Frågor och svar om influensavaccination av gravida

Risken för allvarlig sjukdom vid influensa är störst under senare delen av graviditeten och gravida rekommenderas därför vaccination efter graviditetsvecka 12 för att de ska få bästa möjliga skydd mot svår sjukdom. Vaccination skyddar både den gravida, fostret och det nyfödda barnet.

För gravida med underliggande kroniska sjukdomar är det extra viktigt att vaccinera sig mot influensa eftersom de har ytterligare förhöjd risk att bli svårt sjuka. Dessa personer rekommenderas vaccination även innan graviditetsvecka 13.

Influensavaccination av gravida

När gravida ska vaccineras beror på graviditetsvecka och månad på året. I Sverige sker vaccination mot influensa oftast under perioden november till januari, ibland februari om influensasäsongen startar sent.

Figur: Figuren visar fyra exempel på graviditeter och hur de överlappar med vaccinationsperioden.

Se bilden i stort format

I figuren visas fyra graviditeter (blå fält). För varje markeras graviditetsvecka 12 med en pil. Vaccinationsperioden november–januari representeras av det grå fältet i bakgrunden och februari månad har en ljusare ton eftersom vaccinationer ibland pågår även då. Tre influensasäsongers data visas i diagrammet för att visa att influensasäsonger ser annorlunda ut från år till år. Figuren är en anpassning av en figur som norska Folkehelseinstituttet har i sin vaccinationsvägledning.

Graviditet A skulle alltså rekommenderas vaccination under vintern efter graviditetsvecka 12, medan graviditet B skulle rekommenderas vaccination i februari efter graviditetsvecka 12, om influensasäsongen inte ännu klingat av. Graviditet C skulle rekommenderas vaccination i november–december eftersom personen även tillhör en medicinsk riskgrupp. Graviditet D skulle inte vaccineras eftersom influensasäsongen är över när personen når den senare delen av graviditeten.

I de flesta fall går det bra för gravida att ta två av dessa vacciner vid samma vaccinationstillfälle. Att vaccinera med tre vaccin samtidigt bör undvikas under graviditet. När flera vacciner tas samtidigt finns en risk för mer uttalade, men ofarliga, biverkningar, till exempel feber. Detta kan bli särskilt ansträngande för gravida och därför ofta ett skäl till att sprida vaccinationerna på flera tillfällen.

Det finns inget bestämt intervall som måste gå mellan doserna när de fördelas på olika tillfällen. Eventuella biverkningar från den föregående dosen bör ha klingat av helt innan nästa vaccinationstillfälle och många vaccinationsmottagningar tillämpar ett intervall på minst 1-2 veckor.

Standarddos influensavaccin och vaccin mot covid-19, Comirnaty, kan ges till gravida vid samma tillfälle eller med valfritt intervall. De båda vaccinen ges på olika injektionsställen, helst i varsin arm eller varsitt ben.

Nej, det finns ingen medicinsk anledning att göra en ultraljudsundersökning innan den gravida får vaccin mot säsongsinfluensa.

Nej, det finns ingen koppling mellan vaccination mot säsongsinfluensa och narkolepsi. Narkolepsi har endast påvisats i samband med vaccination med det vaccin som användes under pandemin 2009 (Pandemrix). Detta vaccin används inte i Sverige sedan 2010.

Nej, det finns inget kvicksilver eller tiomersal i något av de vacciner mot säsongsinfluensa som används i Sverige.

Läs mer under Vilka vacciner innehåller kvicksilver och vad innebär det om vaccinet innehåller kvicksilver?

Influensavaccinets effekt varar i ungefär 6 månader, det vill säga tillräckligt för en influensasäsong. Den som vaccinerats tidigare år och nu är gravid behöver alltså vaccinera sig igen inför den kommande säsongen. Inför varje säsong anpassas vaccinstammarna för att likna de virusstammar som cirkulerar just den säsongen.

Vaccinationen är gratis för gravida och övriga riskgrupper i alla regioner.

Nej, det levande försvagade influensavaccinet ska inte ges till gravida. Detta vaccin (Fluenz tetra) ges som nässpray till barn 2–17 år. Gravida rekommenderas att vaccinera sig med ett inaktiverat influensavaccin som ges som injektion och innehåller delar av avdödat virus.

Det finns två typer av influensavirus som ger upphov till den typiska influensasjukdomen: A och B. På influensavirusets yta finns det två molekyler som avgör immunförsvarets möjlighet att känna igen och bekämpa viruset, och som därmed avgör smittsamheten: hemagglutinin (H) och neuraminidas (N). Hos influensa A finns många olika subtyper av H och N. De har numrerats (till exempel H1 eller H18, N2 eller N11), och olika influensa A-virus benämns därför till exempel influensa A(H2N3) eller A(H1N1).

Ytmolekylerna förändras lite mellan varje säsong och därmed skyddar inte alltid den immunitet man fått från tidigare influensainfektioner eller vaccin. De influensatyper som återkommer varje vinter kallas säsongsinfluensa. Följande influensastammar cirkulerar världen över:

• Influensa A(H3N2)
• Influensa A(H1N1)pdm09
• Influensa B/Victoria

Ytterligare en linjetyp av influensa B har funnits, influensa B/Yamagata. Inga fall med denna linjetyp har rapporterats sedan 2020.

Säsongsinfluensavaccinerna innehåller tre eller fyra olika vaccinstammar.

Information om det aktuella innehållet finns på sidan om vaccination mot influensa.

Vaccination mot influensa