Skyddseffekt av vaccination mot säsongsinfluensa
LyssnaVaccinationen mot säsongsinfluensa ger aldrig ett 100-procentigt skydd. Men sjukdomen blir oftast lindrigare hos dem som har vaccinerats. Skyddet av vaccinationen varierar mellan säsonger och individer och påverkas bland annat av matchningen mellan vaccinet och cirkulerande stammar. Sidan har uppdaterats inför säsongen 2024-2025.
Vaccinationen ger lindrigare sjukdom
Det är viktigt att både vården och de som blir vaccinerade är medvetna om att man kan få influensa trots en vaccination. Risken är störst om någon i personens nära omgivning har eller nyligen har haft sjukdomen. Flera studier visar att den som får influensa trots en vaccination, oftast får en lindrigare sjukdom än de personer som inte har vaccinerats.
Faktorer som påverkar vaccinets effekt
Vaccinets skyddseffekt påverkas bland annat av hur väl viruset i vaccinet överensstämmer med:
- det virus man smittas av
- immunsystemets förmåga att producera ett skydd hos den som blir vaccinerad
- hur lång tid som har förflutit mellan vaccinationen och smittotillfället.
Matchning mellan vaccin och cirkulerande virusstammar
Cirkulerande virus kan förändras under perioden mellan WHO:s beslut, om vilka virusstammar som ska inkluderas, och epidemistarten. Vissa år kan skyddseffekten därför vara mindre bra, och enstaka år kommer vaccinet inte stämma alls. Odlingen av virus i ägg kan också leda till förändringar som ger en sämre skyddseffekt.
Ålder och immunförsvar
De avdödade influensavaccinernas skyddseffekt bygger på att man har haft influensa tidigare och därmed fått immuna minnesceller som kan reagera på vaccinet. Bäst blir skyddseffekten därför hos unga vuxna, som haft influensa flera gånger och som har ett aktivt immunsystem. Äldre svarar sämre på vaccinen och kan ha fördel av förstärkta vaccin se mer under rubriken Förstärkta vacciner mot säsongsinfluensa (länk till rubriken).
Barn svarar bra på vaccin men har ofta inte haft influensa, därför behöver de två doser som grundvaccination för att få ett skydd. Efter grundvaccinationen räcker en dos vid årlig säsongsvaccination.
För inaktiverade influensavacciner gäller detta barn i åldern 6 månader-8 års ålder. För det levande försvagade influensavaccinet (LAIV) gäller detta barn 2-17 år. Barn kan trots två doser få ett sämre skydd än vuxna.
Doseringsinformation under frågor och svar om barn och säsongsinfluensavaccin:
Vilken dos rekommenderas för barn i riskgruppen?
Skyddseffekten minskar med tiden
Skyddseffekten av influensavaccinationen avtar successivt. Det är en anledning till att man behöver vaccinera sig varje år. Om man blir smittad flera månader efter det att man har vaccinerats kan skyddseffekten ha avtagit, speciellt vid dålig matchning med säsongens virus.
Hur mäts skyddseffekten?
Vaccineffekten mäts genom randomiserade kontrollerade studier (RCT) när vaccinerna är i de förberedande faserna 2 och 3 samt efter det att vaccinerna har godkänts. I studierna får man fram vaccinets specifika effekt (vaccineffekten) i utvalda grupper under kontrollerade förhållanden. Därefter beräknas oftast skyddseffekten av influensavaccinet genom observationsstudier, registerstudier och så kallad test-negative design (TND). Ofta har dessa studier inte bara olika design utan även olika utfallsmått (influensaliknande symtom, laboratorieverifierad influensadiagnos, sjukhusvård eller död) för olika grupper (åldersgrupper, riskgrupper, hela befolkningen). Det är därför svårt att jämföra effekten från olika studier.
Skyddseffekt i olika grupper
Det finns många studier av skyddseffekten av ett influensavaccin, men eftersom så många faktorer inverkar blir skyddseffekten olika från år till år och hos olika grupper. Det behövs därför sammanvägda studier för att man ska kunna få fram någon sorts medeleffekt.
Cochrane är ett institut som gör stora utvärderingar av studier som de anser är metodologiskt korrekta. Cochrane uppdaterar sina utvärderingar regelbundet. De senaste Cochrane-utvärderingarna om skyddseffekten av ett influensavaccin för friska vuxna och åldersgruppen 65 år och äldre uppdaterades 2018. I dessa utvärderingar har endast randomiserade kontrollerade studier tagits med men utifrån samma litteratursökningar som de föregående versionerna (från 2014 respektive 2010).
60-procentigt skydd mot influensa hos friska vuxna
Den senaste Cochrane-utvärderingen (2018) visade att ett trivalent inaktiverat influensavaccin skyddar 59 procent av friska vuxna mot att insjukna i laboratoriebekräftad influensa, när vaccinet stämmer med den cirkulerande stammen. Den tidigare Cochrane-utvärderingen (2014) redovisade en skyddseffekt på 62 procent. Vid dålig matchning var effekten 55 procent.
