Utvecklingen av spelproblem under covid-19-pandemin

Smittskyddsåtgärderna mot covid-19 innebar minskad tillgänglighet till en rad spelformer under 2020 och delar av 2021. Till exempel var Casino Cosmopol stängt från mars 2020 till juli 2021. Inställda sportevenemang under våren 2020 minskade också möjligheten till sportspel. Vidare minskades tillgängligheten på grund av restriktioner kopplade till lokaler där spel erbjuds.

I juli 2020 infördes tillfälliga lagåtgärder på spelmarknaden kopplade till insättningsgräns, begränsad speltid och maxbelopp för bonusar. De tillfälliga begränsningarna gällde till och med den 14 november 2021.

Både Folkhälsomyndigheten och Spelinspektionen gavs uppdrag att följa upp hur pandemin påverkade spelande och spelproblem.

Tillgänglighet minskade men inte omsättningen på spel

Omsättningen på den reglerade spelmarknaden minskade inte under 2020, trots att färre personer spelade om pengar under pandemin. Spelandet på nätkasino ökade, mätt både i andel av befolkningen och i omsättning. De som ökade sitt spelande var ofta de som även tidigare satsade relativt stora summor på spel.

Omsättningen på kommersiellt landbaserat spel som restaurangkasinon respektive Casino Cosmopol minskade drastiskt under 2020 och 2021. Under 2022 hade omsättningen på kommersiellt landbaserade spel kommit upp i nästan samma summa som under 2019 medan omsättningen på Casino Cosmopol fortfarande var låg i jämförelse med före pandemin (0,5 miljarder kronor 2022 jämfört med 1 miljard 2019). Det bör dock noteras att ett av fyra casinon (Casino Cosmopol i Sundsvall) lades ned under pandemin.

Det är oklart om och i vilken omfattning de tillfälliga åtgärderna på spelmarknaden under covid-19-pandemin påverkade spelandet eller spelproblemen. Utvärderingen av åtgärderna försvåras av att spelmarknaden omreglerades 2019. I statistiken ser vi inga indikationer på att åtgärderna minskade spelandet, men det är möjligt att spelandet skulle ha ökat mer under pandemin om inte åtgärderna hade införts.

Spelinspektionens bedömning var att i händelse av liknande kriser skulle långsiktiga lösningar för att stärka konsumentskyddet kunna vara att införa en nationell insättningsgräns, som skulle gälla samtliga licenshavare, och skärpta bonusbestämmelser. Detta behöver dock utredas.

Problemspelandet minskade inte under pandemin

På befolkningsnivå var andelen med spelproblemen i stort sett oförändrad under covid-19-pandemin 2020. Dock ökade graden av problem bland dem som redan hade ett problemspelande (20 procent jämfört med 0,9 procent i hela befolkningen) bland dem som var arbetslösa (3,6 procent) eller som drabbats av inställda fritidsaktiviteter (1,8 procent).

Pandemin innebar även inneburit en ökning av permitteringar, arbetslöshet och social isolering, vilket är riskfaktorer för spelproblem. Ökade spelproblem bidrog till svårigheter med löpande utgifter under pandemin bland dem som inte hade sådana svårigheter före pandemin. Även snabblån hade en koppling till ökade spelproblem. Detta tillsammans med det ökande spelet på nätkasino och rapporter om återfall från stödföreningar ger en sammantagen bild av att pandemin drabbade grupper som redan hade en svår situation. De som inte påverkats av pandemin på något uppenbart sätt hade inte heller ökade spelproblem.

Läs mer

• Konsekvenser av covid-19-pandemin på folkhälsan och folkhälsoarbetet (folkhalsomyndigheten.se)
• Covid-19-pandemin och befolkningens psykiska hälsa – vad indikerar longitudinella studier? (folkhalsomyndigheten.se)
• Spelinspektionens slutrapport om utvecklingen på spelmarknaden och covid-19 (spelinspektionen.se)