I den här rapporten presenteras resultat om acceptans för vaccination mot covid-19 bland invånare i Sverige som är födda i Afrika och Mellanöstern. Den är ett komplement till Folkhälsomyndighetens tidigare undersökning om vaccinationsacceptans i befolkningen.

Majoriteten (88 procent) av deltagarna är positiva, och antingen planerar att vaccinera sig (51 procent) eller har redan gjort det (27 procent). Andelen som uppger att de har vaccinerat sig mot covid-19 är dock lägre än i befolkningen i stort.

Resultaten visar vissa skillnader utifrån ålder och utbildningsnivå. Andelen positiva är högre bland de äldre deltagarna jämfört med de yngre. Bland deltagare med eftergymnasial utbildning var det också en högre andel som redan hade vaccinerat sig: 45 procent, jämfört med 25 procent bland dem med gymnasial och 28 procent bland dem med förgymnasial utbildning. Totalt 5 procent svarade att de troligen inte eller absolut inte kommer att vaccinera sig.

De med positiv inställning uppgav att de vill skydda sig själva eller andra från sjukdom samt vill att vardagen ska återgå till det normala.

De få som inte vill vaccinera sig uppgav olika skäl för det: de är oroliga för biverkningar, tror inte att de ska bli allvarligt sjuka i covid-19, vill avvakta och vill ha mer information om vaccinet. En mindre andel var osäkra på om de tillhör målgruppen för vaccination eller uppger att de inte kan vaccinera sig av hälsoskäl.

Undersökningen visar att många är tveksamma: Sammantaget 18 procent svarade att de troligen eller troligen inte kommer att vaccinera sig, eller att de inte vet eller inte vill svara. Det visar vikten av att fortsätta kommunikationsarbetet, så att alla i samhället nås av den information som de behöver inför sitt beslut. Dessutom behöver tillgängligheten vara hög så att det är så lätt som möjligt att vaccinera sig för dem som vill.

Deltagarna får information om vaccination mot covid-19 från flera olika håll. De vanligaste källorna var traditionella medier, familj, vänner och bekanta, personer på arbetet eller i skolan, sociala medier och myndigheter.

Undersökningen genomfördes under sensommaren 2021, och vi vet att människors erfarenheter av och inställningar till vaccination kan ändras över tid. Resultaten kan heller inte överföras till att gälla alla invånare i Sverige som är födda i Afrika och Mellanöstern. Samtidigt stämmer den höga vaccinationsviljan och skälen till att vaccinera sig relativt väl överens med tidigare undersökningar i befolkningen om vaccination mot covid-19.

Undersökningen ingår som en del i en överenskommelse mellan Folkhälsomyndigheten och institutionen för global folkhälsa vid Karolinska institutet om att följa vaccinacceptans bland invånare födda utanför Europa.

In this report, we present results from a survey into acceptance of the COVID-19 vaccination among residents born in Africa and the Middle East.

The results show that the majority (88 percent) of the 1,092 people who answered the question about willingness to get vaccinated were positive and either planned to be vaccinated against COVID-19 (51 percent) or had already been vaccinated (27 percent).

Despite the high percentage being positive towards vaccination against COVID-19, fewer of the participants, as compared to the general population, reported that they already had been vaccinated.

Some differences were identified on the basis of age and education. The proportion with a positive attitude towards vaccination was higher among older participants, as compared to younger, as well as among participants with higher education (45 percent) compared to secondary education (25 percent) and pre-upper secondary education (28 percent). Of all participants, 5 percent reported they were unlikely to get vaccinated or that they will absolutely not get vaccinated.

The reasons for getting vaccinated were stated to be to protect themselves or others against illness and a desire to return to normal life.

The 56 respondents who did not want to be vaccinated stated various reasons, including concerns about side-effects, that they did not believe they will become seriously ill with COVID-19, that they wanted to wait until later, and that they wanted more information about the vaccine. A small proportion cited uncertainty about whether they belong to the target group for vaccination or said that they cannot get vaccinated for health reasons.

It is natural to have questions before a vaccination. In this survey, a total of 18 percent of respondents replied yes, probably; no, probably not; or don’t know/unwilling to respond when answering the question regarding if they will be vaccinated against COVID-19. This illustrates the importance of continuing to work on communication about vaccination against COVID-19, so that everyone in society is reached with the information they need to make their decision. It also illustrates the importance of making the vaccination available and making it as easy as possible to get vaccinated for those wishing to do so.

