Mötesanteckningar 2023-05-03 Samverkansmöte Strama och Vårdhygien

Deltagare

Svensk Förening för Vårdhygien, Arbetsmiljöverket, NAG Vårdhygien, Riksföreningen MAS/MAR, Smittskyddsläkarföreningen Socialstyrelsen, Svenska hygienläkarföreningen, SKR, Folkhälsomyndigheten, Smittskyddsläkarföreningen, Svensk förening för allmänmedicin, NAG Strama, Stramanätverket

Förhinder

Föreningen för klinisk mikrobiologi, Svenska infektionsläkarföreningen, Riksföreningen för MAS/MAR, Referensgruppen för antibiotikafrågor, Tandvårdsstrama.

Den naturliga kopplingen mellan antibiotikaresistens och vårdhygien

Stephan Stenmark, ppt i bilaga

Vill du läsa bilagan ber vi dig kontakta en samordnare.

Övervakning av VRI och antibiotika m.m via Infektionsverktyget och PPM

Olle Aspevall

Vill du läsa bilagan ber vi dig kontakta en samordnare.

Exempel från lokalt arbete med Infektionsverktyget

Andreas Winroth, ppt i bilaga

Vill du läsa bilagan ber vi dig kontakta en samordnare.

Gruppdiskussion

Övervakning - VRI och antibiotika m.m. via infektionsverktyget och PPM. Lokal, regional och nationella nytta med övervakning via PPM respektive infektionsverktyget på kort och lång sikt.

Sammanfattningsvis

De olika systemen h[CE1] ar olika fördelar (och nackdelar). Bägge verktygen behövs t.v, trots brister. Infektionsverktyget behövs men utveckling krävs, saknas vissa variabler som t.ex. diagnoser relevanta för alla specialiteter och VRI:er orsakade av virusinfektioner. Och få har fungerande registrering av riskfaktorer.

Vi behöver lokala, regionala och nationella data för att kunna arbeta systematiskt och för jämförelser.t ex med andra enheter, hur man förhåller sig till genomsnittet i landet.

Nationella data efterfrågas i olika sammanhang och behövs för att få genomslag, prioritet och finansiering. Resurssättning krävs för såväl ledning och förvaltning som utveckling. Även nationella sammanställningar är en resursfråga. Nationella data kan bidra till att påverka prioritet och kvalitet även lokalt och regionalt. Datakvaliteten är viktig.

Vi behöver fortfarande PPM-verktyget för t ex lokala processer. PPM engagerar och sätter fokus på frågan även om nyttan på vårdavdelningsnivå är relativt begränsad pga den statistiska osäkerheten med små tal.

Övriga inspel och förslag

• Angående IV - fundera på arbetsgrupp för förbättringsarbete för att även ta hänsyn till utbyte av datasystem (aktuellt för 18 regioner) och utbildning av personal
• Arbeta för nationell samordning av hur riskfaktorer registreras
• Det är en utmaning att lägga ytterligare mätningar på vårdpersonalen. Kan vissa mätningar samordnas? Tex trycksår med VRI?
• Utveckling på lång sikt för regional primärvård och kommunal hälso- och sjukvård utifrån reformen nära vård? Olika behov för regional hälso- och sjukvård respektive kommunal hälso- och sjukvård? Behövs olika system?
• Mer samverkan mellan vårdhygien och strama behövs.

Kommunal vård och omsorg

Inga Zetterqvist, ppt i bilaga.

Vill du läsa bilagan ber vi dig kontakta en samordnare.

Gruppdiskussion

Kommunal vård och omsorg - Stöd till fortsatt utveckling. Hur kan vi tillsammans stödja äldreomsorgen inom områdena utbildning, träning, övervakning och uppföljning för en fortsatt utveckling? Vilken roll och ansvar har vårdhygien, Strama och myndigheter i dessa frågor? Vilka åtgärder vill ni prioritera?

Sammanfattningsvis

I kommunal hälso- och sjukvård och omsorg ingår både eget hem och en vårdmiljö, det medför särskilda förutsättningar kring åtgärder för att förebygga smittspridning. Egen medicinsk kompetens saknas ofta och är huvudsakligen i samverkan med regional primärvård.

Den viktigaste åtgärden i omsorgen för att minska antibiotikaanvändning är att minska VRI. Arbetssätten medför i förlängningen sannolikt även minskning av VRIer som luftvägsinfektioner.

Utbildning kring vårdhygien och antibiotikaanvändning behövs och kopplas ihop med praktisk träning i samverkan med sjuksköterskor, hygienansvariga och läkare. En utbildningsorganisation behövs med train-the-trainers tex enl Göteborgsmodellen. Utforma en nationell utbildningsplan inklusive för dem som ska utbilda vidare.

Det behövs inte fler stöddokument o likn. Hur kan dessa samordnas och implementeras? Principer/koncept finns bl.a i Vägledning för vårdhygieniskt arbete. Den kan spridas i kontakt med kommunerna – för att tillämpa den behöver kommunerna sannolikt stärkt stöd från vårdhygien. Tillgången till vårdhygienisk expertis varierar mellan olika regioner – avtal respektive fri nyttighet.

Övriga inspel och förslag

• Sammanställa goda exempel på myndighetsnivå.
• Resursestimering av hur mycket vårdhygienresurser som skulle krävas för att kunna ha regionala nätverk med regelbunden fortbildning av sjuksköterskor. Dessa sjuksköterskor kan då i sin tur ansvara för utbildning och träning av övrig personal.
• Mer samverkan mellan myndigheter i syfte att underlätta för verksamheterna.
• Sambandet mellan patientsäkerhet och en god arbetsmiljö.
• Fortsatta diskussioner med kommunala nätverket inom vårdhygien.
• Samverkan med MAS.
• Fortbildning av personal är påverkbart och möjligt. Förslag på e-utb serie som kan ses som ett komplement till nätverk med utbildning av sjuksköterskor. Viktigt att utbildning och kopplas ihop med träning och upprepas.
• Socialstyrelsen har en årlig enkät till kommunerna. Enligt Socialstyrelsen innehåller den i nuläget inga frågor relaterade till vårdhygien och antibiotika. Om det går att komplettera den enkäten med relevanta frågor så skulle det kunna vara en möjlighet till uppföljning av utvecklingen.

Förslag från Fohm att nationella ABR-strategin blir en ”ABR och vårdhygien-strategi”

Stephan Stenmark, ppt i bilaga

Vill du läsa bilagan ber vi dig kontakta en samordnare.

Kort utvärdering och avslutning

Några spontant positiva till ett gemensamt årligt möte för Strama och vårdhygien.

• Fokus på ämnesområden som rör bägge grupperna.
• Kort uppföljning kommer att mailas ut.