Acinetobacter baumannii (Linköping, 2013)

24 september 2013

Under sommaren har fem brännskadepatienter vid Linköpings universitetssjukhus smittats av samma multiresistenta bakterier, Acinetobacter baumannii.

Ett omfattande arbete har genomförts för att stoppa spridningen. Kartläggning av smittspridningen har skett i samarbete med Smittskyddsinstitutet. Utbrottet visar tydligt på riskerna för smittspridning i denna patientgrupp och hur viktigt hygienåtgärder och tillgång till enkelrum är för att ha en patientsäker vård.

Problem med multiresistent Acinetobacter baumannii på brännskadeavdelning i Linköping

Sedan mars 2013 har sju fall av ESBL-CARBA-producerande Acinetobacter baumannii konstaterats på brännskadeavdelningen vid Linköpings Universitetssjukhus. Utbrottet påminner om att smittspridning sker på svenska sjukhus och att följsamhet av basala hygienrutiner är nödvändigt för en patientsäker sjukhusvård.

Under mars månad konstaterades på brännskadeavdelningen vid Linköpings Universitetssjukhus, att två patienter bar på ESBL-CARBA-producerande A. baumannii.

Båda patienterna hade övertagits från olika sjukhus utomlands (fall A och B). Under juli månad upptäcktes tre fall till av A. baumannii på samma brännskadeavdelning (fall C, D och E). Under augusti konstaterades sedan ytterligare två patienter med A. baumannii (fall F och G).

Samtliga fall hade multiresistenta ESBL-CARBA-producerande A. baumanii som endast var känsliga för colistin. Isolat från fall A hade ESBLCARBA av typen OXA-23 och NDM. Hos de övriga patienterna, fall B, C, D, E, F, och G, fann man ESBLCARBA av typen OXA-23.

Epidemiologisk typning med pulsfältsgelelektrofores (PFGE) av samtliga sju isolat utfördes på SMI och visade att patienterna från mars månad (fall A och B) hade isolat med unika PFGE-mönster, det vill säga de var orelaterade sinsemellan och också till övriga fem isolat. De fem isolaten från sommaren (fall C, D, E, F och G) hade alla identiska PFGE-mönster, indikerande att de var alla del av en och samma smittkedja.

Fem inhemska fall

En av patienterna (fall C) fick blodförgiftning och behandlades framgångsrikt med colistin. Övriga patienter var endast koloniserade utan tecken till infektion. Fall D och E vårdades var och en för sig under en kortare tid i samma rum som C. De två fallen F och G hade däremot aldrig vårdats i samma rum som något av de övriga. Inget av de fem fallen från sommaren hade haft kontakt med sjukvård utomlands.

Nolltolerans mot avvikelser från basala hygienrutiner

På avdelningen tas övervakningsodlingar på patienterna varje vecka. I utredningen gjordes smittspårningar på alla exponerade patienter och omfattande miljöodlingar (totalt 120 stycken). Efter att fallen i augusti upptäcktes införde ledningen intagningsstopp av nya brännskadepatienter på avdelningen och dessutom införde man nolltolerans mot avvikelser från basala hygienrutiner.

Endast en miljöodling visade växt av A. baumannii. Den var tagen från en avloppskant i ett rum där en patient med A. baumannii vårdats, men ett sådant fynd är inte anmärkningsvärt.

A. baumannii är för tidigare friska individer en relativt harmlös bakterie men den kan hos sjuka patienter orsaka lunginflammation, urinvägsinfektion, blodförgiftning och sårinfektioner. Det finns många beskrivningar, bland annat från flera europeiska länder och USA, av utbrott med multiresistenta A. baumannii, framför allt från intensivvårdsavdelningar. Smittspridningarna har ofta varit långdragna och svåra att komma till rätta med.

I Sverige har smittspridning av A. baumannii hittills inte varit något problem och detta är den första beskrivningen av omfattande smittspridning av A. baumannii här i landet.

Enkelrum och basala hygienrutiner

Denna händelse aktualiserar behovet att i känsliga patientgrupper ha en kontinuerlig bevakning av multiresistenta bakterier, även de som hittills inte orsakat problem i Sverige.

En annan viktig reflektion är den stora betydelsen som enkelrum tycks ha för att minska smittspridning, särskilt hos denna smittkänsliga patientgrupp. Orsaken till smittspridningen är i detta fall med största sannolikhet indirekt kontaktsmitta via personalens händer och kläder. Därför är det helt avgörande med total följsamhet av basala hygienrutiner för att undvika denna typ av smitta.

Utvecklingen och spridningen av antibiotikaresistens hos gramnegativa bakterier är oroande. Därför prioriterar Smittskyddsinstitutet (SMI) arbetet med epidemiologisk och mikrobiell övervakning av dessa bakterier. På så sätt får smittskyddet i Sverige en nationell och lokal kontroll över vilka typer av resistensmekanismer som finns i landet.

Vid SMI finns diagnostik uppsatt för karaktärisering av genetisk orsak till eventuell produktion av ESBL-CARBA liksom epidemiologisk typning av flertalet Enterobacteriaceae, Pseudomonas aeruginosa och Acinetobacter baumannii och närliggande arter. Genetisk karaktärisering av misstänkt produktion av ESBL-CARBA görs kostnadsfritt inom ramen för den nationella mikrobiella övervakningen.