Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om salmonellainfektion
LyssnaInfektion med salmonellabakterier (Salmonellos) är vanligt över hela världen. Sjukdomen är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa.
Sidans information
I Sverige är färre än en procent av alla livsmedelsproducerande djur och livsmedel smittade med salmonella, till skillnad från flertalet andra länder i Europa, där det är vanligt att till exempel rå kyckling och ägg är förorenade med salmonella. I flertalet europeiska länder (dock inte Norge, Finland och Sverige) är Salmonella Enteritidis från ägg och kyckling ett särskilt stort problem.
I Sverige rapporteras cirka 3 000 fall per år, varav cirka tre fjärdedelar är utlandssmittade.
Vad orsakar salmonellainfektion och hur sprids det?
Zoonotiska salmonellabakterier (inte S. Typhi och S. Paratyphi, som bara finns hos människan) är i stora delar av världen vanliga hos många olika djurslag, till exempel nötkreatur, grisar, hönsfåglar, vilda fåglar och sällskapsdjur som hund, katt, orm och sköldpadda. Det finns över 2 000 olika typer av salmonella, varav ett 20-tal är relativt vanliga i Sverige.
Den vanligaste orsaken till salmonellautbrott är kontaminerade livsmedel. Men även kontakt med infekterade djur, till exempel reptiler som hålls som husdjur, kan leda till smittöverföring. Bakterierna kan växa till i flertalet livsmedel. Det krävs ofta en hög infektionsdos (cirka 100 000 bakterier) för att sjukdomssymtom ska uppstå, vilket oftast förutsätter att bakterien har förökats i livsmedlet. Känsligheten kan dock variera. Små barn, äldre och immunsvaga är mer mottagliga. Vid vissa feta livsmedel, som till exempel choklad och ost, tycks infektionsdosen vara lägre, så låg som några få bakterier.
Zoonotiska salmonellabakterier kan också spridas mellan människor via avföringen. Sekundärfall är relativt ovanliga, cirka fyra procent vid utbrott.
Inkubationstiden är oftast ett till tre dygn. Normalt utsöndrar man bakterien i fyra till sex veckor, men någon procent blir bärare en längre tid i månader till år.
Symtom och komplikationer
Vanligen ses ett akut insjuknande med buksmärtor, feber, diarréer och ibland kräkningar. Komplikationer med ledinflammation kan även uppträda.
Diagnostik och behandling
Diagnos ställs vanligen genom att bakterien påvisas i odling från ett avföringsprov. Den kan också påvisas i blod eller urin.
Normalt ges ingen antibiotikabehandling, utom vid svår sjukdom eftersom det annars kan förlänga bärarskapet.
Förebyggande åtgärder
Det finns inget vaccin mot salmonella. Allmänt god hygien förebygger dock smitta. Det är viktigt att följa livsmedelshygieniska rutiner, så att eventuella bakterier i maten inte kan föröka sig.
Personer inom livsmedelsbranschen bör vara särskilt uppmärksamma på risken för salmonellainfektion och på de särskilda regler som gäller för personalen.
Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Salmonellainfektion klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Salmonellainfektion är en smittspårningspliktig sjukdom. Vid misstänkt smitta från livsmedel eller vatten ska miljökontoret eller motsvarande i kommunen kontaktas.
Mer om anmälningspliktiga sjukdomar
Råd för att minska smittspridning
- God personlig hygien är viktig för den smittade och för omgivningen.
- En smittad bör undvika att hantera oförpackade livsmedel och att laga mat åt andra personer; om detta ändå är nödvändigt måste man vara extra noga med handhygienen.
- Enskild toalett är bra, om sådan lätt kan ordnas, men är oftast inget krav.
- Isolering av den sjuke är inte nödvändig.
- Om man arbetar med livsmedel och är smittad med salmonella blir man i första hand omplacerad till andra arbetsuppgifter. Om detta inte går kan man bli avstängd enligt smittskydds- eller livsmedelslagen.
Exempel på utbrott
- Det största svenska utbrottet på senare år inträffade 2007 med 179 fall av S. Java från olika delar av landet. Den epidemiologiska utredningen pekade på importerad babyspenat som orsak till utbrottet, något som aldrig kunde bekräftas mikrobiologiskt.
- Salmonella har regelbundet påvisats i importerad ruccola och orsakat mindre utbrott. Flera av dessa utbrott har även haft internationell spridning då även andra länder importerat salladen.
- Ett utbrott av S. Reading i Skåne 2007 innebar stora utredningar och samarbeten över myndighetsgränserna. S. Reading påvisades hos både gårdar, djur, människor, foder och i livsmedel.
- Internationella salmonellautredningar är vanliga. År 2008/2009 orsakade S. Typhimurium ett utbrott i både Sverige, Norge och Danmark. Smittkällan var danskt kött sålt i Sverige som både svenska och norska smittade hade köpt och ätit av.
Salmonellautbrottet 1953
Salmonella var tidigare ett större problem i Sverige än vad det är nu för tiden. År 1953 förekom ett stort utbrott med ca 9 000 fall och 90 dödsfall. Smittan, S. Typhimurium, spreds via förorenade charkvaror och kött från ett slakteri. Detta utbrott har legat till grund för det salmonellakontrollprogram som fortfarande bedrivs i Sverige.
Mer om salmonellautbrottet 1953