Evidens och utveckling av spelförebyggande metoder
Spelproblem kan och ska förebyggas. Ett effektivt förebyggande arbete utgår från existerande kunskap om spelförebyggande åtgärder, risk- och skyddsfaktorer för spelproblem och kan hämta inspiration från andra områden.
Kunskapen på den här sidan kan användas i planering och utformning av åtgärder.
Åtgärder från samhällets sida kan påverka spelande och spelproblem i befolkningen. Kommuner har ett ansvar utifrån socialtjänstlagen att förebygga spelproblem. Spelbolag ska också förhindra att personer får spelproblem eller skadeverkningar av spel. Det förebyggande arbetet ska vara kunskapsbaserat och ske i dialog med de som berörs av insatserna. Kunskap om risk- och skyddsfaktorer samt inspiration från alkoholområdet är viktiga delar för att utveckla metoder inom spelområdet.
Flera åtgärder inom utbildning, tillgänglighet och spelutformning är lovande. Men det behövs mer forskning om vilka metoder som har bäst effekt och i vilka sammanhang. Till exempel saknas forskning om hur tillgänglighet och mer strukturella åtgärder påverkar spelande och spelproblem. Alla åtgärder bör utvärderas, inte minst förändringar av tillgänglighet och lagar.
Modeller för spelförebyggande åtgärder
Bild 1. Den epidemiologiska triangeln.
Det finns olika sätt att kategorisera förebyggande åtgärder. Ett sätt är att använda de tre områdena utifrån den epidemiologiska triangeln: personen som spelar (individuella faktorer), miljön (lagar och struktur) och spelet (utformning och spelmiljö).
För att planera, genomföra och följa upp spelförebyggande åtgärder har Folkhälsomyndigheten tagit fram en snabbguide med utgångspunkt i manualen European Drug Prevention Quality Standards (EDPQS). Den består av åtta olika faser och fungerar som en kvalitetssäkring genom hela det förebyggande arbetet.
Snabbguide – att lyckas med ANDTS-förebyggande arbete
Det förebyggande arbetet kan syfta till att minska tillgängligheten, påverka efterfrågan eller minska skadeverkningarna av spel om pengar.
Tillgängligheten till spel är viktig
Inom andra ANDTS-områden är tillgänglighetsbegränsning utpekat som en central åtgärd. Till exempel lyfter SBU fram projekt där flera tillgänglighetsbegränsande åtgärder ingår samtidigt som olika aktörer i lokalsamhället agerar gemensamt. Isolerade enstaka åtgärder har ofta mindre effekt.
Tillgänglighet är en viktig riskfaktor, men inom spel saknas kunskap om effekten av åtgärder inom tillgänglighetsbegränsning. Enstaka studier visar dock att åtgärder som begränsar tillgängligheten till spel kan vara verkningsfulla. Det gäller särskilt om åtgärderna är omfattande. Exempel på åtgärder är:
- prishöjningar
- begränsade öppettider
- åldersgränser.
Effekten av begränsningar i tillgängligheten beror på spelformen, eftersom vissa spelformer har större samband med spelproblem. Det är också viktigt att ta hänsyn till det sociala och ekonomiska sammanhanget.
När större förändringar sker på spelmarknaden med påverkan på utbud och tillgänglighet, är det viktigt att utvärdera resultatet.
Utbildning i skolan kan minska spelande
Utbildningsprogram i skolan kan minska ungas spelande, men det är oklart vilken effekt de har på spelproblem. Även inom alkohol kan enstaka program antagligen minska konsumtionen även om effekten av åtgärder som inriktar sig på att minska efterfrågan bedöms vara liten. Ökad kunskap och ändrade attityder leder inte automatiskt till att elever ändrar sitt beteende.
Skolan som spelförebyggande arena
Återkoppling på spelande kan minska spelandet
Flera enskilda studier visar att olika åtgärder som riktar sig mot spelaren (spelansvarsåtgärder) och förändringar i speldesign kan påverka spelandet. Återkoppling på spelbeteende kan minska spelandet, både via telefonsamtal eller digitalt. Hur det påverkar spelproblem är dock oklart.
Andra åtgärder är:
- begränsningar av tid eller pengar, vilket kan minska både spelande och spelproblem
- varningsmeddelanden
- att inte erbjuda gratisspel eller jackpot
- självavstängningar.
För dessa åtgärder är dock det vetenskapliga stödet mycket låg tillförlitlighet.
Många studier inom spelmiljö och speldesign har gjorts i laboratoriemiljö, vilket gör resultatet svårt att överföra till verkliga spelmiljöer. De flesta studier saknar uppföljning. Det behövs också mer kunskap om hur olika åtgärder påverkar olika grupper, som olika grad av spelproblem, och inom olika spelformer.
Hastighet på spel, utformningar av spel som bidrar till felaktiga föreställningar om slumpen eller chansen att vinna, spel med virtuell valuta eller kredit och att ha möjlighet att dricka alkohol under spelsession har vi idag främst kännedom om som riskfaktorer.
I spelbolagens ansvar enligt spellagen ingår bland annat att de ska visa omsorgsplikt och tillhandahålla verktyg för gränssättning i tid och pengar, visa varningsmeddelanden och erbjuda självavstängning. Det saknas studier om vilken påverkan som utbildning till personal på spelställen eller inom spelbolag har.
Utveckla förebyggande metoder inom spel
Det förebyggande arbetet om spelproblem behöver utvecklas. För att öka kunskapen och utveckla nya metoder bör vi:
- utgå från existerande kunskap om spelförebyggande metoder
- utgå från risk- och skyddsfaktorer
- kombinera åtgärder på flera nivåer
- inspireras av erfarenheterna av alkoholförebyggande arbete
- integrera uppföljning i det förebyggande arbetet.
Informationen på den här sidan bygger på
En systematisk litteraturöversikt om spelförebyggande metoder från SBU som genomfördes 2018–2019 på Folkhälsomyndighetens uppdrag:
Att förebygga problem med spel om pengar – En systematisk översikt (sbu.se)
En uppdaterad version av SBU:s systematiska litteraturöversikt, framtagen av Folkhälsomyndigheten med stöd av SBU:
Att förebygga problem med spel om pengar – En systematisk översikt
En systematisk litteraturöversikt över litteraturöversikter om spelförebyggande metoder publicerad 2019:
En systematisk litteraturöversikt om förebyggande metoder riktade mot barn och unga inom ANDT från SBU 2016:
Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga (sbu.se)