Syftet med den här kartläggande litteraturöversikten var att undersöka vad som är känt om betydelsen av familjecentralers hälsofrämjande och förebyggande arbete för att främja barns och familjers hälsa och välmående. Översikten bygger på vetenskaplig och grå litteratur som publicerades januari 1995–juni 2022. Totalt inkluderades nio vetenskapligt publicerade artiklar och sju studier som räknades som grå litteratur.

Tio av de inkluderade studierna var kvalitativa, fem använde mixad metod och en studie var kvantitativ. Ingen studie innehöll barn i studiepopulationen, även om vårdnadshavare i en studie fick skatta utfall på barns hälsa. Vidare handlade sex av de nio vetenskapliga studierna om förstärkta familjecentraler, dit vårdnadshavare kan bli remitterade eller hänvisade. Samtliga studier från grå litteratur handlade om familjecentraler av nordisk modell.

Studierna handlade främst om vårdnadshavares upplevelser av familjecentralernas verksamhet. Flera vetenskapliga studier tyder på att verksamheten kan utgöra ett tillgängligt stöd till vårdnadshavare, och enligt både vetenskaplig och grå litteratur tyckte vårdnadshavarna att deras sociala nätverk stärktes av att delta. Ett par vetenskapliga studier beskriver dock olika faktorer som kan vara hinder för tillgängligheten.

Vårdnadshavarna såg generellt familjecentralen som en trygg och välkomnande arena där de kunde dela erfarenheter och få stöd, och där barnen fick möjlighet att leka. Några studier indikerar även att vårdnadshavare kände sig stärkta i föräldraskapet genom att delta. Flera vetenskapliga studier och studier i den grå litteraturen pekar dock på att de flesta deltagare var kvinnor, vilket potentiellt kan påverka familjecentralens möjligheter att arbeta för ett jämställt föräldraskap.

Kunskapsläget om hur familjecentralers arbete påverkar jämlikhet i hälsa och ett jämställt föräldraskap bedöms vara oklart, och det saknas kunskap om hur arbetet påverkar barns och vårdnadshavares psykiska och fysiska hälsa liksom samspelet mellan barn och vuxen.

Studierna som ingår i översikten tyder i huvudsak på att familjecentralers hälsofrämjande och förebyggande arbete kan ha en positiv inverkan, men den övergripande slutsatsen är att det behövs mer forskning för att kunna få en mer heltäckande förståelse, inte minst om familjecentraler av nordisk modell. Det behövs fler kvantitativa studier inom området, särskilt studier som inkluderar barn och utfall på barn men också studier som inkluderar män och deras upplevelser av familjecentralernas verksamhet.

This scoping review aimed to investigate the known impact of family centres’ health promotion and prevention efforts on the health and well-being of children and families. The review encompasses scientific and grey literature published from January 1995 to June 2022. It includes nine peer-reviewed articles and seven pieces of grey literature.

Ten of the included studies were qualitative, five used a mixed method, and one study was quantitative. None of the studies included children in the study population, although in one study caregivers estimated measures on children’s health. Furthermore, six of the nine scientific studies focused on family centres to which caregivers can be referred. All studies of grey literature focused on family centres of the Nordic model.

The studies primarily explored caregivers’ experiences with the activities conducted at the family centres. Several scientific studies suggested that these centres could provide caregivers with accessible support. Both scientific and grey literature highlighted that participating caregivers experienced strengthened social networks. However, a couple of scientific studies identified potential factors that could be obstacles to accessibility.

Caregivers generally perceived family centre as secure, welcoming places for sharing experiences, receiving support, and allowing children to play. A few studies also indicated that caregivers felt their parenting skills improved. However, various studies from scientific and grey literature indicated a higher attraction of women to family centres, potentially affecting efforts to achieve equal parenthood at these centres.

The existing knowledge about the impact of family centres’ work on health equality and equal parenthood remains uncertain. There is also a lack of knowledge regarding how the work impacts children’s and caregivers’ mental and physical health, as well as the interaction between children and adults.

In essence, the studies included in this review suggest that health promotion and prevention efforts at family centres could yield positive impact. Nonetheless, the primary conclusion is that more research is needed to obtain a more comprehensive understanding. This is essentially true for family centres following the Nordic model. The current body of research lacks quantitative studies, and there is a particular need for research involving children and their outcomes, as well as studies encompassing men’s experiences at family centres.

Folkhälsomyndigheten hade under 2018–2020 i uppdrag att följa och stödja genomförandet av överenskommelserna mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, nuvarande Sveriges Kommuner och Regioner, om insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården (S2018/00722/FS). I uppdraget framkom att Folkhälsomyndighetens stöd exempelvis kunde vara olika former av kunskapsstöd. Inom ramen för regeringsuppdraget gav vi Region Örebro län i uppdrag att göra en kartläggande litteraturöversikt om familjecentraler. Arbetet syftade till att redovisa kunskapsläget om betydelsen av familjecentraler, och då specifikt betydelsen för hälsa och välbefinnande hos barn och vårdnadshavare. I den här rapporten presenterar vi resultatet.

Målgruppen för rapporten är främst yrkesgrupper på familjecentraler och beslutsfattare och tjänstemän på lokal, regional och nationell nivå som arbetar för barns hälsa och utveckling men även forskare med fokus på barns hälsa, livsvillkor och levnadsvanor.

Rapporten har tagits fram av Anders Trumberg, utvecklingsledare vid Region Örebro län. Ansvarig för projektet vid Folkhälsomyndigheten har varit Malin Ulfsdotter vid enheten för hälsofrämjande levnadsvanor. Ansvarig enhetschef har varit Anna Jansson vid samma enhet. För information om övriga som har medverkat vid framtagandet av rapporten, se rubriken Medverkande aktörer.

Folkhälsomyndigheten 2024

Josefin P Jonsson

Avdelningschef, avdelningen för livsvillkor och levnadsvanor

Embryot till det som i dag kallas för familjecentraler sågs först under 1970-talet i Sverige [1,2]. Initialt var de relativt sällsynta men i början av 1990-talet startade flera familjecentraler i Sveriges kommuner [3]. Ökningen berodde till stor del på att dåvarande Folkhälsoinstitutet genomförde ett antal satsningar för att stödja utvecklingen, ett arbete som senare övertogs av Föreningen för familjecentralernas främjande (FFFF) [4].

År 2023 fanns det omkring 180 familjecentraler i Sverige [5]. Enligt definition samlokaliserar familjecentralen fyra verksamheter – mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med minst förebyggande verksamhet [6].

Familjecentraler i Sverige arbetar i huvudsak med barn 0–6 år och strävar efter att ge alla barn en hälsosam start i livet genom att erbjuda en generell, frivillig och kostnadsfri verksamhet [2]. Oftast finns barnhälsovårdssjuksköterska, barnmorska, förskollärare eller pedagog och kurator eller socialrådgivare, men andra yrkesgrupper kan också förekomma, till exempel specialpedagog, psykolog, tandsköterska, tandhygienist, bibliotekarie och familjerådgivare [2].

Målet med familjecentralers verksamhet definieras av FFFF som att främja ”en god och jämlik hälsa hos blivande föräldrar, barn, föräldrar och andra viktiga vuxna runt barnet” genom att erbjuda en hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande verksamhet som anpassas utifrån hela familjens livssituation [7]. Detta sker genom att familjecentraler ska

• erbjuda och skapa ett lättillgängligt stöd 
• vara kunskaps- och informationscentrum  
• stärka arbetet med FN:s konvention för barnets rättigheter
• skapa arbetsformer där barn och föräldrar är delaktiga  
• främja en gynnsam fysisk, psykisk och social utveckling för barn 
• stärka samspelet och en god relation mellan barn och föräldrar
• uppmärksamma barn och deras familjer när tecken finns på avvikande utveckling 
• erbjuda tidiga insatser till blivande föräldrar och familjer med barn  
• stärka barnets och förälderns sociala nätverk
• stärka ett jämställt föräldraskap
• stärka barns språkutveckling
• stärka integration.

Utöver detta arbetar många familjecentraler med att nå utsatta grupper, och en naturlig del i samverkansarbetet är att förmedla kontakt mellan de olika verksamheterna för att kunna erbjuda kompletterande stödinsatser för familjer som behöver det. Generellt går en stor del av arbetet ut på att stärka skyddsfaktorer och erbjuda en stödjande miljö och mötesplats [8].

I de nordiska länderna finns verksamheter som liknar den typ av familjecentraler som finns i Sverige. I Norge startades under 2000-talet en försöksverksamhet med så kallade familjehus under ledning av det norska hälsodepartementet. Förlagan hämtades från Sverige men anpassades till norska förhållanden, och i dagsläget finns cirka 150 familjehus i olika norska kommuner [9]. Finland har sedan 2002 så kallade familjecenter som ska främja barns välfärd och hälsa genom att stödja föräldrar via generella insatser [4]. I Danmark finns liknande verksamhet, men den är inte inriktad mot universella hälsofrämjande och förebyggande insatser utan riktad mot olika riskgrupper såsom unga sårbara mödrar [4, 10].

Utöver de nordiska länderna finns familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter i flera länder såsom Storbritannien, Irland, Nederländerna, Belgien, Frankrike, Italien, Grekland, USA, Kanada, Japan, Australien och Nya Zeeland [9,11,12].

Under de senaste 20–40 åren har familjecentraler vuxit fram genom antingen privata initiativ, i till exempel Frankrike, eller medvetna satsningar av olika myndigheter, i till exempel Sverige, Norge, Finland och Storbritannien [6, 12]. Familjecentralernas inriktning och organisation varierar mellan länder, och ibland även inom länder, men ofta är de inriktade på att vara ett mer informellt och holistiskt stöd till familjer och barns tidiga utveckling [12, 13] och de fungerar ofta som en arena för universellt stöd till barn och vuxna [9].

Socialstyrelsen publicerade 2008 en kunskapsöversikt [6] utifrån uppdraget att sammanställa befintliga utvärderingar och rapporter samt ta tillvara internationella erfarenheter om familjecentraler. Rapporten visade att de nationella studier som fanns oftast var kvalitativa och förståelseinriktade. Det framkom att besökarna generellt uppskattade verksamheten men att det var en homogen grupp som deltog i öppna förskolans verksamhet, till stor del kvinnor från resursstarka familjer. Utlandsfödda vårdnadshavare och vårdnadshavare med behov av stöd i föräldrarollen tenderade att utebli från verksamheten. Vidare framkom att det saknades kunskap om familjecentralens potentiella effekter för barn och vårdnadshavare samt om eventuella skillnader mellan olika grupper och mellan olika inriktningar på verksamheten [6]. Internationella litteraturöversikter har visat att besökarna generellt är nöjda med verksamheten på familjecentraler [14, 15]. Samtidigt konstateras kunskapsluckor även i de internationella litteraturöversikterna, med brist på studier med experimentell och longitudinell studiedesign samt att män generellt saknas i verksamheten [14, 15].

Det finns alltså få studier om familjecentralers arbete som visar vilka resultat arbetet får för barn och vårdnadshavare. De identifierade litteraturöversikterna inom området är dessutom gjorda före 2010 [6, 14, 15]. Det finns därför anledning att undersöka om kunskapsläget om familjecentralers hälsofrämjande och förebyggande arbete ser annorlunda ut i dag.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka vilken betydelse familjecentralers arbete har för att främja god hälsa och välbefinnande hos barn (0–6 år) och deras vårdnadshavare.

Vad är känt om familjecentralers hälsofrämjande och förebyggande arbete med barn och familjers hälsa när det gäller

• tillgänglighet för vårdnadshavare
• vårdnadshavares upplevelse av familjecentralers verksamhet
• jämlikhet i hälsa
• psykisk och fysisk hälsa
• samspel mellan barn och vuxen
• sociala nätverk
• jämställt föräldraskap?

Denna kartläggande litteraturöversikt är genomförd enligt Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter [16]. Kartläggande litteraturöversikter har en mer explorativ ansats och möjliggör ett mer flexibelt och icke-linjärt arbetssätt än systematiska litteraturöversikter, och används därför med fördel för breda frågeställningar med flera delfrågeställningar [16]. Metoden passar även för att identifiera olika typer av forskningsluckor och undersöka behovet av en systematisk litteraturöversikt [17]. I det följande beskrivs kortfattat metoden för översikten. En mer detaljerad beskrivning finns i bilaga 1.

Litteraturöversikten inkluderar både vetenskaplig och grå litteratur. Den vetenskapliga är forskningslitteratur som publicerats i vetenskapliga tidskrifter och genomgått ett granskningsförfarande medan den grå litteraturen är publicerad av exempelvis myndigheter och organisationer utanför det akademiska tidskriftssystemet. Översikten omfattar dock inte kandidat- och magisteruppsatser. Den grå litteraturen behövde också innehålla någon form av beskrivning av insamling och analys av data för att inkluderas. Studier med såväl kvantitativ som kvalitativ eller mixad metod har varit aktuella för översikten. För att inkluderas skulle publikationen vara skriven på engelska, svenska, norska eller danska, och publicerad mellan januari 1995 och juni 2022 (hela 2022 för den grå litteraturen).

Litteratursökningen baserades på ett strukturerat frågeformat utifrån population, intervention och utfall, vilket även fungerade som inklusions- och exklusionskriterier [18]. För denna översikt var

• populationen barn 0–6 år, eller vårdnadshavare eller närstående till barn 0–6 år, i alla länder. För grå litteratur tillkommer avgränsningen att studierna måste vara genomförda i de nordiska länderna.
• interventionen verksamhet på samlokaliserade enheter med hälso- och sjukvård, social- eller annan välfärdstjänst samt öppen gruppverksamhet, med pedagogiskt och/eller socialt innehåll med inriktning mot hälsofrämjande och förebyggande arbete.
• utfallet sådant som kan kopplas till barnet, den vuxna, relationen mellan barn och vuxen samt processbaserade utfall.

