet och övergick till fjärr- eller distansundervisning (1). Nedstängningens längd varierade, men i regel varade den fram till maj eller början av juni 2020. Under senhösten 2020 införde många länder åter fjärr- och distansundervisning på grund av ökad smittspridning. I samband med den omställda undervisningen infördes även andra restriktioner, t.ex. begränsningar i att vistas utanför hemmet, reseförbud och förbud mot folksamlingar, samtidigt som kultur- och idrottsevenemang ställdes in och endast nödvändiga verksamheter såsom livsmedelsbutiker och apotek fick hålla öppet. Så gott som alla länder har också haft rekommendationer om fysisk distansering. För mer information om olika länders covid-19-strategier över tid hänvisas till projektet Oxford COVID-19 Government Response Tracker (2, 3)

För att begränsa smittspridningen av covid-19 i Sverige rekommenderade Folkhälsomyndigheten den 17 mars 2020 att de som går på gymnasiet, kommunal vuxenutbildning, högskola eller universitet skulle studera hemifrån och få undervisning på distans. Rekommendationen om distansundervisning gällde till den 15 juni. För mer information om åtgärder i Sverige se bland annat Folkhälsomyndighetens hemsida.

Under höstterminen återgick vissa skolor och universitet till klassrumsundervisning medan andra fortsatte med fjärr- eller distansundervisning, helt eller delvis (4). På grund av ökad smittspridning bland ungdomar och unga vuxna under hösten genomförde Folkhälsomyndigheten informationskampanjen ”Allt är inte som vanligt” för att fler skulle följa de allmänna råden. I december 2020 rekommenderade Folkhälsomyndigheten huvudmännen att delvis övergå till distansundervisning eftersom det epidemiologiska läget hade försämrats.

Dessutom behövde verksamheter och sociala sammanhang som drar många ungdomar och unga vuxna, bland annat idrotts- och föreningsverksamhet, biografer och konserter, ställas in eller anpassas. Idrottsverksamheten för ungdomar 16 år och äldre begränsades särskilt. Vidare kom föreskrifter och rekommendationer om alkoholservering för restauranger och pubar, förbud mot allmänna sammankomster och råd om att minska sociala kontakter och större fester. Allt detta har inneburit förändringar för många ungdomars och unga vuxnas sociala liv.

I pandemins spår har varsel, permitteringar och arbetslöshet blivit ett faktum, särskilt inom branscher som erbjuder viktiga instegsjobb för unga, t.ex. ferietjänster och extrajobb inom service och handel. Det är i dag en stor grupp unga som varken arbetar eller studerar.

Skolstängningar och omställd undervisning kan ha fått både positiva och negativa konsekvenser för gymnasieungdomar och studenter. Det är sannolikt att vardagliga rutiner såsom sömn, mat och rörelse har påverkats, beteenden som är viktiga för att må bra och kunna prestera bra i skolan. Eftersom undervisningen skett via distans där eleverna ständigt är uppkopplade kan eleverna också ha ägnat mer tid på nätet. Det finns även risk för att oro, ensamhet och frustration över situationen lett till riskfyllda beteenden, till exempel tobaksanvändning, alkohol- och narkotikaintag och spelande. Samtidigt kan pandemin ha lett till positiva förändringar såsom färre olycksfall, mindre stress och konflikter och mer tid med familjen. De minskade möjligheterna till olika sociala aktiviteter kan också ha lett till att unga använder mindre alkohol, narkotika och tobak.

Syftet med denna kartläggande litteraturöversikt var att undersöka om hälsa och levnadsvanor bland ungdomar och unga vuxna har påverkats av covid-19-pandemin och de åtgärder som vidtagits för att minska smittspridningen. För gymnasieungdomar och universitets- och högskolestudenter har vi särskilt fokuserat på skolstängningar och införandet av fjärr- och distansundervisning. Ett delsyfte var också att undersöka effekten av insatser för att motverka eventuella negativa effekter av pandemin och smittskyddsåtgärderna på hälsa och levnadsvanor i målgrupperna. Resultaten utgör ett underlag till rapporten Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin?

Arbetet följde i stora delar arbetsgången för en omfattande kartläggande litteraturöversikt, enligt Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter (5). Vi har dock gjort vissa anpassningar eftersom det var angeläget att besvara frågeställningarna relativt snabbt. Dessa beskrivs i detalj nedan.

Projektets arbetsgrupp bestod av en projektledare, en informationsspecialist och en utredare, med erfarenhet av att göra litteraturöversikter och med sakkunskap inom psykisk, social och fysisk hälsa samt levnadsvanor. Alla arbetar på Folkhälsomyndigheten. Ytterligare utredare har varit delaktiga i mindre omfattning under olika delar av arbetet.

Frågeställningarna specificerades genom att ta fram PECOS och PICOS (se nedan) som sedan låg till grund för inklusions- och exklusionskriterierna samt sökstrategin. Vi tog också fram ytterligare inklusions- och exklusionskriterier som gällde publikationstyp, land och språk.

• Population (P): Ungdomar och unga vuxna i utbildning eller utan sysselsättning
• Exponering (E): Faktorer relaterade till covid-19-pandemin inklusive samhällets smittskyddsåtgärder, till exempel skolstängning och omställd undervisning
• Jämförelser (C): Före pandemin eller före en särskild händelse under pandemin, t.ex. nedstängning (”lockdown”), eller med en grupp som har en annan exponering eller smittskyddsåtgärd under pandemin samt ingen jämförelsegrupp
• Utfall och utvärdering (O): Levnadsvanor och hälsa
• Studietyp (S): Longitudinella studier, tidsseriestudier eller upprepade tvärsnittsstudier

• Population (P): Ungdomar och unga vuxna i utbildning eller utan sysselsättning
• Intervention (I): Insatser för att motverka oönskade effekter av pandemin och smittskyddsåtgärderna
• Jämförelser (C): Före insatsen hos samma individ, kontrollgrupp som inte får insatsen eller som får annan insats
• Utfall och utvärdering (O): Levnadsvanor och hälsa
• Studietyp (S): Interventionsstudier

Här följer en fördjupad beskrivning av inklusions- och exklusionskriterier.

Inklusionskriterier för populationen var:

• ungdomar 16–19 år i utbildning (motsvarande gymnasieungdomar),
• unga vuxna 18–25 år i utbildning (motsvarande universitets- och högskolestudenter, benämns hädanefter endast som högskolestudenter),
• ungdomar och unga vuxna 16–25 år som är utan sysselsättning,
• ungdomar 16–17 år i arbete.

Bredare åldersintervall accepterades men medel- eller medianåldern skulle falla inom åldersintervallet eller så skulle en klar majoritet av populationsurvalet vara inom åldersintervallet. I många andra länder påbörjas motsvarigheten till gymnasium och högskola vid tidigare åldrar, och då har detta fått styra snarare än ålder.

Vi har exkluderat studier på högskolestudenter som gått in och arbetat inom vården, för att avlasta övrig medicinsk personal eller arbeta direkt med patienter med covid-19. Studier på unga vuxna som var i arbete under undersökningsperioden ingår inte heller. Befolkningsstudier med subgruppsanalyser av unga vuxna (18–25 år) exkluderades om det inte fanns någon bakgrundsinformation för gruppen förutom ålder eller om majoriteten hade arbete som huvudsaklig sysselsättning. Däremot ingår befolkningsstudier om subgruppsanalysen innefattade 16–25-åringar.

Studien inkluderades om den studerade effekter av covid-19-pandemin och relaterade smittskyddsåtgärder. Exponeringen kunde handla om t.ex. råd om fysisk distansering, karantän eller distansundervisning. Ett särskilt fokus var konsekvenser av omställd undervisning för gymnasieungdomar och högskolestudenter, men även åtgärder som särskilt skulle kunna drabba ungdomar och unga vuxna. Även interventionsstudier för att minska oönskade effekter av smittskyddsåtgärderna inkluderades. t.ex. digitalt samtalsstöd eller utökat lärandestöd. Däremot ingår inte studier som undersökt motsvarande åtgärder vid andra pandemier eller akuta kriser.

Alla jämförelser har accepterats, även studier som jämfört samma individ vid olika mätpunkter.

Vi har inkluderat studier som mätte utfall inom områdena:

• psykisk hälsa (t.ex. depressionssymtom, ångestsymtom och välbefinnande)
• fysisk hälsa (t.ex. övervikt, tandhälsa och skador)
• social hälsa (t.ex. kränkningar, samhörighetskänsla och sociala relationer)
• levnadsvanor (t.ex. alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och matvanor).

Mätningen av utfallsmåttet skulle vara beskriven för att studien skulle inkluderas. Studierna skulle också ha minst två mättillfällen av utfallet. Vi har exkluderat studier där det endast framgår att man har mätt ett visst utfallsmått eller där man kort redovisar resultat för utfallet utan en närmare beskrivning. Studier som utvärderade smittsamma sjukdomar exkluderades också.

Följande studietyper inkluderades:

• interventionsstudier med eller utan kontroller
• observationsstudier (prospektiva och retrospektiva kohorter) med eller utan kontroller,
• tidsseriestudier och
• systematiska översikter om de ingående originalstudierna var av ovanstående studietyper.

Vi har exkluderat systematiska översikter som inkluderar originalstudier som redan har inkluderats eller exkluderats i litteratursökningen. Fallstudier, kvalitativa studier och tvärsnittsstudier som hade endast en mätpunkt exkluderades också.

Alla inkluderade studier skulle vara originalstudier som förhandsgranskats av experter, genom så kallad peer-review, och publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Vi har exkluderat preprint-artiklar, det vill säga originalstudier som inte genomgått peer-review, liksom diskussionsartiklar (editorials, comments, letters och dylikt), konferensbidrag, avhandlingar och rapporter från myndigheter eller andra organisationer. Ingen avgränsning gjordes utifrån det land där studierna var utförda. Det kan dock vara svårt att överföra resultat från länder som skiljer sig mycket från Sverige när det gäller kultur, välfärds- och utbildningssystem och digital infrastruktur, men övergången till fjärr- och distansundervisning kan i stora delar ha inneburit liknande utmaningar oberoende av land. Artiklarna skulle dock vara skrivna på engelska, danska, norska eller svenska.

Litteratursökningen genomfördes i åtta databaser (Coronavirus Research Database, CINAHL, ERIC, PubMed, PsycINFO, Social science Database, Sociology Collection och Web of Science) den 9 september 2020 och avgränsades till artiklar publicerade från 1 januari 2020 och framåt. En uppdaterad sökning gjordes den 11 november 2020. Sökstrategin togs fram av en informationsspecialist i samråd med en av utredarna. Sökstrategin och sökresultaten finns i bilaga 1.

Relevansbedömningen gjordes i flera steg. Två utredare granskade först de första 80 träffarna från PubMed-sökningen, oberoende av varandra, för att testa urvalskriterierna. Överenskommelsen var god. Utredarna granskade sedan ett slumpmässigt urval på 10 procent från den första sökningen, fortfarande oberoende av varandra. Överensstämmelsen var 94 procent (Cohens kappa på 0,37), vilket får anses som ett rimligt utfall.

Samtliga resterande sökträffar från den första sökningen delades sedan upp mellan de två utredarna och granskades utifrån titel, abstrakt och fulltext. Utredarna diskuterade sedan sina bedömningar. I de fall utredarna inte var överens gick en tredje utredare in och bedömde studien.

Vid den uppdaterade sökningen delades materialet upp mellan tre utredare som granskade artiklarna utifrån titel, abstrakt och fulltext. De två utredarna som granskade artiklarna på fulltextnivå ovan gjorde detsamma för den uppdaterade sökningen. Bedömningarna genomfördes med hjälp av gallringsverktyget Rayyan och en Excelfil.

