Principer för influensavaccination och typer av vaccin

Influensavirus infekterar människans celler genom att fästa på ytan till en cell, ta sig in i denna och sedan använda cellen till att producera nya influensaviruspartiklar. De nya viruspartiklarna utsöndras från cellerna och sprids i kroppen för att sedan även kunna spridas till och infektera andra människor, till exempel via hosta och nysningar.

Influensavacciner verkar genom ytkomponenterna H och N

De dominerande immunstimulerande substanserna i influensavacciner är influensavirusets ytkomponenter hemagglutinin (H) och neuraminidas (N). H binder influensa till cellen, och har man immunitet mot H kan virus överhuvudtaget inte infektera. N klipper loss de nyproducerade influensaviruspartiklarna från den infekterade cellens yta, och gör att influensa kan spridas i kroppen och till andra personer. Immunitet mot N skyddar mot spridning av sjukdomen, och antikropparna vid en infektion fungerar ungefär som de antivirala medel vi har mot influensa.

H och N skiljer sig ur immunsynpunkt mellan olika typer och subtyper av influensa. Eftersom H och N är de dominerande immunogenerna är det också de som förändras mest under ett influensavirus evolution (genom mutationer). Med existerande influensavacciner vill man inducera ett gott skydd mot aktuella, cirkulerande H och N.

Eftersom influensaevolutionen går fort ser WHO varje halvår över sina rekommendationer för vilka influensastammar som bör ingå i alla vacciner som produceras. Ofta hinner cirkulerande virus förändras något under det halvår som vaccinproduktionen tar, men vaccinen bibehåller ändå en god effekt. Högst vart tionde år ändrar de sig så mycket att vaccinets effekt sjunker påtagligt.

Se aktuellt innehåll i vaccinet: Vaccination mot influensa

Spjälkade, äggbaserade vacciner används mest

Den dominerande vaccintypen i Sverige, som upphandlas av alla regioner innehåller spjälkade viruspartiklar som har odlats fram i ägg och är inaktiverade (avdödade). Eftersom viruspartiklarna har splittrats kan influensaviruset inte föröka sig i den vaccinerade individen och man kan därmed inte få influensa av vaccinet. Vaccinerna ska innehålla en specificerad mängd H för att bli godkända för försäljning.

Äggbaserade influensavacciner började användas på 1940-talet. I början var de inte spjälkade utan så kallade helcellsvacciner och gav fler biverkningar än dagens renare produkter. Många miljarder människor över hela världen har vaccinerats sedan dess, framför allt med de spjälkade vaccinerna. Under 2000-talet har ca 500 miljoner doser distribuerats i världen varje år.

Olika vacciner för olika åldrar

Standarddosen med det äggbaserade vaccinet kan användas från 6 månaders ålder och är den typ av vaccin som ges till de flesta personer som erbjuds vaccination. Vaccinet ges som en injektion med en dos till vuxna. Barn till och med 8 år och som tidigare inte har vaccinerats, behöver två doser för att få ett skydd. För barn i åldern 2–17 år finns även ett levande försvagat vaccin som ges som nässpray.

Ett förstärkt vaccin är upphandlat för personer på särskilda boenden för äldre (SÄBO). Vaccinet innehåller en fyra gånger så hög antigenmängd som standarddosvaccinet, är äggbaserat och innehåller en standarddos antigenmängd tillsammans med ett förstärkningsmedel – ett så kallat adjuvans. Adjuvans används för att förstärka immunsystemets svar på vaccinationen.

Det finns även ett adjuvanterat vaccin, som är äggbaserat och innehåller en standarddos antigenmängd tillsammans med ett förstärkningsmedel (adjuvans) för att förstärka immunsystemets svar på vaccinationen.

Levande försvagade vacciner för barn

Sedan år 2012 finns i Sverige ett levande, attenuerat (försvagat) influensavaccin (LAIV) som ges som nässpray till barn från 2 till 17 år. Virusstammarna förökar sig i slemhinnorna i näsa och svalg och stimulerar till ett immunsvar som liknar det man får vid en influensainfektion. Influensastammarna i vaccinet är förändrade så att de inte förökas lika fort som vanliga influensavirus. De är också anpassade till att växa vid en lägre temperatur. Därför växer de bäst i näsan, där det är lite svalare än inne i kroppen. Genom försvagningen framkallar vaccinet inte influensasjukdom.

Mer om skyddseffekt av influensavaccin

En stor nackdel med det levande vaccinet är att det inte är användbart för barn i medicinska riskgrupper som riskerar att bli svårt sjuka av influensa, till exempel barn med svår astma. Det beror på att vaccinet är kontraindicerat för dem.

• Kan man använda det levande försvagade influensavaccinet för alla barn?
• Mer på sidan Frågor och svar om barn och säsongsinfluensavaccin

Cellbaserade vacciner är äggfria

Man kan även producera ett influensaantigen till ett vaccin genom att odla det i celler istället för i hönsägg. De cellbaserade vaccinerna innehåller inga rester av äggprotein, vilket kan vara viktigt för mycket kraftigt äggallergiska personer. Ett nytt cellbaserat influensavaccin godkändes i Europa december 2018. År 2020 godkändes ett rekombinant cellulärt vaccin som innehåller enbart proteinet hemagglutinin och tre gånger mer än standarddosvaccin. Dessa vacciner används inte i Sverige just nu.