The respondents cited several sources of information about vaccination against COVID-19, the most common being the media, family, friends and acquaintances, at work or in school, social media, and government agencies.

The survey was conducted in late summer of 2021. The results of the survey are time-bound inasmuch as experiences of and attitudes towards vaccination can change over time. The results from this survey cannot be interpreted to apply to or to represent all residents in Sweden born in the Middle East and Africa. At the same time, the high willingness to get vaccinated and the reasons for doing so are relatively well in line with other studies in the population on vaccination against COVID-19.

The survey is part of an agreement between the Public Health Agency of Sweden and the Department of Global Public Health at Karolinska Institutet to monitor vaccine acceptance among residents born outside Europe.

Vaccination mot covid-19 startade i Sverige vid årsskiftet 2020/2021 och genomförs i enlighet med den nationella plan för vaccination mot covid-19 som Folkhälsomyndigheten tagit fram på uppdrag av regeringen. Analys av vaccinationstäckningen är en del i den nationella planen, och där ingår att även följa befolkningens acceptans för vaccination mot covid-19. Med kunskap om acceptansen ökar förståelsen för vaccinationsinsatsens förutsättningar nationellt, regionalt och lokalt.

I den här rapporten redovisas resultat från en uppföljande undersökning om vaccinacceptans bland invånare i Sverige som är födda i Afrika och Mellanöstern. Den första undersökningen genomfördes under maj–juni 2021, och uppföljningen gjordes under augusti–september.

En hög och jämlik vaccinationstäckning i hela befolkningen är en viktig faktor för att minska risken för att människor ska bli sjuka i covid-19-infektion. Det är också i linje med det svenska folkhälsopolitiska målet om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Ansvarig chef för rapporten är Louise Nilunger på enheten för samordning av vaccination mot covid-19.

Folkhälsomyndigheten

Anders Tegnell

Avdelningschef

Avdelningen för folkhälsoanalys och datautveckling

Vaccination mot covid-19 i Sverige har pågått sedan årsskiftet 2020/2021. Då var tillgången på vaccin begränsad, så erbjudandet om vaccination gavs inledningsvis till dem med störst behov av skydd i enlighet med Folkhälsomyndighetens prioritetsordning (1).

Hög ålder är den tydligaste riskfaktorn för allvarlig sjukdom och död till följd av covid-19. Vissa sjukdomstillstånd och hälsotillstånd innebär också en ökad risk. I prioriteringsordningen står att särskild hänsyn bör tas till grupper med låg socioekonomisk position och andra utsatta grupper, genom att inom varje prioriteringsgrupp också ta hänsyn till socioekonomi. Det beror på att covid-19, liksom många andra sjukdomar, i högre grad har drabbat personer med sämre socioekonomiska förutsättningar. Utrikesfödda invånare i Sverige har också drabbats mer av allvarlig sjukdom och död till följd av covid-19 än Sverigefödda (2).

Täckningsgraden för vaccination mot coivd-19 skiljer sig åt mellan grupper och är något högre bland äldre, kvinnor, Sverigefödda, personer med hög inkomst och personer med högre utbildning (3). I dag har 85 procent av alla över 16 år vaccinerats med en första dos och över 81 procent även med en andra dos. Bland samtliga utrikesfödda 16 år och äldre har 63 procent fått minst två doser och 68 procent har fått en dos. Täckningsgraden varierar med födelseland eller födelseområde och är till exempel högre bland personer som är födda i Norden, Asien, Nordamerika och Sydamerika, och lägre bland personer som är födda i övriga Europa samt Afrika och Mellanöstern.

För att stärka kunskapen om vaccinationsviljan och om upplevda faktorer som främjar och hindrar möjligheten till vaccination, har Folkhälsomyndigheten gett Karolinska Institutet i uppdrag att undersöka acceptansen för vaccination mot covid-19 bland invånare i Sverige som har immigrerat från främst Afrika och Mellanöstern. Detta undersöktes i form av en kvalitativ och en kvantitativ undersökning.

