Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om trikinos
LyssnaTrikinos är en zoonotisk sjukdom som förkommer i stora delar av världen och som orsakas av parasiten Trichinella. Ett flertal djurarter kan vara bärare av parasiten och konsumtion av rått eller otillräckligt tillagat kött kan leda till infektion. Symtomen hos den som insjuknar kan vara milda till allvarliga. Få sjukdomsfall bland människor har påvisats i Sverige.
Sidans information
Vad orsakar trikininfektion och hur sprids den?
Trikinos orsakas av en rundmask av släktet Trichinella. Smittan överförs om man äter otillräckligt lagat griskött (även vildsvin), björn- eller hästkött, i vilket trikiner ligger inkapslade. Sjukdomen smittar inte från människa till människa.
Det finns flera trikinarter internationellt varav några kan förekomma i Sverige. De vuxna maskarna är två till fyra millimeter långa. Om kött som innehåller trikinlarver äts av ett djur, frisätts dessa larver i mag- och tarmkanalen och utvecklas där till vuxna maskar. De vuxna maskarna producerar nya larver, som via blodet och lymfan sprids i kroppen och vandrar ut i den tvärstrimmiga muskulaturen, framför allt i ögon-, tugg, axel- och andningsmusklerna. I muskulaturen bildas sedan cystor runt larverna, och cykeln kan fortsätta.
Antalet smittade människor inom landet är numera mycket lågt.
Symtom och behandling
Tiden från att man har smittats tills man blir sjuk (inkubationstiden) är någon vecka till några veckor. Sjukdomsbilden hos människor varierar från milda, symtomfria fall till svåra, dödligt förlöpande tillstånd.
I tarmen kan maskarna ge upphov till övergående diarrébesvär. Larverna framkallar under sina vandringar allergiska symtom och lokala besvär, som kan yttra sig som smärtande vätskeansamlingar, särskilt kring ögonen, samt blödningar i ögats bindhinna och under naglarna. De kan också orsaka långvarig och oregelbunden feber samt påverkat allmäntillstånd. Komplikationer från hjärta och nervsystem kan förekomma.
Diagnosen är ofta svår, mest därför att man inte misstänker sjukdomen. Ibland kan larver påvisas genom mikroskopisk undersökning av muskelvävnad. I andra fall används serologisk metodik, det vill säga att antikroppar mot trikiner påvisas i blodprov.
Behandling med antimaskmedel finns mot de tidiga mask- och larvstadierna.
Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik
Sjukdomen övervakas av Folkhälsomyndigheten genom smittskyddsanmälningar, omvärldsbevakning samt sjukdomsspecifik övervakning.
Sjukdomen diagnostiseras oftast genom detektion av antikroppar.
Förebyggande åtgärder
Bekämpning av gnagare i grisbesättningar är viktig eftersom grisar kan infekteras om de äter smittade smågnagare. Samtliga svenska slaktgrisar som inte fötts upp under särskilda kontrollerade former måste av detta skäl också trikinkontrolleras innan köttet kan säljas.
Även vildsvin och björn som levereras till vilthanteringsanläggningar samt slaktade hästar testas för trikiner. För övervakning av trikiner i miljön testas dessutom flera arter av vilda djur för trikiner, bland annat rävar och lodjur.
Försiktighet bör iakttas vid förtäring av obesiktigat vildsvins- och björnkött. Trikiner avdödas vid upphettning av kött till minst 68 °C. Beroende på djurslag fungerar djupfrysning olika och är inte en helt säker metod. Djupfrysning fungerar inte heller mot den frysresistenta arten Trichinella nativa, som även den kan finnas hos vilda djur i Sverige.
Anmälan och åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Trikinos är en anmälningspliktig och smittspårningsskyldig sjukdom.
Mer om anmälningspliktiga sjukdomar
Exempel på utbrott
Det största utbrottet i Sverige skedde i Blekinge 1961 med 338 fall. Smittkällan var korv gjord på fläskkött. I Belgien insjuknade 17 fall av trikinos 2014 efter att ha ätit vildsvinskött.