Mer specifikt var utfallet i översikten sådant som kan kopplas till

• relationen mellan barn och vuxen, såsom samspel mellan barn och vuxen, barns anknytning till vuxen eller vuxens anknytning till barn
• barnets fysiska eller psykiska hälsa, språkutveckling och kommunikation, vaccinationsgrad, beteendeproblem eller andra relevanta aspekter såsom social förmåga eller motorik
• den vuxna i form av föräldrastrategier, socialt nätverk, jämställt föräldraskap, tillit – ”community belonging” eller liknande
• process, Det vill säga stöd i proportion till behov, tillit till ingående verksamheter eller lokalsamhälle samt samverkan (remisser, hänvisningar, erbjudet stöd via annan verksamhet).

En jämförelsegrupp var inom ramen för denna översikt inte ett krav annat än för kvantitativa studier som studerade samband eller effekter.

Litteratursökningarna genomfördes av informationsspecialister vid Örebro universitet och Folkhälsomyndigheten. Eftersom det som i Sverige kallas för familjecentraler har andra benämningar, och organiseras delvis annorlunda, i olika länder gjordes en bred sökning. Sökningen efter vetenskaplig litteratur gjordes i databaserna Cinahl, Medline, Psycinfo och Social Services Abstracts. Sökningen efter grå litteratur gjordes i databaserna Libris, Opengrey, Swemed+ och Swepub samt via sökningar på olika myndighets- och organisationers webbsidor, och avslutningsvis bredare sökningar på Google och Google Scholar. Initialt genomfördes en sökning fram till augusti 2020 (hela 2020 för den grå litteraturen). Denna kompletterades senare med en identisk sökning fram till juni 2022 (hela 2022 för den grå litteraturen). Den andra sökningen av grå litteratur inkluderade dock inte Opengrey eftersom databasen hade upphört. Sökningarna gav totalt 5 498 artiklar fram till 2020 och 869 fram till 2022 för den vetenskapliga litteraturen och 375 respektive 544 träffar för den grå litteraturen. Efter dubblettsortering fanns det kvar 4 528 vetenskapliga artiklar och 783 träffar för den grå litteraturen.

Med hjälp av referensverktyget Rayyan gjordes en första gallring utifrån titel och abstrakt eller sammanfattning. Efter denna genomgång bedömdes 4 503 vetenskapliga artiklar och 744 träffar i den grå litteraturen som inte relevanta. En del av publikationerna i den grå litteraturen var skrivna som antologier, vilket gjorde att vissa kapitel i en rapport kunde inkluderas. För den vetenskapliga litteraturen genomfördes det första steget i relevansbedömningen av en bedömare och kompletterades med stickprov där ytterligare en bedömare gjorde en bedömning av ett urval om 10 procent av artiklarna. För den grå litteraturen var det två granskare för materialet fram till 2020 och en granskare kombinerat med stickprov för det senare materialet.

De återstående 25 artiklarna i den vetenskapliga litteraturen och 39 i den grå litteraturen lästes i fulltext av referensgruppen (tre utvecklingsledare vid Region Örebro län, varav två med forskarbakgrund, och två forskare vid Uppsala universitet vid första litteratursökningen och projektledaren vid Folkhälsomyndigheten vid andra söktillfället). Vid ett gemensamt möte relevansbedömdes sedan artiklarna. När bedömningarna skilde sig åt diskuterade granskarna publikationerna och tog därefter ett nytt beslut om inkludering eller exkludering.

Av de totalt 25 artiklar som lästes i fulltext exkluderades 16 vetenskapliga artiklar och 32 från den grå litteraturen, se bilaga 2 och 3 för en lista över de exkluderade artiklarna. Urvalsprocessen för litteraturen redovisas översiktligt i figur 1. En mer detaljerad redovisning finns i bilaga 1.

Figur 1. Flödesschema över urvalsprocessen för vetenskaplig och grå litteratur.

Den vetenskapliga litteraturen visar att det finns en omfattande familjecentralsliknande verksamhet i länder utanför Norden, främst i Storbritannien och USA. Det är olika typer av verksamheter som kallas för familjecentraler eller liknande och därför fanns ett behov av att särskilja olika former av familjecentraler. I litteraturöversikten delas familjecentraler in i två olika grupper:

• förstärkta familjecentraler
• familjecentraler av nordisk modell.

Till förstärkta familjecentraler kan barn och familjer hänvisas av personal och av andra verksamheter, samtidigt som det finns en öppen del som inte kräver remittering eller hänvisning. Ofta är de lokaliserade i utsatta områden. Den förstärkta delen kan till exempel gälla hembesök, enklare stöd i vardagen, föräldraskapsstöd och rådgivning. Den öppna verksamheten är en lågtröskelverksamhet som är öppen för alla. Den är lättillgänglig, anpassad utifrån barn och vårdnadshavares behov och inkluderar bland annat drop-in-verksamhet och generella insatser såsom barnhälsovård.

Familjecentraler av nordisk modell fokuserar på att vara en öppen lågtröskelverksamhet som inte kräver hänvisning, och erbjuder olika typer av generella insatser som huvudsakligen bedrivs i familjecentralens lokaler. Verksamheten kan också vara förstärkt med någon typ av insats, till exempel språkstödjande insatser eller insatser som är kopplade till nutrition, konsultation eller samtalsstöd. Barn och familjer kan även bli hänvisade till dessa familjecentraler (av till exempel socialtjänsten), men insatserna är inte av samma typ eller på samma nivå som på de förstärkta familjecentralerna.

I den vetenskapliga litteraturen identifierades också mer specialiserade familjecentraler. De bedriver en mer avancerad typ av vårdinsatser mot specifika målgrupper, och det finns ingen öppen ingång utan barn och/eller familjer hänvisas dit av andra verksamheter. De specialiserade familjecentralerna sorterades tidigt bort i granskningsprocessen eftersom de ger specialiserad vård, till exempel terapeutiska insatser till barn med trauma, personer som diagnostiserats med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller vårdnadshavare med missbruksproblem. Vården ges ofta av ett team, både i familjernas hemmiljö och på familjecentralen. Det liknar mer familjecentrerad vård än den verksamhet som bedrivs på förstärkta familjecentraler och familjecentraler av nordisk modell.

Nio vetenskapliga artiklar publicerade 1999–2021 inkluderades i litteraturöversikten [19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27]. Av de nio artiklarna var fyra från Storbritannien [19, 20, 21, 26], två vardera från Australien [24, 25] och Sverige [22, 27], och en från Norge [23]. I tabell 1 ges en överblick av de nio inkluderade artiklarna utifrån författare, land, år, titel, studiedesign, metodik och typ av familjecentral.

Alla nio studier var fallstudier där en till åtta familjecentraler studerades. Vanligast var det att studera en [20, 26, 27] eller två [19, 24, 25] familjecentraler medan en studie vardera studerade tre [23], sex [22] och åtta [21] familjecentraler. Vidare var två av studierna tvärsnittsstudier [24, 25] och en studie hade även en kvasiexperimentell studiedesign [20].

Sex av de nio studierna var kvalitativa [19, 21, 22, 23, 26, 27] och baserades på intervjuer, fokusgrupper och observationer. Tre studier använde mixad metod [20, 24, 25], där författarna utöver intervjuer använde enkäter för att studera vårdnadshavare som fått, eller inte fått, insatser. Det fanns ingen renodlad kvantitativ studie.

Majoriteten av de nio artiklarna undersökte förstärkta familjecentraler [19, 20, 21, 24, 25, 26] medan tre undersökte familjecentraler av nordisk modell [22, 23, 27]. I två av de nio artiklarna studerades öppen förskolas verksamhet på familjecentralerna [22, 27].

Studiepopulationen i de nio artiklarna var vårdnadshavare som rekryterades på familjecentralerna eller i deras närområde. Två studier inkluderade även personal [22, 23]. Antalet studiedeltagare var mellan 10 och 271 individer. Studierna undersökte vårdnadshavares upplevelse och erfarenheter av familjecentralen och dess verksamhet samt deras förväntningar på att delta. Ett fåtal studier undersökte även utfall såsom välmående och familjefunktion [20], och kompetens och självförtroende i föräldrarollen [25]. Se bilaga 4 för mer information om studiepopulation, antal deltagare och utfall för varje vetenskaplig artikel.

Även om författarna till samtliga studier med kvantitativa delar nämner positiva effekter, är risken för bias stor och/eller metodbeskrivningarna ofullständiga, vilket gör att tillförlitligheten i resultaten blir låg eller att det blir svårt att avgöra hur säkra resultaten är. Eftersom studierna har utforskat olika utfall går det inte heller att väga samman resultat. Därför beskrivs i det följande enbart vilka utfall som studerats i de kvantitativa delarna, men inte riktningen eller storleken på en eventuell effekt. För de ingående studierna med kvalitativa delar lyfts i det följande brister i studierna, men studierna är inte på ett systematiskt sätt kvalitetsgranskade och resultaten bör därav tolkas med viss försiktighet.

De sex artiklarna om förstärkta familjecentraler presenteras här mer ingående utifrån syfte, metodik och resultat.

Studien av Pithouse och Holland undersökte vilka vårdnadshavare som använde familjecentraler, varför de gjorde det och till vilken nytta [19]. De två familjecentralerna som ingick i studien låg i socialt utsatta områden i South Wales och erbjöd vårdnadshavare en rad olika aktiviteter och verksamheter. Strukturerade intervjuer genomfördes med vårdnadshavare som nyttjade familjecentralens verksamhet (n = 40) och med individer som bodde i närområdet men inte nyttjade verksamheten (n = 40). Utöver det samlades besöksstatistik in under en vecka på familjecentralerna för att se vilka vårdnadshavare som besökte dem. Främst kvinnor besökte familjecentralerna och drygt hälften av besökarna kom utan barn. Det vanligaste var att besöka familjecentralen för att umgås med andra, för att delta i en stödgrupp för vårdnadshavare och för att ge yngre barn lekmöjlighet. På frågan om vad som var mest hjälpsamt med familjecentralernas verksamhet beskrev vårdnadshavarna det tillgängliga välkomnande stödet, den trevliga personalen och att det var ett ställe att gå till. Många ansåg att de kunde vända sig till familjecentralerna om de behövde hjälp. Det fanns indikationer på att familjecentralerna attraherade vårdnadshavare som var i större behov av verksamheten, eftersom de som inte nyttjade familjecentralerna bedömde att de inte behövde det. Dock uppgav författarna att det till stor del var en hypotes utifrån att studien bestod utav ett mindre bekvämlighetsurval av vårdnadshavare. Relativt många vårdnadshavare som inte nyttjade familjecentralerna hade uppfattningen att verksamheten var för ensamstående vårdnadshavare med problem. Verksamheten ansågs dock inte stigmatiserande utan värdefull för samhället. Vidare resonerade författarna i vilken grad familjecentraler ska ses som en verksamhet för hela familjen, eftersom de flesta besökare var kvinnor och en del kom dit utan sina barn.

I studien av Sanders och Roach var syftet att utvärdera effektiviteten av familjestödjande insatser för vårdnadshavare och barn som gavs av två familjecentraler som låg i utsatta områden i South Wales [20]. Studiens interventionsgrupp (n = 45) utgjordes av vårdnadshavare som hänvisats till familjecentralerna, på grund av problematik i familjen. Vårdnadshavarna erbjöds insatser såsom föräldrastödsgrupp, uppsökande verksamhet, förskoleverksamhet, lekgrupp, rådgivning och stöd i hemmet. Jämförelsegruppen (n = 32) utgjordes av vårdnadshavare som inte gick på någon av familjecentralernas verksamheter, men som hade barn på två förskolor i området eller hade deltagit i en lekdag som arrangerats i området. Studiedeltagarna fyllde i enkäter vid två tillfällen med upp till sex månaders mellanrum, i snitt cirka fyra månader i interventionsgruppen och sex månaders mellanrum i jämförelsegruppen. En grupp vårdnadshavare (n = 33) som deltog i familjecentralernas verksamhet ingick även i en undersökning med semistrukturerade intervjuer. De utfall som studerades i enkäterna var beteendeproblem hos barnen, socialt stöd samt intensitet i stressfyllda situationer i föräldraskapet.

Resultatet från intervjuerna antyder att de hänvisade vårdnadshavarnas förväntningar på insatserna generellt blev uppfyllda och att de var positivt inställda till insatserna som de deltagit i. Vårdnadshavare som deltagit i föräldrastödsgrupp uppgav att de fått mer kunskap om och större färdigheter i föräldraskapet, och att detta lett till förbättrat beteende hos barnen. De uppgav också att de skaffat vänner och skapat stödjande nätverk. De vårdnadshavare som deltagit i uppsökande verksamhet uppgav att de själva mådde bättre samt att de fått hjälp att hantera problem hos barnen, medan vårdnadshavare som deltagit i förskoleverksamhet, lekgrupp eller fått hembesök uppgav att barnen fått möjlighet att utveckla sina sociala färdigheter. Vissa vårdnadshavare upplevde dock inga förbättringar efter deltagande. De lyfte brister i insatserna, såsom att de inte var relevanta eller var för grundläggande, men också brister i relationen mellan personal och vårdnadshavare. En sämre relation innebar större sannolikhet för att vårdnadshavarens förväntningar på insatsen inte uppfylldes.

En studie av Sheppard med flera, genomförd på den engelska landsbygden, syftade till att undersöka etablerade familjecentralsanvändares motiv till att besöka familjecentralen, och deras förväntningar på och reaktioner på nya deltagare [21]. Författarna genomförde fokusgruppsintervjuer med vårdnadshavare (n = 45) på åtta familjecentraler, vilka randomiserades bland sexton möjliga. Resultatet tyder på att vårdnadshavarna initialt främst kom till familjecentralen på grund av behov som rörde barnen, såsom rutinfrågor om barns utveckling och att barnen skulle få kontakt med andra barn. Vårdnadshavarna fortsatte dock att besöka den utifrån vad verksamheten erbjöd dem: mötesplatser för sociala aktiviteter och interaktion. Familjecentralens syfte hade blivit att erbjuda de vuxna en plats att umgås på, enligt intervjuerna. Vårdnadshavarna ansåg att familjecentralen var välkomnande och till för alla, men samtidigt framkom en bild av att det var svårt för nya att komma in i gemenskapen, och att nya besökare behövde anpassa sig till den rådande kulturen som sattes av etablerade besökare. För att passa in underlättade det att vara utåtriktad, komma från rätt område och ha barn utan särskilda behov.

