Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om harpest (tularemi)
LyssnaHarpest, eller tularemi, är en bakterieorsakad vektorburen zoonos. Den drabbar främst olika gnagare, men smittan kan på flera olika sätt överföras till människor. Tidigare förekom sjukdomen framför allt i Norrland, men har nu även spridits till Götaland och Svealand. Förekomsten varierar mycket från år till år.
Sidans information
Vad orsakar harpest och hur sprids sjukdomen?
Harpest orsakas av bakterien Francisella tularensis och är en så kallad zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras från djur till människor. Sjukdomen smittar inte mellan människor.
Värddjuret i Sverige har ansetts vara smågnagare, eftersom man i Norrland har sett en koppling till så kallade sorkår. Värddjur bland vattenlevande amöbor har också diskuterats.
Människor kan smittas på flera olika sätt, till exempel genom
- bett av en smittad mygga eller annan insekt
- direkt beröring med ett smittat djur
- inandning av damm, förorenat med sjuka djurs urin eller avföring
- intag av smittat vatten
Bakterien kan också orsaka laboratoriesmitta.
Sjukdomsstatistik om harpest (tularemi)
Symtom och behandling
Symtomen varierar beroende på smittvägen. Vid harpest insjuknar patienten akut med hög feber, huvudvärk och illamående. Om man har smittats via direktkontakt med ett sjukt djur (ofta hare) eller via insektsbett, uppstår i regel ett sår lokalt, och de närliggande lymfknutorna förstoras och blir ömma. Personer som har smittats via luftvägarna insjuknar i lunginflammation. Vid intag av smittat vatten insjuknar man även med sår i munnen och svalget.
Sjukdomen behandlas med antibiotika. Utan behandling tar det flera veckor innan man blir frisk. Dödligheten utan behandling är låg, högst någon procent.
Inkubationstiden, det vill säga tiden från att en person har blivit smittad till att hen får symtom, är kort: 2–10 dagar. I genomsnitt är inkubationstiden 3 dagar.
Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik
Sjukdomen övervakas av Folkhälsomyndigheten. Information om övervakningsprogrammet finns i epidemiologisk årsrapport.
Årsrapporter för anmälningspliktiga sjukdomar
Diagnos ställs genom att man påvisar antikroppar mot harpestbakterien i blodprov eller påvisar bakteriens arvsmassa i prov från sår. Eventuell odling av bakterierna ska ske på ett säkerhetslaboratorium på grund av risken för laboratoriesmitta. Information om Folkhälsomyndighetens diagnostik finns i Folkhälsomyndighetens analyskatalog.
- Analyskatalog – Mikrobiologiska analyser och tjänster
- Francisella tularensis (Antikroppsbestämning)
- Francisella tularensis (PCR)
Förebyggande åtgärder
Skydd mot myggbett, med exempelvis täckande kläder och myggmedel, vid vistelse i skog och mark kan rekommenderas. Om man befinner sig i ett område där harpest förekommer bör man vara försiktig i kontakten med gnagare. När man tar hand om döda gnagare bör man använda skyddsklädsel och handskar.
Anmälan och åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Harpest är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.
Mer om anmälningspliktiga sjukdomar