Om det nationella vaccinationsregistret

Lyssna

Nationella vaccinationsregistret (NVR) är ett hälsodataregister som Folkhälsomyndigheten ansvarar för. Det infördes den 1 januari 2013 enligt beslut av riksdagen (Lag 2012:453 om register över nationella vaccinationsprogram).

Rapporteringen till registret är obligatorisk och enligt lagen måste vårdgivaren rapportera alla vaccinationer som ges inom nationella vaccinationsprogram samt covid-19-vaccinationer. I dagsläget omfattar nationella vaccinationsprogram det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och det särskilda vaccinationsprogrammet för riskgrupper mot pneumokocker (inrapportering från den 1 december 2022). Fler vaccinationer kan komma att ingå i de nationella vaccinationsprogrammen och därmed också registreras i det nationella vaccinationsregistret vid Folkhälsomyndigheten.

NVR förenklar datainsamling på nationell nivå och möjliggör:

  • en kvalitetssäker nationell uppföljning av vaccinationstäckning, skyddseffekt, och säkerhet,
  • snabbare återkoppling och åtgärder i områden med låg vaccinationstäckning,
  • epidemiologisk forskning.

Data från registret utgör även på sikt ett bättre beslutsunderlag inför optimering av nationella vaccinationsprogram och vaccinationsschema.

1. Bakgrund

Genom ett nationellt vaccinationsregister går det att följa upp effekten av nationella vaccinationsprogram och covid-19-vaccinationer vad gäller vaccinationstäckning, skyddseffekt, vaccinsvikt och biverkningar.

Enligt lag (2012:453) om register över nationella vaccinationsprogram ska vårdgivare (som har ansvarat för vaccinationen) rapportera alla vaccinationer inom ramen för barnvaccinationsprogrammet, vaccinationsprogrammet för riskgrupper mot pneumokocker (1 december 2022) samt covid-19-vaccinationer till NVR. Det gäller vaccinationer som har getts i Sverige. För närvarande omfattar barnvaccinationsprogrammet elva sjukdomar.

Barnvaccinationsprogram – Allmänt program för barn

2. Inhämtning av data

NVR får in uppgifter om vaccinationer från vårdcentraler, vaccinationsmottagningar, barnavårdscentraler, skolors elevhälsa m.fl. Här finns både offentliga aktörer som regioner och kommunala skolor, men även privata aktörer som vårdentreprenörer och friskolor. De använder olika journalsystem och kan rapportera på olika sätt:

  • Journalsystem har hel- eller halvautomatiserad rapportering till NVR.
  • Manuell rapportering: I en webbapplikation på Folkhälsomyndighetens webbsida kan enheter rapportera vaccinationer manuellt. Detta kan exempelvis användas vid begränsningar i journalsystem, t.ex. vid vaccinationer givna till personer med ofullständigt personnummer.

Information om den vaccinerades aktuella folkbokföringsadress hämtas en gång per dygn från Skatteverket.

NVR använder sig av Läkemedelsverkets vaccin- och satsinformation i förvaltningen av registret.

3. Validering

Data och format

Anmälda vaccinationer skickas till registret i XML-format.

Beskrivning av det tekniska formatet finns att ladda ned från sidan Nationella vaccinationsregistret.

Nationella vaccinationsregistret

En vaccinationsanmälan består av följande uppgifter:

  • person-id
  • vaccinprodukt/NPL-id
  • vaccinationsdatum
  • vaccinets satsnummer
  • ansvarig vårdgivare/vårdenhet
  • dosnummer (endast för covid-19-vaccinationer).

Person-id, vaccinprodukt/NPL-id och vaccinationsdatum används till att identifiera om vaccinationen är en ny vaccination, en uppdatering eller en dubblett.

Validering

Validering av data genomförs i tre olika steg i syfte att garantera att relevanta data kommer in och håller hög kvalitet.

