Folkhälsomyndigheten genomförde under perioden 6-26 mars 2023 en undersökning av förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2, viruset som orsakar covid-19. Antikroppar mot SARS-CoV-2 uppstår efter infektion med viruset eller efter vaccination och bidrar till skyddet mot allvarlig covid-19. Överblivna blodprover från öppenvården samlades in i nio regioner och antikroppar mot SARS-CoV-2 undersöktes.

En stor andel av befolkningen hade antikroppar mot SARS-CoV-2, med en skattad antikroppsförekomst på 95,8 procent. Alla vuxna åldersgrupper samt ungdomar 14-18 år hade hög antikroppsförekomst, mellan 95,9 procent (19-49 år) och 99,5 procent (80-95 år). Dessa åldersgrupper har rekommenderats vaccination mot SARS-CoV-2. Även hos barn 0-13 år, där mycket få har vaccinerats, var antikroppsförekomsten hög, 87,6 procent.

I alla nio deltagande regioner var antikroppsförekomsten hög, mellan 92,3 procent och 99,3 procent.

Denna undersökning visar att en stor andel av befolkningen i mars 2023 hade antikroppar mot SARS-CoV-2, vilket har visats ha samband med skydd mot allvarlig covid-19. Det är inte känt hur varaktigt detta skydd är och det är viktigt att fortsatt följa rekommendationerna för vaccination.

During the period March 6-26, 2023, the Public Health Agency of Sweden carried out an antibody prevalence survey for SARS-CoV-2, the virus that causes COVID-19. Antibodies to SARS-CoV-2 appear after infection with the virus or after vaccination and contribute to the protection against serious COVID-19. Leftover blood samples were collected in nine of Sweden’s regions and were analysed for antibodies to SARS-CoV-2.

A large part of the population was found to have antibodies against SARS-CoV-2, with an estimated antibody prevalence of 95.8 percent. The antibody prevalence was high for all adult age groups as well as for adolescents 14-18 years, from 95.9 percent (19-49 years) to 99.5 percent (80-95 years). These age groups have been recommended vaccination against SARS-CoV-2. Also in children 0-13 years, among which very few had been vaccinated, the antibody prevalence was high, 87.6 percent.

The antibody prevalence was high in all nine participating regions, ranging from 92.3 percent to 99.3 percent.

This survey shows that a large part of the population in March 2023 had antibodies against SARS-CoV-2, which has been shown to correlate with protection against serious COVID-19. The durability of this protection is unknown and it remains important to follow the recommendations for vaccination.

Denna rapport redovisar resultaten från Folkhälsomyndighetens undersökning av förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2, viruset som orsakar covid-19, i befolkningen under perioden 6-26 mars 2023. Proverna som undersöktes var överblivna anonymiserade prover från öppenvården i nio regioner.

Undersökningen är en fortsättning på en serie av tidigare rapporterade undersökningar (1), och syftet är att uppskatta hur stor andel i befolkningen som antingen har haft infektionen och/eller är vaccinerade, vilket har betydelse för smittskydd och vaccinationsrekommendationer.

Undersökningen genomfördes i samarbete med följande regioner och dess personal vid laboratorier för klinisk kemi och klinisk immunologi: Jämtland Härjedalen, Jönköping, Kalmar, Skåne, Stockholm, Uppsala, Västerbotten, Västra Götaland och Örebro. Andreas Mörner var projektledare.

Folkhälsomyndigheten

Sara Byfors

Avdelningschef, avdelningen för Mikrobiologi

Sedan början av pandemin har Folkhälsomyndigheten som en del i den nationella övervakningen av covid-19 genomfört undersökningar av antikroppsförekomsten mot SARS-CoV-2, viruset som orsakar covid-19 (2). I undersökningarna skattar man hur stor andel av befolkningen som har dessa antikroppar, detta kallas även seroprevalens. Antikropparna bildas normalt inom två veckor efter infektion och kan mätas genom laboratorieanalys av blodprov. De vacciner mot covid-19 som används i Sverige är baserade på ytproteinet hos SARS-CoV-2, därför bildas antikroppar mot detta protein även efter vaccination. Antikropparna som mäts fungerar som en markör för genomgången infektion eller vaccination. De utgör också en del i det immunsvar som skyddar mot allvarlig sjukdom. Resultaten av undersökningarna har använts som underlag för modelleringar av smittspridningsscenarier och som stöd för beslut om smittskyddsåtgärder, t ex vaccinationsrekommendationer.

