Frågor och svar om säsongsinfluensavaccin för barn
LyssnaFrågor och svar kring barn och säsongsinfluensa är främst avsedda för personal inom barnhälsovården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av föräldrar och andra intresserade.
Sidan har uppdaterats inför säsongen 2024-2025.
Barn och säsongsinfluensavaccin
Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot säsongsinfluensa till barn över 6 månader med följande sjukdomar eller tillstånd:
- Hjärt- och kärlsjukdom inklusive stroke (hypertoni som enda diagnos ingår ej)
- Kronisk lungsjukdom såsom KOL eller svår instabil astma
- Diabetes mellitus typ 1 och 2
- Leversvikt
- Njursvikt
- Immunsuppression på grund av organtransplantation, blodcancersjukdomar eller annan immunhämmande sjukdom/tillstånd, t.ex. Downs syndrom, eller behandling.
- Sjukdomar eller tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller en flerfunktionsnedsättning).
- Graviditet (efter graviditetsvecka 12). För de gravida som har en ytterligare riskfaktor kan vaccination ske även före graviditetsvecka 13.
De medicinskt definierade riskgrupperna omfattar barn och vuxna med kroniska sjukdomar och tillstånd med ökad risk för allvarlig influensa. Dessa grupper är mer eller mindre heterogena, och i vissa fall kan behandlande läkare behöva göra en individuell bedömning av om vaccination ska erbjudas eller inte. Behandlande läkare kan också bedöma att vissa patienter utanför de nämnda riskgrupperna ska rekommenderas influensavaccination av individuella skäl.
Hela listan på rekommenderade riskgrupper: Vaccination mot influensa
Det finns två typer av tillgängliga vacciner mot säsongsinfluensa för barn i Sverige. Dels inaktiverade influensavacciner (i de flesta fall från 6 månader), dels det levande attenuerade (försvagade) influensavaccinet (LAIV) för barn från 2 till 17 år. De inaktiverade vaccinerna ges som injektion och LAIV som nässpray. Alla vaccinerna innehåller komponenter mot två typer av influensa A och två typer av influensa B.
I åldersgruppen 2–17 år kan inaktiverade och levande attenuerade influensavacciner användas. Folkhälsomyndigheten rekommenderar i dagsläget inte någon vaccintyp framför den andra för denna åldersgrupp.
Nej. Genom att vaccinet är levande försvagat ska det inte ges till barn som har försvagat immunförsvar på grund av sjukdomar såsom symtomatisk hiv-infektion, cancer eller vissa medicinska behandlingar. Dessutom ska barn som vaccinerats med levande vaccin undvika nära kontakt med personer med kraftigt nedsatt immunförsvar 1-2 veckor efter vaccinationen.
Det levande attenuerade vaccinet ska inte heller ges till barn med allvarlig astma eller med aktivt väsande andning. Influensainfektion hos barn som behandlas med salicylsyra kan ge en mycket ovanlig men allvarlig hjärnsjukdom, Reyes syndrom. På grund av risk för Reyes syndrom ska barn som vaccinerats med det levande vaccinet inte ta salicylsyra (aspirin, albyl) under 4 veckor efter vaccination.
Det levande attenuerade influensavaccinet kan innehålla rester av äggprotein men risken för reaktioner hos äggallergiker är liten. Om ett barn är äggallergisk bör den ordinerande få information om detta från läkare.
Ja, influensavaccin kan ges till barn samtidigt med ett eller flera andra vacciner eller med valfritt intervall emellan vaccinationerna.
Vad gäller influensa och covid-19 vaccin så kan det vara en fördel om barn vaccineras senare på säsongen med influensavaccin än med vaccin mot covid-19.
Det beror helt på barnets sjukdom och det är barnets behandlande läkare som bedömer om vaccination bör rekommenderas eller inte. Skyddseffekten av influensavaccination hos barn med nedsatt immunologisk kompetens är dock osäker.
En del barngrupper med vissa sjukdomstillstånd brukar vanligen erhålla avdödat säsongsinfluensavaccin årligen från sex månaders ålder. Det gäller grupperna:
- Barn som kontinuerligt medicinerar med hög steroiddos (som motsvarar mer än 2 mg/kg av prednisolon per dag, eller mer än 20 mg per dygn).
- Barn med biologiska immunhämmare.
- Barn med hivinfektion.
