Spel om pengar och ANDTS i uppdraget om digitala medier
Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten har i en gemensam rapport till regeringen sammanställt kunskapsläget om barns och ungas användning av digitala medier och effekterna på deras hälsa. Inom ramen för detta presenteras resultat från litteraturöversikter om forskning om spel om pengar tillsammans med alkohol, narkotika och tobak- och nikotinprodukter.
Forskningen som ligger till grund för underlagsrapporten har bland annat undersökt kopplingen mellan digital medieanvändning och alkohol, narkotika, tobaks- och nikotinproduktioner samt spel om pengar (ANTS). Rapporten presenterar även risk- och skyddsfaktorer för dataspelberoende.
– Forskningen visar att användningen av digitala medier samvarierar med mer användning av ANTS. Men kopplingarna ser olika ut för alkohol, narkotika, tobaks- och nikotinprodukter, respektive spel om pengar, säger Jessika Spångberg, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Samband till digitala medier skiljer sig mellan olika ANTS-områden
All användning av ANTS hade en koppling till användningen av sociala medier. Det fanns mer sammanställd forskning om tobaks- och nikotinprodukter än om de andra områdena. Marknadsföring på digitala medier ingick inte i arbetet, men när det handlar om användningen av tobaks- och nikotinprodukter visade det sig att exponering för marknadsföring av e-cigaretter, till exempel på internet och i sociala medier, ökar risken för e-cigarettsanvändning bland barn och unga.
Hur överförbart detta är till andra ANTS-områden vet vi inte, men det finns en samvariation mellan konsumtion av alkohol och dels hur ofta och hur länge sociala medier används, dels exponering för alkoholrelaterat innehåll på sociala medier.
Spel om pengar skiljer sig delvis från övriga områden då kopplingen inte bara rör sociala medier utan även dataspel. Simulerat spel om pengar på sociala medier samvarierade med spel om pengar för unga, 12–19 år. Lootlådor och hög dataspelsfrekvens samvarierade med problem med spel om pengar i samma åldersgrupp.
Speltid och föräldrar viktiga för utveckling av dataspelsberoende
Det är tydligt att mycket speltid är en riskfaktor för att utveckla dataspelsberoende. Men det finns andra faktorer på individ- och mellanmänsklig nivå som kan påverka på olika sätt. Exempel på sådana faktorer är vänner, engagemang i skola, utsatthet, en god relation till föräldrar och föräldrars insyn och engagemang i ungas liv, inklusive det digitala. Regler och restriktioner från föräldrar utgjorde dock varken risk- eller skyddsfaktorer för dataspelsberoende bland unga.
Uppdraget om digitala medier
Uppdraget och kunskapssammanställningen handlar om användning av digitala medier och barn och ungas hälsa och levnadsvanor, där ANTS endast ingår som en liten del.
Folkhälsomyndigheten ska med utgångspukt i kunskapssammanställningens resultat ta fram rekommendationer och vägledning för digital medieanvändning i åldrarna 0–18 år. I detta arbete ska också Mediemyndigheten bidra med kunskap och erfarenheter. Rekommendationerna kommer att presenteras i september och vägledningen i december 2024.
Resultaten i kunskapssammanställningen grundar sig i aktuell forskning och data från nationella enkätstudier samt fokusgrupper och dialoggrupper med barn, unga, föräldrar och grupper från civilsamhälle, profession och andra myndigheter.
Forskningen visar att mycket skärmtid kan leda till sämre sömn, depressiva symtom och missnöje med den egna kroppen. Barn och unga upplever att de fastnar i användandet av digitala medier på bekostnad av sömn, relationer och fysisk aktivitet.
Läs mer
- Samband mellan dataspel och spel om pengar
- Undersökning om spel om pengar bland unga och föräldrar (USUF) (folkhalsomyndigheten.se)
- Digitala medier och hälsa (folkhalsomyndigheten.se)
- Forskningssammanställning om digital medieanvändning och psykisk, fysisk och sexuell hälsa samt levnadsvanor bland barn och ungas (folkhalsomyndigheten.se)