Folkhälsomyndigheten har utfört upprepade undersökningar av antikroppsförekomsten mot SARS-CoV-2 med insamling av överblivna, anonymiserade blodprover från öppenvården i nio regioner: Jämtland Härjedalen, Jönköping, Kalmar, Skåne, Stockholm, Uppsala, Västerbotten, Västra Götaland och Örebro (1). Fram till oktober 2021 genomfördes även parallella undersökningar med insamling av blodgivarprover (3).

Under hela undersökningsperioden 2020-2022 har ökningen av den skattade seroprevalensen påverkats både av de vågor av smittspridning av olika av SARS-CoV-2 varianter som präglat pandemin och av vaccinationerna som inleddes just innan årsskiftet 2020/2021. Från att i april 2020 ha legat omkring 5 procent hade den skattade seroprevalensen i september 2022 ökat till nästan 95 procent (1).

När vaccinationsinsatsen inleddes i Sverige följdes en prioriteringsordning som innebar att äldre och riskgrupper vaccinerades först. Idag har alla som är födda före november 2010 erbjudits en primärvaccination om två doser. Fram till 1 mars 2023, just innan tidpunkten för denna undersökning, hade en påfyllnadsdos för personer 18 till 64 år och tre påfyllnadsdoser för personer 65 år och äldre också rekommenderats. I Sverige har vaccination mot covid-19 inte rekommenderats för barn under 12 år, med undantag för särskilda riskgrupper. Två veckor innan denna undersökning hade 1 procent av barnen födda 2010 eller senare vaccinerats med en eller två doser.

Mer information och statistik om vaccination mot covid-19 i Sverige finns på Folkhälsomyndighetens webbplats.

folkhalsomyndigheten.se

Denna seroprevalensundersökning ingår i en serie av upprepade tvärsnittsundersökningar där förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2 skattats i olika åldersgrupper i nio regioner.

Överblivet provmaterial från blodprov tagna i öppenvården under perioden 6-26 mars 2023 samlades in för analys. Prover tagna på annan medicinsk indikation än covid-19 insamlades och anonymiserades vid laboratorier för klinisk kemi och klinisk immunologi i de nio regioner som visas nedan. Efter anonymiseringen var den enda tillgängliga informationen om proverna födelseår, kön, region, provtagningsdatum och provtyp (serum eller plasma). För beräkning av provgivarnas ålder användes formeln 2023–Födelseår = Ålder. Det betyder att angiven ålder är den ålder som personen kommer ha vid 2023 års slut.

Prover samlades in i följande regioner:

• Jämtland Härjedalen
• Jönköping
• Kalmar
• Skåne
• Stockholm
• Uppsala
• Västerbotten
• Västra Götaland
• Örebro

Stickprovsstorlekar beräknades för varje insamlingstillfälle utifrån antagande om ett enkelt slumpmässigt urval och given seroprevalens och precision. I Tabell 1 visas beräknade stickprovsstorlekar för åldersgrupperna 0-13 år (födda 2010-2023), 14-19 år (födda 2004-2009), 20-49 år (födda 1974-2003), 50-64 år (födda 1959-1973) och 65-95 år (födda 1928-1958). Antalet prover i respektive åldersgrupp fördelades mellan laboratorierna baserat på befolkningsmängden i respektive region.

a) Ålder beräknades enligt formeln 2023–Födelseår=Ålder.