Studierna granskades med stöd av granskningsmallen för kohortstudier från Joanna Briggs Institute (6). Mallen innehåller elva frågor om t.ex. selektion, tillförlitlighet av mått för exponering och utfall, förväxlingsfaktorer, uppföljning och statistisk analys.

För att granskarna skulle vara så samstämmiga som möjligt inleddes kvalitetsgranskningen med en artikel som de båda bedömde oberoende av varandra, för att sedan jämföra och diskutera resultatet tillsammans. Detta ledde fram till ett antal kriterier som stöd för att besvara mallens frågor beroende på studietyp (se bilaga 2).

Granskningen genomfördes i huvudsak av två utredare som delade upp artiklarna mellan sig. En utredare bistod i att granska tre artiklar och bedömningen kontrollerades av en annan utredare. Vid svårbedömda artiklar tog utredarna ytterligare stöd av den andra huvudsakliga utredaren alternativt konsulterade ytterligare utredare. För att bedöma tillförlitligheten av mått för exponering och utfallsmått tog utredarna vid behov även stöd av utredare på Folkhälsomyndigheten som har särskild kompetens inom de olika områdena.

De kvalitetsgranskade studierna tabellerades av två av utredarna, och de gjorde viss kontrolläsning sinsemellan. Följande information extraherades: författare, år, land, population, urval, exponering, insats, jämförelse, datainsamling, utfallsmått, resultat, förväxlingsfaktorer, bortfall och uppföljning. Om studien saknade deskriptiv data för utfallsmåtten, eller annan relevant information, tog vi kontakt med författarna.

Resultatet har sammanställts och analyserats utifrån de specifika populationerna och utfallsområdena, dvs. fysisk, psykisk och social hälsa samt levnadsvanor. Dessutom har vi för varje utfallsområde delat in materialet ytterligare i mer specifika utfallsmått.

För varje specifikt utfallsmått har vi sammanfattat de inkluderade studiernas population, genomförande och exponerings- och uppföljningstid samt mätmetod för utfallsmåttet och en värdering av resultatets tillförlitlighet utifrån kvalitetsgranskningen. Resultaten har sammanvägts med en narrativ analys där vi har tagit hänsyn till studiernas resultat och genomförande samt aspekter som påverkat tillförlitligheten, utifrån kvalitetsgranskningen.

Redovisningen av resultat inleds med en övergripande beskrivning av underlaget. Därefter redovisas resultatet för respektive population som identifierades i sökningen (gymnasieungdomar, ungdomar och unga vuxna och högskolestudenter) och de olika utfallen (fysisk, psykisk och social hälsa och levnadsvanor). Sist i resultatredovisningen presenteras studier som undersökte insatser för att motverka negativa effekter av pandemin och smittskyddsåtgärderna.

Litteratursökningen resulterade i 12 542 unika artiklar, varav 32 bedömdes som relevanta efter fulltextgranskningen. De studierna inkluderade 7 som handlar om gymnasieungdomar (7-13), 3 om ungdomar och unga vuxna kombinerat (14-16) och 22 som rör högskolestudenter (17-38). Inga studier hade enskilt fokuserat på ungdomar under 18 år i arbete eller ungdomar eller unga vuxna som varken arbetar eller studerar.

De longitudinella studierna följde samma individer, medan upprepade tvärsnittsstudier gjorde mätningar i olika grupper före och under pandemin. Tidsseriestudier baserades på hälso- och sjukvårdsdata från journaler eller patientregister vid olika tidpunkter. En närmare beskrivning av studierna av gymnasieungdomar finns i bilaga 3, ungdomar och unga vuxna i bilaga 4 och högskolestudenter i bilaga 5.

Majoriteten av studierna som sorterades bort vid relevansbedömningen uteslöts på grund av population (t.ex. studier på vuxna där unga vuxna eller studenter inte fanns särredovisade), publikationstyp (t.ex. reflektioner eller kommentarer) eller studiedesign, se flödesschemat i figur 1.

Figur 1. Flödesschema över urvalsprocessen.

Deltagarna rekryterades i huvudsak med icke-slumpmässiga urvalsmetoder. I studierna om högskolestudenter var majoriteten kvinnor, medan könsfördelningen bland gymnasieungdomar varierade mer. I några studier saknades det uppgifter om könsfördelning.

De flesta studier var genomförda i länder där nedstängning och fjärr- eller distansundervisning infördes i mitten av mars. Överlag fanns bristfälliga beskrivningar av exponeringen för smittskyddsåtgärderna eller stödjande insatser för att motverka negativa effekter av åtgärderna. Vissa studier var dock mer utförliga i sin beskrivning av till exempel när nedstängningar och fjärr- eller distansundervisning infördes samt av baslinjemätning och uppföljning. Majoriteten av studierna följde upp deltagarna under pågående nedstängning i mars, april eller maj. För några studier från Kina kom nedstängningen tidigare under året och lättnader redan i mars, men med fortsatt fjärr- eller distansundervisning (29, 38). I tre studier följdes deltagarna upp efter att smittspridningen började minska och restriktionerna lättade i maj eller juni (16, 26, 28).

Det mesta av underlaget speglar alltså de kortsiktiga effekterna av pandemin och de tidiga smittskyddsåtgärderna. Studierna hade i snitt en exponeringstid på 2–6 veckor, det vill säga tiden mellan smittskyddsåtgärdernas införande och uppföljningen. Några studier hade något längre exponeringstid (8, 16, 23, 24, 28, 31, 36).

De flesta studierna gjorde baslinjemätningen före covid-19-pandemins utbrott genom minst en datainsamling, och eftermätningarna skedde sedan vid olika tidpunkter under pandemin. Uppföljningstiden, det vill säga tiden mellan första mätningen och andra mätningen, varierar stort i studierna. Sex studier använde tidigare eller pågående longitudinella studier där baslinjemätningen gjordes flera månader eller upp till två år innan pandemin utbröt eller skolor stängdes och undervisningen ställdes om (9, 10, 12, 20, 24, 25, 36, 37). Några studier var utformade som upprepade tvärsnittsstudier där en liknande grupp deltagare antingen fick svara på frågor ett eller flera år före pandemin, men vid samma tidpunkt på året som mätningen under pandemin eller strax före pandemin eller smittskyddsåtgärderna infördes (14, 17, 18, 20, 23, 33). Tre studier var utformade som tidsseriestudier, baserade på hälso- och sjukvårdsdata från journaler eller patientregister (8, 15, 16).

Två interventionsstudier utan kontrollgrupp inkluderades i översikten (31, 32). I den ena erbjöds workshoppar och utbildning i emotionell intelligens (31), och i den andra lärde man ut avslappningstekniker till studenterna (32). Inga studier var utförda i Sverige eller de andra nordiska länderna. Inga studier jämförde olika typer av smittskyddsåtgärder eller insatser, eller jämförde åtgärder i olika länder.

I tre av de sju studierna om ungdomar gick deltagarna i det som motsvarar svensk gymnasieskola (7, 11, 13). I en studie från Nederländerna gick deltagarna antingen i gymnasieskola eller studerade på högre nivå (9). I två studier rekryterades deltagarna direkt via tidigare medverkan i en annan studie. Majoriteten gick fortfarande i motsvarigheten till svensk gymnasieskola, men vissa hade gått vidare till högre studier, arbete eller var utan sysselsättning (10, 12). En tidsseriestudie från Japan inkluderade alla barn och unga under 20 år från register över totalpopulationen (8).

Majoriteten av studierna på ungdomar undersökte sambandet mellan skolstängning och omställd undervisning och fysisk aktivitet eller psykiska besvär. Se tabell 2 och bilaga 3 för mer information.

Sd = standardavvikelse, IQR = interkartil intervall.
Förklaring till hänvisning i tabellen: (a) Median och interkvartil intervall.

Bland studierna som inkluderade både ungdomar och unga vuxna fanns två tidsseriestudier som undersökte inläggningar på olika specialiserade akutvårdsenheter i förhållande till nedstängning av samhället (15, 16). Det fanns också en nationellt representativ studie från Storbritannien som undersökte psykisk påfrestning på grund av nedstängning (14). Se tabell 3 och bilaga 4 för mer information.

Förklaring till hänvisning i tabellen: (a) Median. (b) Uppföljning 2, efter att restriktioner lättats och samhället öppnat igen. (c) Nationellt representativt och viktning.

Totalt 22 studier undersökte högskolestudenter, och i 2 av dem fanns det vissa oklarheter i deltagarnas utbildningsstatus (18, 28). I den ena studien uppgavs att 57 procent var studenter, 27 procent var i arbete och 23 procent var utan sysselsättning (28). Den andra studien bygger på resultat från subgruppsanalyser av ett nationellt representativt urval, och där angavs endast att deltagarna var studenter (18). Majoriteten av studierna undersökte konsekvenserna av skolstängning och omställd undervisning för studenternas psykiska hälsa och fysiska aktivitet. Se tabell 4 och bilaga 5 för mer information.

IQR = interkvartil intervall. Sd = standardavvikelse, PTSD = Posttraumatisk stressyndrom, BMI = Body mass index.
Förklaring till hänvisning i tabellen: (a) Anger före och efter social isolering. (b) Anger att de är studenter. (c) Anger att det var under ledigheten (spring break) som inföll under nedstängningen. (d) Median. (e) Longitudinell. (f) Upprepad tvärsnitt. (g) Sträng karantän 8 februari–15 mars, lättnader 15 mars–28 april men med distansundervisning. (h) Anger att uppföljningen gjordes en månad efter skolstängning. (i) Anger att 2/3 är kvinnor. (j) Anger att studenterna fick information om interventionen i början av april och genomförandet tog två veckor. (k) Anger att uppföljning skedde 4 veckor efter skolstängning. (l) Lättnader i nedstängningen infördes 1 juni. (m) Nivå 1-krisläge 23 januari i Kina, ingen uppgift om skolstängning, riktlinjer om fysisk distansering och stanna hemma under perioden.

Kvalitetsgranskningen riktade i huvudsak in sig på studiernas interna validitet och visade att det generellt fanns hög risk för systematiska fel i de inkluderade studierna. Riskerna gällde framför allt förväxlingsfaktorer, bortfall och deltagarnas exponering och exponeringstid, som kan ha påverkat resultaten. I studier med longitudinell design finns möjligheten att studera förändring över tid, men eftersom ingen av studierna hade en kontrollgrupp går det inte att avgöra vad förändringarna beror på. De förändringar som ses kan nämligen bero på naturliga trender i kohorten, t.ex. att elever och studenter i början av terminen oftast känner ökad stress och uppvisar symtom på psykiska besvär, men också på pandemin och smittskyddsåtgärderna eller på eventuella åtgärder för att mildra effekten av pandemin och smittskyddsåtgärderna.

De upprepade tvärsnittsstudierna jämförde en kohort som exponerats för smittskyddsåtgärderna (år 2020) med en oexponerad, men likvärdig kohort (t.ex. år 2019). Denna studietyp kan vara ytterligare ett stöd för att kunna dra rimliga slutsatser om att de förändringar som ses i de okontrollerade före- och efter-studierna, med samma individer, kan antas vara effekter av pandemin. Men en förutsättning är att kohorterna som jämförts är tillräckligt lika varandra, vilket inte alltid var fallet i de ingående studierna. I bilaga 2 finns resultatet från kvalitetsgranskningen specificerat för varje enskild studie.

I detta avsnitt presenteras pandemins och smittskyddsåtgärdernas påverkan på hälsa och levnadsvanor utifrån de olika populationerna. Vi presenterar resultatet per utfallsområde och utifrån specifika utfallsmått (tabell 5). Flera av studierna har undersökt flera utfall.

Sju studier inkluderade gymnasieungdomar (7-13).

Inga identifierade studier undersökte fysisk hälsa.

Tre longitudinella studier (9, 10, 12) och en tidsseriestudie (8) undersökte förändringar i psykisk hälsa (psykiska besvär, psykisk välbefinnande och suicid).