Barn med andra immunbristsjukdomar kan också rekommenderas vaccination med avdödat säsongsinfluensavaccin, liksom barn som genomgått transplantation eller cytostatikabehandling (men först viss tid efter sådan åtgärd). Det kan vara aktuellt att också – eller istället – erbjuda barnets familjemedlemmar och vårdare vaccination med avdödat säsongsinfluensavaccin samt att ge tidig antiviral behandling till barnet om det insjuknar i influensaliknande sjukdom. Antiviralprofylax efter familjeexposition bör övervägas vid svår immunbrist hos barnet även om det vaccinerats.
Det levande försvagade vaccinet (LAIV) som ges som nässpray ska inte ges till barn som har nedsatt infektionsförsvar på grund ett tillstånd eller på grund av immunsuppressiv behandling, såsom: akuta och kroniska leukemier, lymfom, symtomatisk HIV-infektion, brister i det cellulära immunförsvaret och höga doser kortikosteroider.
Även om influensainfektion är besvärlig för många barn är risken för mycket allvarlig sjukdom hos för övrigt friska barn liten. En naturlig infektion ger ett mer bestående grundskydd mot influensa än de vacciner som finns idag. Barn som riskerar allvarlig sjukdom eller död kan dock inte ta den risk det innebär att få influensa för att uppnå detta skydd.
Det finns ingen anledning att avråda från vaccination av ett friskt barn. Om det inte finns någon kontraindikation så är det möjligt att vaccinera barn med något av de inaktiverade influensavaccinerna som godkänts för barn från 6 månaders ålder och med det levande försvagade vaccinet från 2 års ålder. Säkerhetsstudier för vacciner mot säsongsinfluensa visar att biverkningar kan förekomma, men att de är lindriga och övergående. Flera länder har infört influensavaccination i barnvaccinationsprogrammen. Ytterligare data på effektiviteten av de olika vaccinen bland barn väntas därmed under kommande år.
Generellt sett rekommenderas influensavaccination till barn och vuxna i riskgrupp inför resa till ett land med pågående influensaepidemi. Men att ge råd om vaccinationer och annan reseprofylax är komplicerat eftersom råden måste vara individuellt utformade för varje enskilt fall och resa. Därför bör vårdnadshavare vända sig till en vaccinationsmottagning för att få råd både om resevaccinationer och om mer allmän reseprofylax. De kan då ta hänsyn dels till resan (resmål, aktuell smittrisk, resans längd, typ av vistelse), dels till resenärerna (tidigare vaccinationer, eventuella sjukdomar och allergier med mera). De har dessutom aktuell information om andra länders eventuella krav på vaccinationer.
Det tar ungefär två veckor innan man får ett skydd av influensavaccination. För en del barn behövs två doser med minst fyra veckors mellanrum, vilket betyder att barnet får skydd först ungefär två veckor efter den andra dosen.
Vilken dos rekommenderas för barn i riskgrupper?
Under vissa tidpunkter på året kan det saknas influensavacciner i Sverige. Det kan betyda att man får vänta med att vaccinera sig till dess att man kommit till resmålet.
Det tar upp till två veckor innan man får ett skydd av influensavaccination. För en del barn behövs två doser med minst fyra veckors mellanrum, vilket betyder att barnet får hela sitt skydd först två veckor efter den andra dosen.
Vilken dos rekommenderas för barn i riskgrupper?
Vaccinationsskyddet mot att insjukna i influensa är aldrig hundra procent, men sjukdomen blir oftast lindrigare hos de som vaccinerat sig. Vaccinationseffekten varierar mellan säsonger och individer och påverkas bland annat av matchningen mellan vaccinet och cirkulerande stammar, ålder och immunförsvar, samt tid sedan vaccination.
Doseringen av vaccinerna beror på patientens ålder och vaccinationshistoria.
