Utvärdering av beslutsprocessen för distansundervisning under covid-19-pandemin

Sverige var ett av de länder som deltog i undersökningen. Forskarnas rapport visar att en bred samsyn om barnens bästa, tillsammans med ett brett samarbete mellan nationella och regionala aktörer, bidrog till en rådgivningsprocess som till stor del möjliggjorde öppna skolor i Sverige.

Forskarnas undersökning fokuserade på de råd och rekommendationer som låg till grund för besluten om distansundervisning och hur dessa råd grundades på det epidemiologiska läget i Sverige och andra relevanta principer om folkhälsa. Råden baserades även på de effekter distansundervisningen bedömdes få på barns och ungas hälsa och välmående, både på kort och lång sikt.

Som en del av rådgivningen till skolorna etablerade Folkhälsomyndigheten en ”skolgrupp” som bestod av utredare med olika typer av expertis. Skolgruppen samarbetade med ett stort antal intressenter och arbetade särskilt nära Skolverket. Forskarnas undersökning synliggjorde att ett antal principer om folkhälsa var vägledande i besluten om distansundervisning och även den komplexitet som omgärdade besluten under pandemin.

Barnens bästa var viktigast

Flera vägledande principer var avgörande för rekommendationer kring åtgärder i skolmiljön, till exempel att undervisning på plats skulle prioriteras framför distansundervisning. Principerna innebar att:

• barnens bästa alltid var i fokus och gick före skolpersonalens och/eller föräldrarnas behov
• vuxna bar ansvaret för att begränsa smittspridningen, inte barnen
• skolor hölls öppna för barnens sociala välbefinnande och för att skydda deras rätt till utbildning
• upprätthålla och främja jämlikhet mellan eleverna
• beakta sambandet mellan hälsa och utbildning
• ha ett långsiktigt perspektiv på pandemin
• bibehålla proportionalitet i besluten, det vill säga besluten ska inte vara mer inskränkande än absolut nödvändigt.

Fyra grundläggande faktorer för en effektiv rådgivningsprocess

Elever, föräldrar och lärare hade i allmänhet god följsamhet för Folkhälsomyndighetens och andra myndigheters råd och rekommendationer, vilket gynnade rådgivningsprocessen. Att denna blev ändamålsenlig, möjliggjordes framförallt av följande fyra faktorer:

1. Kunskap

Tillgång till relevanta epidemiologiska data och bredare insikter om barns behov i olika åldrar, deras familjer och skolanställda.

2. Samsyn

En bred samsyn om de vägledande principerna och en förståelse för effekterna av skolstängningar i ett längre perspektiv.

3. Samarbete

Nya horisontella och diagonala kanaler för utbyte av information och råd mellan nationella aktörer inom hälso- och utbildningssektorerna, student- och lärarorganisationer samt kommunala och privata skolchefer.

4. Dialog

En regelbunden dialog med de regionala smittskydden samt skolornas huvudmän samt andra representanter för skolorna.

Råden om distansundervisning förändrades successivt beroende på den aktuella smittspridningen

Under våren 2020 beslutade den svenska regeringen att gymnasieskolorna och all högre utbildning skulle övergå till distansundervisning. Utbildningen i grundskolan fortsatte på plats med undantag för tillfällen då skolledningen beslutade att distansundervisning krävdes på grund av risk för hög smittspridning.

Ökningen av antalet covid-fall under hösten 2020, och uppkomsten av den nya så kallade alpha-varianten i december 2020, skapade återigen ett osäkert kunskapsläge och ledde till en allmän känsla av oro. Detta ledde till att ytterligare åtgärder övervägdes. Från 7 december 2020 till 25 januari 2021 rekommenderade Folkhälsomyndigheten distansundervisning för alla gymnasieskolor.

Från 25 januari till 1 april 2021 övergick undervisningen till en 80/20-fördelning, där eleverna skulle få minst 20 procent av undervisningen på plats i skolan och högst 80 procent av undervisningen på distans. Från och med den 1 april rekommenderade de nationella myndigheterna en fullständig återgång till undervisning på plats för alla skolor, oavsett ålder på elever och studenter.

En utmaning att säkra alla elevers rätt till undervisning

Utöver de nationella rekommendationerna tog flera skolor egna beslut om distansundervisning under kortare eller längre tidsperioder. Syftet var att minska trängsel eller gjordes på inrådan av det regionala smittskyddet för att försöka minska spridningen av covid-19. När alpha-varianten kom blev det en än större utmaning att balansera önskan att öppna för mer undervisning på plats och behovet av distansundervisning för att minska smittspridningen. Att i det läget säkerställa en jämlik hantering av distansundervisning i Sverige och säkra alla elevers rätt till undervisning utgjorde under denna period en utmaning för de nationella myndigheterna.

Metoden som användes i undersökningen

AAR (After Action Review) är en processdriven lärandeövning som bygger på en kvalitativ granskning av ett avgränsat fall. Metoden innefattar djupgående undersökningar av hur beslut kring viktiga råd flyttas inom och mellan organisationer och hur råden förändras över tid i ljuset av ny kunskap.

Rapporten som är skriven på engelska finns att ladda ned från ECDC:s webbplats.

• The Swedish advice-making process for distance learning in schools, November 2020 − April 2021 (ecdc.europa.eu)
• Sweden’s advice-making process on schools during the COVID-19 pandemic: Good practices and lessons learnt (ecdc.europa.eu)