Vaccination mot difteri
LyssnaDifteri orsakas av en bakterie som utsöndrar ett toxin. Toxinet kan skada flera organ, till exempel hjärtat och njurarna. Vaccinationsprogrammet mot difteri har haft en mycket god effekt och sjukdomen är mycket ovanlig i Sverige.
Difteri orsakas av bakterien Corynebacterium diphtheriae, vilken kan bilda ett toxin som kan skada många av människans organsystem. Difteri sprids enbart mellan människor och för att man ska bli smittad krävs nära kontakt med en smittsam person. Difteri ger som regel en svalginfektion men sjukdomen kan också ge upphov till en infektion i huden (huddifteri). Vid svalginfektion liknar sjukdomen först vanlig halsfluss. Vid svår infektion får man tjocka beläggningar i svalg och luftrör som gör det svårt att andas (så kallad äkta krupp) och i svåra fall kan man till och med kvävas till döds. Difteritoxin kan orsaka hjärtmuskelinflammation, nervförlamningar samt njurskador. Dödligheten i luftvägsdifteri är 5-10 procent.
Sjukdomsinformation om difteri
Difteri i Sverige
Sjukdomen var för 100 år sedan vanlig i Sverige. Genom förbättrad hygien och den allmänna vaccinationen som infördes under 1940-talet minskade difterifallen kraftigt och försvann nästan helt i början av 50-talet.
Vaccinationsprogrammet mot difteri har haft en mycket god effekt och det finns ingen smittspridning i Sverige. Difteri är numera mycket ovanlig diagnos och bara enstaka fall där personen har blivit smittad utomlands förekommer.
Difteri - sjukdomsstatistik och årsrapporter med kommentarer
Difteri i världen
Difteri finns fortfarande i många länder i världen. Risken att bli smittad är störst i vissa länder i Asien och Afrika.
Vaccin
Vaccin mot difteri finns i följande kombinationsvacciner:
- Difteri-stelkramp-kikhosta-polio-Hib-hepatit B
- Difteri-stelkramp-kikhosta-polio (både barnvaccin och vaccin för påfyllnadsdoser)
- Difteri-stelkramp-kikhosta (vaccin för påfyllnadsdoser)
- Difteri-stelkramp (vaccin för påfyllnadsdoser)
Enbart difterivaccin finns inte tillgängligt.
Vem rekommenderas vaccination?
Vaccinet erbjuds alla barn inom det allmänna vaccinationsprogrammet vid följande tidpunkter:
- 3 månader + 5 månader + 12 månader
- 5 år
- Årskurs 8-9
I det nuvarande vaccinationsprogrammet ges vaccin mot difteri tillsammans med de andra vacciner som rekommenderas vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Påfyllnadsdosen vid 5 års ålder ges tillsammans med vaccin mot stelkramp, kikhosta och polio. Påfyllnadsdosen i årskurs 8-9 ges tillsammans med vaccin mot stelkramp och kikhosta.
Grundvaccination av vuxna
På grund av brist på monovalenta vacciner mot difteri och stelkramp har Folkhälsomyndigheten tagit fram särskilda rekommendationer för grundvaccination av vuxna.
Rekommendationer för grundvaccination av vuxna mot difteri och stelkramp
Påfyllnadsdoser till vuxna
Vuxna rekommenderas en påfyllnadsdos vart 20:e år. Detta innebär att personer födda 2002 och senare bör ta den första påfyllnadsdosen i 35-årsåldern.
Rekommendationer för profylax till vuxna mot difteri och stelkramp
Personer födda till och med 2001 följde ett annat vaccinationsschema och fick sin fjärde och sista vaccination mot difteri i 10-årsåldern. För dessa är det aktuellt med en första påfyllnadsdos i 30-årsåldern.
Vem ska inte vaccineras?
Absolut kontraindikation (omständighet som utgör skäl eller hinder mot att vaccinera) är en svår allergisk reaktion mot en ingrediens i vaccinet (gäller även eventuella tillsatser eller spårämnen).
Ett medicinskt ställningstagande ska göras om andra allvarliga reaktioner inträffat inom 48 timmar efter en tidigare dos.
Skyddseffekt
Skyddet mot difteri efter grundvaccination med tre doser är mycket gott men minskar gradvis. Påfyllnadsdoser rekommenderas därför vid 5 års ålder samt i årskurs 8-9. Därefter rekommenderas påfyllnadsdoser vart 20:e år för fullgott skydd.
Biverkningar
Vaccinet kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. I allmänhet är sådana reaktioner lindriga och tolereras väl. Man kan få feber 38–39°. Det är mindre vanligt med kvarvarande eller större rodnad och svullnad. Feber som överstiger 39° eller håller i sig flera dagar är sällsynt, liksom nässelutslag eller allergiska reaktioner. Detaljerad information finns i FASS-texten för respektive kombinationsvaccin.
Allergiska reaktioner har beskrivits i enstaka fall, men det är ofta svårt att veta om allergin orsakats av vaccinet eller av något annat som den vaccinerade utsatts för.