Frågor och svar om narkotika
LyssnaHär hittar du svar på på vanliga frågor om cannabis och övrig narkotika.
För att lyssna på en enskild fråga och svar öppnar du frågan och klickar sedan på Lyssna.
Narkotika
All befattning med icke-medicinsk och icke-förskriven användning av narkotika är förbjuden. Det är förbjudet att använda, inneha, sälja, framställa och förvara narkotika.
Narkotika definieras i Narkotikastrafflagen (1968:64) som läkemedel eller hälsofarliga varor med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter, som av regeringen har förklarats vara narkotika i enlighet med SFS 1999:43 Lag om ändring i narkotikastrafflagen (1968:64).
Droger är ett mer vardagligt utryck och används för något som är skadligt att använda och som kan skapa beroende. Alkohol, dopningsmedel och tobaksprodukter kan alltså också räknas som droger.
Narkotikastrafflagen (1968:64) (riksdagen.se)
SFS 1999:43 Lag om ändring i narkotikastrafflagen (1968:64) (rkrattsdb.gov.se)
Cannabis är den narkotika som är vanligast i Sverige och i övriga världen.
Folkhälsomyndigheten har undersökt attityder till cannabis och annan narkotika bland vuxna. Resultaten visar att de allra flesta har en negativ inställning till narkotika men att fler är positiva till cannabis jämfört med annan narkotika.
Ett problematiskt narkotikabruk är ett återkommande bruk av narkotika som orsakar eller ökar risken för att individen får skador (negativa konsekvenser, inklusive beroende, men även andra hälsorelaterade, psykiska eller sociala problem). Tidigare har begrepp som tungt missbruk och tungt narkotikabruk används för att beskriva tillståndet.
Det har gjorts försök att kartlägga hur många som brukar narkotika i Sverige men det är svårt att kartlägga ett till stor del stigmatiserat beteende som dessutom är förbjudet, mörkertalet blir stort. De undersökningar som regelbundet genomförs i befolkningen visar att användningen är relativt konstant sedan 90-talet.
När det gäller problematiskt narkotikabruk (återkommande narkotikabruk som orsakar eller ökar risken för att individen får skador) visar den senaste undersökningen att antalet personer varierat mellan 63 000 och 83 000 under tidsperioden 2007-2020. År 2007 var det skattade antalet runt 80 000 personer och 2018–2020 låg det relativt stabilt kring 70 000 personer. Osäkerheten i skattningarna gör dock att skillnaden mellan olika år bör tolkas med försiktighet.
Tidigare undersökningar har skattat antalet personer med problematiskt narkotikabruk till 17 000 år 1992 och till 29 500 år 2007. Direkta jämförelser av resultaten försvåras dock av att skattningarna har genomförts med olika metoder.
Vid vilken ålder unga börjar testa narkotika varierar och det finns inga svenska undersökningar gjorda på barn under 16 år. Svenska skolungdomars erfarenheter av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar undersöks årligen i den nationella skolundersökningen som Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har genomfört sedan 1971. Elever i årskurs 9 (16-åringar) har deltagit sedan starten och sedan 2004 deltar även elever i gymnasiets år 2. I undersökningen 2023 svarade runt 6 procent av pojkarna och 7 procent av flickorna i årskurs 9 att de någon gång använt narkotika. I gymnasiets år 2 var andelen runt 15 procent för både flickor och pojkar. Andelen elever som uppger erfarenhet av narkotikabruk har varit relativt stabil de senaste 20 åren.
Ja, det finns statistik på användandet av olika typer av narkotika i Sverige. I befolkningen som helhet är användningen av enskilda substanser relativt låg enligt befolkningsundersökningar, så resultaten blir känsliga för statistiska slumpvariationer. Därför slås data om olika substanser ofta ihop vid datainsamlingar. Användningen av cannabis, övrig narkotika (exklusive cannabis) och icke-förskrivna narkotikaklassade läkemedel baserat på resultat från den nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?” (HLV) ingår i Folkhälsomyndighetens offentliga statistik.
Det har gjorts försök att rangordna narkotika utifrån farlighet, men det är svårt eftersom olika typer av narkotika är farliga på olika sätt och hur kroppen reagerar vid användning av narkotika är individuellt. Dessutom kan man bedöma farlighet utifrån olika parametrar; vissa substanser kan exempelvis påverka andningen och ge akuta tillstånd medan andra substanser kan ge vanföreställningar och beteendeförändringar som kan försätta brukaren i farliga situationer.
