Spelproblem ger stora samhällskostnader
Spelproblem beräknades kosta samhället cirka 11,5 miljarder kronor 2021. Staten, regioner, kommuner och arbetsgivare tjänar på att förebygga spelproblem.
Spelproblem är ett folkhälsoproblem som kan få negativa konsekvenser för enskilda personer i form av sämre hälsa och ekonomi. Det orsakar också stora kostnader för samhället. Detta framgår av beräkningar som gjorts av samhällskostnaderna för spelproblem.
En femtedel av kostnaderna är direkta
De indirekta kostnaderna, alltså produktionsbortfallet, utgör nästan hälften (48 procent) av kostnaden, och immateriella kostnader, som fysisk och psykisk påfrestning för spelare, anhöriga och brottsoffer, utgör 34 procent av kostnaden. Tillsammans utgör beräknas de alltså utgöra drygt fyra femtedelar av samhällskostnaden.
De direkta kostnaderna, som vård och behandling, och rekryteringar på grund av arbetslöshet till följd av spelproblem beräknades vara under en femtedel av samhällskostnaden (17 procent) under 2021 (Figur 1).
Figur 1. Procentuell fördelning av direkta, indirekta och immateriella samhällskostnader för spelproblem 2021.
Kostnaderna för spel överstiger intäkterna
Samhällskostnaderna för spelproblem överstiger statens intäkter från spel om pengar (Tabell 1). Kostnaderna för spelproblem ligger till stor del på kommuner, regioner och arbetsgivare. Kommuner och regioner hanterar kostnader för stöd och behandling och arbetsgivare drabbas av sjuknärvaro och arbetsfrånvaro. Kostnaden per person med allvarliga spelproblem beräknas vara 289 337 kr.
Figur 2. Samhällets intäkter och kostnader kopplade till spel om pengar 2021.
Tabellen (tabell 1) visar även kostnaderna beräknat per person som har ett problemspelande (PGSI 3+), per person som har ett allvarligt spelproblem (PGSI 8+) och per invånare (i kronor), samt andel i förhållande till bruttonationalprodukt, spelmarknadens omsättning och statens intäkter av spel (i procent).
Enhet för beräkning | Kostnad 2021 |
---|---|
Direkta kostnader | 2,0 miljarder kronor |
Indirekta kostnader | 5,6 miljarder kronor |
Immateriella kostnader | 4,0 miljarder kronor |
Totala samhällskostnader | 11,5 miljarder kronor |
Per person som har ett problemspelande (PGSI 3+) | 110 303 kr |
Per person som har ett allvarligt spelproblem (PGSI 8+) | 289 337 kr |
Per invånare | 1 102 kr |
Andel i förhållande till bruttonationalprodukt (BNP) | 0,21 % |
Andel i förhållande till spelmarknadens omsättning | 44 % |
Andel i förhållande till statliga intäkter av spel | 165 % |
Osäkerhet och exkluderade kostnader
Kostnader för spelproblem är svåra att uppskatta av flera orsaker. Dels finns osäkerhet kring till exempel hur stor del av kostnaderna för sådant som vård och behandling för psykisk ohälsa som beror på spelproblem. Dels kan inte vissa kostnader inkluderas i beräkningarna på grund av till exempel brist på data.
I den beräknade kostnaden på 11,5 miljarder inkluderades inte:
- behandlingar som ges i den öppna specialistsjukvården av sjuksköterskor, kuratorer eller psykologer
- kostnader för psykiatriska akutmottagningar eller psykiatriska manifestationer av spelberoende
- kostnader för hemlöshet
- det oavlönade arbetet utfört av ideella organisationer
- kostnader för kortvarig sjukskrivning
- indirekta kostnader för anhöriga.
Den beräknade kostnaden för behandling inom socialtjänst är underskattad eftersom inte alla kommuner rapporterar sina insatser till Socialstyrelsen.
På liknande sätt finns en underrapportering gällande KBT-behandling inom hälso- och sjukvård då enbart läkarbesök registreras i Patientregistret medan KBT-behandling även kan utföras av andra yrkesgrupper.
För att undvika dubbelräkning inkluderades inte de drygt 800 personer som fått KBT-behandling inom hälso- och sjukvården och som redan nått upp till högkostnadsskyddet.