Tre longitudinella studier mätte psykiska besvär, antingen som ett samlat mått på t.ex. stress-, depressions- eller ångestsymtom eller enbart som depressionssymtom (tabell 6). Deltagarna självrapporterade sina symtom på tre olika skalor. Studierna använde deltagare från pågående studier där baslinjemätningen gjordes långt före pandemin och skolstängningarna och omställd undervisning, mellan 5 månader och 2 år före. Exponeringstiden var 2–6 veckor och deltagarna följdes upp i början eller mitten av april 2020. Majoriteten av deltagarna var flickor (65–82 procent). Två av studierna pekar på en ökning av psykiska besvär, men resultaten är inte statistiskt säkerställda (9, 10). I den tredje studien minskade de psykiska besvären något och resultatet är statistiskt säkerställt (12). Alla tre studier hade stora bortfall. Två av studierna hade färre än 50 deltagare och hade inte tagit hänsyn till förväxlingsfaktorer, och i den större studien fanns bland annat oklarheter om när skolorna stängdes (tabell 6).

PHQ = Patient Health Questionnaire. K6 = Kessler Psychological Distress 6-item scale, cut off>19. Ref = referens. POMS = Profile of mood states, KI = konfidensintervall.
Förklaring till hänvisning i tabellen: (a) Oddskvot, justerad för ålder, kön, BMI och sysselsättning. (b) Mätning 3 gånger under exponeringstiden. Vecka 3 redovisas i tabellen. Tidigare värden: vecka 1: 1,77 (0,76), vecka 2: 1,45 (0,46). (c) Exponeringstiden mäts från nedstängning/skolstängning.

Sammantaget går det inte att avgöra om skolstängningarna och omställd undervisning har påverkat förekomsten av psykiska besvär bland gymnasieungdomar eftersom baslinjemätningen i studierna gjordes långt före pandemin och omställd undervisning, studierna innehåller stora bortfall, olika typer av metoder används för att mäta psykiska besvär och resultaten från studierna pekar i olika riktning.

Samma tre studier som undersökte psykiska besvär undersökte också självskattade symtom på psykiskt välbefinnande (9, 10, 12) (tabell 7). I studien av Janssen och medarbetare sågs inga skillnader i psykiskt välbefinnande efter 4–6 veckors skolstängning och omställd undervisning, medan Munasinghe och medarbetare konstaterade att ungdomars lyckokänslor hade minskat. I studien av van de Groep och medarbetare hade i stället ungdomars moståndskraft (resiliens) signifikant ökat. Det vetenskapliga underlaget var dock bristfälligt, som nämnts ovan, och resultaten pekar i lite olika riktning, så det går inte att dra några slutsatser om sambandet mellan skolstängning och omställd undervisning och psykiskt välbefinnande för gymnasieungdomar.

PANAS-C = Positive and Negative Affect Schedule for Children. PA = positive affect. NA = negative affect.
Ref = referens. Eng = engagement. Pers = perseverance. Opt = optimism. Con = Connectedness. Hap = happiness. POMS = Profile of mood states.
Förklaring till hänvisning i tabellen: (a) odds kvot, justerad för ålder, kön, BMI, sysselsättning och psykisk påfrestning. (b) Mätning 3 gånger under exponeringstiden, vecka 3 redovisas i tabellen. Tidigare värden: vecka 1: 3,12 (0,81); vecka 2: 3,33 (0,81). (c) Exponeringstiden mäts från nedstängning/skolstängning.

En tidsseriestudie från Japan undersökte suicidtal under perioden mars–maj 2020, vilket motsvarade tiden för skolstängning och omställd undervisning, och jämförde med suicidtalen under samma period 2018 och 2019 (8), se tabell 8. Studien inkluderade alla barn och unga i Japan under 20 år och andelen av dessa med registrerat suicid i ett nationellt hälsoregister. Undersökningen visade ingen statistiskt säkerställd skillnad i incidensen av suicid. Studien justerade inte för eventuella bakgrundsfaktorer och beskrev inte datakvaliteten, men använde data från ett nationellt hälsoregister. Det är möjligt att alla fall inte hade hunnit registreras för 2020.

KI = konfidensintervall.
Förklaring till hänvisning i tabellen: (a) Exponeringstiden mäts från nedstängning/skolstängning.

En longitudinell studie med få deltagare (n = 53) undersökte prosocialt beteende i form av altruism och hjälpbeteende, samt empati i form av förmåga till perspektivtagande och empatisk medkänsla (12). Resultaten för de fyra självskattade utfallsmåtten pekar i lite olika riktning. Ingen skillnad sågs i altruism och hjälpbeteende under uppföljningsperioden, men en statistiskt säkerställd ökning för förmåga till perspektivtagande medan empatisk medkänsla minskade. Cirka 80 procent av deltagarna var flickor och studien hade stort bortfall (cirka 50 procent), oklara uppföljningstider och ingen justering för förväxlingsfaktorer. Sammantaget går det inte att uttala sig om sambandet mellan skolstängning och omställd undervisning och prosociala beteenden.

Fyra longitudinella studier undersökte förändring i fysisk aktivitet (7, 10, 11, 13), varav en även studerade matvanor (10).

Tre av de fyra studierna använde samma metod för att mäta fysisk aktivitet, Physical activity questionnaire for adolescents, PAQ-A (7, 11, 13). Deltagarna fick skatta sin aktivitetsnivå under sju dagar i olika typer av fysisk aktivitet, t.ex. idrottslektioner, organiserad idrott eller spontanidrott samt aktiv transport. Alla tre studier visade en tydlig nedgång i aktivitetsnivån efter 3–6 veckor med stängda skolor och omställd undervisning, se tabell 9.

PACE+ = Adolescent Physical activity measures. PAQ-A = Physical Activity Questionnaire for Adolescents. Ref = referens. MD = medelskillnad. KI = konfidensintervall.
Förklaring till hänvisning i tabellen: (a) Oddskvot, andelen som når 60 minuter per dag av fysisk aktivitet, justerad för ålder, kön, BMI, sysselsättning och psykisk påfrestning. (b) Exponeringstiden mäts från nedstängning/skolstängning.

I två av studierna analyserades förändring av fysisk aktivitetsnivå uppdelat på kön (7, 11). Flickorna hade en lägre aktivitetsnivå än pojkarna vid baslinjen, och i en av dessa studier fanns ingen statistiskt säkerställd nedgång i aktiviteten för flickor vid uppföljningen. I en av studierna nämndes att idrottslektionerna var den aktivitet som stod för den största nedgången i fysisk aktivitetsnivå (11). I en annan studie jämfördes ungdomars fysiska aktivitetsnivå i storstäder och landsbygd (13), men utan att beskriva hur dessa områden definierats. I studien ses en stor nedgång i fysisk aktivitet bland ungdomar i storstäder, och man drar slutsatsen att den skulle kunna förklaras med färre möjligheter att fortsätta med sin organiserade idrott. Data för detta presenteras dock inte. Ungdomar på landsbygden hade lägre aktivitetsnivå vid baslinjen än ungdomar i storstäder, och ingen statistiskt säkerställd förändring i aktivitetsnivå. De tre studierna som använde PAQ-A involverade samma forskare, men utfördes på ungdomar i två olika länder, Kroatien och Bosnien-Herzegovina.

Den fjärde studien mätte hur stor andel av ungdomarna som nådde rekommendationen om 60 minuters fysisk aktivitet per dag (10), se tabell 9. I denna studie var mer än 80 procent av deltagarna flickor. Resultatet visar en tydlig nedgång i andelen som når rekommendationen för fysisk aktivitet. Det finns dock oklarheter kring validiteten av utfallsmåttet som bestod av en screeningfråga som visat måttlig tillförlitlighet när det gäller att skatta fysisk aktivitetsnivå.

Sammantaget tyder underlaget på att den fysiska aktivitetsnivån minskade. Det finns dock vissa metodologiska brister, framför allt att studierna inte tagit hänsyn till förväxlingsfaktorer.

Den longitudinella studien av Munasinghe och medarbetare undersökte även förändring i konsumtionen av frukt, grönsaker och snabbmat (10), se tabell 10. Resultatet visade att snabbmatskonsumtionen minskade signifikant och att fruktkonsumtionen troligen minskade, medan grönsakskonsumtionen var oförändrad. I studien efterfrågades information om matkonsumtion under de senaste 24 timmarna. För frukt och grönsaker kan detta vara en rimlig tidsperiod, men den kan innebära validitetsproblem för snabbmat som de flesta äter oregelbundet och mer sällan. Liksom för fysisk aktivitet finns oklarheter om validiteten av utfallsmåtten och uppföljningen. Det är därför svårt att avgöra om gymnasieungdomar förändrade sina matvanor under skolstängningen och omställd undervisning.

KI = konfidensintervall. FFQ NSW = Food frequency New South Wales Centre for Public Health Nutrition. Ref = referens.
Förklaring till hänvisning i tabellen: (a) Justerad för ålder, kön, BMI, sysselsättning och psykisk påfrestning. (b) Exponeringstiden mäts från nedstängning/skolstängning.

Tre studier inkluderade både ungdomar och unga vuxna (14-16).

Två tidsseriestudier rapporterade om ungdomars och unga vuxnas inläggningar på olika specialiserade akutvårdsenheter (15, 16). Den ena analyserade skademönster månaden direkt efter nedstängning av samhället jämfört med månaden före (15) och man såg att antalet inläggningar för skador hade minskat markant. Andelen skador i åldersgruppen 17–25 år i förhållande till andra åldersgrupper hade inte förändrats, men för kvinnor i den åldersgruppen hade andelen som sökt vård för fall i hemmet ökat kraftigt (12 jämfört med 69 procent), medan vård för trafikskador hade minskat (70 jämfört med 19 procent). Bland männen i åldersgruppen fanns den största ökningen av andelen med ospecificerade skador, dvs. de som inte kategoriserades som trafikskador, fall i hemmet eller idrottsskador (15). Studien är genomförd i Indien och resultaten kan vara svåra att överföra till svenska förhållanden. Dessutom fanns det frågetecken om datakvaliteten, till exempel verkar ingen ha kontrollerat extraktionen av data från journaler. Information om orsak till skadan och tidpunkten samlades in, men på grund av stort internt bortfall användes inte denna information i analysen.

Den andra studien undersökte inläggningar för alkoholförgiftning bland 13–25-åringar i Italien (16). Studien jämförde andelen som lades in för alkoholförgiftning under tre veckor när samhället var nedstängt (mars till april) med andelen inläggningar under tre veckor efter den 4 maj då samhället hade öppnat igen och restriktionerna minskat. Dessutom jämfördes andelen inläggningar i maj med samma period 2019. Andelen inläggningar för alkoholförgiftning, av alla inläggningar, var lägre än 1 procent under nedstängningen, men ökade till 11 procent när man hade lättat på restriktionerna. Det totala antalet inläggningar var hälften så stort i maj 2020 som i maj 2019, men andelen inläggningar för alkoholförgiftning var markant högre 2020 (11 jämfört med 3 procent) (16).

Två studier, en upprepad tvärsnittsstudie och en tidsseriestudie, undersökte förändringar i psykiska besvär (14, 16). Den ena var en populationsbaserad studie från Storbritannien med subgruppsanalys av 16–24-åringar. Studien hade följt åldersgruppen varje år från 2014 (14). Psykisk påfrestning mättes med General Health Questionnaire (GHQ). Svarsfrekvensen i åldersgruppen var endast 32 procent, men studien var viktad och justerad för bortfall och en komplex studiedesign. Vid mätningen i april 2020 hade samhället varit nedstängt i ungefär en månad, och det resultatet jämfördes med ett medelvärde av tidigare års mätningar motsvarande oktober månad. Mellan 2014 och 2019 fanns en generell tendens till ökad psykisk påfrestning med cirka 1 skalsteg (10,9 till 12,0). Medelvärdet på GHQ var 14,7 (95 procent KI 14,1–15,3) för april 2020, vilket var en statistiskt säkerställd högre poäng på skalan jämfört med tidigare år (14).

