Långtidsarbetslösheten 2021 bland personer i arbetskraften 25–64 år var 2,1 procent, vilket motsvarade nästan 100 000 personer och innebar en knapp fördubbling jämfört med 2020. Bland personer med endast förgymnasial utbildningsnivå steg långtidsarbetslösheten under hela perioden 2006–2021, med en påfallande uppgång sista året. Bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå steg andelen från under 2 procent 2006 till över 13 procent 2021. Bland grupperna av födelseländer var långtidsarbetslösheten jämförelsevis hög bland personer födda utanför Europa.

År 2021 uppgav 23 procent av sysselsatta personer 25–64 år att de har höga krav men låg kontroll i sitt arbete, även kallat hög anspänning. Andelen var högre bland kvinnor än bland män men med små skillnader mellan åldersgrupper eller utbildningsgrupper. En lägre andel sysselsatta 2021 rapporterade en hög anspänning i arbetet än 2007.

Totalt 24 procent av sysselsatta personer 25–64 år upplevde sitt arbete som fysiskt påfrestande 2021. Det var en ungefär lika stor andel bland kvinnor som bland män. Bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå hade ungefär fyra av tio ett fysiskt påfrestande arbete. Bland personer födda i övriga Norden (utanför Sverige) var det ungefär en av tre. Under perioden 2007–2021 var andelen i stort sett oförändrad.

Among people aged 25 to 64 in the labour force, long-term unemployment was 2.1 per cent in 2021. This corresponded to almost 100,000 individuals and was almost double the rate seen in 2020. Among people with compulsory education only, long-term unemployment rose throughout 2006-2021, but the most significant increase occurred in the last year. Among women with compulsory level education, the proportion rose from less than 2 per cent in 2006 to over 13 per cent in 2021. Among groups of countries of birth, long-term unemployment was particularly high among people born outside Europe.

In 2021, 23 per cent of employed people aged 25-64 reported having high demands placed upon them but with low levels of control with regard to their work, also known as high-strain jobs. The proportion was higher among women than among men, but otherwise, there were small differences in the proportions between educational groups and groups of countries of birth. A lower proportion of employed people reported high-strain jobs 2021 than 2007.

In 2021, a total of 24 per cent of employed people aged 25 to 64 reported having a physically demanding work. The proportion was roughly the same among women as among men. Among people with compulsory and upper-secondary level educations, approximately four out of ten had a physically demanding job. Among people born in the other Nordic countries (outside Sweden), this proportion was about one in three. Over the period 2007-2021, the proportion remained more or less unchanged.

Sambandet mellan arbete och hälsa går åt båda håll: Arbetslöshet påverkar hälsan negativt, men ohälsa ökar också risken för arbetslöshet. Arbetslöshet kan kopplas samman med flera olika hälsoutfall såsom sämre självskattad hälsa (1), olika former av psykisk ohälsa (2) och högre dödlighet (3). Arbetslöshetens längd kan därtill ha betydelse. Till exempel är risken för suicid högre vid långtidsarbetslöshet jämfört med kortare perioder av arbetslöshet (4). Läs mer om den vetenskapliga grunden till målområde 3 i faktabladet Folkhälsopolitikens målområden. Målområde 3: Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö.

Folkhälsopolitikens målområden – Målområde 3: Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö

Utvecklingen inom målområdet följs med ett antal så kallade kärnindikatorer, se faktaruta för beskrivning. Med indikator menar vi ett hälsoutfall eller en förutsättning för god hälsa som indikerar folkhälsans läge och utveckling. I denna rapport presenteras resultat för kärnindikatorerna Långtidsarbetslöshet, Fysisk påfrestning i arbetet och Krav–kontroll i arbetet. Kärnindikatorn Unga som varken arbetar eller studerar redovisas inte då utvecklingsarbete med indikatorn pågår.

Utöver kärnindikatorerna finns indikatorer inom målområde 3 som redovisas i Folkhälsomyndighetens statistikdatabaser Folkhälsodata och Folkhälsostudio.