Den kvalitativa undersökningen visade att många var oroliga för biverkningar och var osäkra på vilken information som var sann, eftersom mycket desinformation florerade (4). De var också osäkra på vaccinernas effekt på exempelvis nya varianter av coronaviruset och ville överlag ha mer information om hur vaccin fungerar. Vidare rapporterade flera deltagare praktiska svårigheter, som att de inte kunde gå och vaccinera sig mot covid-19 på arbetstid, att det var svårt att boka en vaccinationstid och att de inte hade tillräcklig digital kompetens. Personliga möten lyftes fram som viktiga för information om vaccinationen mot covid-19 och för bokning av vaccinationstid.

Den här rapporten redovisar resultat från en datainsamling i augusti–september. Den är en uppföljning till en kvantitativ undersökning som genomfördes under maj–juni 2021 (4). Målet med rapporten är att bidra till ökad kunskap som kan stödja prioriteringar och insatser i det nationella, regionala och lokala arbetet med vaccination mot covid-19.

Denna rapport är en uppföljning av en tidigare undersökning med samma syfte. Den byggde på data som samlades in under maj och juni 2021 och publicerades på Folkhälsomyndighetens webbsida den 24 juni 2021 (4).

Den här undersökningen har dock ett något annat underlag än den tidigare, så det kan vara svårt med jämförelser.

Undersökningen omfattar invånare i Sverige, 16 år och äldre, som är födda främst i Afrika och Mellanöstern. Datainsamlingen utgår från deltagare i Migrant World Value Survey (mWVS) som är ett pågående samhällsvetenskapligt forskningsprojekt med flera deltagarländer (5). World Values Survey (WVS) gjorde ett urval från folkbokföringen i augusti 2018 av personer som kommit till Sverige från något av de sju största utomeuropeiska immigrantländerna: Syrien, Iran, Irak, Afghanistan, Turkiet, Somalia och Eritrea. Urvalet har sedan kompletterats med personer som anlände 2019–2021.

I den förra undersökningen ingick deltagare från mWVS samt ett stort antal respondenter från Novus panel som generellt var äldre, hade högre utbildning och hade varit längre tid i Sverige än deltagarna i materialet från mWVS (4).

Data samlades in 5 augusti–16 september 2021. Totalt tillfrågades 3 312 personer. Av dessa tackade 1 603 personer ja till att medverka, varav 212 personer exkluderades eftersom de inte besvarade de centrala frågorna om vaccinationsviljan. Dessutom exkluderades ytterligare 219 personer som inte var födda i Afrika eller Mellanöstern. I det slutgiltiga analysunderlaget ingick 1 172 personer.

Vid tidpunkten för datainsamlingen erbjöds alla invånare över 18 år vaccination mot covid-19, och 16–17-åringar började erbjudas vaccination.

Datainsamlingen genomfördes i samarbete mellan personal på WVS och personal på svenska för invandrare (SFI) samt olika civilsamhällesföreningar.

Frågeformuläret bestod av 38 frågor, varav 9 var så kallade filterfrågor som endast besvaras av de som har svarat på ett visst sätt på föregående fråga. Frågorna fokuserade på följande områden:

• bakgrund
• inställning till vaccin
• erfarenheter av sjukdomen covid-19
• information om covid-19
• smittskyddsåtgärder
• hälsa och konsekvenser av pandemin
• förtroende och tillit till myndigheter och staten.

Frågeformuläret utarbetades i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten, WVS och Karolinska Institutet. Det tillhandahölls på sju olika språk (svenska, tigrinja, arabiska, somaliska, dari, turkiska och engelska). Översättningarna kontrollerades med hjälp av tillbakaöversättning.

Denna rapport fokuserar främst på inställning till vaccination och information om vaccination mot covid-19. Här redovisas svar på 8 av frågorna i syfte att övergripande beskriva inställningen till vaccination mot covid-19 och de faktorer som påverkar beslutet att vaccinera sig eller inte (bilaga 1). Flera av frågorna har använts i tidigare undersökningar, till exempel Folkhälsomyndighetens Hälsorapport och Hälsa på lika villkor. Vid varje fråga redovisas även antalet som har svarat på frågan. Notera att ett högre bortfall i frågan ger osäkrare resultat.

Ålderskategorierna bestämdes med hänsyn till hur stort underlaget var. Följande grupper används: 16–24 år, 25–34 år, 35–44 år och 45 år och äldre.

Utbildning kategoriserades i tre grupper motsvarande den svenska indelningen, förgymnasial utbildning, gymnasial och eftergymnasial utbildning.