I en studie av Taylor med flera undersöktes familjecentralers betydelse för vårdnadshavares användning och erfarenhet av tidiga insatser till barn [24]. Studien bygger på en enkätundersökning till vårdnadshavare (n = 247) i två utsatta områden på Tasmanien. Vårdnadshavare som i enkäten uppgav att de inte varit på familjecentralen under de senaste tolv månaderna utgjorde en jämförelsegrupp. Utöver enkätundersökningen genomfördes fokusgrupper och intervjuer med vårdnadshavare som deltog i de två familjecentralernas verksamhet (n = 24). De fem teman som studerades i enkäten var familjens demografi, användning av och upplevelser av tidiga insatser, socialt stöd, föräldrakompetens och användning av en familjecentral.

Enligt intervjuer och fokusgruppssamtal upplevde vårdnadshavarna att familjecentralens breda utbud under ett tak ökade tillgängligheten till och engagemanget för olika tjänster och stöd. Genom samlokaliseringen behövde vårdnadshavare inte heller avslöja för andra vilken typ av verksamhet de skulle delta i, vilket innebar ökad tillgänglighet till verksamheter som familjerna kanske annars inte hade nyttjat. Samlokaliseringen möjliggjorde även att familjer lärde känna personal redan innan de deltog i formellt stöd. Vårdnadshavare upplevde att familjecentralen bland annat var en informell, flexibel och stödjande plats där man kände sig uppskattad, respekterad och trygg – en plats dit man kunde komma när som helst och vågade be om hjälp eller stöd vid behov. Att vårdnadshavarna inte kände sig dömda i sitt föräldraskap resulterade i en positiv interaktion med personalen och en upplevelse av ökat självförtroende i föräldrarollen. Vårdnadshavarna uppgav att de utvecklat flera sätt att interagera med sina barn och kunde därigenom bygga och stärka positiva familjerelationer. Två förbättringsområden framkom i det kvalitativa materialet: att inkludera fler män i familjecentralens verksamhet och att utveckla verksamhet även för familjer med äldre barn. När barn blir fem år gamla och övergår till skolans verksamhet finns ingen motsvarande verksamhet vilket oroade vårdnadshavarna.

Syftet i en studie av Jose med flera var att undersöka skillnader mellan familjer som deltog kontra inte deltog i familjecentralers verksamhet samt undersöka familjecentralens påverkan på vårdnadshavares kompetens och självförtroende i föräldrarollen [25]. Studien är baserad på samma material som studien av Taylor med kollegor [24]: en enkätundersökning med vårdnadshavare (n = 247) i två utsatta områden på Tasmanien samt fokusgrupper och intervjuer med vårdnadshavare som deltog i de två familjecentralernas verksamhet (n = 24). De utfall som studerades var bland annat vårdnadshavarnas tilltro till sina färdigheter, sin kompetens och sin effektivitet i föräldrarollen.

Enligt det kvalitativa materialet tyckte vårdnadshavare att de genom familjecentralens verksamheter fick möjlighet att öka färdigheter, kunskap och självförtroende. De uppgav att de kunde interagera mer positivt med sina barn samt hade lättare att hantera utmanande beteende hos barnen. Både personal och andra vårdnadshavare uppgavs vara centrala för stödet i föräldraskapet. Vissa vårdnadshavare fick också kunskaper, stöd och verktyg som gjorde det lättare för dem att hantera sin egen stress och välmående. Studien kunde dock inte urskilja vilka typer av insatser som gav detta resultat. Författarna drog i stället slutsatsen att det viktiga var kombinationen av formellt och informellt stöd (i detta fall föräldrautbildning, barnhälsovård, enskild rådgivning och öppen verksamhet där personal kan verka som förebilder, samt interaktion med och stöd från andra vårdnadshavare), och att en familjecentral behöver erbjuda flera olika insatser för att kunna möta olika individuella behov.

I en studie av Mercer med flera undersöktes vårdnadshavares upplevelse av att delta i en familjecentrals verksamhet och deltagandets inverkan på social inkludering [26]. Familjecentralen låg i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde i Glasgow och erbjöd en rad olika verksamheter för familjer. Vårdnadshavare (n = 10) som deltog i familjecentralens verksamhet intervjuades på familjecentralen. Tre teman framträdde i studiens resultat: familjecentralens roll i social integrering, utmärkande egenskaper i relationer som skapats på familjecentralen och väsentliga komponenter i starka relationer. Samtliga studiedeltagare uppgav att familjecentralen var viktig för att minska den sociala isoleringen och att den erbjöd en möjlighet att träffa vänner och gjorde att de inte kände sig ensamma. Relationer skapades ofta genom att vårdnadshavare deltog i en gruppverksamhet tillsammans. Genom familjecentralen fick deltagarna vänner som de kunde dela erfarenheter med och få råd och stöd av. De sociala nätverken skapade ett sammanhang för vårdnadshavarna, som upplevde att relationerna på familjecentralen var mindre dömande och mer förstående och stödjande än andra relationer. De starka vänskapsband som utvecklades på familjecentralen uppgav vårdnadshavarna byggde på förtroende och ömsesidigt stöd, som i sin tur producerade socialt kapital. Vidare mådde vårdnadshavarna bra av att kunna erbjuda stöd till andra vårdnadshavare. Dock framkom även att det inte alltid var lätt att komma in i gemenskapen då en del vårdnadshavare kände oro för att engagera sig i sociala nätverk. Artikelförfattarnas slutsatser var att social inkludering via familjecentralen kunde påverka vårdnadshavares välmående positivt, att relationerna gav dem viktigt socialt stöd och att familjecentralers verksamhet är en viktig resurs för att främja social inkludering i socioekonomiskt utsatta områden.

I artiklarna med jämförelsegrupp hittades brister när det gäller urvalet. I en studie [20] består jämförelsegruppen av vårdnadshavare som rekryterades via två förskolor och ett lokalt evenemang. Det innebär risk för bristande systematik och för att urvalen därmed inte blir representativa för det område som studeras. I studien undersöktes hur väl matchade grupperna var i fråga om boende och ålder på barnen, och man fann att signifikant fler individer i interventionsgruppen bodde i de mest utsatta områdena och att genomsnittsåldern på barnen var något lägre än i jämförelsegruppen. Det fanns även initiala skillnader mellan grupperna i några av utfallsmåtten. Vidare kan studiens statistiska metodik upplevas som omodern, bland annat eftersom analysmetoden bara kan påvisa förändring över tid eller förändring mellan grupper, och inte båda faktorerna i kombination.

I de två studierna från Australien som bygger på samma data [24, 25], uppgav respondenterna själva om de besökt familjecentralen under de senaste tolv månaderna och blev utifrån det indelade i en interventionsgrupp och en jämförelsegrupp. Det finns alltså en risk för minnesbias. Vidare uppgav författarna att en stor del av ursprungsbefolkningen som bodde i de studerade områdena inte svarade på enkäten. Därför är inte heller studiepopulationen helt representativ för de områden som studeras och det blir svårt att generalisera resultaten. Utifrån studiedesignen går det heller inte att fastslå om studiernas resultat verkligen beror på familjecentralens verksamhet eller om det finnas andra faktorer som påverkar resultatet.

Även i de kvalitativa studierna framkommer brister. I en artikel [19] framkommer det inte hur och var studiedeltagarna rekryterades eller var intervjuerna genomfördes. I två artiklar framgår inte heller hur intervjumaterialet analyserades [19, 20]. Vidare intervjuades de vårdnadshavare som själva ville delta i studierna, och det är därmed svårt att veta om andra vårdnadshavare hade gett en annan bild av verksamheten än den som kom fram i studierna [21, 26]. I en studie lyftes exempelvis bristen på män bland vårdnadshavarna [26].

De tre artiklarna om familjecentraler av nordisk modell presenteras här mer ingående utifrån syfte, metodik och resultat.

En studie av Abrahamsson och Samarasinghe utvecklade en programteori om hur öppen förskola på familjecentraler kan möta föräldrars och barns behov och bidra till ett positivt föräldraskap [22]. Urvalet av familjecentraler omfattade både stadsmiljö och landsbygd, och totalt ingick sex öppna förskolor på familjecentraler i västra Sverige. Först genomfördes enskilda intervjuer med personal (n = 16) och vårdnadshavare (n = 40), följt av en gruppintervju på varje öppen förskola där både personal och vårdnadshavare samlades för att diskutera och reflektera över intervjumaterialet, och avslutningsvis en dialogcirkel med personal. Enligt personalen var det viktigt att vara följsam för vårdnadshavarnas behov och förmågor, och att anpassa sig efter vårdnadshavares situation och förmåga att ta emot råd och stöd. Personalens mål var att vårdnadshavarna skulle få psykologiskt och socialt stöd tidigare än vad de skulle ha fått av ordinarie hälso- och sjukvård eller socialtjänst. De skapade även utrymme för reflektion och dialog mellan föräldrarna. Vårdnadshavarna uppgav att personalens insatser, tillsammans med det faktum att det fanns andra vårdnadshavare och barn på öppna förskolan, var viktiga för deras självkänsla och självförtroende samt för deras förmåga att hantera problem i föräldraskapet. De uppgav att de blev stärkta i sin föräldraroll och att deras sociala nätverk ökade. Även för barnen uppgav vårdnadshavarna att det var centralt att träffa andra barn och vuxna och på öppen förskola gavs blyga barn möjlighet att närma sig andra i sin egen takt.

I en studie av Bulling undersöktes lågtröskelverksamhet på tre familjecentraler genom observationer, enskilda intervjuer och fokusgrupper med vårdnadshavare (n = 25) och personal (n = 52) [23]. Familjecentralerna låg i tre olika kommuner i Norge, varav en i en stadsdel i Oslo. Lågtröskelverksamheterna som studerades var öppen förskola, förebyggande familjeteam, föräldraskapsstödsprogrammet ”De otroliga åren” och språkkafé för personer med begränsade språkkunskaper i norska. Författaren identifierade fyra kategorier som utmärkande för lågtröskelverksamheten på familjecentraler: lättillgänglighet, låg byråkrati, samverkande kompetenser och inkluderande arena. När det gäller lättillgänglighet sågs det som positivt att familjecentralen var centralt placerad och samlokaliserad samt att verksamheten var gratis. Låg byråkrati handlar om att det var enkelt att svänga förbi familjecentralen och ta kontakt direkt med personalen och att väntetiderna var korta. För samverkande kompetenser lyftes betydelsen av att träffa personal som var bekant, att personalen kunde guida vårdnadshavare vidare till mer omfattande stöd vid behov och att det var låga trösklar mellan olika professioner. Inkluderande arena gällde vikten av att ha en mötesplats där man bland annat kunde utöka sitt sociala nätverk och att ha en god relation med personalen som arbetade för att bevara familjernas autonomi. Tillgänglig personal med relevant kompetens ansågs av vårdnadshavarna vara betydelsefullt för deras deltagande och tillit. För barnen innebar arenan möjlighet att utveckla nya förmågor, möta andra barn och leka. Studien tyder även på att personalen kan känna sig kluven mellan strävan efter att ha en brett tillgänglig verksamhet som når många, och viljan att prioritera familjer med högre risk för ohälsa. Vidare lyfte personalen olika hinder för tillgänglighet och deltagande i lågtröskelverksamheten: brist på kollektivtrafik i vissa landsbygdsområden, brist på information om verksamheten på olika språk samt risken att inte få tillräckligt med stöd på grund av personalens prioriteringar.

Syftet i en studie av Alm med flera var att undersöka och beskriva vårdnadshavares erfarenheter av att delta i hälsofrämjande aktiviteter på en familjecentral [27] i ett utsatt bostadsområde, Södra Ryd, i Skövde. Utöver ordinarie personal fanns det på familjecentralen även en tandsköterska som bland annat deltog i aktiviteter på öppen förskola. Semistrukturerade fokusgrupper genomfördes med vårdnadshavare (n = 21) på familjecentralen i samband med ordinarie verksamhet på öppen förskola. Tre teman framkom i analysen: social gemenskap, en trygg plats och en plats för lärande. När det gäller social gemenskap fick både vårdnadshavarna och barnen nya kontakter och upplevde social gemenskap med både andra vårdnadshavare och med personal. Barn fick möjlighet att interagera med andra och utveckla sociala färdigheter, samtidigt som vårdnadshavarna upplevde att relationen till barnen stärktes av deltagandet. En trygg plats handlar om att vårdnadshavare kände sig sedda och bekräftade, och att personalens inkluderande förhållningssätt skapade en trygg och välkomnande miljö. Vidare ansågs den trygga miljön underlätta en jämlik dialog där vårdnadshavare vågade ställa sina frågor, och samlokaliseringen av olika professioner sågs som en fördel: Att möta tandvårdspersonal under lika villkor och i en avslappnad miljö bidrog till minskad ångest för tandvårdsbesök, enligt vårdnadshavarna. När det gäller en plats för lärande tyckte vårdnadshavarna att de hade möjlighet att ställa frågor till personal på sina egna villkor men också dela erfarenheter och kunskap med andra vårdnadshavare. Vidare upplevde många att deltagandet hjälpte dem att skapa en struktur i vardagslivet.