Folkhälsodata och FolkhälsoStudio

Övergripande beskrivningar av folkhälsopolitikens målområden och kärnindikatorernas vetenskapliga grund finns i faktablad på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Faktablad om folkhälsopolitikens åtta målområden

Resultaten i denna rapport avser nationell uppföljning. Regional och lokal statistik finns i Folkhälsodata och Folkhälsostudio samt i webbverktyget Folkhälsan i Sverige – Resultat på läns- och kommunnivå.

Resultat på läns- och kommunnivå

Långtidsarbetslöshet definieras här som en sammanhängande arbetslöshet som varat i minst 12 månader. Resultaten avser långtidsarbetslösa i åldrarna 25–64 år som ingår i arbetskraften, det vill säga människor som arbetar eller skulle kunna arbeta. De som inte ingår är bland annat pensionärer, heltidsstuderande, intagna på anstalt och personer med sjuk- eller aktivitetsersättning.

Andelen långtidsarbetslösa i arbetskraften 25–64 år var enligt 2021 års undersökning 2,2 procent bland män och 1,9 procent bland kvinnor (figur 1). Det motsvarar 55 200 män och 43 100 kvinnor. Totalt var andelen långtidsarbetslösa i arbetskraften 2,1 procent 2021, eller 98 300 personer. Mellan 2010 och 2019 sjönk långtidsarbetslösheten, men vände uppåt i slutet av perioden och nästan fördubblades från 2020 till 2021. Det sågs förhållandevis små skillnader mellan män och kvinnor i långtidsarbetslöshet under perioden 2006–2021.

Figur 1. Långtidsarbetslöshet (andel i procent) i arbetskraften 25‒64 år, fördelat på kön, 2006‒2021.

Figur 1. Långtidsarbetslöshet (andel i procent) i arbetskraften 25‒64 år, fördelat på kön, 2006‒2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

År 2021 var andelen långtidsarbetslösa i arbetskraften 2,8 procent i åldersgruppen 55–64 år (figur 2). I åldersgrupperna 25–34 år, 35–44 år och 45–54 år var långtidsarbetslösheten på en och samma nivå, 1,9 procent. Den högsta långtidsarbetslösheten under perioden 2006–2021 uppvisades av män 55–64 år, med 3,4 procent 2021 (figur 2, val kön).

Figur 2. Långtidsarbetslöshet (andel i procent) i arbetskraften 25‒64 år, fördelat på ålder, 2006‒2021. Möjliga val: kön.

Figur 2. Långtidsarbetslöshet (andel i procent) i arbetskraften 25‒64 år, fördelat på ålder, 2006‒2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Långtidsarbetslösheten 2021 var 9,5 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 2,3 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 1,1 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå var långtidsarbetslösheten 13,4 procent 2021 (figur 3, val kön). Skillnaden mellan grupperna med eftergymnasial och förgymnasial utbildningsnivå var större bland kvinnor, 12,6 procentenheter, jämfört med män, 5,9 procentenheter, 2021.

Figur 3. Långtidsarbetslöshet (andel i procent) i arbetskraften 25‒64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006‒2021. Möjliga val: kön.

Figur 3. Långtidsarbetslöshet (andel i procent) i arbetskraften 25‒64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006‒2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Andelen långtidsarbetslösa bland personer med förgymnasial utbildningsnivå ökade under större delen av perioden 2006–2021, medan andelarna förhöll sig mer stabila bland personer med gymnasial eller eftergymnasial utbildningsnivå under samma period. Mellan 2020 och 2021 ökade långtidsarbetslösheten nästan fem procentenheter bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, och bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå steg den från under 2 procent 2006 till över 13 procent 2021.

Långtidsarbetslösheten 2021 var 7,9 procent bland personer födda utanför Europa (figur 4). Bland personer födda i Europa utanför Norden var den 3,0 procent och bland personer födda i Sverige 0,9 procent. Gruppen övriga Norden redovisas inte för 2021 då antalet personer var otillräckligt i denna grupp. Långtidsarbetslösheten var under hela perioden 2006–2021 högre bland personer födda utanför Europa än i övriga grupper av födelseländer. Under 2021 steg långtidsarbetslösheten till 7,9 procent bland kvinnor födda utanför Europa, från 4,5 procent 2020. Skillnaden i långtidsarbetslöshet mellan personer födda i Sverige och personer födda utanför Europa var större för kvinnor än för män 2021 (figur 4, val kön).

