Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.
Sjukdomsinformation om hakmaskinfektion
LyssnaAnnan benämning: Ankylostomiasis.
Sidans information
Hakmaskar (på bilden hakmaskägg) är vanligt förekommande i fuktiga klimat i tropikerna och är där en mycket viktig orsak till blodbrist (anemi), främst hos barn. Sjukdomen ses i Sverige endast i form av så kallat importfall.
Vad orsakar hakmaskinfektion och hur sprids det?
Hakmaskarna, Ancylostoma duodenale eller Necator americanus, är rundmaskar (nematoder), och de fullvuxna maskarna (ca 10 mm lång) lever i människans tarm, där de suger blod. Namnet "hakmask" syftar på de kraftiga "hakar" maskarna har vid munnen, med vilka de fäster sig i tarmslemhinnan.
Maskarna lägger sina ägg i tarmen. Äggen kommer ut med avföringen, larvstadiet i ägget utvecklas i varm och fuktig jord, varefter ägget kläcks och fria masklarver kommer ut i jorden. Larverna har förmåga att ta sig igenom intakt hud, oftast på fötterna, och de når så småningom tarmen där de utvecklas till fullvuxna maskar. Sjukdomen är ej smittsam från person till person.
Inkubationstiden anges vara från några veckor till flera månader.
Symtom och komplikationer
Man känner i regel ingenting när larverna tar sig igenom huden, ibland kan dock klåda och ett ospecifikt hudutslag förekomma. När larverna passerar lungorna kan lätta luftrörsbesvär uppstå.
Inte heller brukar man märka något speciellt av själva masken i tarmen, men eftersom masken är blodsugare kan patienten, om antalet maskar är stort, få en blodbrist som kan bli mycket uttalad. Blodförlusten vid massiv infektion (upp till flera tusen maskar) kan uppgå till 100 ml dagligen hos infödda i områden där maskinfektioner är vanliga.
Diagnostik och behandling
Diagnosen misstänks ofta på grund av blodbrist, och den fastställs genom att man finner de karakteristiska äggen i patientens avföring (mikroskopi). Ägg från A. duodenale eller N. americanus är morfologiskt oskiljbara vid mikroskopi.
Sjukdomen kan behandlas med läkemedel.
Förebyggande åtgärder
Infektion undviks genom att inte gå barfota i miljöer där det kan förekomma hakmask.
Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Infektion med hakmask är inte anmälningspliktig, och några särskilda smittskyddsåtgärder är inte motiverade vid inträffade fall.