Vilka sjukdomar erbjuds vissa barn vaccination mot?

Hepatit B är ett av flera virus som orsakar leverinflammation. Det sprids via blod och andra kroppsvätskor. Hos en del märks sjukdomen inte alls, medan andra kan bli mycket sjuka under flera månader. De flesta blir friska igen, men hos några blir virus kvar i kroppen och kan långt senare ge komplikationer som leverskador eller levercancer. Störst är risken om man smittas av hepatit B som mycket ung.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar alla spädbarn vaccination mot hepatit B och sedan 2016 erbjuds vaccination mot sjukdomen inom regionala vaccinationsprogram i hela landet. Förutom spädbarn erbjuds vaccination till äldre barn som i sin nära omgivning har personer med hepatit B, eller som kommer från länder där sjukdomen är vanlig.

Vacciner mot hepatit B ger ett mycket bra skydd. Barnet får vanligen vaccinet vid tre tillfällen, antingen tillsammans med övriga vacciner under första levnadsåret eller enligt ett separat schema. Efter vaccinationen kan det göra lite ont där nålen stacks in, och ibland uppstår övergående svullnad och rodnad tillsammans med lätt feber. Andra biverkningar är sällsynta.

Tuberkulos är en infektion som orsakas av en bakterie. Den angriper oftast lungorna, men ibland även andra organ. Tuberkulos sprids vanligen genom luften vid hostningar. Sjukdomsförloppet är i de flesta fall långsamt med långvarig hosta, viktnedgång och feber. Sjukdomen kan också ligga vilande i kroppen i många år för att sedan bryta ut. Tuberkulos smittar inte i vilande form.

Vaccination erbjuds till barn som i sin nära omgivning har personer med tuberkulos, eller som har föräldrar som kommer från länder där sjukdomen är vanlig.

Vaccinet ger ett bra skydd till små barn mot svåra former av tuberkulos och ges vanligen som en engångsdos vid sex månaders ålder. Två till fyra veckor efter vaccinationen uppstår en liten förhårdnad vid injektionsstället. Förhårdnaden blir röd och ökar i storlek och efter en tid uppstår ett sår ur vilket det kan komma var. Såret ska lämnas i fred och läker i regel av sig självt efter några veckor. Detta är en normal reaktion på vaccinationen och alltså inte något att bli orolig över. En del barn får aldrig något sår utan enbart en förhårdnad som försvinner efter någon eller några månader.

Influensa är en infektion i luftvägarna som orsakas av virus. Den sprids vanligen genom luften när den sjuke hostar och nyser. Varje vinter brukar mellan två och femton procent av befolkningen bli sjuka. Influensan går oftast över av sig själv, men en vanlig följdsjukdom är lunginflammation.

Årlig vaccination mot influensa rekommenderas bland annat till barn som riskerar att bli allvarligt sjuka på grund av att de samtidigt har en annan, långvarig sjukdom.

Eftersom influensavirus hela tiden förändrar sin sammansättning måste man inför varje säsong tillverka ett nytt vaccin som är verksamt mot de virus som är aktuella just då. Det gör att man måste vaccinera sig varje år för att få ett så bra skydd som möjligt. Influensavacciner tillverkas av virus som odlats i hönsägg och därför kan det finnas kvar restmängder av ägg eller hönsprotein. Den som är kraftigt allergisk mot ägg bör därför inte vaccineras mot influensa. Efter vaccinationen kan det göra lite ont där nålen stacks in, och ibland uppstår övergående svullnad och rodnad tillsammans med lätt feber. Andra biverkningar är sällsynta.

Idag erbjuds alla barn vaccination mot pneumokocker det första levnadsåret. Barn som riskerar att bli svårt sjuka av pneumokocker rekommenderas ytterligare vaccination från och med 2 års ålder. Det gäller t.ex. barn med kronisk hjärt-, lung- eller njursjukdom, medfödd immunbristsjukdom eller cochleaimplantat i örat. Vaccination av barn inom riskgrupper sker enligt separat schema.

Vaccinerna ger ett gott skydd mot allvarlig pneumokocksjukdom. Efter vaccinationen kan det bli rött, ömt och svullet där sprutan stacks in. Några barn kan få lätt feber, diarré eller kräkning. Andra biverkningar är sällsynta.