Bostadsort delades in i tre kategorier, Storstad (Stockholm, Göteborg och Malmö), Stad och Landsbygd. Deltagarna fick själva definiera sin boendeort som inte var definierade på förhand efter ett visst antal boende.

Resultaten i detta kapitel visar hur deltagarna har svarat. Svaren kan inte generaliseras till att gälla för alla personer i Sverige som är födda i Afrika och Mellanöstern.

Av de 1 172 deltagarna var 590 kvinnor, 577 män och 5 stycken gav inget svar. Flest deltagare var 25–34 år, följt av gruppen 35–44 år, se tabell 1. Det var vanligast att ha förgymnasial utbildning (38 procent), men en hög andel (33 procent) svarade inte på frågan om utbildning, vilket kan påverka resultatet, se tabell 2. Högst andel av deltagarna var födda i Syrien (33 procent), följt av Eritrea (18 procent) och Somalia (16 procent), se tabell 3. Totalt 45 procent uppgav att de bodde i en stad, följt av i en storstad (28 procent), se tabell 4.

Resultatet från undersökningen visar en hög vaccinationsvilja bland deltagarna: 88 procent hade redan vaccinerat sig eller ville göra det, se figur 1. Det fördelas på 27 procent som redan var vaccinerade, 51 procent som säkert skulle vaccinera sig och 10 procent som svarade att de troligen skulle vaccinera sig. Totalt 5 procent svarade att de troligen inte eller absolut inte kommer att vaccinera sig mot covid-19, och en lika stor andel visste inte eller ville inte svara på frågan.

Figur 1. Vaccinationsvilja och självrapporterad vaccinationsstatus. Svar på frågan: ”Kommer du vaccinera dig mot covid-19 när du erbjuds möjlighet?” (n = 1 092).

Andelen som skulle eller redan var vaccinerade (ja, absolut; ja, troligen; är redan vaccinerad) var högst i den äldsta åldersgruppen 45 år och äldre (96 procent) och lägst i den yngsta åldersgruppen 16–24 år (85 procent), se figur 2. Högst andel som svarade att de troligen inte eller absolut inte kommer att vaccinera sig mot covid-19 sågs i gruppen 16–24 år (10 procent). Andelen som svarade vet inte och vill inte svara var lägst i den äldsta åldersgruppen 45 år och äldre.

Figur 2. Vaccinationsvilja och självrapporterad vaccinationsstatus uppdelad på åldersgrupper. Svar på frågan: ”Kommer du vaccinera dig mot covid-19 när du erbjuds möjlighet?” (n = 1 092).

Resultaten är också uppdelade utifrån ankomstår till Sverige. Andelen som svarade att de kommer vaccinera sig eller redan har gjort det (ja, absolut; ja, troligen; är redan vaccinerad) var lika hög (88 procent) i gruppen som varit kortast tid i Sverige (ankomst 2016–2020) som i gruppen som varit längst tid i Sverige (sedan 2014 eller tidigare), se figur 3. Bland de som varit kortast tid i Sverige var det dock något färre som redan hade vaccinerat sig (21 procent), jämfört med de som varit här i längst tid (33 procent). Andelen som svarade nej, absolut inte eller nej, troligen inte var 7 procent bland de som varit längst tid i Sverige och 5 procent bland de som hade bott i landet kortast tid.

Figur 3. Vaccinationsvilja och självrapporterad vaccinationsstatus utifrån ankomstår till Sverige. Svar på frågan: ”Kommer du vaccinera dig mot covid-19 när du erbjuds möjlighet?” (n = 1 092).

Andelen som kommer vaccinera sig eller redan har gjort det (ja, absolut; ja, troligen; är redan vaccinerad) var ungefär densamma oavsett utbildningsnivå, se figur 4. Dock var det en högre andel med eftergymnasial utbildning som hade vaccinerat sig (45 procent), jämfört med deltagare med som högst förgymnasial (28 procent) och gymnasial utbildning (25 procent). Andelen som inte visste och inte ville svara var högst i gruppen med enbart gymnasial utbildning.

Observera att endast 767 personer besvarade frågan.

Figur 4. Vaccinationsvilja och självrapporterad vaccinationsstatus utifrån utbildningsnivå. Svar på frågan: ”Kommer du vaccinera dig mot covid-19 när du erbjuds möjlighet?” (n = 767).