I en studie [22] lyfter författarna själva att de bara intervjuade personal på öppen förskola, och alltså inte sjuksköterskor, barnmorskor eller socialrådgivare som också är en del av familjecentralernas verksamhet. Om dessa inkluderats skulle det ha kunnat ge en mer omfattande programteori som även hade inkluderat hälsa och socialt arbete. I en annan studie [27] lyfter författarna att de hade ett relativt litet antal deltagare, och vidare är studien genomförd på endast en familjecentral. I studien från Norge [23] intervjuades vårdnadshavare som deltog i lågtröskelverksamheten. Ett bredare urval, med även vårdnadshavare som deltog i annan verksamhet på familjecentralerna, skulle ha kunnat ge ytterligare kunskap om hinder för att delta. Vidare beskrivs vårdnadshavarna fåordigt i studien [23] och mer information om dem hade kunnat göra det lättare att förstå och tolka resultatet. Två av studierna beskriver heller inte hur vårdnadshavarna har rekryterats till studierna [22, 23].

Sju studier, publicerade 2000–2020, inkluderades i litteraturöversikten från den grå litteraturen [3, 28, 29, 30, 31, 32, 33]. Av de sju studierna var sex genomförda i Sverige [3, 28, 29, 30, 31, 33] och en i Norge [32].

Fyra studier i den grå litteraturen var kvalitativa och baserades på intervjuer och observationer [3, 28, 30, 32], två studier byggde på mixad metod där författarna använde enkäter och intervjuer eller observationer [29, 33], och en studie [31] var kvantitativ och baserades på enkäter och befolkningsdata. Samtliga sju studier inom grå litteratur undersökte familjecentraler av nordisk modell. I två av de sju studierna undersöktes öppen förskolas verksamhet på familjecentralerna [31, 32], i ytterligare en studie undersöktes främst öppen förskola [29], och i en studie undersöktes socialtjänstens verksamhet på familjecentralen [30]. Tabell 2 ger en överblick över de sju studierna.

Antalet studiedeltagare varierade från 14–1 052. Samtliga studier inkluderade vårdnadshavare och fyra inkluderade även yrkesverksamma [3, 28, 32, 33]. Utfall i studierna var framför allt vårdnadshavarnas och personalens upplevelse av familjecentralen. I bilaga 5 finns detaljer om studiepopulation, antal deltagare och utfall för de sju studierna i den grå litteraturen.

I de allra flesta studier i den grå litteraturen är metod- och analysbeskrivningarna ofullständiga, eller så finns brister i metod, vilket gör att tillförlitligheten i resultaten blir låg och att det blir svårt att avgöra hur säkra resultaten är. De ingående studierna med kvantitativa delar är deskriptiva och inga studier redovisar effekter. De ingående studierna med kvalitativa delar har vi heller inte på ett systematiskt sätt kvalitetsgranskat, även om vi i det följande beskriver brister i studierna. Resultaten från den grå litteraturen bör således tolkas med försiktighet.

De sju studierna presenteras här mer ingående utifrån syfte och metodik samt resultat med relevans för litteraturöversiktens syfte och frågeställningar.

I Wikanders utvärdering av en familjecentral i Hagalund i Solna var syftet att utgå från familjernas uppfattning, erfarenhet och nytta av familjecentret och att fånga de professionellas bild av sin yrkesroll och arbetet med familjerna [28]. Utvärderingen genomfördes på en familjecentral med de fyra basverksamheterna, och där även socialtjänsten arbetade med myndighetsutövning. Intervjuer genomfördes med familjer (n = 16) och personal (n = 15), antingen på familjecentralen eller i familjernas hem. Utvärderingens resultat antyder att de allra flesta vårdnadshavarna var nöjda med familjecentralen och upplevde att de hade haft nytta av att besöka den. Ur materialet framkom ett antal teman: omsorg, integrering i samhället, arbetsformer för delaktighet, förebyggande arbete för att främja hälsa och samverkan med familjen i centrum. Omsorg handlade om betydelsen av att få hjälp och stöd när det behövs, och att bli sedd. Integrering i samhället handlade om kontakter och socialt nätverk som underlättades av öppen förskolas lättillgänglighet, och vårdnadshavare uppgav att det är ett sätt att bryta isolering och underlätta språkutveckling. När det gäller arbetsformer för delaktighet kände vårdnadshavare att deras förslag om exempelvis olika aktiviteter togs på allvar. Förebyggande arbete för att befrämja hälsa handlade om verksamhetens möjligheter att redan i ett tidigt skede kunna erbjuda hjälp, medan samverkan med familjen i centrum innebar att familjen kände att de är i centrum och att insatser ges i samarbete med dem.

Palm med flera utvärderade en familjecentral i Tureberg i Sollentuna för att se om man uppnått verksamhetsmålen: att stärka sociala nätverk, öka integration mellan olika grupper, erbjuda ett tillgängligt stöd och vara ett informations- och kunskapscentrum [29]. Vårdnadshavare (n = 64) som besökte öppen förskola under februari månad 2005 besvarade en enkät, och författarna gjorde även observationer på öppna förskolan under fyra halvdagar. De flesta av öppna förskolans besökare hade även besökt andra funktioner på familjecentralen, främst barnavårdscentralen (84 %) men även mödravårdscentralen (23 %) och socialtjänsten (11 %). Samtliga vårdnadshavare som svarat på enkäten uppgav att de uppskattade samlokaliseringen av de olika verksamheterna och att de kände sig välkomna till familjecentralen. De besökte öppen förskola för att barnen skulle få träffa andra barn och delta i olika aktiviteter, men också för att de vuxna skulle få träffa andra vuxna och utbyta erfarenheter. Av de vårdnadshavare som inte behärskade svenska (n = 18) uppgav nästan tre fjärdedelar att de lärde sig mer svenska av att gå på öppna förskolan. Samtidigt kom denna grupp något mer sällan till öppna förskolan, men hade oftare med sig två eller fler barn, jämfört med den som behärskade svenska. Observationerna visade att det fanns tendenser till gruppbildningar bland besökarna, men samtidigt också att personalen arbetade med att sammanföra besökarna och därigenom skapa möten mellan vårdnadshavare och barn som annars inte träffades.

I en avhandling av Lindskov var syftet att förstå familjecentralen genom professionellas och vårdnadshavares uppfattningar om verksamheten [3]. Studien utforskade familjecentralen som helhet snarare än de enskilda verksamheterna. Semistrukturerade intervjuer med professionella (n = 19) och vårdnadshavare (n = 16) genomfördes på en familjecentral i Kristianstad. Den låg i ett mångkulturellt område och nära hälften av besökarna var födda utomlands. Författaren hade även dialogsamtal med främst personal på familjecentralen för att de skulle få reflektera över resultaten av intervjuerna. I intervjuerna med personal framkom att de såg det som viktigt att fånga upp barn i riskzon för att kunna förebygga problematisk utveckling, samtidigt som det i dialogsamtalet framkom att personalen med verksamheten avsåg att försöka nå en majoritet av familjerna. Vårdnadshavarnas uppfattningar om familjecentralen delades in i fyra kategorier: mottagningen, studiecirkeln, vardagsrummet och lekplats för barn. I kategorin mottagningen framkom att familjecentralen sågs som en plats för individuell professionell rådgivning där personalen beskrevs som experter. I studiecirkeln framkom att vårdnadshavarna besökte verksamheten för erfarenhetsutbyte med andra vårdnadshavare om föräldraskap och barnuppfostran. För lekplats för barn handlade besöket om att möjliggöra socialt umgänge för barnen genom lek och andra aktiviteter som sång och pyssel. I kategorin vardagsrummet var socialt kontakt och umgänge centralt och det framkom att det var viktigt för vårdnadshavarna att kunna besöka familjecentralen utan att behöva delta i en på förhand strukturerad aktivitet. Atmosfären på familjecentralen upplevdes som hemlik och familjär. Här fick också de som var födda i Sverige och de som var födda utomlands en möjlighet att lära känna varandra och varandras kulturer, och att möta olikhet ansågs vara berikande, även om språksvårigheter och grupperingar beskrevs som problem.

Ytterligare en utvärdering av en familjecentral, av Bing, handlade om hur socialrådgivarens insatser hjälper familjer på kort och lång sikt [30]. Utvärderingen genomfördes på en familjecentral i Hässleholm, genom intervjuer med vårdnadshavare (n = 14) som hade avslutat en serie om 3–6 stödsamtal hos socialrådgivaren. Samtliga vårdnadshavare upplevde bekymmer som hör småbarnsåren till och hade stödkontakt på familjecentralen för dessa. Även samtal med socialrådgivaren och en dialogcirkel med personalgruppen genomfördes inom utvärderingen. I intervjuerna framkom att vårdnadshavarna upplevde att familjesituationen hade blivit bättre, och det problem som man hade sökt hjälp för hade antingen löst sig eller blivit lättare att hantera. Kommunikationen hade förbättrats i familjer med samlevnadsproblem, samspelet med barnen upplevdes som bättre och barnen hade fått en bättre och lugnare tillvaro.

I en studie av Abrahamsson och Bing undersöktes i vilken utsträckning vårdnadshavare som besökte öppen förskola var representativa för befolkningen i familjecentralernas upptagningsområde och varför vårdnadshavare besökte öppna förskolan [31]. Studien genomfördes på samtliga 16 familjecentraler i Västra Götalandsregionen som vid tidpunkten för studien hade varit igång i minst två år. Personalen intervjuade samtliga som besökte öppna förskolan under två halvdagar (n = 437) med hjälp av ett standardiserat formulär bestående av frågor med fasta svarsalternativ. Utöver det användes befolkningsdata i studien. Resultatet visar att familjecentralerna i stort nådde en representativ del av befolkningen i sina upptagningsområden när det gäller utbildningsnivå, sysselsättningsgrad, civilstånd och födelseland. Det innebär enligt författarna att öppen förskola på familjecentralerna når både socioekonomiskt svaga och starka grupper. Det var främst kvinnor som besökte öppna förskolan, en stor andel var regelbundna besökare och många fick vetskap om den via barnhälsovården, mödrahälsovården eller bekanta. När det gällde varför vårdnadshavarna besökte öppna förskolan, fanns fyra olika anledningar som svarsalternativ. Nästan samtliga vårdnadshavare uppgav att en anledning var att barn/en skulle få leka och träffa andra barn och vuxna. Även de övriga svarsalternativen att få umgås med andra föräldrar och få nya vänner, att få råd och stöd och att byta erfarenheter om barn och föräldraskap med andra föräldrar, uppgavs av över hälften av de svarande.

En norsk studie av Bulling syftade till att undersöka hur öppen förskola på familjecentraler kan främja integrationsprocesser för familjer med små barn [32]. Studien bygger på intervjuer och en fokusgrupp med personal (n = 6), intervjuer med vårdnadshavare (n = 14) och observationer. Familjecentralerna var lokaliserade i två kommuner och en av huvudstadens stadsdelar. En familjecentral hade öppen förskola på tre platser, så totalt fem öppna förskolor inkluderades i studien. Samma öppna förskolor är studerade av Bulling i en vetenskaplig studie [23], men då med andra frågeställningar och genomförande. I materialet framträder tre kategorier som anses kunna ha inverkan på integrationsprocesser: mångfald i gruppen, gemenskap genom vardagsaktiviteter och dynamisk språkmiljö. Det framkommer från observationerna att det på öppen förskola pratas många olika språk och vårdnadshavarna uppgav att det var värdefullt att ge barnen erfarenhet av mångfald. Observationer och fokusgrupp med personal visar även att öppen förskola möjliggjorde relationsbyggande utanför deltagarnas ordinarie sociala grupper likväl som observationerna visar att barnen ofta fungerade som kontaktskapare. På öppen förskola deltog vårdnadshavarna i vardagliga aktiviteter såsom lek, läsning och måltider vilket skapade en gemenskap där man kunde dela erfarenheter, ge varandra råd och lära av varandra men också få kännedom om varandras kulturer och traditioner. I en intervju med en pappa framkom vikten av öppen förskola utifrån att han där kunde se hur andra vårdnadshavare leker med, förklarar för, tröstar och tillrättavisar sina barn. Vidare visar observationerna att vårdnadshavare och barn med begränsade kunskaper i norska fick möjlighet att träna och utveckla språket i en trygg miljö. Öppna förskolor framstod i studien som mötesplatser som upplevdes attraktiva för både minoritets- och majoritetsbefolkningen.

En utvärdering i samarbete mellan Göteborgs stad, Västra Götalandsregionen och konsultfirman Arthur D. Little undersökte olika samverkansorganiseringars möjlighet att nå ut med tidigt stöd till barn och familjer [33]. Utvärderingen genomfördes i Göteborgs stad och tre olika organiseringar ingick: fullt samlokaliserade familjecentraler, delvis samlokaliserade familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter. Författarna intervjuade personal på alla familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter (n = 25) samt samordnare (n = 15), brobyggare och kulturtolkar (n = 12). Vidare genomfördes en medborgarenkät (n = cirka 1 000) för att fånga in medborgarperspektivet samt workshoppar för att testa preliminära analyser och slutsatser. Här inkluderas resultat från enkäten som kan härledas till de fyra fullt samlokaliserade familjecentralerna. Vårdnadshavare upplevde att verksamheten var ett stöd i deras föräldraskap samt tillgänglig, bland annat på så sätt att man enkelt kunde få hjälp, stöd och svar på frågor. Vårdnadshavare som besökte fullt samlokaliserade familjecentraler fick också i något större utsträckning stöd av familjestödjare eller förebyggande socionom, jämfört med vårdnadshavare som besökte familjecentralsliknande verksamheter.

De flesta studier i den grå litteraturen [28, 29, 30, 31, 32, 33] bedöms ha brister kopplat till beskrivningen av vad som genomförts, och i vissa fall saknas en fullständig beskrivning av metod- och/eller analysstegen [30, 33]. Det saknas även statistiska analyser av kvantitativa data [33] eller tillräckliga beskrivningar av sådana analyser [29, 31]. Ett par studier [28, 32] lyfter att de genomfört strategiska urval för att fånga ett för området representativt urval av besökare. Andra studier har rekryterat besökare med erfarenhet av verksamhetens samtliga fyra delar [28] eller besökare som deltagit ett visst antal gånger i verksamheten [29]. Dock saknar många studier grundläggande information och det är därför svårt att veta om resultaten kan generaliseras till hela besökspopulationen. Vidare är flera fallstudier vid en familjecentral [3, 28, 29, 30], vilket också gör att generaliserbarheten av resultat till andra familjecentraler eller områden blir diskutabel. Bristerna medför att den grå litteraturen bör tolkas med stor försiktighet, men den hjälper till att beskriva kontexten för forskningsfrågan [34].