Vaccines for preventing influenza in healthy adults (ncbi.nlm.nih.gov)
Jämförbar skyddseffekt hos gravida
Skyddseffekten hos gravida som för övrigt är friska anses jämförbar med skyddseffekten för övriga friska vuxna. Att vaccinera den som är gravid har även visat sig ge det nyfödda barnet ett skydd mot influensa, om barnet föds under influensasäsongen.
Influensavaccination av gravida
Skyddseffekten är lägre hos äldre
Det är svårare att studera skyddet av vaccinet hos äldre och andra riskgrupper, än att studera skyddseffekten hos friska vuxna. Det beror på att det nästan alltid är komplikationer av influensan, och inte influensan själv, som orsakar att patienten behöver vård eller som är dödsorsaken.
Hos personer som är 65 år och äldre var skyddet av en vaccination mot laboratoriebekräftad influensa 58 procent enligt en utvärdering av Cochrane från 2010. Vid uppdateringen 2018 fann man samma skyddseffekt (58 procent). I utvärderingen från 2010 skyddades 29 procent av de äldre mot sjukhusvård för lunginflammation och influensa. Cochrane kunde inte finna någon skyddseffekt mot död orsakad av luftvägssjukdom. Däremot minskade vaccinationerna risken för död, oavsett orsak under influensasäsongen, med mellan 28 och 49 procent.
- Vaccines for preventing influenza in the elderly (2018) (ncbi.nlm.nih.gov)
- Vaccines for preventing influenza in the elderly (2010) (ncbi.nlm.nih.gov)
Vid en systematisk analys av metadata (test-negative design, TND) under 2010–2015 visade forskare en skyddseffekt på 51 procent för personer i åldern 18–64 år och 37 procent för personer som var 65 år eller äldre. Det flesta av studierna visade att äldre personer fick en lägre skyddseffekt än yngre personer.
Förstärkta vacciner mot säsongsinfluensa
Äldre och patienter med vissa sjukdomar som försvagar immunsystemet kan också svara sämre på vaccinet. De skyddas därför inte helt mot influensa genom vaccination, men sjukdomen kan bli lindrigare. För äldre har därför så kallade förstärkta vacciner utvecklats: adjuvanterade vaccin (vaccin med ämnen som förstärker det immunologiska svaret) och högdosvaccin (fyra gånger högre mängd virusprotein).
I Sverige rekommenderas förstärkta vacciner mot säsongsinfluensa främst till personer som bor på särskilda boenden för äldre (SÄBO).
De nya vacciner mot säsongsinfluensa som har godkänts i Europa under de senaste åren är: adjuvanterat vaccin, äggodlat högdosvaccin, rekombinant högdosvaccin och cellbaserat vaccin. EU:s smittskyddsmyndighet ECDC publicerade i oktober 2020 en systematisk litteraturöversikt över:
- skyddseffekten och vaccinationseffekten jämfört med ingen vaccination
- den relativa vaccinationseffekten mellan olika vaccintyper
- säkerheten för nya och förstärkta vacciner mot säsongsinfluensa för vuxna.
Folkhälsomyndigheten har sammanfattat evidensen i en kunskapsöversikt om förstärkta vacciner:
I nuläget saknas tydlig evidens för att rekommendera ett vaccin framför ett annat för åldersgruppen 65 år och äldre. Ytterligare studier pågår och kunskapsläget kan komma att förändras under kommande månader och år.
Vaccination på säbo
Eftersom immunsystemet svarar sämre på standarddosvaccinerna ju äldre man blir, kan en del personer som är 65 år och äldre behöva förstärkta eller högdos- vacciner mot säsongsinfluensa. Många äldre får också fler underliggande sjukdomar och blir skörare. Det ökar risken att bli svårt sjuk i influensa eller få efterföljande bakteriella infektioner såsom lunginflammation. Personer som bor på särskilda boenden för äldre (SÄBO) är inte bara extra sköra utan också sårbara på grund av sitt omsorgsbehov, vilket gör dem extra utsatta för smitta. Baserat på detta rekommenderas förstärkta vacciner mot säsongsinfluensa till personer som bor på SÄBO.
Skyddseffekten hos barn är över 60 procent
För barn från 6 månader kan inaktiverade influensavacciner användas. För barn i åldern 2–17 år kan även det levande försvagade influensavaccinet (LAIV) användas. Folkhälsomyndigheten rekommenderar i dagsläget inte någon vaccintyp framför den andra för åldersgruppen 2–17 år.
Enligt en utvärdering av Cochrane från 2018 är skyddseffekten av levande influensavacciner hos barn i åldern 3–16 år 78 procent mot laboratorieverifierad influensainfektion. Skyddseffekten av det inaktiverade vaccinet är 64 procent hos barn i åldern 2–16 år.
Befintliga studier ger inget entydigt svar på om inaktiverade influensavacciner eller LAIV har högre vaccinationseffekt. Fler resultat väntas framöver.