Det som orsakar förgiftningsdödsfall är ofta flera olika substanser i kombination - en blandning av illegala substanser, narkotikaklassade läkemedel och läkemedel som inte är klassade som narkotika. Vid narkotikarelaterade dödsfall förekommer opioider i närmare 90 procent av dödsfallen enligt EU-måttet.
Det finns flera mått på narkotika- och läkemedelsrelaterad dödlighet. I Sverige redovisas två mått; ett europeiskt som rapporteras till EU:s narkotikamyndighet EUDA (drug related deaths) och ett nationellt mått som kallas läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Båda måtten visar på en minskning mellan 2018 och 2021. Antalet dödsfall ökade igen under 2022. Under 2022 avled 519 personer i Sverige till följd av narkotikarelaterade dödsfall enligt EU-måttet och 860 personer i Sverige till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Det svenska måttet innehåller fler läkemedel, jämfört med det europeiska måttet, och även sådana läkemedel som inte är narkotikaklassade.
EU:s narkotikamyndighet EUDA presenterar siffror som visar på stora skillnader i dödlighet inom Europa. Sverige har många narkotikarelaterade dödsfall varje år men det är osäkert om vi har fler än andra länder i Europa. Det är svårt att få en rättvis jämförelse mellan dödstal eftersom antalet dödsfall beror på hur många obduktioner och toxikologiska analyser som genomförs, vad som analyseras och hur dödsfallet kodas. Detta varierar mellan länderna. Alla länder rapporterar heller inte in antalet dödsfall och en del gör det mindre regelbundet.
Varningssystem Narkotika (VSN) är ett nationellt informations- och varningssystem i form av en sluten webbportal. Det är Folkhälsomyndigheten som administrerar webbportalen, på uppdrag av regeringen. Syftet med systemet är att underlätta informationsutbytet mellan anslutna aktörer från nationella myndigheter, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Informationen kan exempelvis handla om nya eller kontaminerade substanser eller förändrade droganvändningsmönster eller trender. Det övergripande målet med VSN är att det ska bidra till att förebygga dödsfall och skador orsakade av narkotika.
Frekvent bruk av cannabis i tidiga åldrar är i högre grad kopplat till mer allvarliga och varaktiga risker för hälsan än frekvent cannabisbruk i vuxen ålder.
De mest omedelbara och kortsiktiga effekterna av cannabisbruk är påverkan på medvetande och beteende, ökad hjärtfrekvens och höjt blodtryck. En del som använder cannabis för första gången kan få övergående ångestkänslor, panikattacker och hallucinationer.
Regelbunden cannabisanvändning kan leda till ett beroende, försämrat minne och förmågan att planera. Även förmågan att ta beslut, reaktionsförmåga och precision kan påverkas. Det finns en koppling mellan cannabisbruk i låg ålder och en ökad risk att utveckla psykotiska symtom eller schizofreni men det går inte dra definitiva slutsatser om det handlar om orsakssamband. Det samma gäller för det kopplingar som finns mellan cannabisbruk och andra psykiska sjukdomar och psykisk ohälsa, exempelvis depression, suicid, ångest och bipolär sjukdom. Lång tids cannabisrökning kan även ge symptom som akut och kronisk luftrörskatarr.
Detta svar behandlar endast naturlig cannabis som utvinns från växter.
Narkotikarelaterade dödsfall orsakas i 90 procent av fallen av opioider enligt EU-måttet. Dödsorsaken är vanligtvis att hjärnan slutar att hålla igång andningen, kroppen får för lite syre, man blir medvetslös och hjärtat slutar slå. Det är hjärnstammen som styr andningen och eftersom det saknas cannabinoidreceptorer i hjärnstammens andningscentrum har inte cannabis den effekten på andningen. Man kan alltså inte dö i det som vanligtvis menas med en överdos av att använda cannabis.
Det finns även syntetiskt framställd cannabis men dess risker täcks inte in av detta svar. Det beror på att kunskapen om dess effekter är bristfälliga. Andningen skulle kunna påverkas vid användning av syntetiskt framställd cannabis.
Ja, cannabisbruk kan leda till beroende. Ungefär 1 av 10 som någon gång använt cannabis utvecklar ett beroende samt 1 av 6 av dem som börjar bruka i tidig ålder. Bland dem som brukar dagligen utvecklar ungefär 1 av 3 ett beroende.
Cannabis och alkohol kan båda ge skador både kortsiktigt under rus och av en mer regelbunden användning. De två substanserna påverkar kroppen på olika sätt och hur vi reagerar är individuellt. Det är viktigt att notera att båda drogerna kan ha skadliga effekter på hälsan och leda till beroende och beteendeförändringar.
