Vilka sjukdomar erbjuds alla barn vaccination mot?

Rotavirusinfektion är en mycket smittsam magsjuka som kan vara allvarlig för små barn. Rotavirusinfektion kan ge kräkningar och kraftig diarré som pågår i flera dagar. Små barn kan förlora mycket vätska och bli uttorkade, och ibland kan sjukhusvård behövas. Sjukdomen blir oftast svårast för barn under två år. Att vaccinera barnet är det mest effektiva skyddet mot infektionen.

Difteri är en mycket smittsam och allvarlig halsinfektion som kan orsaka kvävning hos barn. Difteribakterien utsöndrar ett gift som bidrar till att halsinfektionen blir svår och som dessutom kan ge livshotande skador på bland annat hjärta, njurar och nervsystem. Fram till att vaccinet kom på 1940 talet var det en fruktad barnsjukdom där upp till 10 procent av barnen dog. Vaccinet skyddar mot giftets skadeeffekter. Nuförtiden är difteri extremt ovanligt i Sverige, liksom i andra länder med vaccinationsprogram. Sjukdomen finns dock kvar över hela världen, framför allt i länder utan fungerande vaccinationsprogram.

Stelkramp orsakas av en bakterie som finns i jord och som kan infektera sår. Bakterien, som finns över hela världen, producerar ett starkt gift som orsakar svåra kramper och andningsförlamning, ofta med dödlig utgång för patienter som inte snabbt får behandling. Sjukdomen är inte smittsam och kan alltså inte överföras mellan människor. I Sverige förekommer något enstaka fall av stelkramp varje år och då vanligen bland äldre ovaccinerade personer.

Kikhosta är en mycket smittsam luftvägsinfektion som orsakas av en bakterie. Vid kikhosta kommer hostan ofta i attacker, som kan vara förenade med kräkning eller kikning. Kikning innebär att hostattacken är så intensiv att man tappar andan och först i slutet av hostattacken lyckas dra in luft. Den typiska kikhostan kan pågå i flera månader och kan medföra kraftig viktminskning eller andra komplikationer som lunginflammation. Hos äldre barn och vuxna kan symtomen vara annorlunda och därför svårare att känna igen. För spädbarn kan sjukdomen vara mycket påfrestande och till och med livshotande. Kikhosta är fortfarande en vanlig sjukdom i världen, men i Sverige har antalet fall minskat betydligt sedan vaccination återinfördes 1996. Trots minskningen förekommer fortfarande allvarliga fall bland spädbarn och det är därför viktigt att en så stor del av barnen som möjligt är vaccinerade.

Polio är en virussjukdom som sprids via avlopp och förorenat vatten. Små barn som smittas får oftast omärkbara eller lätta symtom. Större barn, ungdomar och vuxna riskerar att bli allvarligt sjuka med förlamning av olika muskler som påverkar andning och rörelseförmåga. Dödligheten var en gång i tiden mycket hög och många fick skador för livet även i vårt land. Polio finns nu kvar i endast ett fåtal länder i Afrika och Asien. Världshälsoorganisationen, WHO, bedömer att sjukdomen ska kunna utrotas.

Hib (Heamophilus influenzae typ B) är en bakterie som kan orsaka allvarliga infektioner med snabbt förlopp, framför allt hos barn under fem år. Spädbarn drabbas ofta av hjärnhinneinflammation eller blodförgiftning och lite äldre barn kan få struplocksinflammation. Bakterien kan också orsaka inflammation i lungor, leder, benmärg och hjärtsäck. Risken för dödlig utgång vid hjärnhinneinflammation och blodförgiftning är mellan fem och tio procent. De som överlever kan få bestående funktionsnedsättningar som dövhet eller återkommande krampanfall. I Sverige har antalet fall sjunkit drastiskt sedan vaccination infördes 1992.

Pneumokocker är bakterier som kan orsaka lindrigare infektioner som öron- och bihåleinflammation, men de kan också leda till mycket allvarliga och ibland livshotande sjukdomar som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Ofta fungerar det bra med antibiotikabehandling, men det finns en risk för komplikationer som hörselskada eller olika former av hjärnskada. Det finns över 95 olika typer av pneumokocker. Vaccinet ger skydd mot de pneumokocktyper som är vanligast bland små barn. Pneumokockinfektioner beräknas orsaka långt över en miljon dödsfall per år i världen.

Mässling är en mycket smittsam och ofta besvärlig virussjukdom med hög feber, hosta och utslag. Mässling kan leda till följdsjukdomar som öroninflammation eller lunginflammation. Mest fruktad är hjärninflammation som kan leda till allvarlig utvecklingsstörning samt koncentrations- och rörelsesvårigheter. Det finns ingen behandling mot själva sjukdomen och även i Europa händer det att ovaccinerade barn dör. I Sverige rapporteras enstaka mindre utbrott av mässling nu för tiden, men det är en relativt vanlig sjukdom i många andra länder.

Påssjuka är en smittsam, men i regel inte så svår virussjukdom som drabbar spottkörtlar och det centrala nervsystemet. Oftast blir det en svullnad i den ena eller båda spottkörtlarna framför örat och under hakan. En vanlig följdsjukdom är hjärnhinneinflammation, som kan ge skador i form av bestående hörselnedsättning eller dövhet. Pojkar som blir sjuka efter puberteten kan drabbas av testikelinflammation. Förutom att inflammationen är mycket smärtsam kan den i sällsynta fall leda till sterilitet. Påssjuka är nu mycket ovanlig i Sverige, men sjukdomen finns fortfarande i många länder, även i Europa.

Röda hund är som regel en beskedlig virussjukdom för barn och vuxna, men om en gravid kvinna blir sjuk finns det risk för allvarliga skador på fostrets hjärna, hjärta, syn och hörsel. I typiska fall insjuknar man först med feber och lindrig luftvägsinfektion, därefter kommer hudutslag som sprids över hela kroppen. Vaccinationerna har gjort att inget barn med fosterskador orsakade av röda hund har fötts sedan 1985 där mamman smittats i Sverige. Sjukdomen förekommer däremot fortfarande i delar av Europa samt Afrika och Asien.

Humant papillomvirus (HPV) är virus som kan orsaka cancer i livmoderhals, könsorgan, svalg och ändtarmsöppning. Viruset är vanligt och smittar lätt via sexuell kontakt. De flesta kommer att utsättas för HPV någon gång i livet. Infektionen märks oftast inte och läker vanligen ut av sig själv. En liten del av alla som smittas får en långdragen infektion under många år. Då finns en risk för cellförändringar som på längre sikt kan utvecklas till cancer. Det finns över 200 olika typer av viruset, minst 13 av dem kan orsaka cancer. I Sverige drabbas varje år omkring 800 kvinnor och 300 män av någon cancerform som orsakas av HPV.

Vaccinationen är riktad mot de virustyper som orsakar flest fall av sjukdomen och skyddar mot omkring 90 procent av all livmoderhalscancer. Vaccinet skyddar endast om man inte redan har blivit smittad. Det finns alltså en risk att drabbas även om man har vaccinerat sig. Därför är det viktigt att komplettera vaccinationen med de regelbundna gynekologiska cellprovskontroller som erbjuds kvinnor senare i livet. Flickor som vaccineras i unga år och som senare, i vuxen ålder, går på cellprovskontroller har ett mycket gott skydd mot livmoderhalscancer.

HPV-vaccinationen erbjuds alla barn och ges av skolsköterskan i årskurs 5.