Vaccination mot röda hund
LyssnaRöda hund räknas till de klassiska barnsjukdomarna. I Sverige har sjukdomen i det närmaste försvunnit sedan vi började vaccinera våra barn mot den. I låginkomstländer utan allmän vaccination är sjukdomen dock fortfarande vanlig.
Skälet till att man vill förhindra röda hund är att sjukdomen kan orsaka fosterskador. En kvinna som smittas i tidig graviditet löper stor risk att få missfall eller att föda ett barn med medfödd röda hund och hjärtfel, hjärnskador, syn- och hörseldefekter.
Röda hund har i regel ett lindrigt förlopp, och många som smittas får inte några symtom överhuvudtaget (subklinisk infektion). Sjukdomsbilden karakteriseras annars av en lindrig övre luftvägsinfektion och ett hudutslag. Allvarliga komplikationer förekommer men är sällsynta.
Sjukdomsinformation om röda hund
Röda hund i Sverige
I Sverige infördes vaccination mot röda hund för flickor vid 12-års ålder 1974. Sedan 1982 erbjuds två doser vaccin till alla barn. Sjukdomen har i det närmaste försvunnit från landet sedan vi började vaccinera mot den men dessförinnan var epidemier vanliga. På 70-talet rapporterades flera tusen fall årligen (se figur). I genomsnitt föddes 14 barn med medfödd röda hund per år före 1974. Under 1978-1980 insjuknade 212 kvinnor i röda hund under tidig graviditet, de flesta avbröt graviditeten. Graviditeten fullföljdes av 36 kvinnor och 19 skadade barn föddes. Sedan 90-talet cirkulerar röda hundvirus inte i landet, de fall som förekommer är relaterade till utlandssmitta.
De senaste åren har inga eller några enstaka fall rapporterats utom 2012 då 50 fall rapporterades vid ett utbrott i Järna där det är lägre vaccinationstäckning än i resten av landet.
Det senaste inhemska fallet av medfödd röda hund inträffade 1985. Efter det har två barn fötts med medfödd röda hund, i 2011 respektive 2014. Mammorna till barnen var ovaccinerade och hade smittats utomlands.
Figur 1. Antalet rapporterade fall av röda hund per år under åren 1970-1990.
Figur 2. Antalet rapporterade fall av röda hund per år under åren 1990-2023.
Röda hund i världen
Vaccination mot röda hund hade år 2012 införts i vaccinationsprogram i 134 länder. Röda hund är fortfarande en vanlig sjukdom i länder utan vaccinationsprogram eller där allmän vaccination nyligen införts. WHO har beräknat att över 100 000 barn föds varje år med bestående skador från medfödd röda hund.
I delar av Europa har stora utbrott av röda hund förekommit de senaste åren. Under 2013 rapporterades över 38 000 fall till den Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC, 99 procent av fallen var i Polen. Majoriteten av de insjuknade i Polen var pojkar och unga män som inte vaccinerats under åren 1989-2002 då röda hund-vaccin bara gavs till flickor. I ett utbrott av röda hund i Rumänien 2011-2012 rapporterades drygt 20 000 fall och 22 fall av medfödd röda hund bekräftades.
Över 12 000 fall rapporterades i ett stort utbrott i Japan 2012-2013. Under utbrottet föddes 44 barn med medfödd röda hund.
Vaccin
Kombinationsvaccin mot mässling-påssjuka-röda hund (MPR) innehåller levande försvagade virusstammar. För närvarande finns det inte något separat vaccin mot röda hund tillgängligt i Sverige.
Vem rekommenderas vaccination?
Vaccinationsprogram för barn
MPR-vaccinet ges med två doser inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn vid följande tidpunkter:
- 18 månaders ålder
- Årskurs 1-2
Rekommenderad vaccination
Vaccination mot röda hund ingår i det grundskydd som Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla har. Eftersom viruset som orsakar röda hund fortfarande cirkulerar i många länder i världen, varav flera är populära turistmål, är det viktigt att vara vaccinerad inför resor utomlands.
Idag erbjuds de flesta gravida kvinnor provtagning för att kontrollera om de har immunitet (skydd) mot röda hund. Kvinnor som då visas ha dåligt skydd mot röda hund rekommenderas vaccination efter avslutad graviditet. Vaccinationen kan då ge ett förstärkt skydd vid eventuella nästkommande graviditeter.
Rekommendationer för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR)
Vem ska inte vaccineras?
Vid följande tillstånd ska man inte vaccineras med vaccin mot mässling-påssjuka-röda hund:
- allvarlig immunbrist och under pågående immunsuppressiv behandling
- graviditet
- säkerställd överkänslighet mot någon beståndsdel i vaccinet
Absolut kontraindikation (omständighet som utgör skäl eller hinder mot att vaccinera) är en svår allergisk reaktion inom 48 timmar efter föregående dos eller en sådan reaktion mot en ingrediens i vaccinet.
Vid infektion med hög feber bör man vänta med vaccination.
Det kan finnas spår av ägg i MPR-vaccinet, men äggallergi är ingen kontraindikation för MPR-vaccination, med undantag för individer som reagerat med allergisk chock efter äggintag eller efter tidigare vaccination. Allergisk chock efter MPR-vaccination är mycket sällsynt och beror i regel på andra komponenter i vaccinet än äggprotein. Fall med allvarliga oönskade händelser i tidssamband med vaccination bör utredas.
Skyddseffekt
En dos MPR-vaccin ger skydd mot röda hund hos cirka 95 procent av alla vaccinerade individer. Två MPR-doser krävs för ett långvarigt skydd mot alla tre sjukdomarna.
Biverkningar
Eftersom MPR-vaccinet är ett så kallat levande försvagat vaccin, med kvarstående förmåga att föröka sig, så kan det orsaka en försvagad form av en sjukdom. Besvären brukar vara lindriga och gå över på några dagar. Feber och ett blekt utslag 7-12 dagar efter vaccination förekommer hos 5-10 procent. I sällsynta fall kan barn drabbas av feberkramp. Enstaka barn kan få övergående lindrig ledvärk eller en kortvarig förstoring av lymfkörtlar. I sällsynta fall har tillfällig trombocytopeni (brist på eller lågt antal blodplättar) observerats i samband med MPR-vaccination.
Allergiska reaktioner har beskrivits i enstaka fall men det är ofta svårt att veta om allergin orsakats av vaccinet eller av något annat som den vaccinerade utsatts för.
Läs mer
- Frågor och svar om mässling, påssjuka och röda hund
- Vaccination av barn – Det svenska vaccinationsprogrammet. En kunskapsöversikt för hälsovårdspersonal