När det gäller typ av boendeort var det inga stora skillnader i andelen som kommer att vaccinera sig eller redan hade tackat ja till vaccination (ja, absolut; ja, troligen; är redan vaccinerad): 91 procent i storstäder, 90 procent i städer och 85 procent på landsbygd. Totalt svarade 1 010 personer på frågan om boendeort.

Det var ungefär lika vanligt bland kvinnor som bland män att svara vet inte eller vill inte svara på frågan om vaccinationsvilja, 5 respektive 6 procent. I gruppen med gymnasial utbildning var det 9 procent som inte visste eller ville svara, jämfört med 4 procent bland dem med förgymnasial och med eftergymnasial utbildning. Inga större skillnader sågs utifrån typ av bostadsort. Sett till ålder var det lägst andel i den äldsta gruppen som inte visste eller inte ville svara.

De som svarade på frågan om de kommer att vaccinera sig fick en följdfråga om anledningen till ställningstagandet. Frågan hade fasta svarsalternativ och det var möjligt att uppge flera alternativ. Totalt 975 personer svarade ja (ja, absolut; ja, troligen; är redan vaccinerad), och av dem uppgav 73 procent att de ville skydda sig själva. Vidare ville 44 procent vaccinera sig mot covid-19 för att kunna återgå till en normal vardag och 44 procent uppgav som skäl att de ville skydda andra.

Totalt 56 personer svarade nej (troligen inte; absolut inte), och av dem var 36 procent oroliga för biverkningar, 23 procent trodde att de inte skulle bli allvarligt sjuka i covid-19, 21 procent ville vänta till senare och 14 procent ville ha mer information om vaccinet. En mindre andel uppgav att de inte vet om de tillhör målgruppen för vaccination (4 procent) eller att de inte kan vaccinera sig av hälsoskäl (4 procent).

Deltagarna fick också ange varifrån de fick information om vaccination mot covid-19. Fyra av fem använder traditionella medier såsom radio, tv och tidningar. Även familj, vänner och arbetskamrater samt sociala medier och information från myndigheter var vanligt förekommande källor, se tabell 5.

Inga större skillnader sågs mellan olika åldersgrupper. Personer 16–24 år fick främst information om vaccination mot covid-19 från arbetet eller i skolan (77 procent) följt av traditionella medier inklusive sociala medier (74 procent). Lägst andel som uppgav 1177 Vårdguiden som informationskälla återfanns i den äldsta gruppen 55 år och äldre (49 procent). Traditionella medier var det vanligaste svaret i gruppen 35–44 år (83 procent).

Informationskällorna var i stort sett desamma oavsett deltagarnas utbildningsnivå. Störst är skillnaden för myndigheter som källa, som 80 procent av dem med eftergymnasial utbildning uppgav jämfört med 67 procent av dem med förgymnasial utbildning. Även ankomstår har betydelse för resultatet: 83 procent av dem som kom till Sverige 2014 och tidigare uppgav att de fick information från olika myndigheter, jämfört med 63 procent av deltagarna som kom till Sverige 2015 och 2016–2020.

En stor majoritet av deltagarna i denna undersökning är positivt inställda till vaccination mot covid-19 och svarade att de helt säkert eller troligen kommer att vaccinera sig, alternativt att de redan har vaccinerat sig. Resultaten är i linje med tidigare undersökningar om vaccinationsviljan, där en hög andel varit positiva till vaccination mot covid-19 (4).

Undersökningen visar inga större skillnader i vaccinationsviljan utifrån kön, ålder, boendeort och utbildningsnivå. Dock var det något vanligare att 16–24-åringar svarade att de troligen inte eller absolut inte tänkte vaccinera sig mot covid-19. Det skulle kunna hänga samman med att ”skydda mig själv” var det främsta skälet för att vaccinera sig. Unga personer drabbas i lägre utsträckning av svår sjukdom och död till följd av covid-19, och därför kanske inte tycker att vaccinationen är lika viktig.

De som inte vill vaccinera sig eller troligen inte kommer att göra det angav att de var oroliga för biverkningar, inte trodde att de skulle bli allvarligt sjuka, ville vänta till senare och ville ha mer information. Dessa svar stämmer väl överens med den kvalitativa undersökningen som Karolinska Institutet genomförde sommaren 2021 (4). Där var de främsta skälen oro för biverkningar, osäkerhet om desinformation, praktiska hinder och en önskan om att få mer information av en person som man litar på. I Sverige är tilliten till myndigheter och staten hög, och många människor som immigrerar till Sverige kommer från områden med en lägre tillit till myndigheter (5). Detta kan naturligtvis påverka människors inställning även till vaccination. Här finns utrymme för kunskapshöjning för en förbättrad integration.