Proverna analyserades vid Folkhälsomyndighetens laboratorium i Solna för antikroppar mot SARS-CoV-2 ytprotein (spike). Analyserna utfördes med V-PLEX SARS-CoV-2 Panel 2 (IgG) Kit (Meso Scale Discovery, USA) enligt tillverkarens instruktion.

Den skattade seroprevalensen beräknades som viktad andel positiva prover av alla analyserade prover, med respektive 95 procent konfidensintervall (KI) enligt Clopper-Pearson:s metod (4). För att ta hänsyn till analysmetodens sensitivitet och specificitet korrigerades skattningarna med Rogen-Gladen formeln (5). Vikter beräknades som inversen av antalet prover dividerat med antalet individer i populationen (senaste populationsdata från SCB 1 november 2022) i de olika åldersgrupperna i regionerna. Skillnaden mellan andelen positiva män och kvinnor testades med viktad logistisk regression. Alla analyser utfördes i R v 4.0.2.

Totalt mottogs och analyserades 1987 prover från nio regioner. Antalet prover fördelat på kön, åldersgrupp och region visas i Tabell 2-Tabell 5.

Andelen med antikroppar mot SARS-CoV-2 i hela undersökningen var 95,8 procent (95 procent KI 94,2-97,1), se Tabell 2.

I Tabell 2 visas andelen med antikroppar mot SARS-CoV-2 fördelat på kön. Ingen statistiskt signifikant skillnad observerades mellan kvinnor och män (p-värde=0,69).

I tabell 3 visas andelen med antikroppar mot SARS-CoV-2 per åldersgrupp. Antikroppsförekomsten var i åldersgruppen 0-13 år med 87,6 procent lägre än i övriga åldersgrupper där den varierade från 95,9 procent i åldersgruppen 19-49 år till 99,5 procent i åldersgruppen 80-95 år.

a) Ålder beräknades enligt formeln 2023–Födelseår=Ålder.

Tabell 4 visar andelen med antikroppar mot SARS-CoV-2 fördelat på de undersökta regionerna. Antikroppsförekomsten varierade från 92,3 procent i Region Uppsala till 99,3 procent i Region Jämtland Härjedalen.

I de tre folkrikaste regionerna Skåne, Stockholm och Västra Götaland gjordes separata åldersgruppsanalyser. Resultaten visas i Tabell 5.

a) Ålder beräknades enligt formeln 2023–Födelseår=Ålder.

I denna undersökning av förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2 som genomfördes under perioden 6-26 mars 2023 i nio regioner skattades seroprevalensen till 95,8 procent. Det är en liten ökning sedan föregående undersökning 22 augusti-11 september 2022 då antikroppsförekomsten skattades till 94,2 procent. Den höga antikroppsförekomsten speglar den höga vaccintäckningen samt det stora antalet människor som smittats av viruset. Antikroppsförekomsten var något högre hos kvinnor än hos män, men skillnaden var inte statistiskt signifikant.

Antikroppsförekomsten var hög i alla vuxna åldersgrupper samt hos ungdomar 14-18 år. I alla dessa åldersgrupper hade en hög andel fått minst primärvaccination (två doser) mot covid-19.

I Sverige har barn födda i november 2010 eller senare inte rekommenderats vaccination mot SARS-CoV-2 med undantag för barn som tillhör riskgrupp. Två veckor innan denna undersökning genomfördes hade bara 1 procent av barnen födda 2010-2023 vaccinerats och antikroppar mot SARS-CoV-2 kommer därför i denna åldersgrupp nästan uteslutande från infektion och inte från vaccination. Även om antikroppsförekomsten hos barnen var något lägre än i de andra åldersgrupperna var den ändå hög. En stor andel av barnen kan utifrån tidigare undersökningar av antikroppsförekomst (1) antas ha förvärvat sina antikroppar genom infektion med virusvarianten omikron som hade en omfattande spridning i Sverige under vintern 2021/2022 (6).