Dosering av inaktiverade vacciner
Inaktiverade standarddos vacciner ges som injektion och kan ges till vuxna inklusive gravida samt barn från 6 månaders ålder. Alla ges hel dos. Barn i åldern 6 månader till och med 8 år som tidigare inte har vaccinerats mot influensa behöver två doser för att erhålla skydd under den första säsongen de vaccineras. Doserna bör ges med minst fyra veckors mellanrum. Efter grundvaccinationen räcker en dos vid årlig säsongsvaccination. Se Tabell 1 för dosering av inaktiverade vacciner per åldersgrupp.
| Barn 6 månader till < 9 år, tidigare EJ vaccinerade mot säsongsinfluensa |
Barn 6 månader till < 9 år, tidigare vaccinerade mot säsongsinfluensa |
Barn 9-17 år, oavsett tidigare vaccinationer |
|---|---|---|
| 1 dos x 2 med minst fyra veckors mellanrum | 1 dos x 1 | 1 dos x 1 |
Sök läkemedelsfakta (lakemedelsverket.se)
Dosering av levande försvagade influensavaccin (LAIV)
LAIV ges som nässpray och är i Europa endast godkänt för barn i åldern 2–17 år. Barn och ungdomar som inte tidigare har vaccinerats mot influensa behöver två doser för att erhålla skydd under den första säsongen. Doserna ges med minst fyra veckors mellanrum. Efter grundvaccination ges en dos årligen vid årlig säsongsvaccination. Se Tabell 2 för dosering av LAIV per åldersgrupp.
| Barn 6 månader till < 2 år | Barn 2 år till < 18 år som inte tidigare vaccinerats mot säsongsinfluensa | Barn 2 år till < 18 år som tidigare vaccinerats mot säsongsinfluensa |
|---|---|---|
| EJ godkänt < 2 år | 1 dos (halv dos ges i varje näsborre) x 2 med minst fyra veckors mellanrum |
1 dos (halv dos ges i varje näsborre) |
Nej, inget av de vacciner mot säsongsinfluensa som saluförs på den svenska marknaden innehåller kvicksilver eller konserveringsmedlet tiomersal som innehåller kvicksilver. Kvicksilver kan användas som konserveringsmedel i vacciner, men har i de flesta fall bytts ut mot andra ämnen av miljöhänsyn.
Vilka vacciner innehåller kvicksilver och vad innebär det om vaccinet innehåller kvicksilver?
Liksom alla läkemedel kan influensavaccin orsaka biverkningar. De flesta eventuella biverkningar är lindriga och kortvariga oavsett typ av vaccin.
Det finns flera typer av influensavacciner som injiceras och de dokumenterade biverkningarna skiljer sig något mellan dessa. Vanliga biverkningar kan till exempel vara aptitlöshet, huvudvärk, muskelvärk, feber, trötthet, diarré, eller rodnad, svullnad och ömhet där sprutan stacks in. För att läsa bipacksedeln med information om biverkningar, med mera, klicka på vaccinets namn i högerkolumnen på Läkemedelsverkets information om säsongsinfluensa.
För barn som vaccinerats med det levande försvagade vaccinet som ges som nässpray (LAIV) är nästäppa, rinnsnuva, huvudvärk, svaghet, minskad aptit, muskelvärk samt feber vanliga biverkningar. Allvarliga allergiska reaktioner är mycket sällsynta. Se Fass-Allmänhet för bipacksedeln till LAIV.
En halv miljard doser av vaccin mot säsongsinfluensa ges årligen i världen sedan många år. Narkolepsi har aldrig rapporterats i samband med säsongsinfluensavaccination.
I Europa är det nasala vaccinet godkänt sedan 2011 för barn och ungdomar från 2 till 17 år och vaccinet används i flera länder för allmän vaccination av barn, bland annat Danmark och Finland. Danmark och Finland rekommenderar vaccination av alla barn 2 till 6 år.
I Storbritannien erbjuds alla barn i förskola och skolbarn upp till 11 år vaccinationen inom ramen för barnvaccinationsprogrammet. Enligt beslut från 2013 fasas erbjudanden av vaccination in för att till slut erbjudas alla barn 2-17 år.
Även Frankrike, Irland, Lettland, Polen, Slovakien, Slovenien, Spanien och Österrike rekommenderar vaccination av barn, med olika åldersgränser. De flesta övriga länder i Europa inriktar sig däremot hittills, liksom Sverige, på att skydda barn med ökad risk för allvarlig sjukdom. I Danmark, Finland och Storbritannien ges levande försvagat influensavaccin (LAIV) i första hand till de barn som kan ta det.
Läs mer
Nej, Folkhälsomyndigheten rekommenderar i dagsläget inte någon vaccintyp framför den andra för barn. I åldersgruppen 2–17 år kan både inaktiverade och levande försvagade vacciner användas.