Skolan som spelförebyggande arena

Barn och unga är en viktig målgrupp inom folkhälsoarbetet. Skolan har en central roll i det arbetet. Dels genom sitt grunduppdrag att se till att unga lämnar skolan med fullständiga betyg. Dels genom att vara en viktig stödjande miljö för goda levnadsvanor.

Elever som trivs i skolan har lägre risk för spelproblem

En central del av folkhälsopolitiken är att främja barns och ungas långsiktiga hälsa. Skolan når alla barn och unga oavsett social bakgrund, och är därmed en unik arena för att utjämna skillnader i hälsa. Elever som trivs i skolan och upplever att de klarar av studierna har lägre risk för bland annat spelproblem och substansbruk.

En enkätstudie som genomfördes i Stockholms kommun fann att spel om pengar och riskspelande var mindre vanligt bland elever i gymnasieskolor som enligt lärarna hade ett starkt ledarskap och en skolmiljö som var god och gynnsam för inlärning. Sambandet fanns kvar även när man tog hänsyn till elevernas och skolornas sociodemografiska egenskaper. Det är alltså möjligt att en god skolmiljö kan skydda mot riskbeteenden så som spelande och därmed förbättra ungdomars levnadsvillkor. Utöver den sociala miljö som skolan utgör kan dess pedagogiska verksamhet främja en god kunskapsgrund för levnadsvanor, där attityder till spel om pengar och spelvanor ingår. Insatser i skolan bör inriktas mot att stärka såväl skolmiljön som hälsofrämjande attityder och beteenden.

Spelförebyggande arbete i skolan

Det finns ett samband mellan spel om pengar på skoltid och spelproblem, och spelproblem i unga år ökar risken för spelproblem senare i livet. Därför är det viktigt att skolpersonal är observanta på tecken på spelande bland eleverna, som till exempel att de pratar om betting eller vinster och pokerspel om pengar. Det är också viktigt att kartlägga i vilken utsträckning elever spelar och har spelproblem. I Länsrapportens undersökning 2023 uppgav ungefär 70 procent av kommunerna som besvarat enkäten att de kartlagt elevers ANDTS-vanor, varav 60 procent hade inkluderat spel om pengar. Det innebär att cirka 40 procent av samtliga kommuner kartlagt elevers spelvanor, vilket är en ökning från 25 procent 2021 men ingen skillnad mot 2022.

Utbildningsinsatser i skolan kan minska ungas spelande, men det är oklart vilken effekt de har på spelproblem. Ökad kunskap och ändrade attityder leder inte omedelbart eller automatiskt till att elever ändrar sitt spelande, och det saknas studier om långsiktiga effekter. En förankrad policy om spel med en strategi där rutiner tydliggörs, kan vara till stöd i det förebyggande arbetet. En sådan strategi kan underlätta för personal, elever och föräldrar att få en gemensam bild av vilka förväntningar skolan har gällande spel om pengar. I Länsrapportens undersökning 2023 uppgav 47 kommuner, det vill säga 18 procent av kommunerna, att spel om pengar ingick i en skolpolicy. 2022 var andelen 15 procent.

• Metoder för att förebygga spelproblem – en systematisk litteraturöversikt (folkhalsomyndigheten.se)
• Att förebygga problem med spel om pengar (sbu.se)

Skolprogram om spel om pengar

En svensk pilotstudie av ett kanadensiskt skolpreventionsprogram, Stacked Deck, visade att många lärare antog att deras elever inte spelade om pengar. Lärarna insåg först efter preventionsinsatsen att de tidigare ofta missat tecknen på att elever spelade under skoltid.

Det finns i dagsläget inga utvärderade svenska spelpreventionsprogram att använda. Spelinspektionen har dock utvecklat verktyget Prata om spel. Materialet är anpassat så att det kan användas på lektioner i olika ämnen. Syftet är att öka medvetenheten och kunskapen om spel om pengar och dess risker, hos elever från årskurs 7 och gymnasiet samt all skolpersonal. Sedan 2018 ansvarar Kunskapskraft & Media för Prata om spel, och sedan dess har inte materialet uppdaterats. I Länsrapportens undersökning 2023 uppgav endast 5 kommuner att de jobbade med strukturerade program om spel om pengar i skolan vilket inte är en förändring sedan 2022.

• Spelprevention i skolan (psykiatriforskning.se)
• Prataomspel.se

Skolan kan stödja barn och unga i familjer med spelproblem

Många elever har anhöriga med spelproblem. Att leva med en vuxen som har spelproblem kan påverka elevens möjligheter att klara skolan, och orsaka social, ekonomisk och hälsomässig otrygghet. Skolan bör bidra till att dessa elever får det stöd de behöver, vilket förutsätter att deras situation upptäcks. Det är därför viktigt att regelbundet ta upp frågor om spel om pengar – både hos eleverna själva och bland anhöriga och vänner.

Läs mer

• Spel om pengar bland unga
• Spelproblem bland unga
• Barn och unga som närstående till någon med spelproblem
• Snabbguide – att lyckas med ANDTS-förebyggande arbete
• Kommunernas arbete för att förebygga spel
• Psykisk hälsa och spel om pengar
• ANDT och spel om pengar
• Barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld (folkhalsomyndigheten.se)
• UMO/Problem med spel om pengar (umo.se)
• CAN:s nationella skolundersökning (can.se)

• Svensk studie om gymnasieskolors ledarskap och spel om pengar bland eleverna (mdpi.com)

• Svensk studie om skolmiljön och spel om pengar bland gymnasieelever (bmcpublichealth.biomedcentral.com)