I tidsseriestudien undersöktes inläggningar för alkoholförgiftning men också inläggningar för psykomotorisk agitation eller psykiatriska diagnoser såsom depression, psykos, självskada, ångest, drogmissbruk och ätstörningar (16). Man såg ingen skillnad i inläggningar under nedstängningen jämfört med längre fram när samhället åter hade öppnats. Dessutom fanns det inga skillnader i andelen inläggningar för psykomotorisk agitation eller psykiatriska diagnoser mellan maj 2020 och maj 2019 (16).

Inga studier som rör social hälsa identifierades.

Inga studier som rör levnadsvanor identifierades.

Här redovisas totalt 20 studier som har undersökt högskolestudenter (17-30, 33-38). Vi har också identifierat 2 interventionsstudier bland högskolestudenter (31, 32) som redovisas sist i resultatredovisningen i avsnittet ”Vilken effekt har insatser för att minska möjliga konsekvenser av smittskyddsåtgärderna?”.

En longitudinell studie utan kontrollgrupp undersökte förändring i högskolestudenters självrapporterade vikt och längd, så kallad kroppsmasseindex (BMI) (27). BMI är ett proxymått och inte ett hälsoutfall. Däremot finns det starka samband mellan BMI och flera hälsoutfall såsom diabetes typ 2 , hjärt- och kärlsjukdom och cancer. Ju högre BMI, desto högre risk för ohälsa. En förändring av BMI kan också indikera förändrade levnadsvanor, främst fysisk aktivitet och matvanor. Studien kunde endast följa upp 13 procent av deltagarna (n = 90) och visade ingen förändring i BMI mellan före och under skolstängning och omställd undervisning. Studien hade även andra systematiska fel som gör att det inte går att uttala sig om sambandet mellan skolstängning och omställd undervisning och BMI.

Studierna mätte psykisk hälsa genom självskattade symtom på depression, ångest, stress, sömnbesvär, psykisk påfrestning, tvångssyndrom (eng. obsessive compulsive disorder, OCD), självskada och psykiskt välbefinnande. Flera av studierna undersökte flera av dessa utfall.

Sex longitudinella studier mätte depressionssymtom före och under pandemin med tre olika skalor. En av studierna hade även en upprepad tvärsnittsdesign, se tabell 11. De flesta av dessa studier tyder på att depressionssymtomen ökade något efter skolstängningen och omställd undervisning.

CES-D = Center for Epidemiologic Studies Depression scale. CESD-R = Centre for Epidemiologic Studies Depression Scale—Revised. PHQ = Patient Health Questionnaire. DASS-21 = Depression Anxiety Stress Scale. MD = medelskillnad. KI = konfidensintervall.
Förklaring till hänvisning i tabellen: (a) Standard error. (b) Jämförelse av studenter som hann avsluta sina studier före pandemin med senare studenter som upplevt stängning av universitetet. (c) Från graf, flera mätpunkter, resultat vecka 10, före: 1,0; under, 1,25; med gradvis sjunkande trend till mätning vecka 12. (d) För varje rapporterad ökning av 1 000 dödsfall ökar DASS-21-depression. (e) Exponeringstiden mäts från nedstängning/skolstängning. (f) Exponeringstiden är 19 februari–20 mars, ingen uppgift om nedstängning/skolstängning.

En av studierna är gjord i Schweiz där man undersökte psykiska besvär bland 212 universitetsstuderande inom teknik och naturvetenskap, mestadels män, genom att följa upp dem sju månader efter baslinjeundersökningen (april 2019) och två veckor efter det att universitetet övergick till distansundervisning (20). Studien visade en statistiskt säkerställd ökning av depressiva symtom bland studenterna. I samma studie jämfördes också två grupper av studenter på samma utbildningslinje, men under olika år. Den ena gruppen var studenter som avslutade sina studier 2019, alltså före pandemin. De jämfördes med studenter på samma linje som studerade under pandemin i april 2020, men det gick inte att se någon skillnad i depressionssymtom mellan grupperna.

En studie från Kanada undersökte psykisk hälsa bland 333 universitetsstuderande som rapporterade psykiska besvär (mätt med symtom på depression, ångest, borderlinepersonlighet och alkoholberoende) och bland 400 studerande som inte rapporterade sådana besvär vid baslinjemätningen i maj 2019 (24). De flesta var kvinnor. Uppföljningen gjordes ett år senare i maj 2020, efter två månader med distansundervisning. Resultaten visade att de depressiva symtomen hade minskat bland studenter som angett psykiska besvär vid baslinjen, medan de tycktes ha ökat bland studenter som från början inte haft några symtom på psykiska besvär. Dessa förändringar var statiskt säkerställda.

I en studie från USA följdes 178, mestadels kvinnliga, universitetsstuderande upp veckovis, från terminsstart i januari 2020 och 12 veckor framåt för att jämföra med tidigare terminer (25). Studien mätte depressiva symtom, men även långvarigt sittande och symtom på ångest. Resultaten visade en statistiskt säkerställd ökning av depressiva symtom jämfört med terminerna före covid-19-pandemin.

En studie från Kina undersökte om det fanns ett samband mellan rapporteringen av antalet döda i covid-19 i Kina och negativa känslor såsom depression bland 66 studenter i olika provinser i Kina (38). Studien omfattade tre datainsamlingar varav de två första genomfördes innan WHO utlyste covid-19 som en pandemi (den 11 mars 2020). Den tredje datainsamlingen genomfördes den 20 mars. Medan datainsamlingen pågick ökade dödstalen pga. covid-19 markant i Kina. Resultaten tyder dock inte på något samband mellan rapporterade dödstal och depressionssymtom bland de kinesiska studenterna.

I en annan studie från USA studerades depressiva symtom bland 288 unga (18–25 år), mestadels studerande (57 procent), som rekryterades via en internetplattform som använts för att rekrytera deltagare till olika undersökningar (28). Baslinjeundersökningen genomfördes under pågående pandemi i maj 2020, ungefär en månad efter att befolkningen uppmanats att stanna hemma för att minska smittspridningen. Studien visade att nivåerna av depressiva symtom hade minskat vid uppföljningen en månad senare.

Resultaten från en studie från Indien tydde på en viss ökning av depressiva symtom bland 277 medicinstuderande under pandemin jämfört med innan. Dock var denna ökning inte statistiskt säkerställd (36).

Sammantaget tyder majoriteten av studierna på en ökning av depressionssymtom under pandemin, med nedstängningar och övergång till distansundervisning. Dock fanns brister i studierna, framför allt i rapporteringen av exponeringen. I flera fall gjordes baslinjemätningen långt före pandemin, och andra vanliga brister var stora bortfall och att man inte hade tagit hänsyn till förväxlingsfaktorer.

Sju longitudinella studier undersökte symtom på ångest, varav majoriteten använde Generalized Anxiety Disorder-7 scale (GAD-7), se tabell 12. Dessa studier är i stort sett desamma som undersökte depressionssymtom. Resultaten tyder på att ångestsymtomen ökade under pandemin och skolstängningarna och omställd undervisning, och det gäller då samma studier som visade en ökning av depressionssymtom (20, 24, 25).

GAD-7 = Generalized Anxiety Disorder-7 scale. SAS = The Zung Self-Rating Anxiety Scale. DASS-21 = Depression Anxiety Stress Scale. MD = medelskillnad. KI = konfidensintervall.
Förklaring till hänvisning i tabellen: (a) Standard error. (b) Jämförelse av studenter som hann avsluta sina studier före pandemin med senare studenter som upplevt stängning av universitetet. (c) Från graf, flera mätpunkter, vecka 10 före: 1,3, under: 1,7, med gradvis sjunkande trend till vecka 12. (d) Värdet i tabellen är mättillfälle 2 (T2); T1: 36,3 (7,4). (e) För varje rapporterad ökning av 1 000 dödsfall ökar DASS-21-ångest. (f) Wilks lambda, jämförelse mellan T1 + T2 och T3. (g) Exponeringstiden mäts från nedstängning/skolstängning. (h) Från T1 till T3. (i) Från början av mars 2020 då utbildningen övergick till distans till uppföljningen påbörjades 28 april 2020 (T3). (j) Exponeringstiden är 19 februari–20 mars, ingen uppgift om nedstängning/skolstängning.

Den upprepade tvärsnittsstudien från Schweiz, av Elmer och medarbetare, visade inte heller någon skillnad i ångestsymtom mellan studenterna som avslutade sina studier före pandemin och de senare studenterna (20). Rapporteringen av antal dödsfall pga. covid-19 i Kina verkar inte heller ha något samband med ångestsymtom bland de kinesiska studenterna (38). I studien från USA gjordes baslinjeundersökningen under pandemin, och vid uppföljningen en månad senare hade ångestsymtomen minskat något (28).

I den sjunde longitudinella studien undersöktes symtom på ångest och tvångssyndrom bland 4 006 universitetsstuderande (26). Baslinjeundersökningen genomfördes i början av februari 2020 när studenterna hade ett studieuppehåll. Då hade smittspridningen pågått ett tag och hela det kinesiska samhället var nedstängt. Den första av de två efterföljande datainsamlingarna genomfördes cirka två veckor efter att man börjat lätta på restriktionerna och studenterna hade återgått till distansundervisning, och den andra när pandemin tycktes vara mer under kontroll men studenterna fortfarande hade distansundervisning. Resultaten tyder på att ångestsymtomen minskade något från den första uppföljningen till den andra, i takt med att restriktionerna minskade.

Sammantaget tyder resultaten från de flesta av dessa studier på en ökning av ångestsymtom under pandemin och skolstängningarna. Studierna har dock vissa brister, framför allt gällande exponering, förväxlingsfaktorer och bortfall, precis som för depressionsstudierna.

Sex studier mätte symtom på stress med fyra olika skalor, se tabell 13. Resultaten tyder på att förekomsten av stress har ökat under pandemin. Fyra av dessa studier är desamma som för symtom på depression och ångest (20, 24, 36, 38). Resultaten pekar också i samma riktning, dvs. att symtomen på stress ökade bland studenterna under pandemin och skolstängningen och omställd undervisning.

PSS = Perceived Stress Scale. PCL = 20 item PTSD Checklist. DASS-21 = Depression Anxiety Stress Scale. SSI-SM = The Student Stress Inventory-Stress Manifestations. MD = medelskillnad. KI = konfidensintervall.
Förklaring till hänvisning i tabellen: (a) Jämförelse av studenter som hann avsluta sina studier före pandemin med senare studenter som upplevt stängning av universitetet. (b) Median (IQR). (c) För varje rapporterad ökning av 1 000 dödsfall ökar DASS-21-stress. (d) Baslinjemätningen började i april 2015 och pågick till april 2020. (e) Exponeringstiden mäts från nedstängning/skolstängning. (f) Exponeringstiden är 19 februari–20 mars, ingen uppgift om nedstängning/skolstängning.

Resultaten av Zhang och medarbetare tyder på att ökningen av dödsfall pga. covid-19 i Kina inte heller hade något samband med stress bland de kinesiska studenterna (38). Den femte studien var en longitudinell studie från Schweiz som undersökte stress bland 768 personer i åldern 22 år under pandemin (37). Ungdomarna rekryterades från en tidigare prospektiv studie där datainsamlingen genomfördes omkring 1,5–2 år tidigare. Uppföljningen gjordes när det schweiziska samhället hade varit nedstängt i fyra veckor. Resultaten visade en statistiskt säkerställd ökning av stressymtom.

Den sjätte studien var också longitudinell och undersökte olika aspekter av stress bland 138 sjuksköterskestuderande under det andra året av sina studier (22). Stressnivåerna undersöktes i början av februari 2020 som en del i en studie om att minska stress bland sjuksköterskestudenter. Nedstängningen av samhället gjorde dock att interventionen inte kunde genomföras, så studien designades om och två nya datainsamlingar genomfördes i stället, varav den andra omkring sex veckor efter nedstängningen. Resultaten tyder på en statistiskt säkerställd ökning av stressnivåerna.