Här sammanfattas vad litteraturen säger om familjecentralers hälsofrämjande och förebyggande arbete för barns och familjers hälsa, utifrån översiktens frågeställningar. På grund av hög risk för bias och låg överförbarhet sammanfattas inte resultat från de kvantitativa delarna av den vetenskapliga litteraturen. Resultat från den grå litteraturen (både kvalitativa och kvantitativa delar) ingår i sammanfattningen men ska tolkas med försiktighet.

Familjecentralers lågtröskelverksamhet anses bidra till att ge ett mer tillgängligt stöd till vårdnadshavare. Bland annat framkommer i vetenskaplig litteratur att vårdnadshavare upplever att utbudet under ett och samma tak ökar tillgängligheten, liksom möjligheten att svänga förbi när det bäst passar en själv [23, 24]. Familjecentraler beskrivs som en ingång till många olika verksamheter, där personalen kan bidra till att slussa vårdnadshavare vidare till annat stöd vid behov [23]. Vårdnadshavare uppger även att familjecentralen är en plats dit de kan vända sig om de behöver hjälp [19, 24]. I grå litteratur [3] uppger vårdnadshavare också vikten av att kunna besöka familjecentralen utan att delta i en på förhand strukturerad aktivitet.

I ett antal vetenskapliga studier lyfts personalens funktion fram i arbetet på familjecentralerna. Personal som är tillgänglig och med relevant kompentens anses av vårdnadshavare viktigt för deras deltagande och tillit [23]. I en studie [24] framkommer att vårdnadshavare upplever att personalen inte dömer deras föräldraskap, vilket de uppger resulterar i en positiv interaktion med personalen. I två studier uppger vårdnadshavarna att både personalen och andra vårdnadshavare är viktiga, dels för deras självkänsla, självförtroende och förmåga att hantera problem i föräldraskapet [22], dels för att utveckla föräldraskapet [25]. I en annan studie [20] uppger vårdnadshavare att bristande relation till personalen kan vara en orsak till att insatserna inte uppfyller vårdnadshavares förväntningar.

Även om familjecentraler arbetar som lågtröskelverksamheter beskriver några vetenskapliga studier olika hinder för tillgänglighet. Det är kopplat till det språk som används i informationsmaterial, möjligheten att ta sig till familjecentralen och individers kunskap om familjecentralers roll i välfärdssystemet [23] samt risken för att vissa deltagare skapar sociala strukturer som kan utesluta andra [21]. Vårdnadshavare som inte nyttjade verksamheten ansåg även i en studie att verksamheten var för ensamstående med problem [19].

I vetenskaplig och grå litteratur framkommer att vårdnadshavare upplever familjecentraler som en välkomnande och trygg arena [21, 24] där de kan träffa andra vårdnadshavare [3, 19, 21, 22, 23, 27], dela erfarenheter [3, 26, 27, 29, 31, 32], få råd och stöd [3, 19, 26, 27, 28, 31, 33] och ge barnen möjlighet att leka och interagera med andra barn [3, 19, 20, 22, 23, 27, 29, 31]. Vidare tyder litteraturen på att vårdnadshavare kände sig stärkta i föräldrarollen av att delta [20, 22, 24, 25], och att de upplever att de lättare kunde hantera utmanande beteende hos barnen [25]. Vårdnadshavarna uppger också att de uppskattar lågtröskelverksamheter där det finns en ingång till olika typer av insatser [23, 24].

I en vetenskaplig studie [19] uppger vårdnadshavare som inte deltar i familjecentralers verksamhet att de inte har behov av att delta samt att de ser att verksamheten är för ensamstående med problem. En studie i den grå litteraturen [31] pekar däremot på att öppna förskolor i stort verkar nå en representativ del av befolkningen. Vidare lyfter en annan studie i den grå litteraturen [32] fram öppen förskolas roll som en plats för möten mellan majoritets- och minoritetsbefolkning, vilket enligt författarna kan ha positiv inverkan på språkutveckling och integration. Det finns också en utvärdering [29] där vårdnadshavarna uppger att de lär sig mer svenska genom att delta på öppen förskola på familjecentralen. Vidare indikerar två studier i den grå litteraturen [3, 32] att deltagarna får mer kunskap om olika kulturer. Även författarna till en vetenskaplig studie [26] drar slutsatsen att familjecentraler kan vara en viktig resurs för att främja social inkludering i socioekonomiskt utsatta områden.

En vetenskaplig studie [23] indikerar att det hos personalen kan finnas en ambivalens inför vilka som är deras målgrupp: om verksamheten ska vara till för alla eller om den ska prioritera familjer med högre risk för ohälsa. Detta kan enligt författaren leda till att alla inte fångas upp eller får relevant stöd. I en avhandling från Sverige [3] framkommer att personalen ser det som viktigt att fånga upp barn i riskzon, likväl som att försöka nå en majoritet av familjerna. Vidare resonerar den vetenskapliga studien [23] även om att hindren för tillgänglighet (såsom språksvårigheter, dåliga transportmöjligheter och låg förståelse för välfärdssystemet) riskerar att påverka vilka som har möjlighet att delta i verksamheten.

I en studie [20] uppger vårdnadshavare som deltagit i uppsökande verksamhet att de mådde bättre efter deltagandet, och vårdnadshavare som deltagit i föräldrastödsgrupp uppger att barnens beteende förbättrades efter deltagandet. I en annan studie [26] är författarnas slutsats att den sociala inkluderingen som familjecentralen möjliggör kan påverka vårdnadshavares välmående positivt. Dessa fynd behöver dock följas upp och det behövs generellt studier om hur familjecentralens arbete potentiellt kan påverka barns och vårdnadshavares psykiska och fysiska hälsa.

Ingen av de studier som ingår i litteraturöversikten inkluderar samspel som utfallsmått. Två vetenskapliga artiklar [24, 25], som bygger på samma material, tar dock upp interaktion. Vårdnadshavarna upplever att de kan interagera mer positivt med sina barn [25] och har utvecklat flera sätt att interagera med sina barn och därigenom kan bygga och stärka positiva familjerelationer [24]. I ytterligare en studie [27] framkommer att vårdnadshavare upplever att relationen till barnen stärks av deltagandet på öppen förskola. Även i en utvärdering i den grå litteraturen [30] uppger vårdnadshavare ett bättre samspel mellan barn och förälder efter stödsamtal hos socialrådgivare. Det behövs dock mer kunskap om hur familjecentralens arbete påverkar samspel mellan barn och vuxen.

I flera vetenskapliga studier [19, 20, 21, 22, 23, 26, 27] uppger vårdnadshavare att de kan skapa eller öka sociala nätverk på familjecentralen. Även den grå litteraturen [3, 28, 31, 32] indikerar att familjecentraler kan vara en arena för att knyta sociala kontakter, men en studie [3] lyfter även språksvårigheter och grupperingar som hinder. Vidare lyfter en vetenskaplig studie [21] risken för att familjecentralen blir en vänskapscentral för vuxna, där barnens behov glöms bort och vårdnadshavare utesluter andra vuxna eller barn som de inte uppfattar passar in.

Några studier [19, 24] nämner bristen på män bland deltagarna, liksom en rapport i den grå litteraturen [31]. Ett flertal vetenskapliga studier [20, 21, 25, 26, 27] redogör också för detta faktum utan att diskutera det vidare. Enligt en studie från Storbritannien [19] finns risk för att familjecentralen och dess verksamhet ses som kvinnornas område, och författarna frågar sig om familjecentraler verkligen kan ses som en verksamhet för hela familjen.

Syftet med den här kartläggande litteraturöversikten var att undersöka vilken betydelse familjecentralers arbete har för att främja god hälsa och välbefinnande hos barn (0–6 år) och deras vårdnadshavare. Totalt sexton studier uppfyllde inklusionskriterierna, nio från den vetenskapliga litteraturen och sju från den grå litteraturen. De visar att dagens kunskap främst handlar om vårdnadshavares och personalens upplevelse av familjecentralers verksamhet, inklusive tillgängligheten och betydelsen för vårdnadshavarnas sociala nätverk. Däremot finns begränsad kunskap om hur familjecentralers arbete påverkar jämlikhet i hälsa och ett jämställt föräldraskap, och det saknas till stor del eller helt kunskap om hur arbetet påverkar barns och vårdnadshavares psykiska och fysiska hälsa och samspelet mellan barn och vuxen.

Översikten visar att det saknas kunskap inom flera områden, helt eller till stor del. Få välgjorda kvantitativa studier har genomförts, och barnens upplevelser och i princip även utfall för barn saknas, liksom studier av mäns upplevelser av familjecentraler. Detta gäller för både den vetenskapliga och den grå litteraturen. Det finns även relativt få vetenskapliga studier av familjecentraler av nordisk modell.

En handfull studier i översikten använder kvantitativ eller mixad metod, tre vetenskapliga studier [20, 24, 25] och tre studier i den gråa litteraturen [29, 31, 33], medan majoriteten av de inkluderade studierna är kvalitativa [3, 19, 21, 22, 23, 26, 27, 28, 30, 32]. Den kvalitativa forskningen bidrar bland annat till en djupgående förståelse och kan leda till nya teorier om den potentiella betydelsen av familjecentralers arbete, vilka kan prövas i framtida forskning. En svaghet är dock att resultat inte alltid kan generaliseras, utan kvalitativa fynd bör följas upp i kvantitativa studier med studiedesigner som gör det möjligt att generalisera resultatet. Fler kvantitativa studier med god studiedesign skulle ge ett bättre kunskapsläge om betydelsen av familjecentralers verksamhet för barn och vårdnadshavare.

Översikten fann inga studier som inkluderade barns upplevelser, utan vårdnadshavare stod i fokus. I en studie [20] fick dock vårdnadshavare skatta utfall för barnen, utifrån Child Behaviour Check List och Strengths and Difficulties Questionnaire, men studien har metodologiska brister. Ingen studie i översikten inkluderade barnens röst. Översikten fann heller inga studier om utfall som är direkt kopplade till barns motorik, vaccinationsgrad eller fysiska hälsa. Det innebär att det finns kunskapsluckor om barns deltagande och upplevelse samt om hur arbetet på familjecentraler påverkar barns hälsa.

Både den vetenskapliga och grå litteraturen visar att det råder brist på studier som undersöker mäns upplevelser av familjecentralers arbete. I stället framkommer ett mönster där det mest är kvinnor som nyttjar familjecentralen. I de vetenskapliga studier där könet på vårdnadshavaren framgår finns män endast representerade i liten skala; 2–10 procent av deltagarna var män [19, 20, 21, 26, 27]. Det väcker frågor om vilken betydelse detta har för familjecentralens arbete för att stärka ett jämställt föräldraskap, men för att besvara den frågan behövs mer forskning. En tidigare avhandling [35] visar också att det finns få män bland besökarna; Hjortsjö beskriver familjecentralen som en kvinnodominerad verksamhet och frågar sig vad det gör för de besökande männen.

Tre av de nio vetenskapliga artiklarna [22, 23, 27] rörde familjecentraler av nordisk modell. Samtliga var kvalitativa, och en till sex familjecentraler studerades. Den samlade bilden är att familjecentralen har potential att stärka sociala nätverk och social gemenskap [22, 23, 27], stärka vårdnadshavare i föräldrarollen [22] och stärka relationen mellan förälder och barn [27]. Dessa resultat behöver dock följas upp i effektstudier för att man ska kunna prata om familjecentralens effekter.

I litteratursökningen påträffades två internationella litteraturöversikter [14, 15] och en svensk kunskapsöversikt [6]. Resultaten i dessa pekar i stor utsträckning åt samma håll som resultaten i denna kartläggande litteraturöversikt, men ingen översikt har ett sådant genomförande att det med säkerhet går att uttala sig om effekter.

De två internationella översikterna är osystematiska och hanterar inte på ett adekvat sätt brister i studierna. Författarna nämner dock att det saknas väl designade kvantitativa studier. I den ena översikten [15] påpekar författarna att även om flera studier visat på förbättringar i vårdnadshavarnas och barnens liv, har de inte på ett tillförlitligt sätt kunnat påvisa om förbättringarna beror på deltagandet i familjecentralens verksamhet. Detta på grund av bister i studiernas design, såsom avsaknad av jämförelsegrupp. Den andra översikten [14] lyfter också bristen på väldesignade experimentella studier, inklusive en avsaknad av studier med longitudinell design. Författarna menar att det ändå finns styrkor i den bild som framkommer, till exempel användarnas uppskattande röster (inklusive personer i utsatthet), lärdomar om svårigheten att utveckla socialt inkluderande verksamhet och ”sammansmältningen” av formalitet och informalitet, försök att förstå komplexitet och synergier samt teoribildning.

I den svenska kunskapsöversikten [6] betonas att de studier som ingår har skiftande kvalitet och grad av systematik, att utvärderarna av de svenska verksamheterna kan ha intressen som kan påverka utvärderingens resultat och analys samt att översiktens resultat bör tolkas med försiktighet. De nationella studierna är oftast kvalitativa, med resultat som kan förklara, nyansera och fördjupa kunskapen om familjecentralernas verksamhet. Författarna nämner även att det saknas kunskap om familjecentralers effekter på barn och föräldrar och om det finns skillnader mellan olika inriktningar av verksamheten, samt att det saknas effektstudier genomförda i Norden [6].

Samtliga översikter [6, 14, 15] tar upp att män saknas i de inkluderade studierna. Två av översikterna [6, 14] menar även att forskningen om familjecentraler tenderar att vara inriktad på vårdnadshavarens upplevelse, vilket i hög utsträckning överensstämmer med det som framkommer i denna översikt. Den svenska kunskapsöversikten [6] indikerar vidare att familjer som behöver stöd i föräldrarollen tenderar att utebli från familjecentralernas öppna verksamhet, och adresserar samtidigt den återkommande och obesvarade frågan om vilka familjecentralen egentligen är till för.

