Sjukdomsinformation om mjältbrand

Mjältbrand (antrax) är en mycket allvarlig och akut bakteriell infektionssjukdom som kan drabba många djurslag, framför allt idisslare. Sjukdomen är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Fall bland människa är extremt sällsynt i Sverige.

Mjältbrand är ett av de smittämnen som diskuteras som möjligt att använda vid terrorhandlingar.

Vad orsakar mjältbrand och hur sprids sjukdomen?

Mjältbrand orsakas av Bacillus anthracis, som är en sporbildande bakterie. Sporerna kan överleva i många år i jorden och i produkter från idisslare, exempelvis i ull. Det är en viktig orsak till sjukdomens utbredning och fortlevnad. Man har visat att mjältbrandssporer har förmågan att infektera i cirka 45 år och att de kan överleva i mer än 100 år.

Bakterierna omvandlas till sporer när de kommer i kontakt med syre, till exempel via de blodiga sårvätskor som kan förekomma hos sjuka djur.

I Sverige förekommer att idisslare insjuknar vid bete på mark som förorenats med mjältbrandssporer.

Mjältbrand överförs oftast till människor efter direktkontakt med vävnader från sjuka djur, ull, fällar, foder eller andra produkter som förorenats med bakterien eller sporer. Hudsmitta är vanligast och sker via tidigare skadad hud (exempelvis sår eller eksem). Smittöverföring kan också ske genom att man andas in bakteriesporer, till exempel i damm från ull. Även förtäring av smittat kött kan ge mjältbrand i svalget eller i mag- och tarmkanalen. Det är dock inte bevisat att mjölk från infekterade djur kan överföra smittan. Smitta från person till person har aldrig rapporterats.

Inkubationstiden, det vill säga tiden från att en person har blivit smittad till att hen får symtom, är i regel kortare än 48 timmar, men den kan också vara längre.

Symtom och behandling

Smittöverföringen sker oftast via huden. Initialt ses oftast ett sår som efterhand blir ilsket, varigt och djupt men förvånansvärt smärtfritt. Vävnaden runt såret kan svullna upp och efterhand bildas en mörk skorpa (eschar) över såret. Bakterierna kan spridas via lymfknutorna till blodbanan och orsaka blodförgiftning. Om bakteriesporer andas in, utvecklas en svår lunginflammation, som i sin tur följs av blodförgiftning.

Mjältbrand i mag- och tarmkanalen ger magsmärtor, feber, illamående, diarré, kräkningar och eventuellt blodförgiftning.

Sjukdomen kan behandlas med antibiotika och vid tidig behandling är prognosen god. Dödligheten bland obehandlade fall av hudinfektion kan vara upp till 20 procent. Vid lunginflammation är däremot dödligheten mycket högre: upp till 90 procent.

Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik

Det finns inget epidemiologiskt övervakningsprogram för sjukdomen vid Folkhälsomyndigheten utan sjukdomens utbredning följs via omvärldsbevakning.

Sjukdomsstatistik om mjältbrand

Diagnosen verifieras med molekylärbiologiska metoder genom antingen bakterieodling, framför allt från blod vid allvarlig infektion, eller sårodling vid hudinfektion.

Analyskatalog för mikrobiologiska analyser och tjänster - Bacillus anthracis (Odling)

Förebyggande åtgärder

Grundskyddet mot infektioner hos människor utgörs av utbildning av berörd personal samt goda arbets- och hygienrutiner vid fabriker som hanterar djurhudar samt vid laboratorier, veterinärmedicinska anläggningar och liknande.

Det finns ett vaccin mot mjältbrand, men detta är inte tillgängligt i Sverige.

Anmälan och åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Mjältbrand klassas som en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen och inträffade fall ska anmälas till smittskyddsläkaren i regionen och Folkhälsomyndigheten. Mjältbrand är en smittspårningspliktig sjukdom, vilket gör att personer som utsatts för smittrisk måste kontaktas för ställningstagande om förebyggande antibiotikabehandling.

Mjältbrand omfattas också av epizootilagen, och vid misstänkt mjältbrand i en djurbesättning kontaktas smittskyddsläkaren samt Folkhälsomyndigheten av veterinära myndigheter för förebyggande åtgärder.

Mer om anmälningspliktiga sjukdomar

Exempel på tidigare utbrott

• Det senast kända svenska fallet av mjältbrand hos en människa inträffade 1965. Då insjuknade en person som arbetade på en mattfabrik med förkylningssymtom som snabbt försämrades, och personen dog inom några dygn. Vid mattfabriken hanterades importerad ull och arbetslokalerna var mycket dammiga från ullen. Man kunde i flera av ullproven påvisa mjältbrandsbakterier.
• Under hösten 2001 spreds brev med mjältbrandssporer i USA av en okänd person, vilket orsakade flera sjukdomsfall och några dödsfall.
• Vintern 2008 insjuknade och dog flera djur av mjältbrand på en nötkreatursgård i Halland. Gården spärrades av och övriga djur avlivades i förebyggande syfte. Personer som hade varit i kontakt med gården identifierades och antibiotikabehandling gavs till djur och människor i förebyggande syfte. Några fall hos människor inträffade aldrig. Orsaken till utbrottet kunde inte verifieras men man misstänkte ett grävningsarbete i ett område med en gammal mjältbrandsgrav i närheten av gården. Grävningsarbetet efterföljdes av en översvämning av mark där senare hö slogs och som gavs som foder till djuren.
• Sommaren 2011 insjuknade och dog ett 20-tal nötkreatur på en gård i Närke. Det aktuella betet spärrades av och friska djur flyttades till ett annat bete. Djuren fick förebyggande antibiotikabehandling och vaccinerades därefter. Personer som hade varit i kontakt med de sjuka eller döda djuren identifierades och antibiotikabehandlades i förebyggande syfte. Några fall hos människor inträffade aldrig. Orsaken till utbrottet kunde verifieras med positiv Bacillus antracis-odling från jordprover tagna från en nyligen utförd grävning vid en misstänkt gammal mjältbrandsgrav i närheten av betet. Jordprover tagna längre bort från grävningen var negativa. Djur som kommer att beta i närområdet vaccineras inför kommande utesäsonger.

Läs mer

• Anthrax (cdc.gov)
• Anthrax (ecdc.europa.eu)
• Anthrax (who.int)