Sammantaget tyder majoriteten av dessa studier på att stressymtomen ökade bland studenter. Även här finns dock brister i studierna som gör att resultaten bör tolkas med försiktighet (se ovan).

Psykisk påfrestning är ett samlat mått på symtom på depression, ångest och stress och det mättes med olika skalor i de fyra studierna som undersökte detta (19, 29, 37, 38). Studiernas resultat pekar i lite olika riktning, se tabell 14.

SBQ = Social Behaviour Questionnaire. DASS-21 = Depression Anxiety Stress Scale. PHQ-9 =The 9‐item Patient Health Questionnaire. BPM = The Brief Problem Monitor. MD = medelskillnad. KI = konfidensintervall.
Förklaring till hänvisning i tabellen: (a) PHQ-4 mäter depression och ångest. (b) Baslinjemätningen började i april 2015 och pågick till april 2020. (c) För varje rapporterad ökning av 1 000 dödsfall ökar DASS-21. (d) Exponeringstiden mäts från nedstängning/skolstängning. (e) Exponeringstiden är 19 februari–20 mars, ingen uppgift om nedstängning/skolstängning.

I den longitudinella studien av Copeland och medarbetare undersöktes internaliserade och externaliserade problem och uppmärksamhetsproblem med skalan The Brief Problem Monitor (BPM) bland 576 förstaårsstudenter på universitet (19). Undersökningen genomfördes i början av vårterminen 2020 och återigen i slutet av terminen när universitet och campus hade stängts och gått över till distansundervisning. Resultaten tyder på en statistiskt säkerställd ökning av både externaliserande problem och uppmärksamhetsproblemen men ingen förändring i internaliserade problem.

I en longitudinell studie från Schweiz undersöktes stress bland 22-åringar, varav majoriteten bedrev någon form av studier, med Social Behaviour Questionnaire (SBQ) för att mäta sociala och emotionella beteenden (37). Resultaten visar en statistiskt säkerställd ökning av psykisk påfrestning mätt med SBQ. Li och medarbetare undersökte psykisk påfrestning bland 555 universitetsstuderande genom att använda Patient Health Questionnaire (PHQ-4) som består av fyra frågor om symtom på depression och ångest (29). Uppföljningen gjordes 1,5 månader efter baslinjemätningen och cirka två veckor efter att det kinesiska samhället stängts ner. Resultaten visade att symtomen på depression och ångest ökade under nedstängningen. Däremot tyder resultaten från an annan kinesisk studie på att rapportering av antalet dödsfall pga. covid-19 i Kina inte hade något samband med psykisk påfrestning bland studenter (38). I den studien mättes psykisk frestning med Depression Anxiety Stress Scale (DASS-21).

Sammantaget tyder underlaget på en viss ökning av psykisk påfrestning. Dock är det svårt att jämföra resultaten eftersom studierna använder olika skalor och det även finns andra brister, såsom att man inte tagit hänsyn till förväxlingsfaktorer och exponering.

Fyra studier undersökte sömnbesvär och alla använde samma skala (Pittsburgh Sleep Quality Index, PSQI). Studiernas resultat tyder på att sömnbesvären har ökat bland studenter under pandemin, se tabell 15.

PSQI = Pittsburgh Sleep Quality Index. MD = medelskillnad. KI = konfidensintervall.
Förklaring till hänvisning i tabellen: (a) För varje rapporterad ökning av 1 000 dödsfall ökar PSQI global score. (b) Exponeringstiden mäts från nedstängning/skolstängning. (c) Exponeringstiden är 19 februari–20 mars, ingen uppgift om nedstängning/skolstängning.

En av studierna från Spanien undersökte sömnbesvär bland sjuksköterskestudenter som rekryterades från en tidigare studie i januari 2020 (34). Uppföljningen gjordes i april, fyra veckor efter att universiteten stängdes och distansundervisning infördes. Resultaten pekar på en ökning av sömnbesvär. I en studie från USA undersöktes förändrade sömnbesvär på grund av nedstängning och omställd undervisning bland studenter på ett universitet som är inriktat på grupper som sällan går vidare till högre studier (30). Studenterna hade vid baslinjen mindre besvär än studenterna från Spanien, men ökningen var i samma storleksordning.

I studien av Zhang och medarbetare kunde sömnbesvär kopplas till rapporteringen av dödsfall i covid-19 i Kina (38). För varje ökning av 1 000 dödsfall ökade PSQI med ett skalsteg, medan depression, ångest och stress inte var relaterade till rapporteringen. Dock hade studien endast 66 deltagare och det fanns andra brister i beskrivningen av exponeringen. Ytterligare en studie från Spanien visade ingen statistiskt säkerställd ökning av sömnbesvär (35), men även här var förändringen ungefär lika stor som i övriga studier. Studien hade dock ett mycket stort bortfall med endast 20 studenter som deltog i uppföljningen.

Sammantaget tyder underlaget på att studenternas sömnbesvär har ökat under pandemin. Storleken på sambandet mellan pandemin och smittskyddsåtgärderna och sömnbesvär är också ungefär detsamma i studierna.

Självskador som inte handlar om suicidförsök undersöktes av Hamza och medarbetare bland högskolestudenter med eller utan psykiska besvär vid baslinjen (24). Förekomsten mättes med skalan Inventory of Statements about Self-Injury (ISAS). Resultaten tyder på en viss ökning av självskadebeteende under pandemin i båda grupperna, men den var inte statistiskt säkerställd.

Ji och medarbetare undersökte symtom på tvångssyndrom bland 4 006 kinesiska universitetsstuderande (26). Symtomen mättes vid tre olika tidpunkter med skalan Yale-Brown Obsessive-Compulsive Scale (Y-BOCS). Baslinjeundersökningen gjordes i februari när skolorna hade vinteruppehåll och pandemin pågick för fullt, och två uppföljningar gjordes när spridningen av covid-19 hade börjat avta och restriktionerna successivt börjat minska samtidigt som studenterna hade distansundervisning. Studien visade att de kinesiska studenterna rapporterade mindre symtom i takt med att restriktionerna lättades. Minskningen var statistiskt säkerställd.

Tre studier mätte förändringar i psykiskt välbefinnande före och under pandemin med två olika skalor (24, 29, 30) (tabell 16). Den longitudinella studien av Hamza och medarbetare använde skalan The Positive and Negative Affect Schedule (PANAS) som mäter positiva och negativa känslor. Resultaten visade att känslor av nedstämdhet minskade bland studenter som redan innan upplevde psykiska besvär medan nedstämdheten ökade bland de studenter som inte upplevde psykiska besvär vid baslinjemätningen i maj 2019. Båda grupperna kände mindre upprymdhet under pandemin jämfört med före. Dessa minskningar var dock inte statistiskt säkerställda. Studien av Maher och medarbetare riktade sig till grupper i USA som normalt inte går vidare till högre studier, och man använde också PANAS för att undersöka psykiskt välbefinnande (30). Studenterna fick besvara frågorna mellan januari och fram till skolstängningen och omställd undervisning den 13 mars. Uppföljningen gjordes ungefär en månad in i nedstängningen, då cirka 40 procent av studenterna hade flyttat, troligtvis tillbaka till sina hemstäder. De negativa känslorna hade då ökat signifikant och de positiva känslorna minskat, även de signifikant. I den kinesiska studien av Li och medarbetare (29) ökade de negativa känslorna medan man inte observerade någon förändring för positiva känslor.

Sammantaget tyder dessa studier på att de negativa känslorna har ökat under pandemin, medan det är mer oklart hur positiva känslor har förändrats. Som vi tidigare noterat finns vissa brister i studierna som gör att resultaten bör tolkas med försiktighet.

PANAS =The 10-item Positive and Negative Affect Schedule. PA = Positive affect. NA = Negative affect. MD = medelskillnad. KI = konfidensintervall.
Förklaring till hänvisning i tabellen: (a) Exponeringstiden mäts från nedstängning/skolstängning.

En del studier hade fokus på social hälsa. De som mätte självrapporterade förändringar i sociala relationer finns i tabell 17 (20, 24) och de som studerade upplevd ensamhet listas i tabell 18 (18, 20, 21, 24).

ICSRLE = Inventory of College Students Recent Life Experiences. MD = medelskillnad. KI = konfidensintervall.
Förklaring till hänvisning i tabellen: (a) Exponeringstiden mäts från nedstängning/skolstängning.

Hamza och medarbetare undersökte även sociala relationer (24). De använde skalan Inventory of College Students Recent Life Experiences (ICRLE) vars två komponenter fokuserade på om personen var involverad i en kärleksrelation (partner) och om hen hade kamratproblem. Detta undersöktes bland studenter som upplevde psykiska besvär respektive inte rapporterade sådana besvär vid baslinjeundersökningen i maj 2019. Resultaten tyder inte på någon skillnad i kärleksrelationer i någon av studentgrupperna före jämfört med under pandemin. Däremot visade resultaten att studenter som rapporterade psykiska besvär vid baslinjen hade mindre kamratproblem under pandemin jämfört med innan. Man såg ingen skillnad i kamratproblem före och under pandemin bland studenter som inte rapporterade psykiska besvär vid baslinjen.

Elmer och medarbetare hade inkluderat både en longitudinell och upprepad tvärsnittsdesign i sin studie (20). Studenterna fick svara på frågor om sitt sociala nätverk och om social isolering, både före och under pandemin. Resultaten från den longitudinella studien tyder på att studenterna hade färre välfungerande samspel (t = 4,15; p < 0,001; d =" 0,20)" och färre att studera med (t =" 3,60;" p>< 0,001; d =" 0,24)" under skolstängningen och omställd undervisning. däremot var resultaten oförändrade för kamratnätverk och informellt och emotionellt stöd. samma studie tyder på att det under pandemin var en högre andel som inte hade några sociala kontakter alls och inte hade någon att studera med, jämfört med före skolstängningen och omställd undervisning, 39 procent jämfört med 23 procent. resultaten för samspel, kamratnätverk och informellt och emotionellt stöd var oförändrat (dessa resultat kommer från en graf och presenteras inte i tabellen nedan). Även resultaten från den upprepade tvärsnittsstudien tyder på att studenterna hade färre välfungerande samspel (t ="1,73;" p ="0,043;" d ="0,30)" och färre att studera med (t ="1,80;" p ="0,038;" d ="0,33)" under nedstängningen. kamratnätverk, informellt och emotionellt stöd var oförändrat (dessa resultat kommer också från en graf och presenteras inte i tabellen).

Fyra studier undersökte känslor av ensamhet pga. social isolering under pandemin (18, 20, 21, 24). Upplevd ensamhet och social samhörighet mättes med tre olika skalor (tabell 18), och studierna tyder på ökade ensamhetskänslor bland studenter under pandemin. Elmer och medarbetare, som inkluderade främst manliga teknikstudenter, visade att ensamhetskänslan hade ökat jämfört med ett drygt halvår före pandemin (20). Däremot observerades ingen skillnad när studien jämförde studenter som hade avslutat sina studier innan pandemin bröt ut med studenter som upplevde pandemin. Studien av Hamza och medarbetare visade att studenterna som vid baslinjen rapporterade psykiska besvär hade oförändrad känsla av ensamhet under pandemin jämfört med före (24), medan den hade ökat bland dem som inte rapporterade psykiska besvär före pandemin. Denna ökning var statistiskt säkerställd.