För de olika åldersgrupperna kunde inte exakta jämförelser göras med den förra undersökningen (1), som gjordes i augusti/september 2022, eftersom åldersgruppsindelningen ändrats för att överensstämma med aktuella vaccinationsrekommendationer. Dock kan det konstateras att antikroppsförekomsten i den åldersgrupp som är nästan helt ovaccinerad, barn födda 2010-2023, i jämförelse med motsvarande ovaccinerade åldersgrupp i den förra undersökningen hade ökat från 80,5 procent till 87,6 procent. För övriga åldersgrupper noterades inga större förändringar, antikroppsförekomsten var hög och jämförbar eller något högre än i föregående undersökning.

I samtliga nio regioner som deltog i undersökningen var den skattade seroprevalensen hög. De relativt små stickprovsstorlekarna i de befolkningsmässigt mindre regionerna medför lägre precision av den skattade antikroppsförekomsten, men den var tillräcklig för att konstatera en hög antikroppsförekomst i alla nio regioner.

För de tre folkrikaste regionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne analyserades antikroppsförekomsten även för olika åldersgrupper. Resultaten visade på jämförbara skattningar mellan regionerna och med den sammantagna analysen av alla nio regioner.

Sammantaget visar resultaten i denna undersökning att en hög andel av befolkningen i alla åldersgrupper i alla de nio undersökta regionerna i mars 2023 hade antikroppar mot SARS-CoV-2. Dessa antikroppar, som uppkommit genom infektion och/eller vaccination, är i många fall kopplade till skydd mot allvarlig covid-19. Det är inte känt hur varaktigt detta skydd är och det är viktigt att fortsatt följa rekommendationerna för vaccination.

Antikroppar (=immunglobuliner) – Proteiner som bildas av kroppens immunsystem med syfte att binda till och på så sätt verka hämmande på främmande ämnen, i detta fall viruset SARS-CoV-2.

Covid-19 – Coronavirus disease (coronavirussjukdom) 2019.

IgG – Immunglobulin G, antikropp som uppträder en tid efter insjuknande eller vaccination.

Konfidensintervall – Ett mått på osäkerheten hos skattningar som har tagits fram med hjälp av stickprovsdata. Ju större konfidensintervall, desto större osäkerhet.

SARS-CoV-2 – Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (svår akut respiratorisk sjukdom, coronavirus 2).

Seroprevalens – Andelen individer i en population som vid en given tidpunkt eller under en definierad tidsperiod testar positivt för antikroppar i blodet mot en smittsam mikroorganism, i detta fall mot viruset SARS-CoV-2.

Tvärsnittsundersökning – Vetenskaplig undersökning av ett urval individer (ett stickprov) i en population som utförs vid en given tidpunkt eller under en definierad tidsperiod. Syftet är att ge en rättvisande bild av populationen.

Stickprov – Ett urval individer ur en population.

KI – konfidensintervall

SCB – Statistiska centralbyrån, statistikmyndighet

1. Folkhälsomyndigheten. Påvisning av antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodprov från öppenvården. Folkhälsomyndigheten; 2022. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/p/pavisning-av-antikroppar-mot-sars-cov-2-i-blodprov-fran-oppenvarden/.
2. Folkhälsomyndigheten. Undersökningar av förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2. 2022. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/statistik-och-analyser/undersokningar-och-datainsamlingar/forekomst-av-antikroppar/.
3. Folkhälsomyndigheten. Påvisning av antikroppar mot SARS-CoV-2 hos blodgivare. Folkhälsomyndigheten; 2021. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/p/pavisning-av-antikroppar-efter-genomgangen-covid-19-hos-blodgivare-delrapport-2/.
4. Clopper CJ, Pearson ES. The use of confidence or fiducial limits illustrated in the case of the binomial. Biometrika. 1934;26(4):404–13. DOI:10.1093/biomet/26.4.404.
5. Rogan WJ, Gladen B. Estimating prevalence from the results of a screening test. Am J Epidemiol. 1978;107(1):71-6. DOI:10.1093/oxfordjournals.aje.a112510.
6. Folkhälsomyndigheten. Bekräftade fall av covid-19 i Sverige. 2023. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/fall-covid-19/.