Sjukdomsinformation om onchocerciasis

Onchocerciasis är en maskinfektion som kan uppträda i olika sjukdomsformer. Sjukdomen förekommer inte i Sverige men har någon enstaka gång diagnostiserats hos personer som vistats i de tropiska områden där smittan finns. Den geografiska utbredningen är begränsad till tropiska Afrika, Mellanamerika samt norra Sydamerika.

Vad orsakar onchocerciasis och hur sprids den?

Onchocerca volvulus är en rundmask (nematod) med en komplicerad livscykel. Reservoaren för den vuxna masken, som kan bli flera decimeter lång, är människan. Den vuxna honmasken utsöndrar larver (så kallade mikrofilarier), som via knott (Simulium) överför smittan mellan människor.

Knotten kläcks i strömmande vattendrag i vars närhet människa brukar smittas. De vuxna maskarna är lokaliserade strax under hudytan (subkutant) företrädesvis kring skuldror och höfter, medan mikrofilarierna är mer allmänt spridda i olika vävnader (till exempel i huden och ögonen).

Inkubationstiden är ofta lång, flera månader, till flera år.

Symtom och komplikationer

De vuxna maskarna ger upphov till spelkulestora knutor under skinnet, oftast kring skuldran och höfterna. Vävnaderna kring dessa knutor kan sekundärt förlora sin elasticitet och speciellt i ljumskarna kan det på längre sikt utvecklas så kallade "hanging groins" ("hängljumske").

Övriga sjukdomsformer orsakas av mikrofilarierna. Genom sin närvaro i huden kan dessa orsaka hudirritation med klåda och utslag, och huden kan på sikt bli eksemliknande, lättsprickande och förlora sin pigmentering. Mikrofilarierna når ofta ögonen och kan där orsaka svåra skador i regnbågshinnan, glaskroppen och på näthinnan. Även hornhinnan kan angripas.

Sekundärt till dessa angrepp utvecklas ofta ett glaukom (grön starr), och onchocercamasken är således en mycket viktig orsak till blindhet i tropikerna ("river blindness"). Det finns ett effektivt läkemedel mot mikrofilarierna. Detta läkemedel kan framför allt förhindra de katastrofala ögonskadorna.

Diagnostik och behandling

Diagnosen vid de olika infektionsformerna ställs utifrån sjukdomsbild samt genom mikroskopisk undersökning av huden, där såväl den vuxna masken samt mikrofilarierna kan återfinnas. Mikrofilaria i hud kan påvisas med 'skin snip'-metod. Information om hur metoden skall utföras kan fås vid kontakt med Folkhälsomyndigheten. Antikroppsbestämning har oftast högre känslighet än 'skin snip'-metoden. Antikroppsbestämning är dock inte artspecifik och kan vara positiv vid alla filariainfektioner.

Förebyggande åtgärder

Något vaccin finns inte varför enda förebyggande åtgärd är att man skyddar sig mot insektsbett när man vistas i endemiskt område.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen, och några smittskyddsåtgärder är inte motiverade vid eventuella fall.