Legalisering innebär att något som varit olagligt blir lagligt. Det kan innebära att det exempelvis blir tillåtet att bruka och inneha cannabis, och även att tillverka och sälja cannabis i reglerad form.
Avkriminalisering kan innebära att handlingen, ofta bruk eller mindre innehav, fortfarande är olaglig men den är inte längre kriminell och registreras därmed inte i belastningsregistret. Individen kan ändå få en påföljd i form av t ex administrativa böter eller behandling. Den svenska lagen om kriminalisering av eget bruk av narkotika antogs 1988 med en straffskärpning 1993, då fängelse infördes på straffskalan för att möjliggöra drogtester vid misstanke om påverkan.
För att klassificera en substans som hälsofarlig vara krävs att den används eller kan antas användas i syfte att uppnå berusning och att den medför fara för människors liv eller hälsa.
För att klassificera en substans som narkotika krävs att den har konstaterat beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekt, ett krav som saknas för hälsofarlig vara.
Både läkemedel och hälsofarliga varor kan klassificeras som narkotika om kraven anses vara uppfyllda.
Förenklat kan man säga att nya psykoaktiva substanser (NPS) är syntetiska substanser som används i syfte att efterlikna substanser med känd psykoaktiv effekt* och psykoaktiva substanser. Det finns ingen enhetlig definition av NPS. Eftersom situationen för NPS kan vara föränderlig t.ex. sker reglering nationellt, på EU nivå och internationellt så kan det bero på sammanhanget vilka substanser som definieras som NPS om man väger in om de inte ännu är reglerade som exempelvis narkotika.
Flertalet av dessa har upptäckts eller börjat säljas efter år 2000. NPS kan omfatta substanser som har reglerats som narkotika eller hälsofarlig vara i Sverige eller substanser som kan komma att bli reglerade. NPS kallas också nätdroger, internetdroger och forskningskemikalier. Även engelska uttryck som research chemicals, rc-droger, designer drugs och legal highs etc förekommer. Nya psykoaktiva substanser (NPS) kan utsätta brukaren för hälsomässiga eller sociala risker.
En psykoaktiv effekt är en effekt som påverkar den mentala funktionen, såsom beteende, försämrat minne, förmågan att planera och att ta beslut, reaktionsförmåga och precision.
Det är svårt att undersöka NPS- användningen eftersom substanserna byts ut snabbt och ibland är användaren inte medveten om att det är en NPS som den använder. Svenska skolungdomars alkohol-, narkotika-, tobaks- och sniffningsvanor har undersökts årligen sedan 1971 av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Resultaten från 2023 i årskurs 9 och i årskurs 2 i gymnasiet visar att runt 1procent uppgav att de använt NPS någon gång i livet.
Vid slutet av 2023 övervakade Europeiska unionens narkotikamyndighet (EUDA, tidigare EMCDDA) över 950 nya psykoaktiva substanser i sitt varningssystem, Early Warning System (EWS). Av dessa rapporterades 26 stycken för första gången i Europa under 2023.
Det går inte att svara på eftersom effekterna vid användning är individuella och dosberoende. Dessutom så skiljer sig de specifika hälsorisker och andra risker för individen vid användning mellan olika substansgrupper och mellan substanser inom en grupp.
Men vi vet att opioider (både nya och sådana som funnits länge) ofta är förknippade med dödsfall. Men även andra grupper av substanser har detekterats i samband med dödsfall som exempelvis syntetiska cannabinoider, katinoner, fenetylaminer och benzodiazepiner, men ofta handlar det om en kombination av substanser och det kan vara svårt att veta vilka substanser som orsakat dödsfallet eller om det är själva kombinationen som orsakat dödsfallet. De psykoaktiva effekterna kan också innebära risker för individen och för omgivningen. Det kan till exempel röra sig om beroende eller påverkan på beteende som kan utgöra fara.
Det finns en lista över alla narkotikaklassificerade substanser i bilagan till Förordning (1992:1554) om kontroll av narkotika.
I Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika framgår vad som är nationellt klassificerad narkotika, och vad som är narkotika enligt internationella överenskommelser.
Det finns en lista över alla varor som anses hälsofarliga enligt Lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor (1999:42) i bilagan till Förordning (1999:58) om förbud mot vissa hälsofarliga varor.
Förordning (1999:58) om förbud mot vissa hälsofarliga varor (riksdagen.se)
Förstörandelagen syftar till att förebygga att människor missbrukar vissa hälsofarliga substanser. Lagen ger åklagare rätt att ta beslut om att vissa hälsofarliga substanser som tas i beslag ska förstöras. Polisen och tullen ges även utrymme att omhänderta substanser i avvaktan på åklagarens beslut.