De flesta var positivt inställda till vaccination, men andelen vaccinerade är lägre bland undersökningsdeltagarna jämfört med i den övriga befolkningen. När undersökningen genomfördes var cirka 72 procent av 20–29-åringar födda i Sverige vaccinerade med minst en dos, enligt data från det nationella vaccinationsregistret (3). Motsvarande andel var 40 procent bland unga födda i Mellanöstern och 29 procent bland dem som är födda i Afrika.

Det var också stor skillnad i gruppen 80 år och äldre, som hade erbjudits vaccination under en längre period: Andelen som hade fått minst en dos var 67 procent bland personer födda i Afrika och 77 procent bland dem som var födda i Mellanöstern, jämfört med 96 procent bland Sverigefödda (3). Den här studien svarar inte på varför deltagare med positiv inställning ännu inte hade vaccinerat sig. Ett skäl kan vara att man önskar vänta. Något som uppges som skäl av ungefär en femtedel av gruppen som svarar att de troligen eller absolut inte vill vaccinera sig, både i denna och i undersökningen i våras (4).

Vaccinationsviljan var ungefär densamma oavsett utbildningsnivå, men andelen som hade vaccinerat sig var större i gruppen med eftergymnasial utbildning (figur 4). Att utbildningsnivå har ett starkt samband med människors förutsättningar för en god hälsa, ser vi även i fler folkhälsofrågor (6).

Ankomståret hade betydelse för vaccinationsacceptansen i den förra undersökningen, på så sätt att deltagare som hade varit längre tid i Sverige hade en mer positiv inställning. I denna undersökning ser vi dock inga sådana skillnader, och det kan möjligen indikera att insatserna för att informera om vaccinationen mot covid-19 nu har nått även dem som kommit senare till Sverige.

Överlag visar undersökningen att det finns en hög vaccinationsvilja bland deltagarna, men att vaccinationstäckningen är lägre än bland befolkningen i stort, vilket även bekräftas med data från vaccinationsregistret (3).

Undersökningen visar att flera har frågor och funderingar: Sammantaget 18 procent svarade att de troligen eller troligen inte kommer att vaccinera sig, eller att de inte vet eller inte vill svara. Det visar vikten av att fortsätta kommunikationsarbetet, så att alla i samhället nås av den information som de behöver inför sitt beslut. Dessutom behöver tillgängligheten till vaccinationen vara hög så att det är så lätt som möjligt att vaccinera sig för dem som vill.

Resultaten ingår i våra löpande uppföljningar av vaccinationstäckningen och våra undersökningar om acceptans för vaccination mot covid-19. Genom att undersöka och sammanställa hur olika målgrupper resonerar samlar vi kunskap som kan bidra till det fortsatta arbetet med att uppnå en jämlik vaccinationstäckning. Erfarenheter av och inställningar till vaccination mot covid-19 kan dock ändras över tid. Dessutom kan resultaten inte överföras för att gälla alla personer i Sverige som är födda i Afrika eller Mellanöstern. Det är möjligt att den grupp som svarade på enkäten skiljer sig från dem som valde att inte svara, exempelvis genom att vara mer intresserade av frågor om vaccination mot covid-19.

1. Folkhälsomyndigheten. Rekommendationer om prioritetsordning för vaccination mot covid-19 2021 [uppdaterad 5 oktober 2021; citerad 16 november 2021]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/vaccination-mot-covid-19/rekommendationer-for-vaccination-mot-covid-19/
2. Folkhälsomyndigheten. Utrikesfödda och covid-19 – Konstaterade fall, IVA-vård och avlidna bland utrikesfödda i Sverige 13 mars 2020–15 februari 2021. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2021. [citerad 16 november 2021]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/u/utrikesfodda-och-covid-19/
3. Folkhälsomyndigheten. Uppföljning av vaccination mot covid-19 2021 [uppdaterad 12 november 2021; citerad 16 november 2021]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/vaccinationsstatistik/statistik-for-vaccination-mot-covid-19/uppfoljning-av-vaccination/
4. Folkhälsomyndigheten. Acceptans för vaccination mot covid-19 2021 [uppdaterad 30 september 2021; citerad 16 november 2021]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/statistik-och-analyser/acceptans-for-vaccination-mot-covid-19/
5. Puranen B. Med migranternas röst Den subjektiva integrationen. Institutet för Framtidsstudier, 2019. 2019/2. [citerad 16 november 2021]. Hämtad från: https://www.iffs.se/media/22640/migranternas-rost_utskrift.pdf
6. Folkhälsomyndigheten. Nationella folkhälsomål och målområden 2021 [uppdaterad 11 oktober 2021; citerad 16 november 2021]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/en-god-och-jamlik-halsa-pa-alla-nivaer/tema-folkhalsa-lokalt-och-regionalt-stod/vad-styr-folkhalsopolitiken/nationella-mal-och-malomraden/