Figur 4. Långtidsarbetslöshet (andel i procent) i arbetskraften 25‒64 år, fördelat på födelseland, 2006‒2020. Möjliga val: kön.

Figur 4. Långtidsarbetslöshet (andel i procent) i arbetskraften 25‒64 år, fördelat på födelseland, 2006‒2020 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Indikatorn visar andelen sysselsatta i befolkningen som har ett arbete där det finns höga krav och individen samtidigt har liten kontroll (inflytande) över sin arbetssituation. Kombinationen av utsatthet för höga psykiska krav och låg grad av kontroll anses vara en viktig orsak till ohälsa.

År 2021 var det enligt arbetsmiljöundersökningen 23 procent av sysselsatta personer 25–64 år som uppgav att de har hög anspänning, det vill säga höga krav men liten kontroll, i sitt arbete (figur 5). För kvinnor var andelen 29 procent och för män 18 procent 2021. Jämfört med 2007 var andelen 2021 som uppgav hög anspänning i sitt arbete lägre, bland såväl kvinnor som män.

Figur 5. Krav–kontroll i arbetet (andel i procent), 25–64 år, fördelat på kön, 2007–2021.

Figur 5. Krav–kontroll i arbetet (andel i procent), 25–64 år, fördelat på kön, 2007–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som 2021 uppgav att de har hög anspänning i sitt arbete såg likartad ut i åldersgrupperna (figur 6). Den var 24 procent i åldersgrupperna 35–44 år och 45–54 år, 23 procent i gruppen 55–64 år och 22 procent i gruppen 25–34 år. I samtliga åldersgrupper var det dock en högre andel kvinnor än män som uppgav hög anspänning. Störst skillnad mellan kvinnor och män sågs bland personer 55–64 år, där andelen kvinnor med hög anspänning i arbetet var 31 procent medan andelen bland män var 16 procent (figur 6, val kön). Åldersgrupperna visade en likartad utveckling under perioden 2007–2021 vad gäller andelen som uppgav hög anspänning i arbetet.

Figur 6. Krav–kontroll i arbetet (andel i procent), 25–64 år, fördelat på ålder, 2007–2021. Möjliga val: kön.

Figur 6. Krav–kontroll i arbetet (andel i procent), 25–64 år, fördelat på ålder, 2007–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som 2021 uppgav att de har hög anspänning i arbetet såg likartad ut i utbildningsgrupperna (figur 7). Bland personer med eftergymnasial och gymnasial utbildningsnivå var andelen 23 procent och bland personer med förgymnasial utbildningsnivå 21 procent. Jämfört med 2007 var andelen 2021 som uppgav hög anspänning i arbetet i grupperna med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå lägre. I gruppen med förgymnasial utbildningsnivå var det inte lika tydliga förändringar och där saknas också data uppdelat på kön för ett flertal år under perioden (figur 7, val kön).

Figur 7. Krav–kontroll i arbetet (andel i procent), 25–64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2007–2021. Möjliga val: kön.

Figur 7. Krav–kontroll i arbetet (andel i procent), 25–64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2007–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som 2021 uppgav att de har hög anspänning i arbetet var 27 procent bland personer födda utanför Europa och även 27 procent bland personer födda i Europa utanför Norden (figur 8). Andelen bland personer födda i Norden (exklusive Sverige) var 23 procent och bland födda i Sverige 22 procent. Det fanns en tendens till en högre andel kvinnor än män med hög anspänning i sitt arbete i nästan alla grupper av födelseländer (figur 8, val kön). För flera av grupperna av födelseländer är data över tid otillräckliga för att presentera. Andelarna varierade i grupperna av födelseländer över perioden.

Figur 8. Krav–kontroll i arbetet (andel i procent), 25–64 år, fördelat på födelseland, 2007–2021. Möjliga val: kön.

Figur 8. Krav–kontroll i arbetet (andel i procent), 25–64 år, fördelat på födelseland, 2007–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Indikatorn visar andelen sysselsatta i befolkningen som har ett kroppsligt ansträngande arbete.