Lagen gäller för substanser som:
har förklarats som narkotika enligt förordningen (1992:1554) om kontroll av narkotika eller som hälsofarlig vara enligt förordningen (1999:58) om förbud mot vissa hälsofarliga varor enligt en förordning som har beslutats men ännu inte trätt i kraft,
har förklarats som narkotika enligt en internationell överenskommelse som Sverige har tillträtt men där förklaringen ännu inte har trätt i kraft här i landet, eller
kan antas komma att av regeringen förklaras som narkotika eller som hälsofarlig vara enligt någon av de i punkt 1 angivna förordningarna.
Lag (2011:111) om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser (riksdagen.se)
Klassificering av nya psykoaktiva substanser (NPS) och förstörandelagen
Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet och arbetar med narkotikafrågan ur ett folkhälsoperspektiv. Vi tar fram kunskap för att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kopplat till narkotika, för att på sikt minska bruket och brukets negativa konsekvenser. Vi är många offentliga aktörer, exempelvis länsstyrelser, hälso- och sjukvården och socialtjänsten, som bedriver hälsofrämjande och förebyggande arbete. Folkhälsomyndigheten samordnar också olika nationella aktörer i arbetet mot narkotika, samt följer upp utvecklingen på narkotikaområdet. Vi är nationell kontaktpunkt för samarbetet med EU:s narkotikabyrå (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA), och vi samordnar och lämnar underlag till regeringen för vidare rapportering till FN:s kontor mot narkotika och brottslighet (United Nations Office on Drugs and Crime; UNODC). Dessutom tar myndigheten fram underlag till regeringen för beslut om att narkotikaklassa nya substanser.
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ansvar för missbruks- och beroendevården för människor i alla åldrar med missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel samt spel om pengar.
På 1177.se finns kontaktuppgifter till mottagningar i hela Sverige, mottagningar som riktar sig till barn, unga och till vuxna.
Droghjälpen är en plats för alla som berörs av narkotika. Här finns information, råd och stöd till dig som funderar på dina narkotikavanor eller är orolig för någon du bryr dig om. Du kan vara anonym när du kontaktar Droghjälpen.
Folkhälsomyndigheten arbetar med att förebygga narkotikarelaterad ohälsa genom att sammanställa, analysera och förmedla kunskap. Vi fokuserar på att sammanställa och förmedla kunskap som understödjer olika aktörers arbete med att minska narkotikarelaterad ohälsa. Målet för vårt arbete är att på sikt minska bruket och dess negativa konsekvenser.
Det är Socialstyrelsen som arbetar för att personer med skadligt bruk och beroende ska få en god och jämlik vård, genom att ta fram olika typer av stöd för att utforma vård och insatser, exempelvis regelverk, föreskrifter och nationella riktlinjer.
Det är regionernas hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst som har ansvar för vård av och stöd till personer i alla åldrar med skadligt bruk eller beroende av narkotika och andra beroendeframkallande medel.
På 1177.se finns kontaktuppgifter till mottagningar i hela Sverige, mottagningar som riktar sig till barn och unga och till vuxna.
Enligt en beräkning som vi låtit genomföra kostade narkotikabruket samhället minst 44 miljarder kronor år 2020.
De immateriella kostnaderna, som exempelvis för förlorad livskvalitet uppgick till cirka 20,7 miljarder kronor. De direkta kostnaderna, som exempelvis för vård och rättsväsende beräknades till cirka 15 miljarder kronor och de indirekta kostnaderna för exempelvis produktionsbortfall uppgick till cirka 8,4 miljarder kronor.
Vi har låtit genomföra scenarioanalyser som visar hur samhällskostnaderna för narkotika skulle kunna påverkas om användningen av narkotika förändrades.
Resultaten visar att en minskad narkotikaanvändning motsvarande fjärdedelen länder med lägst användning i EU skulle innebära en halvering av kostnaderna. En ökad narkotikaanvändning motsvarande fjärdedelen länder med högst användning i EU skulle istället medföra att fler personer i samhället utsätts för en ökad risk för skador som kan leda till negativa konsekvenser både för individen och samhället i form av lidande och kostnader. Samhällskostnaderna för narkotika skulle då öka med närmare 150 procent.
Förebyggande insatser för att minska narkotikaanvändning tillsammans med insatser för att minska skador kan därmed ge stora samhällsekonomiska vinster.