  1. Data valideras mot NVR:s fördefinierade format för att hitta saknade eller olämpliga data (t.ex. att det saknas person-id eller att vaccinprodukten inte ingår i nationella vaccinationsprogram eller inte är ett covid-19-vaccin).
  2. Vaccinationsuppgifter valideras ytterligare för att uppnå en bättre kvalitet. Systemet kontrollerar först att uppgifterna är korrekta. Därefter kompletteras anmälningen med ytterligare information gällande den vaccinerades hemkommun vid vaccinationstillfället. Om personen har skyddad identitet läggs även denna information till.
  3. I det sista steget av valideringen – "dubblettkontroll" – hanteras vaccinationen som ny alternativt som uppdatering eller makulering av en tidigare vaccination.

4. Kvalitet på data

Uppföljning av kvalitet

Efter valideringen av inkomna data följs kvaliteten upp löpande. I tabellen nedan redovisas andelen vaccinationer med fel som förekommer i NVR. Barnvaccinationerna har totalt rapporterade vaccinationer sedan 2022 i nämnaren. Covid-19-vaccinationerna har totalt rapporterade vaccinationer sedan vaccinationsstart december 2020 i nämnaren.

Tabell 1. Andelen vaccinationer med förekommande fel i det nationella vaccinationsregistret fördelat på variabel och vaccinationsprogram.
Variabel Definition Andel av totalt antal vaccinationer 24-08-14:
PersonID Ingen träff i Skatteverkets folkbokföring, ej giltigt format på personnummer eller samordningsnummer, fel angiven ID-typ (t ex samordningsnummer anmält som Annat nummer). Barnvaccinationer: 0,0002 %, covid-19-vaccinationer: 0,0028 %.
Vaccinationsdatum För kort intervall mellan två vaccinationer (endast covid-19), orimligt datum, ej giltigt format. Barnvaccinationer: 0,01 %, covid-19-vaccinationer: 0,00 %.
Vaccin/Satsnummer Fel angivet vaccinnamn/felstavat, satsnummer saknas, satsnummer tillhör fel vaccinnamn. Barnvaccinationer: 0,39 %, covid-19-vaccinationer: 0,05 %.
Dosnummer (covid-19) Covid-19-vaccinationer: 0,02 %

Regelbundet kontrolleras även att föregående veckas rapportering har blivit inläst i registret. Avstämning görs med de olika journalsystemen en gång per månad. Gällande covid-19-vaccinationer levereras en fil till regionerna varje vecka med fel i rapporteringen som behöver rättas av vårdgivaren.

Underrapportering

Underrapportering förekommer i samband med vaccination inom barnvaccinationsprogrammet, vilket betyder att alla vaccinationer som utförs inte rapporteras till NVR. Detta förklaras av både tekniska och mänskliga faktorer. Gällande vaccinationer mot covid-19 bedömer vi att underrapporteringen är ytterst marginell.

Orsaken till underrapporteringen kan exempelvis vara:

  • Förekomst av manuell rapportering (se nedan)
  • Brister i rutiner
  • Glapp vid byte av journalsystem
  • Lokala problem i överföring från journalsystem till NVR

Olika insatser görs för att komma till rätta med underrapporteringen. Exempel på insatser är identifiering och kontakt med enheter från vilka inrapporteringen är låg, bredare kommunikationsinsatser och samarbete med rapporterande journalsystem.

Ett led i detta kvalitetsarbete är också halvårsvis återrapportering av aggregerade uppgifter från registret till smittskyddsenheterna och barnhälsovården i regioner, för att även de ska kunna följa och reagera på avvikelser.

Det finns olika sätt att rapportera in vaccinationer till NVR. Det vanligaste är direktöverföring från journalsystem, hel- eller halvautomatiskt. Det finns även en möjlighet för rapportören att rapportera de enskilda vaccinationerna manuellt via ett webbgränssnitt hos Folkhälsomyndigheten, detta för vårdgivare som inte har möjlighet att ordna en direktöverföring. Eftersom NVR inte är ett journalsystem, behöver vårdgivaren i dessa fall också registrera samma vaccinationsinformation i sitt journalsystem. Detta dubbelarbete kan leda till att den givna vaccinationen i stället aldrig blir rapporterad till NVR. Det är därför önskvärt att andelen manuellt rapporterade vaccinationer minskar, något som också skett successivt allt sedan registret introducerades (figur. 1).

