Frågor och svar om veckoenkäten från Hälsorapport

Ja, det är mycket intressant. Om vi ska mäta vilken andel som är sjuka så behöver vi ha något att jämföra med. Då vet vi att du är med och kan räkna in dig och andra som inte varit sjuka och sedan räkna ut hur stor andel som drabbats av sjukdom den veckan. Om friska personer inte svarar på enkäten kan vi inte räkna ut hur många som har insjuknat i Sverige den veckan. Så vi behöver både sjuka och friska att besvara enkäterna.

De veckovisa enkäterna går ut på att mäta andelen personer som insjuknat per vecka, inte andelen som är sjuka. På så sätt får vi en bättre bild av de infektioner som spridits under den aktuella veckan.

Inom epidemiologin kallas ”nya insjuknanden under en viss period” för incidens, medan andelen som ”har symptom på en sjukdom vid en tidpunkt” kallas prevalens. Det är alltså incidensen vi vill mäta, inte prevalensen.

Om du är tillfälligt utomlands när enkäten kommer kan du hoppa över den enkäten. Börja gärna besvara enkäterna igen när du är tillbaka i Sverige.

Om du bor utomlands på heltid, eller större delen av året är det tyvärr inte lämpligt att du är med i Hälsorapport eftersom vi undersöker befolkningens hälsa och syn på hälsa i Sverige.

Nej, den veckovisa rapporteringen fokuserar på symptom på olika infektioner. Om du vet att dina symptom troligen är orsakade av att du nyligen vaccinerats mot covid-19 eller influensa ska du inte rapportera dem.

Den veckovisa rapporteringen fokuserar på symptom på olika infektioner. Om du vet att dina symptom är orsakade av något kroniskt besvär behöver du inte rapportera dem.

Vi vill försöka hålla enkäterna så korta och kärnfulla som möjligt så att alla orkar besvara dem. Det finns mycket som skulle vara bra att veta, men det är alltid en avvägning. Kommentera gärna i enkäten om du tycker något saknas eller om du har något specifikt att tillägga om din sjukdom.

Influensaviruset sätter sig i luftvägarna och skadar cellerna där. Immunförsvaret känner snabbt att viruset är främmande för kroppen och en rad processer sätter igång som gör att vi känner oss sjuka i hela kroppen. Immunförsvarets vita blodkroppar aktiveras i blodet vid en infektion och skickar ut signaler som påverkar området i hjärnan som reglerar kroppstemperaturen vilket gör att vi får feber. Feber är ett av naturens sätt att göra miljön i kroppen otrivsam för viruset eftersom virus trivs bäst i 37 grader – den temperatur som de flesta har när de är friska.

Influensavirus är ett luftburet virus. Det smittar genom små partiklar som bär viruset i luften (aerosol), saliv- eller sekretdroppar eller kroppskontakt. Viruset tar sig in i luftvägarna genom inandningen. Från det att man blir smittad tar det 1 till 3 dygn innan man blir sjuk.

Influensasjukdom kan orsakas av två huvudtyper av influensavirus, influensavirus typ A och B. Influensavirus förändrar sig ständigt, och därför kan vi bli sjuka igen, trots att vi haft samma typ tidigare.

Håll avstånd

Var noga med att undvika trängsel och hålla avstånd till andra på platser där många samlas, till exempel i butiker, köpcentrum, restauranger, uteserveringar och på badplatser.

Tvätta händerna ofta

Smittämnen fastnar lätt på händer och kan spridas vidare. Tvätta händerna ofta med tvål och varmt vatten, minst 20 sekunder. Handsprit är ett alternativ när du inte har möjlighet till handtvätt.

Hosta och nys i armvecket

Genom att hosta och nysa i armvecket eller i en pappersnäsduk hindrar du små droppar med smittämnen från att spridas runt dig eller fastna på dina händer. Släng alltid pappersnäsduken i en papperskorg och tvätta händerna.

Undvik att röra ögon, näsa och mun

Det kan vara svårt att låta bli, så tvätta händerna ofta med tvål och vatten för att få bort smittämnen.

Stanna hemma när du är sjuk

Stanna hemma när du är sjuk. Då undviker du att smitta andra.

Influensavirus sprider sig lättast på vintern och början på våren. Man tror att detta beror på att människor oftare är inomhus och därmed närmare varandra under den "kalla årstiden". Dessutom är luften i ett hus under den kalla perioden ofta torr, som ett resultat av detta förblir influensavirus aktivt längre.

En epidemi uppstår när antalet fall av influensa i ett visst område är betydligt högre än antalet influensafall under resten av året.

En pandemi är en världsomfattande epidemi som orsakas av en ny virussubtyp. En ny subtyp uppstår när det sker en stor förändring av viruspartikelns yta med vilken slemhinnan i lungorna blir penetrerad. Eftersom de flesta människor inte har haft chansen att bli immuna mot den nya virussubtypen, kan smittan bli utbredd.