Sjukdomsinformation om RS-virusinfektion

Lyssna

RS-virus (Respiratory syncytialvirus) är en vanlig orsak till övre luftvägsinfektion och den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektion hos barn yngre än ett år.

Sidans information

Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

Vad orsakar RS-virusinfektion och hur sprids det?

Bild på Respiratory syncytial virus (RSV). Foto: Kjell-Olof Hedlund

RS-virus (respiratoriskt syncytialvirus, RS-virus är ett paramyxovirus som orsakar akut luftvägsinfektion med symtom från lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation eller bronkiolit (trånga luftvägar av infektionen).

RS-virus sprids med sekret från luftvägarna vid kontakt med infekterade personer eller kontaminerade föremål. Viruspartiklarna kan överleva åtminstone ett halvt dygn på hårda ytor som bord och handtag, och kortare tid på mjuka ytor som händer och näsdukar. Viruspartiklarna inaktiveras lätt av desinfektionsmedel samt tvål och vatten.

Infektion uppstår framför allt när viruset kommer i kontakt med slemhinnor i näsan, munnen och ögonen, och möjligen genom att man andas in små droppar (aerosol) från hosta och nysningar. För aerosolsmitta krävs mycket stora virusmängder.

En infekterad person är oftast smittsam i omkring 3–8 dagar. Men små barn och personer med nedsatt immunförsvar kan vara smittsamma betydligt längre, upp till 3–4 veckor.

RS-virusinfektion förekommer i årliga epidemier under vinterhalvåret. Liksom influensan kan epidemierna komma vid olika tidpunkter på säsongen och vara olika kraftiga från år till år. I Sverige ses ofta ett mönster med kraftigare epidemier som kommer tidigare på säsongen vartannat år, varvat med år av lindrigare och senare epidemier.

RS-virus sprids mest bland små barn. De flesta barn i 2-årsåldern har antikroppar som tecken på genomgången infektion. Dessa antikroppar ger dock ingen bestående immunitet.

Symtom och komplikationer

Hos vuxna och äldre barn är de vanligaste symtomen nästäppa, rinnsnuva, halsont, hosta, ibland pipande andningsljud och ökat andningsarbete och ibland feber. Symtom hos barn är ofta feber, andningsbesvär med trötthet som följd. De allra yngsta får ofta problem med att äta på grund av tröttheten och andningsbesvären. I början av infektionen dominerar förkylningssymtomen och därefter ökar vanligtvis andningsbesvären.

När barn får en RS-virusinfektion första gången i livet får drygt en fjärdedel tecken på lunginflammation eller bronkiolit. 1–2 procent av spädbarnen får så stora besvär att de behöver sjukhusvård. Det sker då oftast i samband med en försämring omkring dag 4–5 sedan infektionens start, ibland tidigare för de allra yngsta barnen. Små barn kan ibland drabbas av andningsuppehåll, så kallade apnéer.

De flesta RS-virusinfektioner läker ut på 1–2 veckor. En genomgången infektion ger inte bestående immunitet. Därmed kan RS-virus orsaka upprepade luftvägsinfektioner livet igenom, oftast med måttliga till svåra övre luftvägssymtom. Svår nedre luftvägsinfektion kan förekomma i alla åldrar, men ses främst (förutom hos spädbarn) bland äldre eller patienter med en bakomliggande sjukdom som leder till nedsatt hjärt- eller lungfunktion, lever- eller njursvikt, diabetes eller nedsatt immunförsvar.

Riskgrupper bland barn

Små barn delas in i fyra riskgrupper, med olika stor risk för allvarlig RS-virusinfektion.

Nivå 1: Utifrån medicinska bakomliggande tillstånd: barn under 12 månader med mycket hög risk för allvarlig RS-virusinfektion

Denna riskgrupp inkluderar en mindre grupp av barn yngre än 12 månader under vintersäsongen och med vissa medicinska tillstånd, framför allt för tidigt födda barn.

Riskgrupper (lakemedelsverket.se)

Nivå 2: Utifrån medicinska bakomliggande tillstånd: barn under 12 månader med hög risk för allvarlig RS-virusinfektion

Denna nivå innefattar alla barn som ingår i nivå 1 och ytterligare grupper av barn yngre än 12 månader med medicinska tillstånd som ökar risken för allvarlig RS-virusinfektion:

  • barn födda före 32 fullgångna graviditetsveckor
  • barn med medfödda hjärtfel och kronisk hjärtsjukdom
  • barn med kronisk lungsjukdom
  • vissa barn med medfödda barnkirurgiska tillstånd
  • vissa barn med neurologiska tillstånd
  • vissa barn med kromosomavvikelser
  • barn med påtagligt nedsatt immunförsvar av sjukdom eller behandling.

Nivå 3: Alla barn under 3 månader

Barn yngre än 3 månader under vintersäsongen har enligt data och klinisk erfarenhet en högre risk för sjukhusvård för RS-virusinfektion än äldre barn.