UCLA = University of California Los Angeles loneliness scale. ICSRLE = Inventory of College Students Recent Life Experiences. SCS = Social connectedness. MD = medelskillnad. KI = konfidensintervall.
Förklaring till hänvisning till tabellen: (a) Risk för ensamhet, beta-koefficient, före 0,19; KI 0,02; 0,35; under 0,43; KI 0,28; 0,58. (b) Jämförelse av studenter som hann avsluta sina studier före pandemin med studenter som upplevt stängning av universitetet pga. pandemin. (c) Exponeringstiden mäts från nedstängning/skolstängning.

Den longitudinella studien av Folk och medarbetare undersökte social samhörighet bland 467 universitetsstuderande som 2–3 månader tidigare hade svarat på en enkät som en del av universitetets generella hälsoscreening (21). Skalan Social connectedness scale (SCS) användes. Uppföljningen gjordes cirka tre veckor efter att universitetet stängdes och övergick till distansundervisning. Resultaten tyder på lägre nivåer av social samhörighet under skolstängningen och omställd undervisning jämfört med före. En upprepad tvärsnittsstudie från Storbritannien undersökte riskfaktorer för ensamhet i två olika kohorter före och under pandemin (18). Att vara student var en moderat riskfaktor för att uppleva ensamhet före pandemin, men under pandemin innebar det en högre risk.

Sammantaget tyder resultaten på att studenter kände sig mer ensamma under pandemin och skolstängningen och omställd undervisning. Studierna har dock brister i exponering och förväxlingsfaktorer, vilket gör att resultaten bör tolkas med försiktighet.

Bland högskolestudenter identifierades fem longitudinella studier (24, 25, 30, 35, 38), två upprepade tvärsnittsstudier (17, 33) och en studie som hade både en longitudinell design och en upprepad tvärsnittsdesign (23). Studierna undersökte antingen alkoholvanor, fysisk aktivitet eller matvanor.

En longitudinell studie undersökte olika utfall som är kopplade till psykisk ohälsa, men även studenternas alkoholvanor (24). Den analyserade om studenter som vid baslinjen upplevde psykiska besvär reagerade på annat sätt under nedstängning och skolstängning än studenter som inte upplevde detta. Alkoholvanor skattades med AUDIT. Trenden i resultatet är att studenter med psykiska besvär minskade sin alkoholkonsumtion, medan studenter utan psykiska besvär ökade den. Resultaten är inte statistiskt säkerställda, men är i linje med studiens resultat för utfall som är relaterade till psykisk hälsa, dvs. att studenter med psykiska besvär antingen fick mindre symtom av olika psykiska besvär eller i vart fall inte blev sämre, medan studenter utan psykiska besvär vid baslinjen fick ökade symtom på psykiska besvär. En av svagheterna i studien är att baslinjemätningen gjordes långt före nedstängningen och skolstängningen, och att det därför finns risk för att individer klassificerats i fel grupp.

Fysisk aktivitet och långvarigt sittande bland högskolestudenter undersöktes i sju olika studier. Fyra hade en longitudinell design utan kontrollgrupp (25, 30, 35, 38), en studie hade både longitudinell design och upprepad tvärsnittsdesign (23), medan två studier var upprepade tvärsnittsstudier (17, 33).

Fysisk aktivitet mättes med validerade frågeformulär eller mobilapplikation. Det vanligaste utfallsmåttet var antal minuter per vecka av fysisk aktivitet på en hög intensitetsnivå (VPA) (tabell 19). Flera av studierna mätte flera utfallsmått för fysisk aktivitet: fysisk aktivitet på en måttlig intensitetsnivå (MPA) (17, 33, 35, 38), fysisk aktivitet på en måttlig till hög intensitetsnivå (MVPA) (30, 35), fysisk aktivitet på en låg intensitetsnivå (LPA) (17, 38), antal minuter av promenader per vecka (walking) (23, 35), andel som når rekommendationen för fysisk aktivitetsnivå hos vuxna (23, 35), totala antalet minuter per dag av fysisk aktivitet (33), antalet dagar med antingen måttlig eller hög intensitet av fysisk aktivitet (35), antal steg per dag (35) och antal metabola ekvivalent (MET) minuter per vecka (17).

VPA = Vigorous Physical activity. IPAQ = International Physical Activitiy Questionnaire. AAS = Active Australia Survey. MD = medelskillnad. KI = konfidensintervall.
Förklaring till hänvisning i tabellen: (a) Andel i procent med hög intensitetsnivå. (b) Data från författarna. (c) Median, interkvartil intervall (IQR). (d) Omräknat från minuter/dag till minuter/vecka. (e) Inga data presenterad, har efterfrågat data från författarna. (f) Exponeringstiden mäts från nedstängning/skolstängning. (g) Exponeringstiden är 19 februari–20 mars, ingen uppgift om nedstängning/skolstängning.

Majoriteten av studierna visade en nedgång i fysisk aktivitet, men alla resultat är inte statistiskt säkerställda. En större upprepad tvärsnittsstudie med lite längre exponeringstid visade dock ingen förändring i fysisk aktivitetsnivå, snarare fanns det tecken på att den fysiska aktiviteten hade ökat vid uppföljningen (33). Studien inkluderade sjuksköterskestudenter och hade få manliga deltagare.

En av studierna hade bristfällig beskrivning av utförandet, men har tolkats som en upprepad tvärsnittsstudie snarare än en ren tvärsnittsstudie (17). Den omfattade ett litet urval av idrottsstudenter från Mexiko och deltagarna hade en mycket högre aktivitetsnivå vid baslinjen än de andra studiernas deltagare. De kan därför vara svåra att jämföra med studenter i övrigt.

Studierna hade olika typer av risker för snedvridning av resultatet. I de longitudinella studierna var bortfallet stort eller så var rapporteringen generellt otydlig samt att man inte tagit hänsyn till förväxlingsfaktorer. I de upprepade tvärsnittsstudierna var rapporteringen generellt bristfällig eller så var exponeringstiden kort. Förväxlingsfaktorer hade generellt sett inte heller beaktats. Trots dessa brister tyder dock underlaget på minskad fysisk aktivitet bland högskolestudenter.

Långvarigt sittande, det vill säga att någon ligger, sitter eller går väldigt långsamt och extremt korta sträckor, verkade i medeltal ha ökat med två timmar per dag bland högskolestudenter under distansundervisningen (tabell 20). Studierna som undersökte detta hade brister i bortfall, förväxlingsfaktorer och uppgifter om exponeringen. Studien av Zhang presenterade inga data som gick att extrahera och data efterfrågades från författarna, men utan framgång. I de tre studierna med resultat pekade alla entydigt mot ett ökat långvarigt sittande (25, 33, 35).

IPAQ = International Physical Activitiy Questionnaire. MD = medelskillnad. KI = konfidensintervall.
Förklaring till hänvisning i tabellen: (a) Anger uppskattat resultat från graf vecka 12, MD: vecka 9, 0 tim; vecka 10, 0 tim; vecka 11, 1 tim. (b) Omräknat från minuter/dag till timmar/dag. (c) Inga data presenterad, har efterfrågat data från författarna. (d) Exponeringstiden mäts från nedstängning/skolstängning. (e) Exponeringstiden är 19 februari–20 mars, ingen uppgift om nedstängning/skolstängning.

I studien av Gallo och medförfattare undersöktes även studenternas energiintag per dag (23). Den longitudinella designen visade ingen förändring medan den upprepade tvärsnittsstudien visade att kvinnliga studenter, men inte manliga, hade högre energiintag 2020 jämfört med liknande populationer av studenter 2018 och 2019 (tabell 21). Endast 25 av 159 deltagare följdes upp i den longitudinella studien, vilket är en svaghet. När jämförelsen gjordes mellan studenter från olika årskullar hade studenterna 2020 endast haft studier på distans i en vecka. Årskullarna intervjuades också om sitt matintag på olika veckodagar. Helgdagar var mer vanligt för de tidigare åren än under pandemin. Detta skulle kunna betyda att energiintaget är överskattat för de föregående åren, vilket i sin tur skulle kunna innebära att skillnaderna i energiintag mellan 2020 och föregående år är underskattade.

24h-recall = 24-timmars intervju. MD = medelskillnad. KI = konfidensintervall.
Förklaring till hänvisning i tabellen: (a) Data från författarna. (b) Median, interkvartil intervall (IQR). (c) Exponeringstiden mäts från nedstängning/skolstängning.

I en studie på ett universitet som är inriktat på grupper som sällan går vidare till högre studier undersöktes förändringar i studenternas matosäkerhet (30). Matosäkerhet innebär att man har begränsad eller osäker tillgång till näringsriktig och säker mat eller begränsad eller osäker möjlighet att skaffa mat på ett socialt acceptabelt sätt, till exempel att man behöver söka hjälp hos hjälporganisationer. Orsaken är ofta finansiella svårigheter. Studien visade att studenterna vid baslinjen bedömdes ha en något förhöjd risk för matosäkerhet, 0,84 (sd 1,10) utifrån US Household Food Security Survey module. Vid uppföljningen under pandemin hade matosäkerheten sjunkit något (0,65; sd 1,03), men skillnaden var inte statistiskt säkerställd (p = 0,07). Cirka 40 procent av studenterna flyttade när distansundervisningen påbörjades, troligen tillbaka till föräldrahemmet där matsituationen möjligen förbättrades för vissa studenter. Studien hade inte justerat för eventuella förväxlingsfaktorer.

I sökningarna identifierades två interventionsstudier med fokus på att stödja högskolestudenter från Spanien att hantera situationen med pandemi, skolstängning och omställd undervisning samt reaktioner på det (31, 32). Studien av Moreno Fernandez och medförfattare undersökte stress och välbefinnande (31), och handlade om att lära studenterna om emotionell intelligens (EI). 47 farmakologistudenter fick undervisning och deltog i workshoppar om EI i två månader under pandemin. Resultaten tyder på att studenterna upplevde en viss minskning i utmattning och cynism och en ökning av självutveckling jämfört med före interventionen (tabell 22). Studenterna kände sig också mer engagerade i sina studier.

MBI-SS = The Maslach Burnout Inventory-Student Survey Inventory. UWES-S = Utrech Work Engagement Scale-Students. GAD-7 = Generalized Anxiety Disorder 7. MD = medelskillnad. KI = konfidensintervall. Emo = emotional exhaustion. Cyn = cynicism. Acad = academic self-efficacy. Dedi= dedication. Abs = absorption.
Förklaring till hänvisning i tabellen: (a) Poäng över 1 indikerar ångest. (b) Exponeringstiden mäts från nedstängning/skolstängning.

Den andra studien undersökte symtom på ångest bland 44, mestadels kvinnliga universitetsstuderande före och efter att de lärt sig olika avslappningstekniker (32). Undervisning och workshoppar genomfördes online i kombination med teknikövningar som gjordes på egen hand. Resultaten tyder på en viss minskning av ångestsymtom bland deltagarna.

Båda studierna visade att insatserna hade vissa positiva effekter. Studierna var dock inte kontrollerade och hade flera allvarliga brister, till exempel få deltagare och oklar beskrivning av insatserna.

Högskolestudenters hälsa verkar ha försämrats till följd av covid-19-pandemin och åtgärderna som införts med exempelvis skolstängningar och omställd undervisning. För studenter visar genomgången en ökning av psykiska besvär, sömnbesvär, upplevd ensamhet och långvarigt sittande. Den fysiska aktiviteten tycks ha minskat bland både högskolestudenter och gymnasieungdomar. Resultaten baseras på studier genomförda under våren 2020. Utifrån studierna går det inte att avgöra vad som beror på pandemin i sig och vad som kan tillskrivas olika smittskyddsåtgärder, till exempel fjärr- och distansundervisning. Men det är rimligt att de förändringar som ses har samband med pandemin och åtgärderna för att minska smittspridningen.

Majoriteten av studierna hade korta uppföljningstider, 2–6 veckor, och därför går det bara att dra slutsatser om de tidiga effekterna. De flesta ingående studierna genomfördes i länder som initialt hade hårdare restriktioner än Sverige, vilket gör det svårt att överföra resultaten till en svensk kontext. Men det är möjligt att de utmaningar som gymnasieungdomar och högskolestudenter haft med fjärr- och distansundervisning är ungefär desamma oavsett land.