De flesta resultat från den vetenskapliga litteraturen kommer från forskning om förstärkta familjecentraler utanför Norden, men i vissa fall finns liknande resultat även för familjecentraler av nordisk modell. Det gäller exempelvis att familjecentraler anses vara tillgängliga, att personalen har stor betydelse för verksamheten och att vårdnadshavare har positiva upplevelser av verksamheten. Vidare har även vissa familjecentraler i Norden en förstärkt del, i form av selektiva och indikerade insatser. Det rör sig dock inte om specialiserade vårdinsatser i form av till exempel behandlande terapeutiska insatser, som erbjuds på vissa av de förstärkta familjecentralerna utanför Norden. En nationell kartläggning av familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter [5] visar att så gott som alla verksamheter erbjuder riktade insatser. De vanligaste riktade insatserna som verksamheterna uppgav att de erbjöd under 2023 var socialtjänstens råd- och stödsamtal och samarbetssamtal, utökade hembesöksprogram, grupp för språkundervisning/språkstöd samt programmet Föräldraskap i Sverige. Vidare ska både den förstärkta familjecentralen och familjecentralen av nordisk modell arbeta för barns hälsa och utveckling från tidig ålder, och arbeta förebyggande, men det är svårt att jämföra dem på grund av skillnader i länders välfärdssystem. I Storbritannien finns till exempel en helt annan tradition av socialt arbete som är kopplat till ”Childrens Act” och fokus på barnskydd [14].

Till den förstärkta familjecentralen kan vårdnadshavare bli remitterade [20], medan den nordiska modellen innebär lågtröskelverksamhet där alla är välkomna, vilket ytterligare försvårar överförbarheten av resultat. Majoriteten av vetenskapliga studier från Storbritannien och Australien genomfördes även i socialt utsatta områden [19, 20, 24, 25, 26]. Det är också svårt att generalisera resultaten från den vetenskapliga studie som genomfördes på landsbygden [21], eftersom villkoren för att bo och verka på landsbygden skiljer sig åt mellan olika länder.

Även skillnaden i välfärdssystem mellan länder gör det svårt att finna verksamheter som motsvarar de svenska familjecentralerna. Socialstyrelsen lyfter i sin kunskapsöversikt från 2008 [6] att välfärdssystemen utgår från olika synsätt och traditioner, vilket ger olika förutsättningar för att arbeta förebyggande. Även innebörden av centrala begrepp som hälsa, pedagogik och socialt arbete ser olika ut. Socialstyrelsen drar slutsatsen att de utomnordiska utvärderingarna av familjecentraler har ett oklart värde, på grund av kontextuella skillnader mellan länder. Bedömningen är att detta fortfarande gäller och att den vetenskapliga litteraturen om förstärkta familjecentraler i länder utanför Norden har ett begränsat värde för familjecentraler av nordisk modell.

I översikten delas familjecentraler upp i två olika typer, förstärkta familjecentraler och familjecentraler av nordisk modell, men det finns flera variationer inom dessa grupper. Organiseringen och verksamheter som ingår varierar inte enbart mellan olika länder utan också på lokal nivå, och det finns en stor variation inom familjecentraler både i Norden och i Sverige. I Sverige handlar skillnaderna bland annat om vilka aktörer som är samlokaliserade, vilka föräldraskapsstödsinsatser och gruppverksamheter som erbjuds och vilken åldersgrupp man riktar sig mot [5]. Det huvudsakliga kriteriet i översikten var att familjecentralen skulle vara en samlokaliserad verksamhet med mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. I de internationella studierna var det dock ibland svårt att ta reda på om mödra- eller barnhälsovård ingick, och därmed är det oklart om alla inkluderade studier verkligen uppfyller inklusionskriteriet om att vara samlokaliserade familjecentraler med alla fyra verksamhetsdelar.

Ytterligare ett inklusionskriterium i översikten var att familjecentralen skulle erbjuda olika typer av universella och selektiva insatser. Även här har det ibland varit svårt att avgöra om insatserna i studierna var selektiva eller snarare indikerade, främst i den internationella litteraturen och mer specifikt för förstärkta familjecentraler. Därmed kan det finnas inkluderade studier i översikten som rör insatser som snarare är indikerade än selektiva. Även familjecentralen av nordisk modell, som utgår från universell prevention, kan ha verksamhet som är både selektiv och indikerad [6]. I studierna av denna typ av familjecentral har det dock varit enklare att avgöra preventionsnivå.

Det är svårt att generellt definiera vad som är målet med den enskilda familjecentralens verksamhet och vilka grupper av vårdnadshavare som familjecentralerna arbetar med, kopplat till vad som ska mätas i en vetenskaplig studie. Detta påverkar i sin tur möjligheten att jämföra olika studiers resultat med varandra. En utvärdering av familjecentraler i Gävleborgs län [36] har tidigare lyft att det för verksamheterna saknas styrning som tydligt anger familjecentralens syfte, mål och förväntade effekter. För att underlätta framtida studier behöver målen med verksamheten definieras.

Det behövs generellt fler vetenskapliga studier av familjecentralers arbete i svensk och nordisk kontext. Dessa studier kan med fördel utgå ifrån hur familjecentraler skapar stödjande sociala nätverk och vad de har för effekter, och utforska påverkan på barns fysiska och psykiska hälsa, språkutveckling, motorik, sociala förmåga och eventuella beteendeproblem samt vårdnadshavares fysiska och psykiska hälsa. Dessutom skulle familjecentralers påverkan på ett jämställt föräldraskap, kopplat till hela familjen, behöva belysas.

Aspekterna ovan skulle kunna studeras med en kvantitativ forskningsansats, vilket krävs för att med större säkerhet kunna diskutera utfall och effekter. I ett vidare perspektiv behöver forskning om familjecentraler utgå ifrån jämlikhet i hälsa som analytiskt perspektiv.

Studierna som ingår i denna kartläggande litteraturöversikt tyder på att familjecentraler erbjuder ett tillgängligt stöd och att vårdnadshavare ser familjecentralen som en trygg och välkomnande arena där de kan dela erfarenheter och få stöd och där barnen har möjlighet att leka med andra. Några studier indikerar också att vårdnadshavare känner sig stärkta i föräldrarollen. Den övergripande slutsatsen är dock att det behövs mer forskning för att kunna ge ett mer heltäckande och generellt svar på hur familjecentralers arbete påverkar barns och familjers hälsa, inte minst fler studier om familjecentraler av nordisk modell. Det saknas kvantitativa studier inom området, och framför allt fler studier som rör hela familjen och därmed även inkluderar barn och fäder.

Den kartläggande litteraturöversikten genomfördes av utvecklingsledare inom Region Örebro län. Projektledare var Anders Trumberg och arbetet utfördes tillsammans med Camilla Pettersson och Marie Cesares-Olsson. En referensgrupp fanns knuten till arbetet bestående av professor Anna Sarkadi och medicine doktor Natalie Durbeej, båda vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap (Socialmedicin/CHAP), Uppsala universitet.

Fallstudie – detaljerad vetenskaplig undersökning av ett eller flera individuella fall i deras sammanhang.

Fenomenografi – kvalitativ forskningsmetod som går ut på att identifiera och beskriva de kvalitativt skilda sätt på vilka människor uppfattar olika företeelser i sin omvärld.

Indikerad prevention – behandling och rehabilitering för personer med konstaterade problem.

Kvasiexperimentell studie – studie som i vissa avseenden har ett experimentellt upplägg, men utan möjlighet att slumpmässigt fördela undersökningsobjekt till en experimentgrupp och en kontrollgrupp.

Longitudinell studie – undersökning där man under en viss tid följer ett antal enheter eller objekt och gör upprepade mätningar på dem.

Selektiv prevention – tidig upptäckt eller förhindrande av problem hos riskgrupper.

Tolkande fenomenologisk analys – analys för att tolka innebörden i det man själv och andra uppfattar, med fokus på själva sättet att uppfatta och inte på att undersöka det som man har en uppfattning eller upplevelse av.

Tvärsnittsstudie – studie som studerar samband mellan hälsoutfall och bestämningsfaktorer vid en viss bestämd tidpunkt.

Universell prevention – insatser som är riktade till alla, innan problem uppstår.

1. Kouvonen P, redaktör. Nordens barn. Utveckling av nordiska familjecentraler. Resultat från projektet tidiga insatser för familjer [Internet]. Stockholm: Nordens välfärdscenter; 2012. [citerad 28 december 2022]. Hämtad från: https://nordicwelfare.org/wp-content/uploads/2012/12/2-UtvecklingFamiljecentr_enk.pdf
2. Abrahamsson A, Bing V. Vad är en Familjecentral? Soc Med Tidskr. 2011;88(2):98-99.
3. Lindskov C. Family centre practice and modernity. A qualitative study from Sweden, [doktorsavhandling på Internet]. Kristianstad: Högskolan i Kristianstad; 2010 [citerad 28 december 2022]. Hämtad från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:407369/FULLTEXT01.pdf
4. Kekkonen M, Montonen M, Viitala R, redaktörer. Familjecenter i Norden – en resurs för barn och familjer [Internet]. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet; 2011. Hämtad från: norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:701655/FULLTEXT01.pdf
5. Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten. Familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter. Kartläggning, analys och förslag [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten; 2023. [citerad 17 oktober 2023]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2023-9-8728.pdf
6. Socialstyrelsen. Familjecentraler kartläggning och kunskapsöversikt. Stockholm: Socialstyrelsen och Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, Socialstyrelsen; 2008.
7. Föreningen för familjecentralers främjande. Vad är en familjecentral? [Internet]. [citerad 2022-11-02]. Hämtad från: https://familjecentraler.se/vad-ar-en-familjecentral1/
8. Rikshandboken Barnhälsovård. Samverkan på familjecentral [Internet]. [uppdaterad 2019-12-10; citerad 2021-05-31]. Hämtad från: https://www.rikshandboken-bhv.se/metoder--riktlinjer/samverkan/familjecentraler/
9. Bulling IS, Berg B. “It’s our children!” Exploring intersectorial collaboration in family centres. Child Fam Soc Work. 2018;23(4):726-734.
10. Marklund K, Simic N, redaktörer. Nordens barn – utveckling av nordiska familjecentraler. Stockholm: Nordens Välfärdscenter; 2012. Hämtad från: https://nordicwelfare.org/wp-content/uploads/2012/12/2-UtvecklingFamiljecentr_enk.pdf
11. Warren-Adamsson C. Family centres and their international role in social action. Social work as informal education. New York: Routledge; 2018. Chapter 1, Introduction: Family centres, integrating practice, and empowerment journeys; p. 3-11.
12. Hoshi-Watanabe M, Musatti T, Rayna S, Vandenbroeck M. Origins and rationale of centres for parents and young children together. Child Fam Soc Work. 2015;20(1):62-71.
13. Lightburn A. Family Centres and their International Role in Social action – Social work as informal education. New York: Routledge; 2018. Chapter: Foreword p. 1-2
14. Warren-Adamson C. Research review: family centres: a review of the literature. Child Fam Soc Work. 2006;11(2):171-182.
15. Armstrong C, Hill M. Support services for vulnerable families with young children. Child Fam Soc Work. 2001;6(4):351-358.
16. Folkhälsomyndigheten. Handledning för litteraturöversikter: förutsättningar och metodsteg för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteratur vid Folkhälsomyndigheten [Internet]. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2017. [citerad 28 december 2022]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/h/handledning-for-litteraturoversikter/
17. Rumrill PD, Fitzgerald SM, Merchant WR. Using scoping literature reviews as a means of understanding and interpreting existing literature. Work. 2010;35(3):399-404.
18. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten. En handbok [Internet]. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2017. [citerad 28 december 2022]. Hämtad från: https://www.sbu.se/contentassets/d12fd955318f4feab3709d7ebcc9a72b/sbushandbok.pdf
19. Pithouse A, Holland S. Open access family centres and their users: positive results, some doubts and new departures. Child Soc. 1999;13(3):167-178.
20. Sanders R, Roach G. Closing the Gap? The effectiveness of referred access family support services. Child Fam Soc Work. 2007;12(2):161-171.
21. Sheppard M, MacDonald P, Welbourne P. Service users as gatekeepers in children´s centres. Child Fam Soc Work. 2008;13()1:61-71.
22. Abrahamsson A, Samarasinghe K. Open pre-schools at integrated health services–A program theory. Int J Integr Care. 2013;13(2):None.
23. Bulling IS. Stepping through the door – exploring low-threshold services in Norwegian family centres. Child Fam Soc Work. 2017;22(3):1264-1273.
24. Taylor CL, Jose K, van de Lageweg W, Christensen D. Tasmania´s child and family centres: a place-based early childhood services model for families and children from pregnancy to age five. Early Child Dev Care. 2017;187(10):1496-1510.
25. Jose K, Christensen D, van de Lageweg WI, Taylor C. Tasmania´s child and family centres building parenting capability: a mixed methods study. Early Child Dev Care. 2019;184(14):2360-2369.
26. Mercer F, Darbyshire C, Finlayson J, Kettle M, Dickson A. The role of family centres in reducing social isolation in deprived communities. Child Fam Soc Work. 2020;25(3):674-682.
27. Alm A, Falk LL, Bremer TW, Idholt G, Gustafsson M, Bergström EK. Parents’ experiences of participating in health-promoting activities at a family centre for preschool children in Sweden. Community Dent Health. 2021 May 28;38(2):100-104.
28. Wikander B. Familjemosaik. Utvärdering av Hagalunds Familjecenter i Solna 2000. Solna: Solna stad, Norra länets produktionsområde; 2000.
29. Palm A, Andersson S, Ryttare E. ”Det är bra för barnen”. Utvärdering av Turebergs familjecentral. Sollentuna: FoU Nordväst, Sollentuna kommun; 2005. [citerad 29 juni 2023]. Hämtad från: https://www.fou-nordvast.se/wp-content/uploads/20 17/12/utvardring_turebergs_familjecentral.pdf
30. Bing V. Sociala insatser på en familjecentral – en utvärdering. Kristianstad: Kristianstad University Press, Forskningsplattformen för hälsa i samverkan; 2011. [citerad 29 juni 2023]. Hämtad från: http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:451537/FULLTEXT01.pdf
31. Abrahamsson A, Bing V. Familjecentralen. Mervärde för alla föräldrar genom samlokalisering? Soc Med Tidskr. 2011;88(2):100-109.
32. Bulling IS. En mangfoldig møteplass. Åpen barnehage som integreringsarena. Barn. 2017; 35(2-3):73-87.
33. Arthur D. Little, Göteborgs stad, Västra Götalandsregionen. Utvärdering av samverkansorganiseringar för familjecentrerat arbetssätt i Göteborg [Internet]. Göteborg: Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad; 2020. [citerad 28 december 2022]. Hämtad från: https://goteborg.se/wps/wcm/connect/17d82778-e0bf-41db-b13f-7e0da6bee8d4/Slutrapport+Utvärdering+familjecentrerat+arbetssätt.pdf?MOD=AJPERES
34. Paez A. Grey literature: An important resource in systematic reviews. J Evid Based Med. 2017 Aug; 10(3):233-240.
35. Hjortsjö M. Med samarbete i sikte: Om samordnade insatser och samlokaliserade familjecentraler, [doktorsavhandling på Internet]. Lund: Lunds universitet Socialhögskolan; 2006 [citerad 27 juni 2023]. Hämtad från: https://lucris.lub.lu.se/ws/portalfiles/portal/4850756/26621.pdf
36. Almqvist A, Reuterborg M, Åsbrink P. Utvärdering av familjecentralerna i Gävleborg. Gävle: Region Gävleborg, Landstinget Gävleborg; 2008. FoU Rapport 2008:2.

