Campylobacter (Sverige november 2018–januari 2019)

18 februari 2019

Utbrottet startade i mitten av november då en ökning i antal fall noterades från hela landet (figur 1). Flera personer som arbetar vid kycklingslakteri hade också insjuknat under oktober och november. Ökningen av humanfall sammanföll med rapporter om ökad förekomst av campylobacter i kycklingflockar.

De senaste veckorna har antalet fall med campylobacterinfektion som smittats i Sverige återgått till det antal som är förväntat för säsongen, och övervakningen av kycklingflockarna visar på låg förekomst av campylobacter.

Figur 1. Antal rapporterade fall av campylobacterinfektion per vecka, smittade i Sverige eller okänt smittland.

I utredningen har campylobacter i prov från sjukdomsfall och från kyckling från tre olika slakterier jämförts med helgenomsekvensering (analys av arvsmassan hos bakterien). Samma typer av campylobacter (ST-9198 och ST-148) har identifierats hos sjukdomsfall och kyckling (figur 2). Gemensamt för de tre slakterierna är att de slaktar kycklingar från uppfödare som i sin tur fått fåglarna levererade från ett och samma kläckeri. Vid provtagning av fåglar i kläckeriets värpstall har man hittat campylobacter med en av de två sekvenstyper som återfanns hos sjukdomsfallen (ST-148). Kläckeriet har sanerats och man har inte kunnat påvisa campylobacter i de prover som tagits i kläckeriet, på dagsgamla kycklingar och i miljön, efter saneringen.

En av de typer (ST-9198) av campylobacter som orsakade det aktuella utbrottet identifierades redan vecka 11 2018 vid Folkhälsomyndighetens mikrobiella övervakningsprogram. I programmet analyseras campylobacter från fall som smittats i Sverige under en vecka på våren (vecka 11) respektive hösten (v. 34). Hälften av de campylobacter som analyserades vecka 11 (10 av 21) var genetiskt lika och tillhörde ST-9198 (figur 2). Dessa var alltså också lika de campylobacter som förekom i det aktuella utbrottet. I våras fanns ingen signal om utbrott, utan dessa fall hade bedömts som sporadiska utan typningsresultaten. Detta visar tydligt på styrkan med helgenomsekvensering för epidemiologisk typning av campylobacter. För isolaten från vecka 11 2018 sågs en genetisk koppling till isolat från kyckling (analyserade vid SVA) från ett annat slakteri än de som varit aktuella i detta utbrott.

Mikrobiologisk övervakning av campylobacter

Sammanfattningsvis har denna utbrottsstam av campylobacter identifierats från olika slakterier och vid två tillfällen. Hur spridningen skett är inte klarlagt.

Figuren visar klustringsanalys (djupare genetisk analys) av isolat från kyckling från tre olika slakterier (sekvensdata från kyckling [rött] som ingår i klustringsanalysen i figuren kommer från Statens Veterinärmedicinska Anstalt) och kliniska fall (grönt). Isolaten är i det närmaste genetiskt identiska inom respektive sekvenstyp, ST-9198 och ST-148. Hälften av de isolat som insamlades under mars (lila) vid Folkhälsomyndigheten tillhörde ST-9198. Klustringen visar att även dessa är mikrobiologiskt kopplade till utredningen. ST=sekvenstyp.

Figur 2. Klustringsanalys (djupare genetisk analys) av isolat från kyckling.

16 januari 2019

Gemensam smittkälla inom kycklingproduktionen sannolik orsak till utbrottet av campylobacter.

Utredningen visar att campylobacter i prov från sjukdomsfall och från kyckling från tre olika slakterier är i det närmaste genetiskt identiska. Det innebär att bakterierna har samma ursprung. Gemensamt för de tre slakterierna är att de slaktar kycklingar från uppfödare som i sin tur fått fåglarna levererade från ett och samma kläckeri.

Berörda myndigheter och kycklingbranschen fortsätter utredningsarbetet för att klargöra orsakerna till utbrottet och säkerställa att smittan har stoppats. Övervakningen i kycklingflockarna visar på låg förekomst av campylobacter den senaste månaden.

Föregående vecka ses återigen en ökning av fall smittade i Sverige eller där smittland ännu är okänt. Efter jul- och nyårshelgerna ses vanligtvis en hög andel utlandssmittade fall.

Figur. Antal rapporterade fall med campylobacterinfektion per vecka, smittade i Sverige eller okänt smittland.

13 december 2018

Färre personer smittade med campylobacter senaste veckan. Den ökning som sågs i november och som misstänks ha orsakats av färsk kyckling har avstannat. Berörda myndigheter utreder gemensamt orsaken till ökningen för att kunna vidta åtgärder.

Under förra veckan rapporterades färre personer insjuknade i campylobacterinfektion, dock är det för tidigt att säga att utbrottet är över.

Figur. Antal rapporterade fall med campylobacterinfektion per vecka, smittade i Sverige eller okänt smittland, 2017 och 2018 (till och med vecka 49).

30 november 2018

Under de senaste veckorna ses en ökning av antalet personer som insjuknat i campylobacterinfektion. Färsk kyckling misstänks ligga bakom ökningen och berörda myndigheter utreder gemensamt orsaken till ökningen för att kunna vidta åtgärder.

Antalet personer som smittats av campylobacter i Sverige, eller där smittland ännu är okänt, har de senaste två veckorna varit högre än förväntat för säsongen. Fallen har anmälts från hela landet. Ålders- och könsfördelningen ser ut som det normalt gör för campylobacterinfektion, med jämn fördelning mellan män och kvinnor och fall från alla åldersgrupper men något färre fall bland barn och äldre än bland medelålders.

Ökningen sammanfaller med rapporter om förhöjd förekomst av campylobacter i kycklingflockar. En anhopning av fall som kopplas till arbete i kycklingproduktion har också rapporterats. Det är ännu inte känt om det finns någon koppling mellan de olika händelserna, men den samlade analysen talar för att kyckling kan vara orsaken till ökningen. Berörda myndigheter arbetar för att undersöka orsakerna till ökningen av campylobacterfall och för att vidta åtgärder.

Figur. Antal rapporterade fall med campylobacterinfektion per vecka, smittade i Sverige eller okänt smittland, 2017 och 2018 (till och med vecka 47).