Pandemin och smittskyddsåtgärderna har på olika sätt gjort det svårt för ungdomar och unga vuxna att upprätthålla dagliga rutiner för fysisk aktivitet, mat och sömn samt bibehålla sociala relationer och meningsfulla aktiviteter, vilket har stor betydelse för välmåendet. Tidigare forskning visar till exempel att ofrivillig ensamhet (39) och långvarigt sittande (40) kan innebära stora risker för vår hälsa. Dessutom hade ungdomar och unga vuxna redan före pandemin en negativ utveckling i fysisk aktivitet och psykisk hälsa, så det finns skäl att vara särskilt uppmärksam på den fortsatta utvecklingen på dessa områden. Individer kan ha väldigt olika förutsättningar för att anpassa sig till denna nya situation, och därför behöver olika verksamheter som möter dessa grupper i ännu högre grad arbeta aktivt med hälsofrämjande och förebyggande insatser.

Det finns fortfarande få publicerade studier om gymnasieungdomar och få studier som belyst konsekvenser för den fysiska och sociala hälsan och vissa levnadsvanor. Dessutom har studierna påtagliga risker för snedvridning av resultatet. Det betyder att vi ännu inte kan dra några definitiva slutsatser om sambanden mellan covid-19-pandemin och olika hälsoutfall och levnadsvanor i dessa målgrupper. Resultaten tyder dock på en påverkan på hälsa och levnadsvanor, och det är viktigt att fortsätta följa utvecklingen på området.

Det saknas studier som fokuserat på särskilt utsatta grupper, till exempel ungdomar och unga vuxna från socialt utsatta områden, med föräldrar med låg socioekonomisk status, från annat land eller med funktionsnedsättning. En studie rapporterar en större minskning av fysisk aktivitet bland gymnasieungdomar som bor i storstäder jämfört med glesbygd (13). En möjlig förklaring enligt artikelförfattarna var att ungdomar i storstäder oftare deltar i organiserad idrott och att inställda fritidsaktiviteter därför påverkar storstadsborna i högre utsträckning. En annan studie visar att studenter som hade psykiska besvär före pandemin verkar må lite bättre under pandemin, medan studenter utan besvär upplevde en försämring. Nivån av psykiska besvär var dock fortsatt högre bland studenter med tidigare psykiska besvär (24). Dessa resultat talar för att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet behöver riktas mot att stödja redan sårbara grupper, men att det också behöver intensifieras för att motverka att fler ungdomar och studenter utvecklar ohälsa.

Litteraturöversiktens metodsteg har anpassats för att vi relativt snabbt skulle kunna sammanställa resultat från den vetenskapliga litteraturen. Därför ingår inte grå litteratur, till exempel rapporter från myndigheter eller andra organisationer eller opublicerat material. Även preprint-artiklar exkluderades. Peer-review var ett inklusionskriterium för att säkerställa kvaliteten på underlaget. Detta innebär dock att det finns en risk att relevant litteratur har missats.

Vi har avstått från vissa krav som normalt ställs på en mer omfattande litteraturöversikt, t.ex. att studiernas relevans och kvalitet ska kontrolleras av två granskare oberoende av varandra. Detta kan ha medfört att relevanta artiklar exkluderats eller att granskningen och dataextraktionen har vissa kvalitetsbrister, och därmed kan litteraturöversiktens resultat vara mindre tillförlitligt. Varje steg i processen har dock inkluderat ett visst mått av kvalitetssäkring i form av t.ex. stickprovskontroller och granskning av personer som inte själva deltagit i genomförandet.

Litteraturgenomgången visar att det har publicerats en hel del forskning om covid-19-pandemin bland högskolestudenter, men att det fortfarande saknas studier av god kvalitet. I huvudsak bygger underlaget på studier med icke-slumpmässiga urval, vilket innebär att det är svårt att överföra resultaten till att gälla alla gymnasieungdomar, unga vuxna eller högskolestudenter. Bland högskolestudenterna deltog i huvudsak kvinnor, och det kan möjligen hänga ihop med vilken fakultet som deltagarna rekryterades ifrån eller vilket utfall som studerades. För gymnasieungdomar varierade könsfördelningen. Det fanns risk för snedvridning av studiernas resultat i majoriteten av studierna, och för det mesta handlade det om att de inte fullt ut tagit hänsyn till förväxlingsfaktorer eller att de hade stora bortfall. Utfallsmåtten i de inkluderade studierna hade däremot generellt en hög validitet.

De longitudinella studierna som hitintills publicerats hade inte inkluderat någon jämförelsegrupp med en annan exponering. Därmed kan vi inte dra slutsatsen att det är den specifika smittskyddsåtgärden i studierna som är orsaken till eventuella förändringar i hälsa eller levnadsvanor. De studier som hade en upprepad tvärsnittsdesign jämförde en exponerad grupp med en oexponerad, men för de flesta studier var exponeringstiden bara ett fåtal veckor, och i vissa fall var det oklart hur jämförbara grupperna var gällande andra faktorer. Överlag fanns också bristfälliga beskrivningar av studiedeltagarnas exponering för olika smittskyddsåtgärder eller händelser. Vissa studier var mer utförliga i sin beskrivning, t.ex. när i tiden nedstängning och omställd undervisning införts, och i förhållande till baslinjemätning och uppföljning. Däremot fanns i princip ingen information om andra förutsättningar eller insatser under tiden för pandemin eller nedstängning, såsom skolornas insatser för att underlätta fjärr- eller distansundervisning eller insatser för att stötta särskilt utsatta grupper. I praktiken så har många aktörer ställt om och anpassat sin verksamhet. I den här litteraturöversikten identifierade vi dock bara två interventionsstudier som erbjudit insatser för högskolestudenter att hantera sin situation (31, 32). Båda studierna hade få deltagare och saknade kontrollgrupper.

Under urvalsgranskningen identifierades en studie som jämförde studenter från två länder, där den ena hade en nedstängning av samhället och distansundervisning, och den andra endast hade råd om karantän vid sjukdomssymtom och undervisning som vanligt (41). Studien exkluderades på grund av att den inte inkluderade relevanta utfall eller för att det inte fanns någon information om hur mätningen av utfallen gått till. Framtida studier med denna studiedesign skulle dock kunna ge bättre kunskap om olika smittskyddsåtgärders konsekvenser för gymnasieungdomar och högskolestudenter.

Det behövs mer forskning om pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser, till exempel hur omställd undervisning påverkar gymnasieungdomar och högskolestudenter. Studierna som hade publicerats fram till november 2020 undersökte de tidiga effekterna från vårens nedstängning och det finns ännu inga studier som undersökt effekter på längre sikt och huruvida de är bestående över tid. Smittläget blev åter allvarligt under hösten 2020, och ytterligare restriktioner infördes både internationellt och i Sverige, och därför behöver vi fortsätta att följa kunskapsläget.

