Vaccination mot kikhosta

Lyssna

Kikhosta är en väldigt smittsam luftvägsinfektion som ger en långvarig och besvärlig hosta. För de yngsta spädbarnen kan kikhosta vara en mycket allvarlig och ibland livshotande sjukdom. Vaccination har minskat förekomsten av kikhosta kraftigt men sjukdomen förekommer fortfarande.

Kikhosta börjar i typiska fall som en förkylning med hosta och eventuellt lätt feber. Hostan tilltar, börjar komma mer attackvis och blir efterhand allt intensivare. Efter någon eller några veckor uppträder de karakteristiska hostattackerna med kikningar, då framförallt barn kan få svårt att andas, få andningsuppehåll och kan bli blå i ansiktet av syrebrist i anslutning till hostattackerna. Hostattackerna avslutas ofta med kräkningar. Det är framför allt spädbarn som riskerar att bli allvarligt sjuka i kikhosta. Vuxna som får sjukdomen har ofta långvarig hosta men utan kikningar.

Sjukdomsinformation om kikhosta

Kikhosta i Sverige

Förekomsten av kikhosta varierar mellan åren och ökad förekomst ses vanligtvis var tredje till femte år. Ökad spridning av kikhosta ses oftast under sensommaren och hösten.

Kikhosta var en vanlig barnsjukdom innan vaccination infördes i det svenska barnvaccinationsprogrammet på 1950-talet. Därefter minskade antalet sjukdomsfall. Under 1979 avbröts vaccinationerna på grund av det dåvarande vaccinets försämrade skyddseffekt och misstänkta allvarliga biverkningar. Under de följande åren blev kikhosta en vanlig sjukdom igen. Under åren 1981–1983 sjukhusvårdades 2 300 totalt barn, varav hälften var under ett år, fyra procent drabbades av neurologiska komplikationer och 14 procent hade lunginflammation. Studier gjorda på 1980-talet visade att 60 procent av ovaccinerade svenska barn hade haft kikhosta före tio års ålder.

Kikhostevaccin återintroducerades i vaccinationsprogrammet 1996, då en annan typ av kikhostevaccin (acellulärt vaccin) hade utvecklats. Antalet fall sjönk därefter snabbt igen. Under 2009–2013 rapporterades färre än 300 fall av kikhosta per år. Under 2014 ökade antalet fall kraftigt jämfört med de föregående åren och över 700 fall rapporterades. De följande åren, 2015–2019, rapporterades mellan 600–800 fall per år. Sjukdomsförekomsten var högst bland spädbarn. Tre spädbarn avled i kikhosta 2014–2015. Antalet fall av kikhosta minskade drastiskt under pandemiåren 2021 och 2022, då flera rekommendationer uppmanade till social distans och att stanna hemma och inte träffa andra om man hade luftvägssymptom. Endast ett 10-tal fall rapporterades per år. Ett 100-tal fall rapporterades under 2023.

Aktuell statistik över antalet anmälda fall av kikhosta i Sverige publiceras månadsvis:

Kikhosta – sjukdomsstatistik och årsrapporter med kommentarer

Figur. Rapporterade fall av kikhosta i Sverige 1940–2023.

Graf över utvecklingen av kikhosta i Sverige mellan 1940–2023. Information finns i texten.

Vaccin

Vaccin mot kikhosta finns i följande kombinationsvacciner:

  • Difteri-stelkramp-kikhosta-polio-Hib-hepatit B
  • Difteri-stelkramp-kikhosta-polio (både barnvaccin och vaccin för påfyllnadsdoser)
  • Difteri-stelkramp-kikhosta (vaccin för påfyllnadsdoser)

Enbart kikhostevaccin finns för närvarande inte.

Vem rekommenderas vaccination?

Sedan 2022 rekommenderas vaccination under graviditet för att åstadkomma ett skydd de första månaderna efter födelsen för de yngsta barnen, som är för unga för vaccination. Vaccination rekommenderas under varje graviditet:

  • efter graviditetsvecka 16. Vaccinet skall ges i god tid före beräknad förlossning.

Vaccinationen ges i form av kombinationsvaccin mot stelkramp, difteri och kikhosta.

Vaccinationen ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och erbjuds vid följande åldrar:

  • vid 3 månader, 5 månader och vid 12 månader
  • vid 5 år
  • i årskurs 8–9

I det nuvarande vaccinationsprogrammet ges vaccin mot kikhosta tillsammans med de andra vacciner som rekommenderas vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Påfyllnadsdosen vid 5 års ålder ges tillsammans med vaccin mot stelkramp, difteri och polio. Påfyllnadsdosen i årskurs 8–9 ges tillsammans med vaccin mot stelkramp och difteri.

Vem ska inte vaccineras?

Absolut kontraindikation (omständighet som utgör skäl eller hinder mot att vaccinera) är en svår allergisk reaktion mot en ingrediens i vaccinet (gäller även eventuella tillsatser eller spårämnen). Ett medicinskt ställningstagande ska göras om allvarliga reaktioner inträffat efter en tidigare dos.

Skyddseffekt

Vaccinet ger gott skydd mot kikhosta. Tre vaccindoser skyddar 80–85 procent mot sjukdomen. Skyddet är dock inte långvarigt och effekten börjar avta gradvis efter cirka 5 år. Därför rekommenderas påfyllnadsdoser vid 5 års ålder och i årskurs 8–9.

Skyddseffekten för spädbarn av vaccination av modern under graviditet är 80 procent vid 0–2 månaders ålder. För att åstadkomma denna skyddsnivå krävs vaccination vid aktuell graviditet. Vaccination rekommenderas därför vid varje graviditet oavsett tidsintervall från tidigare påfyllnadsdoser.

Biverkningar

Vaccinet kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. I allmänhet är sådana reaktioner lindriga och tolereras väl. Det är mindre vanligt med kvarvarande eller större rodnad och svullnad. Feber som överstiger 39° eller håller i sig flera dagar är sällsynt, liksom nässelutslag eller allergiska reaktioner.

Stora studier har undersökt vaccination av gravida i flera länder och vaccination bedöms vara säkert för både fostret och den gravida.

Läs mer

Publikation