Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om hepatit E
LyssnaHepatit E orsakas av ett virus som vid utbrott främst sprids via vatten och yttrar sig ungefär som hepatit A, den klassiska så kallande epidemiska gulsoten. Större utbrott av hepatit E har hitintills endast rapporterats från låginkomstländer, men enstaka fall av smitta tros förekomma i de flesta länder.
Sidans information
I den svenska befolkningen har sex till nio procent antikroppar mot sjukdomen, vilket tyder på att många utsätts för smittan. Att en stor andel inte upptäcks beror sannolikt på att de flesta har milda eller inga symtom alls. Antalet fall som anmäls i Sverige ökar för varje år och omkring hälften är inhemskt smittade. Situationen ser likadan ut i övriga Europa.
Vad orsakar hepatit E och hur sprids det?
Hepatit E orsakas av ett virus som liknar calicivirus. Hepatit E-virus utsöndras med avföringen och sprids via förorenat vatten eller förorenat livsmedel, till exempel otillräckligt tillagat kött. Virus har isolerats från framför allt gris, men även från andra djurarter bland annat vildsvin, hjortdjur med flera, och det har spekulerats om flera djurarter kan spela roll för smittspridningen. Inkubationstiden anses vara fyra till sex veckor.
Symtom och komplikationer
Hepatit E-infektion kan ge typiska gulsotssymptom som gulhet i hy och ögonvitor, feber, aptitlöshet och svullnad och ömhet över levern. Symtomens allvarlighetsgrad varierar dock stort från obetydliga eller inga alls till allvarlig infektion. Liksom hepatit A är sjukdomen i regel godartad och går aldrig över i kroniskt stadium. Immunsupprimerade patienter kan dock få en kronisk sjukdom. Dödligheten tycks generellt vara låg men är högre om det är en gravid kvinna som drabbas. Vid epidemiska utbrott i Indien, Burma och Nepal har dödligheten bland gravida rapporterats vara tio till 20 procent. Det är ännu oklart hur lång tid immuniteten kvarstår efter tillfrisknandet. I industrialiserade länder upptäcks smittan oftast hos äldre män, men varför dessa löper en högre risk för klinisk sjukdom är inte klarlagt.
Diagnostik och behandling
Diagnosen ställs genom påvisning av viruset med molekylärbiologiska metoder eller genom att antikroppar mot hepatit E-virus påvisas.
Någon specifik behandling finns ej.
Förebyggande åtgärder
Sjukdomen kan inte förebyggas genom vaccination eller med gammaglobulin. Då en zoonotisk koppling finns är det viktigt med god hygien vid omhändertagande och tillagning av gris och viltkött för att undvika smitta.
Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Hepatit E klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Misstänkta inhemska vatten eller livsmedelsburna utbrott skall meddelas till miljökontoret eller motsvarande i kommunen. Hepatit E är en smittspårningspliktig sjukdom. Det är viktigt att skapa klarhet i hur smittvägarna vid hepatit E ser ut.
Mer om anmälningspliktiga sjukdomar