Nedan listas de frågor som ingått i de analyser som presenterats i denna rapport. Frågorna ingår i undersökningen om acceptans för vaccin mot covid-19 hos invånare i Sverige som är födda i Afrika och Mellanöstern som genomförts av Karolinska Institutet och World Values Survey på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Till varje fråga läggs följande svarsalternativ: -1. Vet inte -2 . Inget svar -3. Ej tillämplig

1. Kön?

• Kvinna
• Man
• Annat

2. Vilket år är du född? (Skriv i endast siffror i rutan nedan).

3. I vilket land är du född?

• Sverige
• Afghanistan
• Eritrea
• Irak
• Iran
• Somalia
• Syrien
• Turkiet
• Annat land

3B. Filterfråga, om ”Annat land”: I vilket land är du född?

(annat land)

4. Vilket år kom du till Sverige?

• 2020
• 2019
• 2018
• 2017
• 2016
• 2015
• 2014
• 2013
• 2012
• 2011
• 2010
• 2009
• 2008
• 2007 eller tidigare

4B. (Filterfråga om ”2007 eller tidigare) Vilket år kom du till Sverige?

5. Med tanke på var du bor – vilken beskrivning stämmer bäst?

• Storstad (ex Stockholm, Göteborg, Malmö)
• Stad
• Landsbygd och mindre ort (max 5 000 boende)

6. Vilken utbildning har Du? Välj din högsta nivå

• Inte gått i skolan alls
• Del av grundskola
• Hel grundskola
• Folkhögskola
• Gymnasium
• Yrkeskurser
• Kandidatexamen, Universitet
• Masterexamen, Universitet
• Phd, doktorsexamen, Universitet

7. Kommer du att vaccinera dig mot covid-19 när du erbjuds möjlighet?

• Ja, helt säkert
• Ja, troligen
• Nej, troligen inte
• Nej, helt säkert inte
• Har redan vaccinerats mot covid-19 (vid ett tillfälle eller två)

7B. (Filterfråga) Om a (ja helt säkert), b (ja troligen) eller e (har redan vaccinerats).

Vad är anledningen till ditt svar? - du kan välja flera alternativ

• att skydda mig själv från sjukdom
• att kunna återgå till en normal vardag
• att skydda andra från sjukdom
• Annan orsak….

7C. (Filterfråga) Om c) nej troligen inte, eller d) nej, helt säkert inte.

Vad är anledningen till ditt svar? – du kan välja flera alternativ

• tror inte att jag blir allvarligt sjuk i covid-19
• vill ha mer information om vaccinet
• är orolig för biverkningar
• vet inte om jag tillhör målgruppen för vaccination
• jag vill vänta till senare
• jag kan inte vaccinera mig av hälsoskäl
• Annan orsak, (filterfråga)

8. Har du skaffat information om vaccin mot covid-19 från något/några av följande? (Matris så att man svarar för varje alternativ)

• Nej
• Ja
• Vet inte
• Vill inte svara
• Media (TV/Radio/Tidningar inkl digitalt)
• Sociala medier (e.g. Facebook, Twitter, YouTube, Instagram, bloggar, forum, podcasts)
• Svenska nyheter på andra språk
• Utländska media
• Media från ursprungslandet
• Familj, vänner och bekanta
• På arbetet eller i skolan
• Myndigheter som t.ex Folkhälsomyndigheten, (FoHM), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Socialstyrelsen etc.
• Dialog med vårdpersonal
• 1177 Vårdguiden (via telefon eller på internet)
• Andra sätt