Tidigare beräkningar inte jämförbara
En tidigare beräkning för 2021 uppskattade kostnaden till 9,1 miljarder kronor. Motsvarande beräkning för 2018 uppskattades till 14 miljarder. I den uppdaterade beräkningen för 2021 användes data från den nationella hälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV) som underlag för kostnader kopplade till arbetslöshet och olika former av arbetsfrånvaro. I tidigare beräkningar användes data från befolkningsundersökningen Swedish longitudinell gambling study (Swelogs) som underlag för detta.
Jämfört med beräkningarna för 2018 finns inom vissa områden bättre underlag i 2021 års rapport, som till exempel för kriminalvård. Vad gäller just kriminalvård skiljer sig dock inte kostnaden mellan åren. Uppgifter om långtidssjukskrivning och sjuk- eller aktivitetsersättning fanns inte med 2018, men tillkom för år 2021. Samma sak gäller vissa frågor som avser hur och i vilken utsträckning närstående påverkas.
Ännu en skillnad mellan beräkningarna 2018 och 2021 rör behandlingsdata för KBT-behandling inom socialtjänst respektive hälso- och sjukvård. År 2018 baserades beräkningen på att 5 procent av alla personer med allvarliga spelproblem enligt Swelogs fick hjälp. 2021 baserades beräkningen istället på statistik från Socialstyrelsen och Patientregistret. Som nämnts tidigare finns här en underrapportering. Det saknas fortfarande uppgifter om vilka insatser och vilken typ av vård som ges.
Ett förbättrat kunskapsläge ökar precisionen i beräkningarna, men försvårar samtidigt möjligheten att göra direkta jämförelser mellan åren. Trots osäkerhet kring uppskattningen är det tydligt att spelproblem ger upphov till omfattande kostnader för samhället, framförallt för region, kommun och för arbetsgivare. Därför kan samhället tjäna på att förebygga spelproblem.
Samhällskostnader för andra områden inom ANDTS
Kostnaderna för andra viktiga folkhälsofrågor beräknades vara:
- 31,5 miljarder kronor för rökning år 2015 (exklusive immateriella kostnader)
- 103,4 miljarder kronor för alkoholkonsumtion år 2017
- 38,5 miljarder kronor för narkotikaanvändning år 2020
- 0,1 miljarder kronor för dopning årligen.
På samma sätt som det finns osäkerhet för beräkningar av spelproblem finns liknande problem vid mätning av kostnader för övriga ANDTS-bruk, vilket gör att det är svårt att jämföra uppskattningarna. Variabler och datakällor skiljer sig ofta åt vid olika skattningar av samhällskostnader. Metoden för skattningen av samhällskostnaderna för dopning skiljer sig från de övriga skattningarna, vilket ytterligare begränsar jämförbarheten med just den skattningen.
Fakta om studien
Siffrorna kommer från en hälsoekonomisk studie som gjordes av Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) i Lund på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Statistiken om spelproblem kommer både från Swelogs befolkningsstudie och den nationella folkhälsoenkäten.
Kostnaderna beräknades utifrån en sjukdomskostnadskalkyl. Det innebär att man inte inkluderat eventuella ekonomiska fördelar med spel.
Direkta kostnader
Direkta kostnader är till exempel vård och behandling av personer med spelproblem, prevention, skuldhantering, rättsväsende och kriminalvård, forskning och reglering.
Indirekta kostnader
Indirekta kostnader är olika former av produktionsbortfall när en person inte kan arbeta eller utför sitt arbete mindre effektivt på grund av sina spelproblem.
Immateriella kostnader
Immateriella kostnader är fysisk och psykisk påfrestning för spelare, anhöriga och brottsoffer.
Läs mer om samhällskostnader
- Samhällets kostnader för spelproblem i Sverige 2021 – En uppdatering (ihe.se)
- Statistik över spelproblem i Sverige
- Ekonomi och spelproblem
- Swelogs befolkningsstudie (folkhalsomyndigheten.se)
- Samhällskostnader för narkotikabruk (folkhalsomyndigheten.se)
- The social cost of gambling to Victoria (responsiblegambling.vic.gov.au)
- Gambling-related harms: evidence review (gamblingcommission.gov.uk)
- Rapport om samhällskostnaderna för rökning (ihe.se)
- Rapport om samhällskostnaderna för alkohol (omsystembolaget.se)