I befolkningen 25–64 år var det enligt 2021 års undersökning 24 procent av de sysselsatta som uppgav fysisk påfrestning i sitt arbete 2021 (figur 9). Andelen var 24 procent bland män och 23 procent bland kvinnor. Andelarna var likartade över tid under perioden 2007–2021 och ungefär lika stor bland kvinnor som bland män.

Figur 9. Fysisk påfrestning i arbetet (andel i procent), 25‒64 år, fördelat på kön, 2007–2021.

Figur 9. Fysisk påfrestning i arbetet (andel i procent), 25‒64 år, fördelat på kön, 2007–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Andelen som 2021 uppgav fysisk påfrestning i sitt arbete var 26 procent i åldersgrupperna 25–34 år, 45–54 år och 55–64 år (figur 10). Bland personer 35–44 år var andelen 18 procent. Under perioden 2007–2021 varierade andelarna i åldersgrupperna, utan någon klar trend.

Figur 10. Fysisk påfrestning i arbetet (andel i procent), 25‒64 år, fördelat på ålder, 2007–2021. Möjliga val: kön.

Figur 10. Fysisk påfrestning i arbetet (andel i procent), 25‒64 år, fördelat på ålder, 2007–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Andelen som 2021 uppgav fysisk påfrestning i sitt arbete var 39 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 37 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 15 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 11). I grupperna med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå var det ungefär lika stor andel kvinnor som män som uppgav fysisk påfrestning i sitt arbete, medan data för gruppen med förgymnasial utbildningsnivå var otillräckligt för att dela upp på kön (figur 11, val kön). Under perioden 2007–2021 varierade andelarna i utbildningsgrupperna, utan någon klar trend.

Figur 11. Fysisk påfrestning i arbetet (andel i procent), 25‒64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2007–2021. Möjliga val: kön.

Figur 11. Fysisk påfrestning i arbetet (andel i procent), 25‒64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2007–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Figur 12. Medan nästan 4 av 10 personer med gymnasial eller förgymnasial utbildningsnivå uppger att deras arbete är fysiskt påfrestande, är det mellan 1 och 2 personer av 10 med eftergymnasial utbildningsnivå som anger detta.

År 2021 var andelen som uppgav fysisk påfrestning i sitt arbete 34 procent bland personer födda i Norden utanför Sverige, 25 procent bland personer födda utanför Europa och 24 procent bland personer födda i Sverige respektive Europa utanför Norden. (figur 13). Bland personer födda utanför Europa var andelen 31 procent bland kvinnor och 21 procent bland män (figur 13, val kön). Under perioden 2007–2021 varierade andelarna i grupperna av födelseländer, utan någon klar trend.

Figur 13. Fysisk påfrestning i arbetet (andel i procent), 25‒64 år, fördelat på födelseland, 2007–2021. Möjliga val: kön.

Figur 13. Fysisk påfrestning i arbetet (andel i procent), 25‒64 år, fördelat på födelseland, 2007–2021 (app.statisticsstudio.com)

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Uppgifterna kring långtidsarbetslöshet kommer från Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökningar (AKU) 2006‒2021. AKU är en årlig urvalsundersökning där ett slumpmässigt urval av befolkningen i Sverige tillfrågas om bland annat arbete och arbetslöshet. Att AKU är en urvalsundersökning medför att statistiken är behäftad med osäkerhet och att antalet observationer ibland inte räcker till för att redovisa siffror för mindre grupper i befolkningen. De osäkerhetskällor som har störst betydelse för AKU är urval (beror på att ett specifikt urval undersökts), bortfall (beror på att svar helt eller delvis saknas för vissa personer i urvalet) samt mätning (beror främst på att frågor eller svar missförstås). Urvalet har sedan 2018 minskats. Se vidare i SCB:s kvalitetsdeklaration för AKU.

Kvalitetsdeklaration Arbetskraftsundersökningarna (AKU) (scb.se)

Långtidsarbetslöshet definieras här som en sammanhängande arbetslöshet som varat i minst 12 månader. Resultaten i denna rapport avser andel långtidsarbetslösa i arbetskraften i åldrarna 25–64 år. Bland personer äldre än 64 år har många gått i pension, och vad gäller personer yngre än 25 år finns kärnindikatorn Unga som varken arbetar eller studerar.