Denna kartläggande litteraturöversikt är genomförd enligt Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter [16]. Kartläggande litteraturöversikter har en mer explorativ ansats och möjliggör ett mer flexibelt och icke-linjärt arbetssätt än systematiska litteraturöversikter, och används därför med fördel för breda frågeställningar med flera delfrågeställningar [16]. Metoden passar även för att identifiera olika typer av forskningsluckor och undersöka behovet av en systematisk litteraturöversikt [17].

Litteraturöversikten inkluderar både vetenskaplig och grå litteratur. Den vetenskapliga är forskningslitteratur som publicerats i vetenskapliga tidskrifter och genomgått ett granskningsförfarande medan den grå litteraturen är publicerad av exempelvis myndigheter och organisationer utanför det akademiska tidskriftssystemet. Översikten omfattar dock inte kandidat- och magisteruppsatser, och grå litteratur behövde innehålla någon form av beskrivning av insamling och analys av data för att inkluderas.

Följande generella inklusionskriterier har använts för den vetenskapliga och grå litteraturen:

• Studien har använt kvantitativ metod, kvalitativ metod eller mixad metod.
• Studien är skriven på engelska, svenska, norska eller danska.
• Studien publicerades mellan januari 1995 och juni 2022 (hela 2022 för den grå litteraturen).

En metod för att strukturera litteratursökningar är att utgå ifrån en PICO-fråga som formuleras utifrån: population, intervention, jämförelse (comparison) och utfall (outcome) [16]. Genom att definiera vad som är relevant utifrån PICO-systemet konstateras huvudsakliga inklusionskriterier [18]. För denna översikt är kriterierna utifrån PICO följande:

• Population (P): Barn 0–6 år eller vårdnadshavare eller närstående till barn 0–6 år i alla länder. För grå litteratur tillkommer avgränsningen att studierna måste vara genomförda i de nordiska länderna.
• Intervention (I): Verksamhet på samlokaliserade enheter med hälso- och sjukvård, social- eller annan välfärdstjänst samt öppen gruppverksamhet, med pedagogiskt och/eller socialt innehåll med inriktning mot hälsofrämjande och förebyggande arbete.
• Jämförelse (C): Hälsofrämjande och förebyggande arbete utan samlokalisering av hälso- och sjukvård, socialtjänst eller annan välfärdstjänst samt öppen gruppverksamhet med pedagogiskt och/eller socialt innehåll.
• Utfall (O): Utfall som kan kopplas till relation: samspel mellan barn och vuxen, barns anknytning till vuxen eller vuxens anknytning till barn; barn: fysisk eller psykisk hälsa, språkutveckling och kommunikation, vaccinationsgrad, beteendeproblem eller andra relevanta aspekter såsom social förmåga eller motorik; vuxna: föräldrastrategier, socialt nätverk, jämställt föräldraskap, tillit – ”community belonging” eller liknande; process: stöd i proportion till behov, tillit till ingående verksamheter eller lokalsamhälle samt samverkan (remisser, hänvisningar, erbjudet stöd via annan verksamhet).

En jämförelsegrupp var inom ramen för denna översikt inte ett krav annat än för kvantitativa studier som studerade samband eller effekter. Vidare har ingen så kallad SPICE fråga (Setting, Perspective, Intervention/interest, Comparison, och Evaluation) formulerats för de kvalitativa studierna, utan PICO:n har varit vägledande även här.

Litteratursökningen genomfördes tillsammans med informationsspecialister vid Örebro universitet. Initialt genomfördes testsökningar med olika startår. Den slutliga litteratursökningen utgick från 1995. Bedömningen var att tidigare litteratur inte längre var aktuell eftersom mycket kring upplägg, arbetsmetoder och organisering av familjecentraler har förändrats sedan dess. Vidare har samhället utvecklats och förändrats på flera sätt, till exempel när det gäller den offentliga sektorns organisation och resurstilldelning samt de problembilder inom familjer som är vanligt förekommande.

För att skapa effektiva söksträngar togs nyckelreferenser fram som sökningen skulle hitta. Därefter konstruerades och testades en sökmall för att ringa in litteratur om effekter av familjecentralers arbete. Efter en rad tester föll valet på att göra en bred sökning, eftersom det som i Sverige kallas för familjecentraler har andra benämningar, och organiseras delvis annorlunda, i olika länder. I forskning undersöks även många olika resultat av familjecentralers arbete, vilket är svårt att fånga med en alltför snäv söksträng.

En sökmall användes för att söka i fyra databaser. Initialt genomfördes en sökning fram till augusti 2020. Denna kompletterades senare med en sökning fram till juni 2022. De båda sökningarna var identiska gällande sökord och sökblock, och samma databaser användes. Sökningarna gav totalt 5 498 artiklar fram till 2020 och 869 fram till 2022:

• Cinahl: 1 428 + 292 artiklar
• Medline: 2 086 + 389 artiklar
• Psycinfo: 1 421 + 145 artiklar
• Social Services Abstracts: 563 + 43 artiklar

Efter dubblettsortering fanns 3 944 artiklar kvar från det första söktillfället och 584 artiklar från det andra.

De totalt 4 528 (3 944 + 584) artiklar som identifierades i sökningarna 2020 och 2022 lades in i programvaran Rayyan för relevansbedömning utifrån översiktens PICO. Efter den första genomgången utifrån titel och abstrakt bedömdes 4 503 (3 922 + 581) artiklar som inte relevanta. Artiklar föll bort om de inte handlade om familjecentraler enligt den definition som etablerats i studiens PICO. En del av dessa artiklar handlade också om policyförändringar och nya lagar som rörde familjecentralsbaserad verksamhet, alternativt om mer avancerad vård för specifika grupper, till exempel missbruksvård och cancervård. Det fanns också artiklar där författarna använt familjecentraler för att få tillgång till en specifik population och undersöka andra frågor. Det första steget i relevansbedömningen genomfördes av en bedömare, och kompletterades därför med ett stickprov där ytterligare en bedömare gjorde en bedömning av ett urval om 10 procent av artiklarna. Inga ytterligare artiklar inkluderades utifrån relevansbedömningen av stickprov.

De återstående 25 artiklarna (22 + 3) lästes i fulltext av referensgruppen (tre utvecklingsledare vid Region Örebro län, varav två med forskarbakgrund, och två forskare vid Uppsala universitet vid första litteratursökningen och projektledaren vid Folkhälsomyndigheten vid andra söktillfället). Vid ett gemensamt möte relevansbedömdes sedan artiklarna. När bedömningarna skilde sig åt diskuterade granskarna publikationerna och tog därefter ett nytt beslut om inkludering eller exkludering.

Av de totalt 25 artiklar som lästes i fulltext exkluderades 16 artiklar (14 + 2), se bilaga 1 för en lista över de exkluderade artiklarna. Av dessa bedömdes 8 stycken gälla verksamheter som inte fullt ut uppfyllde definitionen av familjecentral som användes i PICO, och utöver detta bedrev flera avancerad, gruppspecifik vård. Gruppspecifik vård kunde i sammanhanget bland annat innebära att familjerna eller barnen hade ett team runt sig som bedrev olika former av terapeutisk vård eller hjälpte till i hemmiljön. Dessa familjer och barn hade blivit hänvisade till familjecentralen av andra vårdinrättningar eller socialtjänsten. Vidare var det 4 artiklar som snarare behandlade organisationsfrågor: utvecklingen av familjecentraler i Storbritannien kopplat till politiska riktlinjer, samverkansfrågor mellan verksamheter på familjecentraler i Nederländerna, etablering av familjecentraler på landsbygden i Kanada respektive samlokalisering och samarbete på familjecentraler på Tasmanien. Granskarna exkluderade även 2 artiklar som var renodlade metodartiklar, om metoder för att intervjua barn och metoder för att studera samlokaliserad verksamhet. Slutligen var 2 artiklar litteraturöversikter, som exkluderades men granskades för att kontrollera om de innehöll relevanta artiklar som inte identifierats i sökningen. Urvalsprocessen för den vetenskapliga litteraturen redovisas översiktligt i figur 1.

Figur 1. Flödesschema över urvalsprocessen för vetenskaplig litteratur.

Det är mer komplicerat att göra en systematisk litteratursökning för grå litteratur eftersom det inte finns tydliga riktlinjer för sökning och urval på samma sätt som för den vetenskapliga litteraturen. Den grå litteraturen innefattar också en stor variation av studier som inte genomgått den granskningsprocess som tillämpas i vetenskapliga tidskrifter. Det kan handla om rapporter från kommuner, regioner, myndigheter eller andra organisationer, och till exempel bestå av utvärderingar, uppföljningar och kartläggningar som publicerats som rapporter, böcker och artiklar.

I litteratursökningen för grå litteratur gjorde informationsspecialister vid Örebro universitet sökningar i fyra databaser som helt eller delvis består av grå litteratur (Libris, Opengrey, Swemed+ och Swepub). Därefter genomfördes sökningar på olika myndighets- och organisationers webbsidor, och avslutningsvis bredare sökningar på Google och Google Scholar. Även för den grå litteraturen genomfördes två litteratursökningar, den första i februari 2021 och den andra i januari 2023. Den andra sökningen i databaser genomfördes av en informationsspecialist vid Folkhälsomyndigheten, men inkluderade inte Opengrey eftersom databasen då hade upphört. Den andra sökningen av grå litteratur i de tre databaserna inkluderade hela sökperioden, det vill säga 1995–2022.

Databassökningarna gav totalt 369 träffar fram till 2020 och 543 fram till och med 2022:

• Libris: 265 + 450 träffar
• Opengrey: 33 träffar
• Swemed+: 26 + 26 träffar
• Swepub: 45 + 67 träffar

För sökningarna på myndighets- och organisationers webbsidor, Google och Google Scholar var det inte möjligt att definiera en heltäckande sökstrategi, utan dessa baserades snarare på en utforskande strategi som prövade olika kombinationer av följande nyckelord: ”Familjecentral”, ”Familjehus”, ”Familjecenter”, ”Familiens hus”, ”Family centre”, ”Föräldrastöd”, ”Socialt arbete”, ”Mödravård”, ”Barnhälsa” och ”Samlokalisering”. Syftet var att hitta rapporter och skrifter som är kopplade till familjecentralernas arbete. Myndigheter och organisationer som ingick i sökningen var

• Allmänna barnhuset
• Folkehelseinstituttet
• Folkhälsomyndigheten
• Föreningen för familjecentralers främjande
• Helsedirektoratet
• Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
• Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor
• Nordiska ministerrådet
• Nordens välfärdscenter
• Socialstyrelsen.

På Folkhälsomyndighetens hemsida hittades två rapporter och på Nordens Välfärdscenter hittades en rapport, som alla tre togs med till urvalsprocessen.

Sökningarna på Google genererade ett stort antal träffar, varav de flesta gällde information om kommunernas familjecentralsverksamhet. Google Scholar ringade mestadels in vetenskapliga artiklar och studentuppsatser. Sökningarna på Google och Google Scholar utgjorde framför allt komplement till databassökningen och sökningen på myndighetssidorna, eftersom det hade tagit för lång tid att systematiskt gå igenom alla träffar. I slutändan identifierades tre skrifter till urvalsprocessen från första söktillfället och ytterligare en vid andra söktillfället.

Totalt gav den första sökningen av grå litteratur 375 träffar och den andra 544 träffar. Efter sortering av dubbletter fanns 322 unika träffar kvar vid första söktillfället och 461 unika träffar vid det andra.

Med hjälp av referensverktyget Rayyan gjordes en grovgallring utifrån titel och sammanfattning. Vissa av rapporterna var skrivna som antologier, vilket gjorde att vissa kapitel i en rapport kunde inkluderas. Av de 783 (322 + 461) träffarna exkluderades 744 (298 + 446). Orsaker till exkludering var att de innehöll enbart information om familjecentralers verksamhet, inte gällde familjecentraler enligt definition i PICO och att de gällde metodböcker, kommunala rapporter, litteratur om länder utanför Norden, tomma publikationer som endast innehöll webblänk till kommuner, ljudupptagning, film, redan genomgången forskningsartikel eller dubbletter. Eftersom andra litteratursökningen av grå litteratur omfattade hela tidsperioden (1995–2022) genomfördes inte enbart ett stickprov, utan även den andra relevansbedömningen inkluderade hela materialet. Från den andra relevansbedömningen inkluderades 14 publikationer som ansågs relevanta att läsa i fulltext och som inte hade kommit med vid den första bedömningen.