Figur 1. Andel rapportering av enskilda vaccinationer via manuellt gränssnitt på Folkhälsomyndighetens webb.

Andelen vaccinationer som rapporterats till NVR via det manuella gränssnittet, har minskat över tid.

Andelen manuell rapportering var 2023 totalt 3,7 procent fördelat på BHV 4,7 (nästan uteslutande privata BVC i Sthlm län) respektive elevhälsa 1,7 procent.

5. Andelen vaccinerade enligt det nationella vaccinationsregistret

Ett viktigt syfte med NVR är uppföljning av vaccinationstäckning. De flesta barn antas bli vaccinerade enligt schemat för barnvaccinationsprogrammet, men då det förekommer underrapportering (se separat avsnitt ovan) till NVR blir vaccinationstäckningen enligt NVR lägre än vad den verkligen är.

Täckningsgraden påverkas dessutom negativt av att endast vaccinationer givna i Sverige ska registreras i NVR. Därmed syns inte i statistiken, de vaccinationer som barn fått i andra länder.

Det som beräknas är andelen vaccinerade av den folkbokförda befolkningen. Andelen vaccinerade enligt registret används som en skattning av vaccinationstäckning.

Andelen vaccinerade enligt det nationella vaccinationsregistret beräknas enligt nedan:

Figur 2. Andelen vaccinerade enligt det nationella vaccinationsregistret beräknas enligt.

Andelen vaccinerade enligt NVR.

  • Täljaren (T): Unika förekomster av personer, med fullständiga personnummer eller samordningsnummer, för vilka det inrapporterats vaccinationer som uppfyller NVR:s valideringsregler (se separat avsnitt). Antalet personer grupperas utifrån födelseår, kön, län och kommun.
  • Nämnaren (N): Antal personer folkbokförda i Sverige grupperade utifrån födelseår/åldersgrupp, kön, län och kommun. För barnvaccinationer gäller att vid varje halvårsskifte hämtas information från Skatteverket om totalt antal folkbokförda barn per kommun.
    För covid-19-vaccinationer används i stället SCB:s befolkningsstatistik som nämnardata.

Folkbokföringsuppgifterna

De vaccinerade personernas (T) folkbokföringslän och kommun liksom antalet folkbokförda personer (N) per födelseår, kön, län och kommun hämtas från Skatteverkets folkbokföring. I NVR:s redovisningar framgår datumet folkbokföringsuppgifterna avser.

För covid-19-vaccinationer används SCB:s befolkningsstatistik istället som nämnardata.

6. Statistikredovisningar

Från och med 2022 kommer NVR att bli källa till redovisad barnvaccinationsstatistik. Innan dess har statistiken byggt på insamlade redovisningar från regionerna. Vaccination mot HPV har varit ett undantag, där vaccinationstäckning har följts i NVR sedan 2013.

Statistik om vaccinationer inom barnvaccinationsprogrammet

Gällande vaccinationer mot covid-19 bedömer vi att underrapporteringen är ytterst marginell. Däremot förekommer sena registreringar.

Statistik för vaccination mot covid-19

7. Sekretess

Det nationella vaccinationsregistret är ett hälsodataregister och uppgifter som lämnas till registret skyddas av absolut sekretess, statistiksekretessen, genom 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen. Detta är lagens starkaste sekretesskydd. Undantag från denna absoluta sekretess får endast göras för:

  • forskningsändamål (godkännande av etisk kommitté krävs)
  • statistikändamål
  • uppgifter som inte genom namn, annan identitetsbeteckning eller liknande förhållande är direkt hänförlig till den enskilde
  • helt avidentifierade uppgifter = uppgifter som varken direkt eller indirekt kan hänföras till en viss person

Folkhälsomyndigheten genomför en sekretessprövning vid varje enskild begäran om datautdrag i ovanstående undantagsfall. Utlämnande kan endast ske om det står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Sekretessen gäller även internt inom Folkhälsomyndigheten. Endast ett fåtal personer har tillgång till databasen och lyder under sekretess. Data som tas ut ur databasen får inte sparas ner lokalt längre tid än vad som är nödvändigt för syftet med databehandlingen.