I statistiken används olika termer för att beskriva arbetssituationen och ett viktigt begrepp när man beräknar andelen arbetslösa är arbetskraften. I arbetskraften ingår endast de som brukar kallas för den arbetsföra befolkningen, det vill säga människor som arbetar eller skulle kunna arbeta om förutsättningarna varit annorlunda, till exempel arbetslösa och tillfälligt sjukskrivna. De som inte tillhör arbetskraften är bland annat pensionärer, heltidsstuderande, intagna på anstalt och personer med sjuk- eller aktivitetsersättning (figur 14).

Figur 14. Termer som SCB använder när de beskriver statistiken för arbetssituationen.

Källa: SCB: Bakgrundsfakta, Arbetsmarknads- och utbildningsstatistik 2013:8, Arbetskraftsundersökningarnas (AKU) och Arbetsförmedlingens (Af) arbetslöshetsstatistik – En jämförande studie.

Uppgifterna för indikatorerna Krav–kontroll i arbetet och Fysisk påfrestning i arbetet kommer från Statistiska centralbyråns (SCB) arbetsmiljöundersökningar (AMU) 2007‒2021. AMU är en tilläggsundersökning till AKU. Sedan 1989 har SCB gjort denna undersökning vartannat år på uppdrag av Arbetsmiljöverket. Målpopulationen omfattar samtliga personer folkbokförda i Sverige i åldern 16–74 år som är sysselsatta enligt AKU:s definition. AKU:s definition innebär i huvudsak att man ska ha arbetat minst en timme under mätveckan. Statistiken är behäftad med osäkerhet och att antalet observationer räcker ibland inte till för att redovisa siffror för mindre grupper i befolkningen. Folkhälsomyndigheten har inte gjort Se vidare i SCB:s kvalitetsdeklaration för AMU.

Kvalitetsdeklaration Arbetsmiljöundersökningen (scb.se)

Indikatorn Krav–kontroll belyser förhållanden som avser samband mellan arbetets krav och den enskildes kontroll över sin arbetssituation. Den bygger på åtta frågor, fyra om kontroll och fyra om krav. Med dessa skapas ett sammansatt index som står för: ”Låg anspänning (låga krav, stor kontroll)”, ”Aktiva jobb (höga krav, stor kontroll)”, ”Passiva jobb (låga krav, liten kontroll” och ”Hög anspänning (höga krav, liten kontroll)”. Krav-kontrollmodellen används för att analysera psykosociala arbetsförhållanden och deras effekter på hälsan. Enligt modellen är kombinationen av utsatthet för höga psykiska krav och låg grad av kontroll en viktig orsak till ohälsa.

Indikatorn Fysisk påfrestning i arbetet baseras på frågan ”Hur upplever du ditt arbete?” följt av tolv olika påståenden. Indikatorn Fysisk påfrestning i arbetet är baserad på påståendena ”Fysiskt påfrestande arbete” respektive ”Fysiskt lätt arbete”. Mellan dessa två påståenden finns en rad med fem kryssrutor. Indikatorn redovisar andelen respondenter som satt sitt kryss i någon av de två rutorna närmast ”Fysiskt påfrestande arbete”.

En mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från webbsidan Såhär jobbar vi med folkhälsorapportering

Så här jobbar vi med folkhälsorapportering

1. Kommissionen för jämlik hälsa. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa: förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa. SOU 2017:47.
2. Norström F, Virtanen P, Hammarström A, et al. How does unemployment affect self-assessed health? A systematic review focusing on subgroup effects. BMC public health. 2014;14(1):1–13.
3. Paul KI, Moser K. Unemployment impairs mental health: meta-analyses. J Vocat Behav. 2009;74(3):264–82.
4. Vågerö D, Garcy AM. Does unemployment cause long-term mortality? Selection and causation after the 1992–96 deep Swedish recession. Eur J Public Health. 2016;26(5):778–83.

Utveckling av kärnindikatorerna inom målområde 3.