Nivå 4: Alla barn under 12 månader

Alla barn yngre än 12 månader under vintersäsongen har en högre risk för sjukhusvård för RS-virusinfektion än äldre barn. Inom denna grupp har barn yngre än 6 månader högre risk för sjukhusvård än de som är 6–12 månader.

Riskgrupper bland vuxna

Riskgrupper för allvarlig RS-virusinfektion bland vuxna är främst följande:

  • personer med allvarlig immunbrist
  • personer med riskfaktorer såsom hjärt- eller lungsjukdom
  • personer som är 75 år eller äldre.

Diagnostik och behandling

Prov för RS-virus kan hos både barn och vuxna tas från luftvägarna, oftast näsan. Diagnosen fastställs genom att man påvisar RS-virus i provet med PCR-baserade metoder (polymerase chain reaction). Det finns även snabbtester.

Vid mildare RS-virusinfektion krävs ingen särskild behandling. Vid svåra luftvägsbesvär får både barn och vuxna symtomatisk och understödjande behandling. Det kan innebära syrgas och andra andningsstöd, inhalationer med mediciner som underlättar andningsarbetet, samt intravenös vätska och näring.

För de yngsta barnen innebär det ökade andningsarbetet ofta att de inte orkar äta själva. Då kan de behöva en tillfällig sond genom näsan för att kunna få mat och därmed energi till att orka ta hand om infektionen.

Parallellt med understödjande behandling kan man behöva behandla bakomliggande sjukdomar såsom astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom och hjärtsvikt. Komplikation med bakteriell lunginflammation är relativt vanligt och behandlas då. Intensivvård med respirator eller i sällsynta fall hjärt-lungmaskin kan behövas om andningsarbetet är alltför svårt.

Läkemedelsverket har tillsammans med Referensgruppen för antiviral terapi publicerat bakgrundsmaterial om RS-virusinfektioner och rekommendationer för handläggning av RS-virusinfektioner och förebyggande behandling (se länk nedan).

Förebyggande åtgärder

RS-virus sprids i luften och allra mest inom familjen.

Skydda ditt spädbarn mot RS-virus genom förebyggande hygienåtgärder

Folkhälsomyndigheten har tagit fram råd som alltid är bra att försöka följa för att skydda spädbarn mot smitta som sprids i luften under vinterhalvåret när det är hög smittspridning

  • Träffa bara personer som är friska.
  • Alla som träffar barnet ska tvätta händerna med tvål och vatten eller använda handdesinfektion.
  • Undvik att låta barnet vistas länge i inomhusmiljöer med många människor under hösten och vintern.
  • Vaccinera ditt barn med de vaccin som erbjuds på BVC.

Mer information finns i ett faktablad om hur du som vårdnadshavare kan skydda små barn mot luftvägsvirus som RS-virus.

Till dig som är vårdnadshavare till ett litet barn – Skydda ditt spädbarn mot luftvägsinfektioner som RS-virus och kikhosta

Förebyggande läkemedel för barn

RS-virusinfektion hos barn kan förebyggas med läkemedel med monoklonala antikroppar. Detta erbjuds bara till de barn som har högst risk för att bli svårt sjuka av infektionen.

Folkhälsomyndigheten publicerar på sin webbplats regelbundet under RS-virussäsongen en rapport om antalet rapporterade fall i landet. Syftet är att göra det lättare att förstå när spridningen ökar och det är dags med förebyggande behandling.

Enligt Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation prioriteras barn med bakomliggande medicinska tillstånd, enligt riskgruppsnivå, och som är yngre än 1 år under vintersäsongen.

Mer information om rekommendationerna om vem som kan erbjudas förebyggande läkemedel finns hos Läkemedelsverket.

Vaccin

Det finns inget vaccin mot RS-virus för barn. Det finns ett nyligen godkänt vaccin för vaccination av gravida i graviditetsvecka 24-36 för att ge skydd under spädbarnets första sex levnadsmånader.

Vaccin för vuxna från 60 år

Under 2023 godkändes två vaccin mot RS-virus, för användning till personer från 60 år, och under 2024 har ett ytterligare vaccin godkänts. Fler vaccin är under utveckling.

Mer information om vaccin och riskgrupper som rekommenderas RS-virusvaccin:

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

RS-virus är mycket smittsamt och smittar redan tidigt i sjukdomsförloppet. När man upptäcker ett fall i en barngrupp är smittan sannolikt snabbt spridd i hela barngruppen.

Infektion med RS-virus är inte en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen. Men anmälan ska ändå göras om sjukdomen har fått en anmärkningsvärd utbredning inom ett område eller uppträder i en elakartad form (kapitel 2, paragraf 5 i smittskyddslagen).

Frivillig rapportering av RS-virusfall sker veckovis mellan vecka 40 och vecka 20 från landets laboratorier och en del barnkliniker. Rapporteringen möjliggör den veckovisa övervakningen på Folkhälsomyndigheten.

Frivillig rapportering av RS-virus

Läs mer

Publikation