Uppdaterad kunskap om spelförebyggande metoder

Folkhälsomyndigheten har med stöd av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) uppdaterat en tidigare systematisk översikt av forskning kring olika spelförebyggande metoder. Trots att 17 nya studier inkluderades i översikten har forskningsläget generellt inte förändrats.

Rapporten består av en systematisk översikt över olika spelförebyggande åtgärder och utbildningsinsatser och är skriven av David Forsström vid Kompetenscentrum för psykoterapi, Karolinska Institutet. Översikten är en uppdatering av en tidigare systematisk översikt som SBU gjorde 2018 på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Målgrupperna för rapporten är personer som behöver fördjupad kunskap inom spelområdet, till exempel de som arbetar med planering, samordning eller förebyggande arbete inom myndigheter, kommuner, regioner, spelbolag och föreningar.

– Trots att vi identifierat 17 nya studier som kompletterar de 28 som inkluderades i den tidigare översikten är det svårt att göra jämförelser och dra slutsatser. Det beror på att de studier som gjorts har använt olika metoder, inte redovisar resultaten med jämförbara mått och har olika uppföljningstider, säger Jessika Spångberg, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Rapporten bekräftar dock tidigare resultat som visar att det finns visst stöd för att längre utbildning på gymnasienivå kan minska antalet dagar som ungdomar spelar om pengar. Antalet speldagar kan också minskas genom personlig återkoppling som utgår från självtest eller egen spelhistorik. Ett nytt resultat är att det verkar som att onlinespelare som uppmanas att sätta gränser gör det i högre grad än spelare som inte uppmanas till det.

Läs mer