1. UNESCO: United Nations Educational, Science and Cultural Organization. COVID-19 Impact on Education. Paris: UNESCO; 2021 [citerad 1 februari 2021]. Hämtad från en.unesco.org/covid19/educationresponse.
2. University of Oxford. Blavatnik School of Government. COVID-19 Government Response Tracker. Oxford: University of Oxford; 2021[citerad 21 februari 2021]. Hämtad från www.bsg.ox.ac.uk/research/research-projects/covid-19-government-response-tracker.
3. Hale T, Angrist N, Goldszmidt R, Kira B, Petherick A, Phillips T, et al. A global panel database of pandemic policies (Oxford COVID-19 Government Response Tracker). Nat Hum Behav. 2021. DOI:10.1038/s41562-021-01079-8.
4. Skolverket. Lägesbild av situationen i gymnasieskolan med anledning av pandemin. Solna: Skolverket; 2021 [citerad 1 februari 2021]. Hämtad från www.skolverket.se/publikationer?id=7376.
5. Folkhälsomyndigheten. Handledning för litteraturöversikter, version 2.0: förutsättningar och metodsteg för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteratur vid Folkhälsomyndigheten. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2017 [citerad 1 februari 2021]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/handledning-for-litteraturoversikter/.
6. Joanna Briggs Institute (JBI). Checklist for cohort studies: Critical Appraisal tools for use in JBI Systematic Reviews. Adelaide: Joanna Briggs Institute; 2020 [citerad 1 oktober 2020]. Hämtad från joannabriggs.org/sites/default/files/2020-10/Checklist_for_Cohort_Studies.pdf.
7. Gilic B, Ostojic L, Corluka M, Volaric T, Sekulic D. Contextualizing Parental/Familial Influence on Physical Activity in Adolescents before and during COVID-19 Pandemic: A Prospective Analysis. Children (Basel). 2020;7(9). DOI:10.3390/children7090125.
8. Isumi A, Doi S, Yamaoka Y, Takahashi K, Fujiwara T. Do suicide rates in children and adolescents change during school closure in Japan? The acute effect of the first wave of COVID-19 pandemic on child and adolescent mental health. Child Abuse Negl. 2020;110(Pt 2):104680. DOI:10.1016/j.chiabu.2020.104680.
9. Janssen LHC, Kullberg M-LJ, Verkuil B, van Zwieten N, Wever MCM, van Houtum LAEM, et al. Does the COVID-19 pandemic impact parents’ and adolescents’ well-being? An EMA-study on daily affect and parenting. PLOS ONE. 2020;15(10):e0240962. DOI:10.1371/journal.pone.0240962.
10. Munasinghe S, Sperandei S, Freebairn L, Conroy E, Jani H, Marjanovic S, et al. The Impact of Physical Distancing Policies During the COVID-19 Pandemic on Health and Well-Being Among Australian Adolescents. J Adolesc Health. 2020;67(5):653-61. DOI:10.1016/j.jadohealth.2020.08.008.
11. Sekulic D, Blazevic M, Gilic B, Kvesic I, Zenic N. Prospective Analysis of Levels and Correlates of Physical Activity during COVID-19 Pandemic and Imposed Rules of Social Distancing; Gender Specific Study among Adolescents from Southern Croatia. Sustainability. 2020;12(10):4072. www.mdpi.com/2071-1050/12/10/4072.
12. van de Groep S, Zanolie K, Green KH, Sweijen SW, Crone EA. A daily diary study on adolescents' mood, empathy, and prosocial behavior during the COVID-19 pandemic. PLOS ONE. 2020;15(10):e0240349. DOI:10.1371/journal.pone.0240349.
13. Zenic N, Taiar R, Gilic B, Blazevic M, Maric D, Pojskic H, et al. Levels and Changes of Physical Activity in Adolescents during the COVID-19 Pandemic: Contextualizing Urban vs. Rural Living Environment. Applied Sciences. 2020;10(11):3997. www.mdpi.com/2076-3417/10/11/3997.
14. Pierce M, Hope H, Ford T, Hatch S, Hotopf M, John A, et al. Mental health before and during the COVID-19 pandemic: a longitudinal probability sample survey of the UK population. Lancet Psychiatry. 2020;7(10):883-92. DOI:10.1016/S2215-0366(20)30308-4.
15. Maryada VR, Mulpur P, Guravareddy AV, Pedamallu SK, Vijay Bhasker B. Impact of COVID-19 Pandemic on Orthopaedic Trauma Volumes: a Multi-Centre Perspective From the State of Telangana. Indian J Orthop. 2020;54(2):368-73. DOI:10.1007/s43465-020-00226-z.
16. Grigoletto V, Cognigni M, Occhipinti AA, Abbracciavento G, Carrozzi M, Barbi E, et al. Rebound of Severe Alcoholic Intoxications in Adolescents and Young Adults After COVID-19 Lockdown. J Adolesc Health. 2020;67(5):727-9. DOI:10.1016/j.jadohealth.2020.08.017.
17. Alarcón Meza, EI. Hall-López, JA. Physical activity in university student athletes, prior and in confinement due to pandemic associated with COVID-19. Retos. 2021;39:572-575.
18. Bu F, Steptoe A, Fancourt D. Who is lonely in lockdown? Cross-cohort analyses of predictors of loneliness before and during the COVID-19 pandemic. Public Health. 2020;186:31-4. DOI: doi.org/10.1016/j.puhe.2020.06.036.
19. Copeland WE, McGinnis E, Bai Y, Adams Z, Nardone H, Devadanam V, et al. Impact of COVID-19 Pandemic on College Student Mental Health and Wellness. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry. 2021;60(1):134-41.e2. DOI: doi.org/10.1016/j.jaac.2020.08.466.
20. Elmer T, Mepham K, Stadtfeld C. Students under lockdown: Comparisons of students’ social networks and mental health before and during the COVID-19 crisis in Switzerland. PLOS ONE. 2020;15(7):e0236337. DOI:10.1371/journal.pone.0236337.
21. Folk D, Okabe-Miyamoto K, Dunn E, Lyubomirsky S. Did Social Connection Decline During the First Wave of COVID-19?: The Role of Extraversion. Collabra: Psychology. 2020;6(1). DOI:10.1525/collabra.365.
22. Gallego-Gómez JI, Campillo-Cano M, Carrión-Martínez A, Balanza S, Rodríguez-González-Moro MT, Simonelli-Muñoz AJ, et al. The COVID-19 Pandemic and Its Impact on Homebound Nursing Students. Int J Environ Res Public Health. 2020;17(20):7383. www.mdpi.com/1660-4601/17/20/7383.
23. Gallo LA, Gallo TF, Young SL, Moritz KM, Akison LK. The Impact of Isolation Measures Due to COVID-19 on Energy Intake and Physical Activity Levels in Australian University Students. Nutrients. 2020;12(6):1865. www.mdpi.com/2072-6643/12/6/1865.
24. Hamza CA, Ewing L, Heath NL, Goldstein AL. When social isolation is nothing new: A longitudinal study psychological distress during COVID-19 among university students with and without preexisting mental health concerns. Can Psychol. 2020. DOI:10.1037/cap0000255.
25. Huckins JF, daSilva AW, Wang W, Hedlund E, Rogers C, Nepal SK, et al. Mental Health and Behavior of College Students During the Early Phases of the COVID-19 Pandemic: Longitudinal Smartphone and Ecological Momentary Assessment Study. J Med Internet Res. 2020;22(6):e20185. DOI:10.2196/20185.
26. Ji G, Wei W, Yue K-C, Li H, Shi L-J, Ma J-D, et al. Effects of the COVID-19 Pandemic on Obsessive-Compulsive Symptoms Among University Students: Prospective Cohort Survey Study. J Med Internet Res. 2020;22(9):e21915. DOI:10.2196/21915.
27. Keel PK, Gomez MM, Harris L, Kennedy GA, Ribeiro J, Joiner TE. Gaining “The Quarantine 15:” Perceived versus observed weight changes in college students in the wake of COVID-19. Int J Eat Disord. 2020;53(11):1801-8. DOI: doi.org/10.1002/eat.23375.
28. Kujawa A, Green H, Compas BE, Dickey L, Pegg S. Exposure to COVID-19 pandemic stress: Associations with depression and anxiety in emerging adults in the United States. Depress Anxiety. 2020;37(12):1280-8. DOI: doi.org/10.1002/da.23109.
29. Li HY, Cao H, Leung DYP, Mak YW. The Psychological Impacts of a COVID-19 Outbreak on College Students in China: A Longitudinal Study. Int J Environ Res Public Health. 2020;17(11):3933. DOI:10.3390/ijerph17113933.
30. Maher JP, Hevel DJ, Reifsteck EJ, Drollette ES. Physical activity is positively associated with college students' positive affect regardless of stressful life events during the COVID-19 pandemic. Psychol Sport Exerc. 2021;52:101826. DOI: doi.org/10.1016/j.psychsport.2020.101826.
31. Moreno-Fernandez J, Ochoa JJ, Lopez-Aliaga I, Alferez MJM, Gomez-Guzman M, Lopez-Ortega S, et al. Lockdown, Emotional Intelligence, Academic Engagement and Burnout in Pharmacy Students during the Quarantine. Pharmacy (Basel, Switzerland). 2020;8(4). DOI:10.3390/pharmacy8040194.
32. Ozamiz-Etxebarria N, Santamaría MD, Munitis AE, Gorrotxategi MP. Reduction of COVID-19 Anxiety Levels Through Relaxation Techniques: A Study Carried Out in Northern Spain on a Sample of Young University Students. Front Psychol. 2020;11(2038). DOI:10.3389/fpsyg.2020.02038.
33. Romero-Blanco C, Rodríguez-Almagro J, Onieva-Zafra MD, Parra-Fernández ML, Prado-Laguna MdC, Hernández-Martínez A. Physical Activity and Sedentary Lifestyle in University Students: Changes during Confinement Due to the COVID-19 Pandemic. Int J Environ Res Public Health. 2020;17(18):6567. www.mdpi.com/1660-4601/17/18/6567.
34. Romero-Blanco C, Rodríguez-Almagro J, Onieva-Zafra MD, Parra-Fernández ML, Prado-Laguna MdC, Hernández-Martínez A. Sleep Pattern Changes in Nursing Students during the COVID-19 Lockdown. Int J Environ Res Public Health. 2020;17(14):5222. www.mdpi.com/1660-4601/17/14/5222.
35. Sañudo B, Fennell C, Sánchez-Oliver AJ. Objectively-Assessed Physical Activity, Sedentary Behavior, Smartphone Use, and Sleep Patterns Pre- and during-COVID-19 Quarantine in Young Adults from Spain. Sustainability. 2020;12(15):5890. www.mdpi.com/2071-1050/12/15/5890.
36. Saraswathi I, Saikarthik J, Senthil Kumar K, Madhan Srinivasan K, Ardhanaari M, Gunapriya R. Impact of COVID-19 outbreak on the mental health status of undergraduate medical students in a COVID-19 treating medical college: a prospective longitudinal study. PeerJ. 2020;8:e10164. DOI:10.7717/peerj.10164.
37. Shanahan L, Steinhoff A, Bechtiger L, Murray AL, Nivette A, Hepp U, et al. Emotional distress in young adults during the COVID-19 pandemic: evidence of risk and resilience from a longitudinal cohort study. Psychol Med. 2020:1-10. DOI:10.1017/S003329172000241X.
38. Zhang Y, Zhang H, Ma X, Di Q. Mental Health Problems during the COVID-19 Pandemics and the Mitigation Effects of Exercise: A Longitudinal Study of College Students in China. Int J Environ Res Public Health. 2020;17(10):3722. www.mdpi.com/1660-4601/17/10/3722.
39. Loades ME, Chatburn E, Higson-Sweeney N, Reynolds S, Shafran R, Brigden A, et al. Rapid Systematic Review: The Impact of Social Isolation and Loneliness on the Mental Health of Children and Adolescents in the Context of COVID-19. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry. 2020;59(11):1218-39.e3. DOI:10.1016/j.jaac.2020.05.009.
40. Bull FC, Al-Ansari SS, Biddle S, Borodulin K, Buman MP, Cardon G, et al. World Health Organization 2020 guidelines on physical activity and sedentary behaviour. Br J Sports Med. 2020;54(24):1451-62. DOI:10.1136/bjsports-2020-102955.
41. Gritsenko V, Skugarevsky O, Konstantinov V, Khamenka N, Marinova T, Reznik A, et al. COVID 19 Fear, Stress, Anxiety, and Substance Use Among Russian and Belarusian University Students. Int J Ment Health Addict. 2020:1-7. DOI:10.1007/s11469-020-00330-z.

Frågeställning: Har hälsa och levnadsvanor bland ungdomar och unga vuxna påverkats av covid-19-pandemin och de åtgärder som vidtagits för att minska smittspridningen? Har insatser för att motverka eventuella negativa effekter av pandemin och smittskyddsåtgärderna påverkat hälsa och levnadsvanor bland samma målgrupp?

En huvudsökning genomfördes i september 2020 och en uppdateringssökning genomfördes i november 2020.

Sökträffar som exporterats till EndNote för vidare analys är de 4 134 på rad 4. Söksträng som använts för sökning nummer 1 är hämtad från extern källa (se referens (1)).

Sökträffar som exporterats till EndNote för vidare analys är de 2 482 på rad 4. Söksträng som använts för sökning nummer 1 är hämtad från extern källa (se referens (2)).

Sökträffar som exporterats till EndNote för vidare analys är de 2 680 på rad 2.

Sökträffar som exporterats till EndNote för vidare analys är de 842 på rad 5.

Sökträffar som exporterats till EndNote för vidare analys är de 1 466 på rad 4.

Sökträffar som exporterats till EndNote för vidare analys är de 6 632 på rad 4. Söksträng som använts för sökning nummer 1 är hämtad från extern källa (se referens (1)).

Sökträffar som exporterats till EndNote för vidare analys är de 4 711 på rad 4. Söksträng som använts för sökning nummer 1 är hämtad från extern källa (se referens (2)).

Sökträffar som exporterats till EndNote för vidare analys är de 3 763 på rad 2.

Sökträffar som exporterats till EndNote för vidare analys är de 1 838 på rad 5.

Sökträffar som exporterats till EndNote för vidare analys är de 2 660 på rad 4.

4. South Metropolitan Health Service, East Metropolitan Health Service. COVID-19 Live Literature Searches: General, Topic COVID-19. Canberra: Australian Library and Information Association; 2020 [citerad 1 september 2020]. Hämtad från: www.alia.org.au/groups/HLA/covid-19-live-literature-searches.
5. Karolinska Institutet. Håll dig uppdaterad: litteratursökning om covid-19, Web of Science. Solna: Karolinska Institutet; 2020 [citerad 1 september 2020]. Hämtad från: kib.ki.se/soka-vardera/hall-dig-uppdaterad-litteratursokning-om-covid-19.

Johanna Briggs checklista för kohortstudier.

Moola S, et al. Chapter 7: Systematic reviews of etiology and risk. In: Aromataris E, Munn Z (Editors). Joanna Briggs Institute Reviewer's Manual. The Joanna Briggs Institute, 2017. Available from https://reviewersmanual.joannabriggs.org/

Notera att frågorna inte berör extern validitet eller intressekonflikter. Dessa delar har alltså inte bedömts i studierna.

Exempel på bedömning:

• Fråga 1 och 2 är inte relevant för longitudinella studier utan kontrollgrupp. För studier där kontrollgrupp finns har vi svarat ja om grupperna är likvärdiga trots att de inte kommer från samma population.
• Fråga 3 har besvarats med ja om datum för olika relevanta händelser, såsom skolstängning/nedstängning, har angetts. För interventionsstudier ska interventionen och ev. jämförelseintervention tydligt ha beskrivits för att få ett ja.
• Fråga 4 har besvarats med ja om relevanta förväxlingsfaktorer såsom kön, ålder och socioekonomi har justerats för, men nej om faktorerna inte varit valida.
• Fråga 6 är inte relevant för utfall såsom symtomförändring eller förändring i levnadsvanor.
• Fråga 9. Bortfall upp till 10 procent anses som litet och har inte bedömts kräva beskrivning av bortfallet eller hantering i analysen.
• Fråga 11. För flertalet studier saknas analyser som justerar för förväxlingsfaktorer; bedömningen gäller analysen som genomförts utifrån resultatredovisningen.

Bilaga 3 publiceras inte i denna e-publikation, men kan begäras ut via registrator.

Bilaga 4 publiceras inte i denna e-publikation, men kan begäras ut via registrator.

Bilaga 5 publiceras inte i denna e-publikation, men kan begäras ut via registrator.