De totalt 39 utvalda publikationerna eller kapitlen lästes i fulltext. Vid första litteratursökningen deltog referensgruppen i granskningen. Varje publikation gicks igenom, och skiljde sig åsikterna åt diskuterades de inför ett nytt beslut om inkludering eller exkludering. Vid andra litteratursökningen deltog projektledaren vid Folkhälsomyndigheten i granskningen.

Av de 39 (24 + 15) studier som lästes i fulltext exkluderades 32 (20 + 12) stycken, se bilaga 2 för en lista över de exkluderade studierna. I 7 studier behandlades inte familjecentraler alls, medan 2 studier gällde familjecentraler enligt definitionen i PICO men också familjecentraler som inte var fullt ut samlokaliserade, och studierna exkluderades eftersom resultatet från de olika typerna av familjecentraler inte kunde separeras. Vidare var 4 studier policyinriktade och fokuserade på råd till kommuner och regioner om att starta och utforma familjecentralsverksamhet, och 4 studier byggde på resultat från redan inkluderade studier om familjecentraler av nordisk modell. I ytterligare 7 studier redogjordes inte för vilka som deltog i studien eller hur empirin hade analyserats, vilket gjorde dem svåra att bedöma. Vidare byggde 2 studier på samhällsekonomiska resonemang om tidigt stöd, 2 texter innehöll en beskrivning av verksamheten och samverkan, och 1 var en kartläggning. Ytterligare 1 text exkluderas utifrån att den inte fanns tillgänglig i fulltext. Slutligen exkluderades 1 studie som var en enklare kunskapssammanställning och 1 kunskapsöversikt som dock granskades för att kontrollera om den innehöll relevanta studier som inte identifierats i sökningen. Urvalsprocessen för den grå litteraturen redovisas översiktligt i figur 2.

Figur 2. Flödesschema över urvalsprocessen för grå litteratur.

Pithouse, Holland [19]

• Studiepopulation: Vårdnadshavare med små barn i utsatta områden i södra Wales som regelbundet deltog i två familjecentralers verksamhet eller som bodde i närheten av de två familjecentralerna men inte deltog.
• Antal deltagare: N = 80 intervjuer (40 vårdnadshavare som deltog i familjecentralens verksamhet och 40 som inte deltog). N = 105 i undersökningen av vilka som besökte familjecentralerna under en vecka (90 % kvinnor).
• Utfall/utfallsmått: Vårdnadshavarnas upplevelse av familjecentralen, vilka som nyttjar verksamheten och varför samt till vilken nytta.

Sanders, Roach [20]

• Studiepopulation: Vårdnadshavare med barn 0–5 år som bodde i ett socialt utsatt område och antingen hade blivit hänvisade till familjecentral, hade deltagit i en lokal lekdag i området eller hade sina barn i en av de två lokala förskolorna och inte besökte familjecentral. I familjerna i interventionsgruppen förekom olika typer av problematik, där det för barnen kunde handla om någon typ av lättare beteendeproblem, utvecklingsavvikelse eller emotionell svårighet. För vårdnadshavarna förekom relationsproblem, social isolering, depression eller oro över deras föräldraförmåga.
• Antal deltagare: N = 77 (interventions-grupp n = 45 (93 % kvinnor, medelåldern på barnen var 40 månader) och jämförelsegrupp n = 32 (91 % kvinnor, medelåldern på barnen var 45 månader)). Intervjuer med 33 vårdnadshavare i interventionsgruppen.
• Utfall/utfallsmått: Barns och vårdnadshavares välmående, familjefunktion och deltagarnas förväntningar på att delta. Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ), Child Behaviour Checklist (CBCL), Parenting Daily Hassles (PDH), Maternal Social Support Index (MSSI).

Sheppard, MacDonald, Welbourne [21]

• Studiepopulation: Vårdnadshavare, boende på landsbygden i södra England, som besökte en av åtta familjecentraler. Deltagarna i studien rekryterades på familjecentralerna och fick efter information om studien själva anmäla sitt intresse till att delta. Vårdnadshavare som deltog i studien fick en ersättning på 10 pund. Mer än hälften av studiedeltagarna hade deltagit i familjecentralens verksamhet i över tre år.
• Antal deltagare: N = 45 vårdnadshavare (4–8 per fokusgrupp, 98 % kvinnor).
• Utfall/utfallsmått: Vårdnadshavarnas upplevelse av familjecentralen och nya besökare samt motiv till att besöka verksamheten.

Abrahamsson, Samarasinghe [22]

• Studiepopulation: Personal (förskollärare och socialarbetare) och besökare på öppna förskolor på sex familjecentraler i västra Sverige. Urvalet av familjecentraler baserades på att det fanns tillgång till information om öppna förskolans arbete samt att erfaren personal arbetade där regelbundet. Vårdnadshavarna besökte öppna förskolan mer eller mindre regelbundet och valdes ut för att representera vårdnadshavare generellt i Sverige baserat på ålder, civilstånd, utbildning, kön och etnicitet.
• Antal deltagare: N = 56. Intervjuer med 2–4 personal på varje öppen förskola (n = 16), intervjuer med 4–8 vårdnadshavare på varje öppen förskola (n = 40) och gruppintervju med de intervjuade (all personal och 2–5 vårdnadshavare från varje öppen förskola). Dialogcirkel med personal (n = 12).
• Utfall/utfallsmått: Personals och vårdnadshavares upplevelse av öppen förskolas verksamhet på familjecentralen.

Bulling [23]

• Studiepopulation: Personal på lågtröskelverksamhet på tre familjecentraler och vårdnadshavare som besökte verksamheterna. Studiepopulationen skulle spegla kommuninvånarna gällande kön, ålder, etnicitet, anställning, utbildning, psykisk hälsa och ekonomisk standard.
• Antal deltagare: N = 77. Intervjuer (n = 13) och fokusgrupper med personal (n = 39) och intervjuer (n = 16) och fokusgrupp med vårdnadshavare (n = 9).
• Utfall/utfallsmått: Personals och vårdnadshavares upplevelse av lågtröskelverksamhet på familjecentral.

Taylor, Jose, van de Lageweg, Christensen [24]

• Studiepopulation: Familjer som bodde i två utsatta områden på Tasmanien. Studiepopulationen identifierades via skolregister, och familjer som hade minst ett barn under fem år vid tidpunkten för de två familjecentralernas öppnande fick enkät skickad till sig (n = 335). Vårdnadshavare rekryterades till den kvalitativa delen via familjecentralerna och vid rekryteringen togs hänsyn till hur länge vårdnadshavarna deltagit i familjecentralernas verksamhet. Efter att vårdnadshavare hade fyllt i och lämnat in enkäten mottog de en matcheck på 20 dollar och vårdnadshavare som deltog i intervju/fokusgrupp mottog en matcheck på 50 dollar.
• Antal deltagare: N = 247 i enkätundersökningen. N = 24 i den kvalitativa delen (8 intervjuer varav 3 med män, och två fokusgrupper med 16 kvinnor, ålder: 20–54 år).
• Utfall/utfallsmått: Vårdnadshavares användning och upplevelse av tidiga insatser på familjecentraler.

Jose, Christensen, van de Lageweg, Taylor [25]

• Studiepopulation: Vårdnadshavare som bodde i två utsatta områden på Tasmanien. Studiepopulationen identifierades via skolregister, och familjer som hade minst ett barn under fem år vid tidpunkten för de två familjecentralernas öppnande fick enkät skickad till sig (n = 335). Vårdnadshavare rekryterades till den kvalitativa delen via familjecentralerna och vid rekryteringen togs hänsyn till hur länge vårdnadshavarna deltagit i familjecentralernas verksamhet. Efter att vårdnadshavare hade fyllt i och lämnat in enkäten mottog de en matcheck på 20 dollar och vårdnadshavare som deltog i intervju/fokusgrupp mottog en matcheck på 50 dollar.
• Antal deltagare: N = 247 i enkätundersökningen. N = 24 i den kvalitativa delen (8 intervjuer varav 3 med män, och två fokusgrupper med 16 kvinnor, ålder: 20–54 år).
• Utfall/utfallsmått: Kompetens och självförtroende i föräldrarollen samt vårdnadshavares upplevelse av deltagande i familjecentralens verksamhet och dess påverkan. Enkäten innehöll frågor om familjedemografi, användning och erfarenhet av tidiga insatser, socialt stöd och användning av familjecentralen samt frågor om föräldrakompetens inklusive skalan Me as a parent scale (MPS).

Mercer, Darbyshire, Finlayson, Kettle, Dickson [26]

• Studiepopulation: Vårdnadshavare, med barn under 12 år, bosatta i ett av de mest utsatta områdena i Glasgow. De rekryterades via informationsblad och anmälde själva sitt intresse att delta i studien.
• Antal deltagare: N = 10 i intervjuer (25–40-års åldern och 90 % kvinnor), (n = 14 i två referensgrupper där intervjuguiden togs fram).
• Utfall/utfallsmått: Vårdnadshavares upplevelser av familjecentralen och dess påverkan på känslan av social inkludering.

Alm, Falk, Bremer, Idholt, Gustafsson, Bergström [27]

• Studiepopulation: Vårdnadshavare som deltog på öppen förskola på en familjecentral i Skövde. Vårdnadshavarna rekryterades via öppen förskola och nästan alla som erbjöds att delta i studien valde att delta. Vårdnadshavarna besökte familjecentralen regelbundet för att delta i olika aktiviteter. Vårdnadshavarna kom främst från bostadsområdet där familjecentralen låg.
• Antal deltagare: N = 21. Sex fokusgrupper om 2–6 deltagare (90 % kvinnor, 25-40 år, 2–4 barn).
• Utfall/utfallsmått: Vårdnadshavares erfarenheter av hälsofrämjande aktiviteter på familjecentralen.

Wikander [28]

• Studiepopulation: Vårdnadshavare som besökte och personal som arbetade på en familjecentral i Solna. Ett strategiskt urval av familjer genomfördes av verksamhetens fyra delar, baserat på representativitet för området gällande kön, civilstånd och födelseland samt utifrån att de flesta familjerna skulle ha erfarenhet av verksamhetens fyra delar.
• Antal deltagare: 16 familjer (8 svenska familjer, 8 invandrade familjer, 12 ensamstående). Flest mödrar intervjuades, pappan intervjuades i två fall. Sammanlagt intervjuades 15 professionella (2 barnmorskor, 2 sjuksköterskor, 2 förskollärare, 6 socialsekreterare, 1 kanslist, 1 socialsekreterare som arbetar i "Trappan" och den barnmorska som är chef för MVC).
• Utfall/utfallsmått: Vårdnadshavares och personalens upplevelser av familjecentralens arbete.

Palm, Andersson, Ryttare [29]

• Studiepopulation: Vårdnadshavare som någon gång under en månad besökte öppen förskola på en familjecentral i Sollentuna. Samtliga hade besökt öppen förskola två gånger eller mer.
• Antal deltagare: 64 vårdnadshavare varav 7 män.
• Utfall/utfallsmått: Vårdnadshavares upplevelser av familjecentralen och öppen förskola.

Lindskov [3]

• Studiepopulation: Personal och vårdnadshavare på en familjecentral i Kristianstad. Vårdnadshavarna rekryterades utifrån att fånga en heterogen grupp gällande födelseland, ålder, kön och utbildningsnivå.
• Antal deltagare: N = 35 (personal = 19 varav 2 män, vårdnadshavare = 16, ålder 19–40 år, 7 födda i Sverige och 2 var män).
• Utfall/utfallsmått: Vårdnadshavares och personalens uppfattning om familjecentralens verksamhet.

Bing [30]

• Studiepopulation: Vårdnadshavare som hade avslutat en serie om 3–6 stödsamtal hos socialrådgivaren på familjecentralen.
• Antal deltagare: N = 14 (9 kvinnor, 5 män) och totalt genomfördes 10 föräldraintervjuer (4 par intervjuades tillsammans).
• Utfall/utfallsmått: Vårdnadshavares upplevelser av stödet från socialrådgivaren.

Abrahamsson, Bing [31]

• Studiepopulation: Vårdnadshavare som besökte 16 familjecentraler i Västra Götalandsregionen.
• Antal deltagare: N = 437 (88 % kvinnor).
• Utfall/utfallsmått: Tillgänglighet och vårdnadshavares upplevelse av familjecentralen.

Bulling [32]

• Studiepopulation: Personal på fem öppna förskolor i Norge samt vårdnadshavare som besökte öppna förskolorna. Vårdnadshavare rekryterades av personal utifrån en variation gällande kön, etnicitet och ålder. Familjecentralerna valdes ut för att representera en variation gällande befolkningstäthet och etnicitet.
• Antal deltagare: N = 20 (6 personal och 14 vårdnadshavare).
• Utfall/utfallsmått: Vårdnadshavare och personalens upplevelse av öppen förskola som plats för integration.

Arthur D. Little, Göteborgs stad, Västra Götalandsregionen [33]

• Studiepopulation: 5 000 slumpvis utvalda familjer i alla stadsdelar i Göteborg med ett eller flera barn i relevant ålder fick enkät hemskickad. Personal på olika samverkansorganiseringar i Göteborg samt samordnare, kulturtolkar och brobyggare.
• Antal deltagare: N = cirka 1 000 i medborgarenkäten. N = 52 i intervjuer (25 personal, 15 samordnare och 12 kulturtolkar och brobyggare).
• Utfall/utfallsmått: Vårdnadshavares upplevelse av tillgänglighet och måluppfyllelse.