Sjukdomsinformation om shigellainfektion

Shigellainfektion var under 1700- och 1800-talen en mycket vanlig och allvarlig sjukdom i Sverige. I länder med nedsatta sanitära förhållanden är shigellainfektioner fortfarande en relativt vanlig sjukdom och orsakar många dödsfall, framför allt hos barn. I Sverige rapporteras nu omkring 200–400 fall per år, majoriteten har smittats utomlands till exempel i Turkiet, Indien och Egypten.

Vad orsakar Shigellainfektion och hur sprids den

Sjukdomen orsakas av shigellabakterier. Det finns fyra olika arter: Shigella dysenteriae, S. boydii, S. flexneri och S. sonnei. S. dysenteriae, typ 1, är den allvarligaste formen och utövar sin effekt också via ett gift (toxin). S. sonnei är numer den vanligast förekommande arten i Sverige. Människan är enda reservoar av betydelse.

Bakterien utsöndras med avföringen och sprids främst genom smittade födoämnen, till exempel grönsaker som bevattnats med förorenat vatten. Smittan kan även överföras fekal-oralt via sexuell kontakt. Vid dåliga sanitära förhållanden är det inte ovanligt med direkt kontaktsmitta från person till person, och även vid utbrott i Sverige ses ganska ofta sekundärfall. Detta beror på den låga infektionsdosen, cirka 10-100 bakterier räcker för att framkalla sjukdom. Utsöndringstiden är vanligen kortare än fyra veckor men betydligt längre bärarskap kan förekomma.

Inkubationstiden är vanligen två till tre dygn, men kan variera mellan ett till sju dygn.

Symtom och komplikationer

Sjukdomen debuterar vanligen med måttlig feber och diarré som ofta förvärras. Buksmärtor är ofta ett påtagligt symtom. Avföringen blir inte sällan slemmig och blodtillblandad. Vätskeförlusterna kan bli stora, speciellt hos barn och äldre personer. Komplikationer kan ses, framför allt i form av ledbesvär.

Diagnostik och behandling

Diagnos ställs genom att bakterierna påvisas i avföring med odling. Metoden är osäker då bakterierna lätt dör under provets transporttid till laboratoriet.

Behandling med antibiotika ges ofta, såväl för att minska sjukdomssymtomen som för att minska smittspridning.

Förebyggande åtgärder

Det finns inget vaccin. Den låga smittdosen gör att smittan lätt kan spridas från person till person, varför en mycket god hygien är viktig. Personer inom livsmedelsbranschen bör vara särskilt uppmärksamma på risken för shigellainfektion.

Åtgärder vid konstaterade fall

Shigellainfektion klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och Folkhälsomyndigheten. Shigellainfektion är en smittspårningspliktig sjukdom. Vid misstänkt smitta från livsmedel eller vatten ska miljökontoret eller motsvarande i kommunen kontaktas.

Mer om anmälningspliktiga sjukdomar

God personlig hygien är viktig för den smittade och för omgivningen. Enskild toalett är bra, om sådan lätt kan ordnas, men är oftast inget krav. Isolering av den sjuke är inte nödvändig.

En smittad bör helst inte hantera oförpackade livsmedel eller laga mat åt andra personer; om detta ändå är nödvändigt måste man vara extremt noga med handhygienen. Om man arbetar med livsmedel och har smittats med shigella blir man i första hand omplacerad till andra arbetsuppgifter. Om detta inte går kan avstängning enligt smittskydds- eller livsmedelslagstiftningen bli aktuell.

Barn med shigellainfektion bör ej vistas på daghem/förskola.

Utbrott

Shigellautbrott är relativt ovanliga i Sverige och orsakas främst av smittade personer som lagat mat åt andra. Smittspridning har även förekommit via importerade livsmedel, som till exempel dessertostar, isbergssallat och färska kryddor. Shigellabakterierna är svåra att spåra i livsmedel, och ett negativt resultat utesluter inte att livsmedlet kan vara smittat. Smitta från person till person förekommer.

• Under oktober och början av november 2015 rapporterades totalt 43 fall av shigellainfektion från södra och västra Sverige. Vid intervjuer med de personer som var sjuka framkom en koppling till olika restauranger i Skåne och Västra Götaland. Kopplingen mellan de olika restaurangerna kunde även verifieras mikrobiologiskt. En enkätundersökning genomfördes bland en grupp som hade besökt en av restaurangerna och en röra som innehöll färsk koriander kunde identifieras som en trolig smittkälla. Koriandern direktimporterades till Sverige från Laos. Det togs flera prover på koriandern, dock med senare leveransdatum än den som de sjuka personerna ätit av, men ingen shigella hittades.
• Under 2009 inträffade ett utbrott med den ovanliga typen Shigella dysenteriae typ 2 i Sverige. Cirka 50 personer spridda i landet insjuknade. Den epidemiologiska utredningen ledde till sockerärter från Kenya som misstänkt smittkälla.
• Under 2008 insjuknade totalt 17 barn, föräldrar och bekanta med Shigella sonnei i ett utbrott i Kalmar. Indexfallet gick på förskola där flera av barnen smittades och sekundärt deras föräldrar. Att barnen hjälpte till vid matlagning kan ha bidragit till smittspridningen.
• Drygt 140 personer insjuknade i ett stort utbrott 2008 efter att ha ätit lunch i en personalrestaurang i Stockholm. En ovanlig typ av Shigella sonnei konstaterades hos cirka hälften av fallen. En kohortstudie pekade på en ökad risk associerad med att ha ätit rårivna morötter från salladsbuffén, detta kunde dock aldrig bekräftas via odling och spårning av morötterna.

Kuriosa

"Rödsot" var förr i tiden en benämning på sjukdomstillstånd med blodiga diarréer.

Namnet kan ha använts om amöbadysenterin men avsåg nog oftare den bacillära dysenterin (shigellos). "Dys" kommer från grekiskan och betyder dålig, illa fungerande, "enteri" av grekiska enteron (tarm), och "dysenteri" kan tolkas som "ont i tarmen". Bägge sjukdomarna kan ha liknande symtombild och fick därför samma namn innan mikrobiologisk analys fanns tillgänglig. Senare benämnde man sjukdomarna "amöbadysenteri" respektive "bacillär dysenteri".

Läs mer

• Shigellosis (cdc.gov)
• Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad om sjukdomar (slf.se)