Vaccination mot kolera
LyssnaKolera satte skräck i många under 1800-talet. Sjukdomen kom då från Indien och härjade i Europa, bara i Sverige dog vid den första pandemin (en sjukdom som sprider sig över flera världsdelar) över 12 000 personer. Mellan 1834 och 1874 rapporterades elva epidemier med kolera i Sverige och totalt dog under dessa cirka 37 000 personer.
Symtomen börjar med akuta mag- och tarmsymtom med riklig, vattnig avföring (kan uppgå till mer än 20 liter på ett dygn), vanligtvis dock inte kräkningar. Sedan följer snabb uttorkning som kan följas av cirkulationskollaps. Fall med mindre uttalad diarré är vanliga, speciellt hos barn, men kan förekomma även hos äldre.
Allvarliga, obehandlade fall kan avlida redan inom några timmar. Vid epidemier i fattiga länder kan dödligheten uppgå till 50 procent om behandling inte ges. Behandlingen består i första hand av att kompensera för den vätska och de salter patienten förlorar. Numera ges också ofta riktad antibiotikabehandling. Vid korrekt vätske- och saltbehandling kan dödsfallen minimeras till mindre än 1 procent.
Det bästa sättet att förebygga kolerasmitta är att iaktta god dricksvattens- och livsmedelshygien.
När kan vaccination övervägas?
De som planerar att leva under enkla hygieniska förhållanden i områden med stor risk för kolerasmitta, arbeta i flyktingläger eller de som äter magkatarr-/magsårsmediciner, har någon bakomliggande sjukdom som till exempel tarmsjukdom, diabetes, hjärt- eller njursjukdom (som innebär att man kan bli svårare sjuk) bör överväga vaccination.
Vem ska inte vaccineras?
Vid överkänslighet mot något innehållsämne i vaccinet. Är man magsjuk eller har en infektion med feber ska vaccinationen uppskjutas. Barn under två år bör inte vaccineras mot kolera.
Var särskilt försiktig vid allergi mot formaldehyd eller någon annan beståndsdel i vaccinet.
Skyddseffekt
Vid kliniska studier i Bangladesh fick de lokala invånarna ett minst treårigt skydd mot kolera med två eller tre vaccindoser. Hos barn över fem år och vuxna var skyddseffekten 80-85 procent under de sex första månaderna och därefter cirka 70 procent. Hos barn i åldern 2-6 år inträdde en snabb försämring av skyddet efter sex månader. Vaccinationsskyddet hos barn under två år har inte studerats.
Biverkningar
Efter vaccinationen kan man ibland få diarré, gaser och ont i magen, men det är ovanligt. Om man får besvär brukar de gå över inom några dagar.
Allergiska reaktioner har beskrivits i enstaka fall, men det är ofta svårt att veta om allergin orsakats av vaccinet eller av något annat som den vaccinerade utsatts för.